Hans smått mästrande text är naturligtvis rena dumheter för alla som bekantat sig med de fascinerande fallen av spontana minnen av tidigare liv, vilka ibland tydligt går hand i hand med sexuell mismatch mellan den gästande själen och den biologiska värdkroppen. Synske Edgar Cayce är förstås ingen auktoritet för degraderade materialister som redan från början eliminerat själen ur sina resonemang, men han menade att det ibland var en öppen fråga t.o.m. strax efter fostrets förlossning vilken själ som skulle välja att följa det nyfödda köttets livsväg (enbart den lägre själen håller här det förlossade barnet vid liv).
Cayce påpekade också att spädbarnsdöd berodde på att själen ångrat sig och hoppade av resan redan i början! Friheten ligger inte på materialistens konsumtionsnivå utan på en högre, andlig nivå. När man väl gått ned sig i leran är det egna ödet redan fixerat. En materialist söker förstås med ljus och lykta efter en naturlig förklaring på spädbarnsdöd, kanske kvävning för att ungen ligger felvänd. Men detta motsäger inte själen som är den som kontrollerar sin låga avatar - det vi kallar den mänskliga kroppen.
Det är typiskt biologistens karta att han helt domineras av Jungfrun, Skytten och Tvillingarna, tre "rörliga" tecken och alla sattviska (medvetna eller kunskapsorienterade). Han kommer heller inte till någon som helst slutsats eftersom hans vetenskap helt enkelt ingenting vet annat än i specifika specialämnen.
Västerlandets förbannelse är att dess materialism är oförmögen att fånga helheten - studiet av enskilda ting ledet bara till ännu fler ting och ännu mer oöverskådlighet - detta är i synnerhet en effekt av den söndrande merkuriska principen som den yttrar sig via det materiella Jord-tecknet Jungfrun. (En hinduisk dogm lyder: "sinnet är en dräpare" och med "sinne" menas här det diskursiva intellektet som "dödar" i syfte att visa sig på styva linan och behärska enskildheter.)
Biologen kan bara leverera samma gamla trötta förklaring som säger allt och därmed inget alls: "Människan formas i ett komplext samspel mellan arv, miljö, hormoner, social situation och kulturella och samhälleliga strukturer." Inget nytt under solen således, bland de fallna själar som forskar utan att vilja ta in helheten.
Som djuppsykologen James Hillman ofta upprepade (jag tror romaren Plotinus sade det först): människan HAR inte en själ, om BEFINNER SIG I EN SJÄL. Själen är i sig i evigheten men för att uppleva ett jordeliv träder den in i denna partiella realitet som ateister tror är det enda som existerar. Själen projicerar sitt karmiska innehåll ut från sig själv och i blandning med alla andra själar uppstår ett hallucinatoriskt skådespel som kloka människor benämner FENOMENVÄRLDEN medan naiva människor som biologisten Brändén misstar för att vara verkligheten.
Hans karta är ändå spännande och kanske bekräftas min misstanke om att en planet hemma i härskarläge är så "självförverkligad" att den antingen blir arrogant och styv i korken eller åtminstone inte lika villig att ompröva de axiom den själv representerar. Merkurius står tekniskt rätt i Jungfrun, Venus likaså i Vågen och Mars är renodlad symbol för könsdriften i Skorpionen. Det är ovanligt många planeter hemma i härskarläge och ändå är det knappast genialitet man hör genom debattexten...
Så hur har han så fullständigt missat målet? Kanske för att religionens planet Jupiter fungerar illa för Jungfrun i första huset då detta tecken är menat att representera kärleken till detaljer medan expansiva Jupiter verkar på en mer övergripande nivå och därför bara eggar Jungfrun till att överbetona småsaker istället för att se och leverera en förklaring till den gudomliga Planen (vilket är vad Jupiter i grunden representerar). Jordelemenetet kännetecknas av fruktan och Jungfrun är typisk i detta genom att ta sin tillflykt till "trygga" fakta. (Likväl var inget soltecken underrepresenterat i genomgången av Nobelpristagare, vilket påminner om hur många infallsvinklar astrologin samtidigt arbetar med.)
Den här biologen lider dessutom av samma "mentala störning" som Fredrik Reinfeldt, född lite tidigare samma år och med fysisk Jungfruascendent. Vid den här tiden befann sig också Saturnus i härskarläge, i Vattenbäraren, och detta mäktiga härskarläge tecknar för enkla människor inget annat än deras egen förmåga att tänka konceptuellt, att formulera en idélära, en ideologi. Att människan till skillnad från djuren är kapabel till att famna konceptens eller Idéernas värld beror på att vi är en annan art, vi är rationella själar som sänkt oss ner i en djurisk livsform under vår maximala kapacitet.
Det är denna lägre verklighet biologen helt ägnar sin konceptuella formuleringsförmåga och den normalt så starka Saturnus-hemma-i-Vattenbäraren blir därför till en OLYCKA just för dem som använder sitt intellekt för att förklara det materiella, som biologens Sol/Merkurius-Jungfru så tydligt försöker. Hos Reinfeldt uttryckte sig Saturnus-Vattenbärare i 6e olycks- och fiendehuset stället genom hans hat mot den socialdemokratiska all-innefattande sociala modellen. Jungfrun vill verkligen inte vara med på grupplekar! Det är troligen därför hinduerna kopplar tecknet till Olyckan (personifierad som Hades) och både antik tradition i väst och öst låter kooperativa Venus "falla" i detta tecken.
*****
(Skrivet den 1 februari 2018, men initialt underkänt av bloggaren som en repris av saker sagda många gånger om. Men i upprepningen lär man sig känna igen mönster som talar för astrologin, så inlägget läggs trots allt ut. Det är mycket möjligt att texten låg kvar i bloggarens bakhuvud några dagar och resulterade i texten om Judith Butlers sjuka genderdiskussion, till vilken en nyhet om "Årets homo" lät sig infogas i sista sekund.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar