Expressens artiklar
ett och
två om mörklagt gnissel i socialdemokratiska kvinnoförbundet med ordföranden Lena Sommestad som buffeln, stämmer tyvärr lite för väl med hennes horoskop.
Eftersom Expressen berättar två olika historier i två artiklar kan man pussla ihop en psykologisk bakgrund. Den andra artikeln påminner om Sommestads "mediokra" insatser i regeringsställning under Göran Persson och gissar att det är därför hon inte kom ifråga som partiledarkandidat.
Den första artikeln beskriver den påstådda "mobbningen" men ger intressanta antydningar om att en intellektuell näsbränna kan ha fått Sommestad att vilja peta bort en kvinna utan akademisk bakgrund för att istället kunna ta in en vän mer lik henne själv, dvs. akademiker och kampanjarbetare för den misslyckade "Sommestad som partiordförande."
Oxens tecken har, via rubrikens pseudoetymologi, mycket med buffelbeteende att göra, vilket kan tolkas som mobbning. Tecknet är instinktivt och föregår det första Lufttecknet Tvillingarna. Moder Jord är obönhörlig i sin grymhet. Detta är Darwins "blott natur" som fick antikens tänkare att föreställa sig materien som ond och den här världen som blott en sämre avbild av ett original. Detta original hade därtill fördelen av att inte bestå av en meningslös process av födelse och död utan bestod i själens eviga vara.
När människan tappar intelligensen och blir en biolog, ser hon ofta bara naturens bestialitet och det blir därför att argument mot Guds existens. (Zoologen Richard Dawkins t.ex., som har yttrat hårda ord om naturen och ännu hårdare ord mot religionen.) På den här punkten, om någon, vacklar mänskligheten. Hur förlika en intelligent gudomlig skapare med naturens uppenbara grymhet? Romerske filosofen Plotinus gav på 200-talet det mest vältaliga försvaret i sin analys av Försynen för att detta ändå är en relativt god, men förvisso ojämlik, skapelse. Och intelligensen lyser alltjämt dess inrättningar och mer så genom vissa arter (och individer) än andra. Gång på annan återkommer han till den onda materien.
Alternativen var alltså: att "dränkt" i det processuella synsättet avverka etapp efter etapp i längsmed det obeständiga livets tunnelseende, eller skärpa till sig och ta parti för den odödliga och evigt vilande delen av människans psyke. Dold i grundutförandet men fullt möjligt att återknyta till om man så önskar. Tills vi vaknar, glimtar arketyper eller urbilder till här och var på livets stig för att påminna oss om den andra världen. Astrologin studerar systematiskt dessa urbilder. Vi kan bara se det vi har inom oss, och horoskopet innehåller vissa bilder som mer än andra kommer att följa individen under den här etappen.
Utvikning. Astrologin innehåller vissa redskap att söka beskriva processen inom ramen för ett enda liv. Alla uttrycker de försöken att synliggöra den faktiska tillvaron kontra själen. Planeten och dess bakomliggande disponent och den senares disposition är en sådan sak.
Ett mer övergripande försök är navamsha-kartan om man läser den som födelsehoroskopets potential att gå mot en "ny människa" senare i livet. Att studera Månens relation till Solen för en "livslinje" är västerlandets variant på navamsha som "den mogna människan".
(Själv upplever jag bara att navamsha speglar mitt yttre liv som äldre - jag är samma obotligt juvenila Tvilling-psyke nu som när jag var vid sju år, samma retsticka, ständigt lika nyfiken och ifrågasättande! Det ligger en risk i att låta egot bestämma vad man vill ha av astrologin - då är man tillbaka i den fallna västerländska egokulturen igen - och den står i akut satanisk kamp mot den verkliga andevärlden.)
Från det ett enda liv används för en koncentrerad insats i riktning mot evigheten öppnar sig genast nya typer av återfödslar. Individen har anträtt resan hem och återfödelsen blir till bättre familjer än den misär som råder i de djupas fallna själarnas distrikt. Familjen behöver inte vara rik men den innehåller alltid ett moment av klokskap.
Nu vet jag inte hur Sommestads familjebakgrund såg ut, men som jag i ett halvt skeptiskt inlägg noterade påminner hennes månsida om det svenska nationalhoroskopets: sinnelaget i raka och subjektivistiska Väduren - en tendens att agera för mycket på basis av den egna personen - och därtill disponenten i ett klent och materialistiskt läge, Mars i Oxen. För övrigt samma placering för aggressorn som också Mona Sahlin hade, och hon kunde upplevas ganska rejält bufflig och oförfinad, med Månen och grova Mars i samma tecken. Det här är då den typ av människa - socialdemokrat eller ej - stirrar för mycket på pengar och ägandeskap och för lite på livets högre värden.
Det finns en primitiv vilja till prestige baserad på arbete eller ägodelar här, som kommer att blomma ut för fullt i ett senare Jordtecken, Stenbocken. Där handlar allt om hackordning, och problemet på Sommestads himmel att hackordningens planet Saturnus och den brutala och oförfinade Mars faktiskt står låsta i den anspänd opposition där Mörkrets kvalitet gör båda inkapabla att slappna av och ge vika. Låst ställningskrig. Jag förstår nu att hon gjorde illa ifrån sig som regeringstjänsteman, för det här är en del av Reinfeldts och Borgs och Hägglunds "storkors i Mörkret" - för mycket kategoriska åsikter.
Man kunde tycka att den behagliga Solen med Venus i sattviska (rörliga, förändringsvilliga) Fiskarna skulle fungera som motvikt mot en Måne baserad på denna oförsonliga makthunger som syns längsmed den sataniska axeln (det direkta trotset mot Jesus utsaga att det verkliga riket inte är av denna världen). I brist på födelsetid går det dock inte att avstämma Solens och Månens respektive styrka. Enligt ett Chandra lagna-horoskop som tar Månen som ascendent och utgångspunkt är naturligtvis Månen det centrala.
Man skulle salomoniskt kunna säga att kvinnan uppvisar ett beteende i det materiell och på känsloplanet som för tankarna till dr Jekyll och mr Hyde, hon är en mild och venusiansk handlingsmänniska bland sina vänner, men under ytan är sinnet fullständigt förstockat och t.o.m. en smula illvilligt. För notera att Månen är lika skadad som Anders Breiviks! Den är kallsinnig pga närheten till "halshuggna" Draksvansen, den disponeras av Mars som står i ett opassande tecken, som därtill utlöser en konfliktbenägen och anspänd motsättning mellan Eld och Jord, och disponenten (Mars) är i sig angripen av den diktatoriska Saturnus, vilket skapar ännu mer anspändhet! Privat (Månen) ser det här ut att vara en människa det är utomordentligt svårt att umgås med.
Den blida Solen i Fiskarna får inte förleda - och med detta ändrar jag tolkningen en hel del jämfört med det förra, årsgamla
inlägget om horoskopet! (Egentligen talar inläggen om olika sak.)
Däremot kan man förstå att Fisk-Solen med Venus är för vek för att driva på bra som ledare och att det blir det förkättrade, rigida och fundamentalistiska sinnelaget som har alla chanser att ta över och styra showen. Se det som att en Sol i opposition till expansiva Jupiter i ett negativt "mikrotecken" som Jungfrun älskar att gå in i mindre och mindre detaljer tills Solen lurats in helt på Jungfruns mark och tappat direktivet. Det här stavas "felprioriteringar" och en tendens att jaga detaljer (siffror?) istället för att koncentrera på den stora visionen. (Nu sägs visserligen sann storhet ligga i förmågan att både ha visionen och kunna detaljerna... som om man kunde skapa ett nytt tecken genom att slå ihop Sol-Ögats Lejon och merkuriska faktabitaren Jungfrun...)
Det är lätt att överdramatisera när man ser en människas astrologiska symboler - i verkliga livet slätas dessa knivskarpa budskap ofta över av materiens brist på transparens. Det är därför många Chandra lagna-horoskop inte alls ger någon sann känsla. Det verkliga livet har helt enkelt släckt ut budskap som är så tydliga när man studerar individen genom det rena psykets nivå.
En svag Sol och en stark Måne leder ofta till ett livsöde där individen aldrig lyckas se igenom sina barndomsproblem utan blir ett eko av det förflutna. Det är på det viset så kallade "släktförbannelser" transporteras från ett led till nästa.
Sommestads Sol med Venus vill gott - särskilt för kvinnor (lesbianism?) - men det är i utförandet Månen inte får vara alltför rigid eller kantstött, saknar Solen bra bollplank blir de solära utspelen skeva. Här finns universalismen i Fiskarna, men sinnet (Månen) kan sätta käppar i hjulet för livsmålet genom att dra ner allt till personfrågor eller bedömningar efter eget huvud (jfr Juholts egenmäktiga och alltför snabba uttalanden med samma Måne i Väduren). Och det verkar vara just "bara" personkemi eller viljan att jobba med en "kompis" som ligger bakom den här utstötningskampanjen mot den icke-akademiska medarbetaren.
Det ÄR primitivt för att vara ett beteende hos en ekonomiprofessor, men det är helt typiskt zodiakens två enklaste tecken, Väduren och Oxen! Det är därför det finns fler brottslingar här än någon annanstans. Adam och Eva/Paradisträdgården, det är vad Väduren och Oxen tillsammans beskriver. Den naiva, subjektiva naturmänniskan - innan Ormen i Paradiset (Tvillingarna) har lärt dessa mänsklighetens föregångare att tänka kring sina impulser innan man blint rusar åstad.
*****
Fiskarna tecknas sedan antiken som två fiskar. Jag vet inte riktigt när symbolen började ritas som att fiskarna simmar i varsin cirkel, en själ så att säga på väg upp efter att ha renats från världens smuts, men den andra fisken på väg ned på grund av en kontaminerad själ. Sommestads Sol-Fiskar opponerar sig mot sin egen disponent Jupiter, som naturligen står i "detriment", en skadad placering. Detta är nu inte så illa som kan tyckas för "skadan" till trots, innebär detta en spänning inom Fiskarna. Sommestads Sol har inom sig en potential att röra sig i någon annan riktning och det blir då Jungfrun som tecknar potentialen.
Men i termer av zodiakens progression är detta en regression! Fiskarna var ju redo att lämna världen och dess generande egoism och vilja hos vart ego att bara berika sig själv - Fiskarna och Jungfrun representerar verkligen antitetiska principer! Den välvilliga läsningen här är just den som fick mig att föreslå den kinesiska gudinnan Kuan Yin som emblem för Sommestads märkliga Sol: en som för egen del nått längre, men accepterar att regrediera (reinkarnera) eftersom det bara är i lorten man kan göra någon nytta och rädda andra själar.
Det är detta som gör horoskopet så hopplöst komplext! Solen med Fiskarna är en fenomenal indikation på medlidande med världens svaga. Men på det personliga planet (Månen) tycks inte Sommestad vara lika högt utvecklad som livsmålet (Solen) tecknar. Livsmålet tycks t.o.m. ha en potential att reduceras till en kamp för sin individuella vinst (Jupiter i Jungfrun). Sätter men den negativ potential i samklang med problem kring psyket, uppstår genast en mindre smickrande grundbild.
Skulle födelsen dessutom ha inträffat runt halvåtta eller senare på kvällen måste också den vrånga Satans huvud (Algol) vägas in i bilden på allvar! Men vad ett Drakssvans-Algol-sinne blir i praktiken har jag aldrig funderat över!
*****
Däremot ger en sökning bland 402 brottsdömda horoskop efter Månen i samma tecken som den desensitiviserande Draksvansen ett intressant resultat. Brottsdömda har en högre frekvens av den här typen av psyke!
Sannolikheten för denna kombination är förstås en på tolv eller 33,5 horoskop om underlaget är 402 kartor. Emellertid hade 45 brottsdömda en Måne invid "halshuggna" Ketu. Jag har ibland kallat Ketu "bestraffad" eller punkten för bestraffning och sådana beskrivningar har alltså visst fog för sig.
I astrologilitteraturen där orealistiska new age-anhängare dominerar, talar man hellre om "den andliga strävan" vid södra månnoden. Inbillningssjuka och klassiska egocentrisk mytomani säger jag! Man väljer inte världsförsakelsens väg frivilligt, omorienteringen är i allmänhet just följden av någon traumatisk förlust, en "halshuggning" av något slag. Det är så Ödet arbetar med Ondska för att väcka själarna.
Horoskopet tycks alltså visa att den starkt Ketu-påverkade individen är schemalagd för förluster av något slag, avsedda att väcka honom/henne ur ett tillstånd där måttet nu är rågat. Sommestads Måne med Ketu står i egoismens tecken och således var hon förutbestämd att knäckas för sin själviskhet - så socialistisk förespråkare av "alla tillsammans" hon var. Uppenbarligen har hennes ego fått smällar på fingrarna flera gånger redan och den nya "affären" under uppsegling kan vara en Ketu-effekt, den med.
NOT. Referensen, 1,000 slumpmässigt genererade födelsedatum, ger 90 Månen med Ketu vilket är mycket nära förväntade 83 stycken. Det förväntade intervallet är 50-116. Vi måste emellertid räkna om brottslingarna och slumpdatumen till procent för att kunna jämföra grupperna.
Månen med Ketu |
| förväntat | faktiskt | proc ± |
| 1000 slump | 83 | 90 | +8% |
| 402 brott | 33 | 45 | +36% |
Enligt bloggens nya ±40% intervall för signifikant avvikelse från medelvärdet i en population (resonemanget här överfört på förväntat slumpvärde), saknas lite till signifikans.
För mig, inte någon större matematiker, är det uppenbart att avvikelsen mellan slumpdatumen och datumen mellan de brottsdömda är så pass stor att man kan dra slutsatser om en "Ketu-effekt"! Astrologin handlar ju dock om subtila influenser i kombination med den levande varelsens fria vilja.
När jag upprepade granskningen med 163 horoskop för uttryckliga ateister hittades 14 stycken Månen/Ketu, närmast identiskt med förväntade 13,6 (±3%). Vad än Ketu gör med sinnet tycks den inte ha med frågan om att vägra tanken på en högre intelligens än människans att göra! Eller säg så här: ateisten är dock inte en potentiell kriminell!
