Det är bara Lindbergs metafor om stövlarna i garderoben som förminskar texten, precis som detta lilla svenska folk älskar maskera sin konflikträdsla genom att i tid och otid tala om "nu är pappa lite rädd för att..." eller, "nu är jag lite arg på dig". Ibland får jag för mig att det finns någon sammanblandning i svenskan så att "lite" i bemärkelsen "en smula" i vissa fall är en arkaisk böjningsform av "lita", som i "lite på det" eller "det kan du lita på". Det svenska underdåniga krypandet inför överhet och varandra kan alltså vara ett missförstånd från min sida och egentligen var "pappa liteligen rädd" eller helt säkert rädd.
Åter till ämnet! Ingenjör Gustaf Ekström bjuder på en fenomenal parallell till smygrasisten Fredrik Reinfeldts "öppna armar". Naturligtvis byggde inte politiken på ett varmt hjärta utan på vidriga ekonomiska beräkningar som dem Kapitalet ägnar sig åt. Flödande invandring är bra för Sveriges ekonomi och Reinfeldt - innan han åter bekände för vad hans hjärta klappade och började jobba åt en amerikansk bank - använde invandringstricket som en illa genomtänkt och närmast desperat försök att vända det hotande valnederlaget.
I efterhand bär sig de svenska medierna kriminellt och vidrigt åt genom att ta Reinfeldts ord på allvar i skenheliga eller bara obegåvade rubriksättningar (särskilt DN) om "från öppna hjärtan till sosseregeringens restriktiva invandringspolitik). Borgare vana att leva med lögnen eftersom de konsumerar så mycket reklam i sin shoppingorienterade livsstil, väljer alltså att ta en desperat och allt mindre populär statsminister på orden för att kunna ställa generositet (det sista man kunder berömma Reinfeldt för) mot småaktig och jobbprotektionistisk sossepolitik.
I borgarnas värld råder fullständig härdsmälta eftersom detta här är den utblick på livet som står allra längst från verkligheten. Hur skulle det kunna bli annat med veklingar och fegisar som tagit sin tillflykt bakom borgens murar och enbart lever sina livsdagar för att trygga sitt eget, aldrig tar sig i kragen och börjar fundera över samhället och livets egentliga mening?
Jag tappade visst tråden igen! Ekströms horoskop var det. Han och Reinfeldts kyliga cynism möts i en astrologisk signatur som bloggen fört på tal åtskilliga gånger men aldrig kommit till någon slutgiltig åsikt om. Under hellenismen användes termen "den onda daimonen" om det 12e huset, men i de äldsta bevarade texterna förklaras aldrig vem denna daimon är - kanske var det en levande muntlig tradition och författarna upplevde begreppet som självklart. Ungefär vid samma tid odlade judarna en tanke om att människan har en god och en ond disposition, Yetzer ha-Tov och Yetzer ha-Ra, en internalisering av den doktrin om de två andarna (Ljuset och Mörkrets andar) som esséerna vårdade och som säkert var ett kulturlån från den persiska zoroastrianismen.
I denna kallas intressant nog det goda för Den Goda Tanken, vilket i sig påminner om den korrekta filosofin är den idealistiska grenen, nämligen att hela vår verklighet bara tycks verklig men egentligen är beroende av att Någon hela tiden tänker Den Goda Tanken. Universum är alltså en produkt av att Gud - eller någon lite längre ned i hackordningen ständigt ruvar på detta ägg bestående av rid och rum. En dag kommer ägget att kläckas och vad som då ersätter det urvuxna universum får den vara med om som följer med på resan genom själens många återfödelser och odlad Den Goda Tanken.
De som valde den mörka sidan kommer att skingras som rök för vinden, som förbrukningsmaterial som tjänat sin funktion. Det är möjligt att delar av mänskligheten redan nu går på jorden och tillhör de döda, de förverkade, de som kastade sin lott med det overkliga och valde materialistiska betraktelsesätt istället för Den Goda Tanken. Vi vet inte hur länge Mänskligheten som delprojekt inom Alltet kommer att leva vidare och det är möjligt att facit redan börjat klarna för en del av de själar som ständigt gästar jorden i människoform.
Symbolen för själens avfall från det himmelska och orientering mot det jordiska, det materiella, var i romerska 200-talsfilosofen Plotinus uppfattning Venus eller Afrodite. Själens val att antingen fokusera de himmelska formerna (astrologi? grammatik? logik?) eller de föga tankekrävande konkreta prylarna i denna värld avgjorde om hon, Venus, var att betrakta som en gud eller en simpel hora för denna världens goda.
Anmärkning. I astrologin "faller" Venus när hon tillhör delmängden Sattva guna men beblandar sig med Jord, dvs Jungfruns tecken. När Venus istället härskar över Oxen tillhör redan Venus Tamas guna och Jord - en tanke om Oxen som alltigenom av denna världen? Bara Sattva - medvetenheten - faller vid kontakten med Jord. Du kan inte klandra Venus för att falla när Mörkret råder och Jord. Remarkabelt nog blir således Oxens tecken, motsvarande egna pengars 2a hus, en sinnebild för Plotinus tanke om "själen som en hora" som ett etablerad faktum medan Venus "fall" i Jungfrun illustrerar den där svindlande känslan av att man är osäker och håller på att tappa fotfästet.
Stjärnan Spica i Jungfruns stjärnbild kallades förr "Den Ensamma" - snart nog kommer också Hades och våldför sig på den unga flicka som leker för sig själv på åkerfälten och gör flickan till främlingshatare för evärdlig tid. Antingen avvecklas Jungfruns negativism eller t.o.m. främlingshat i 12e huset för uppoffringar eller också - som vi ska se i nazistens Ekströms fall - blir det en känsla i det egna sinnet att det man föraktar ska offras (AB-artikeln visar hur han alltid kände så inför "judeplågan"). Tolfte huset kan alltså betyda helt motsatta saker, beroende på hur kringbudskapen ser ut.
Söker man ledtrådar i astrologins kodspråk, ställs man genast inför paradoxer. Den onda daimonens hus - som "den världsliga förlustens hus" även i hinduisk astrologi - verkar knappast som någon höjdare. Hinduerna placerar den strävsamma och karga Saturnus som husets "karaka" (signifikator) eftersom det armod Saturnus för med sig var nära besläktat med de världsliga försakelserna i tolfte. Elfte huset indikerade istället den goda daimonen och har typiskt nog de välbeställdas planet Jupiter som sin karaka.
T.o.m. borta i Kina var "rikedom och långt liv" det mest åtråvärda man kunde tänka sig, så det verkar vara helt och hållet inomvärldsliga betraktelser som styr de här två husens benämningar, vilket ju är helt korrekt. Zodiaktecknen relaterar till former eller idéer och de jordiska husen är de platser där idéerna - omruskade av gästande planeter - tenderar att söka sitt uttryck. Ett starkt befolkat tolfte hus kan antingen tolkas som en enormt suicidal eller självdestruktiv tendens - det finns människor, säger psykologin, som i gränslandet mellan medvetande och omedvetande skönjer tröskeln framför sig och subliminalt väljer att snubbla på den. Det här är en onda daimonen som driver sitt spel från en nivå människans begränsade ego inte kan hantera, det kommer som impulser som man inte hinner bromsa i tid.
Och det för oss nu till den svenska nazi-ingenjören Gustaf Ekström, som enligt tidningsartikeln skamlöst fortsatte betrakta judarna som en lägre stående sorts människor till sin död. Där Reinfeldt i djupet av sitt hjärta såg på människor som produktionsenheter, kuggar i marknadskapitalismens ständigt pågående krig - en ynklig ekonomist var allt Reinfeldt var, en man med en pytteliten världsbild - där var nazisten Ekström istället ond på det sättet att han valde ut en grupp att diskriminera mot och t.o.m. medvetet utsätta för förluster. Ekström har nämligen den onda daimonen i sitt första egomedvetna hus och sin sinnelagsascendents härskare Venus tillfångatagen av den onda daimonens fängelse, det tolfte huset!
Vi ser här något så sällsynt som en ömsesidig reception som gör det egna sinnelaget och den onda daimonen till en och samma berättelse! Mannens sinnelag är en vandrande källa till förluster och bedrövelser, bara att han såg judarna som dem som BORDE snubbla på trösklarna och offras (det 12e kan också representera själens slutgiltiga separation från världen i befrielse, men det är inte svårt att se en allmänt sjuk människa vända på begreppen och bokstavligen "önska livet ur" vissa - exakt som nazisternas systematiska judeutrotning omvittnar).
Någon kanske minns bland allt som skrevs om Reinfeldt under hans tid som statsminister att något liknande gällde hans horoskop, men då mer exakt eftersom här fanns en ascendent som byggde på ett födelseklockslag och inte bara på månens position det dygnet. Hos Reinfeldt gällde istället pennalism - ja, kanske rent av sadism - han drog sig inte för att stjäla från de fattigaste i samhället och skänka till den välmående medelklassen. På så sätt lyckades denna sataniska regering under 8 år vid makten att slå in kilar mellan en nu tydligt skönjbar svensk underklass och en medelklass som sadisten Reinfeldt skrämde till lydnad och hårdare jobb eftersom den svenska modellen nu byggde på Fruktan och Repressalier för den som inte uppvisade den gamla flit som fordom var underklassens enda sätt att visa framfötterna på.
Reinfeldt och många fler ur hans regering kommer att brinna länge och väl i helvetet för den härskarteknik som här användes för att, tyvärr, framgångsrikt slå sönder den sista gnuttan av solidaritet och enhet i Sverige. Bloggen har studerat finansministern Anders Borg som likväl presenterades av borgerliga som någon svenskarna älskade, och hur glappt hans psyke eftersom en månascendent placerade hans Sol - intelligensens källa - i det nedsläckta 8e huset.
Det finns fler paralleller mellan sadisten Reinfeldt och nazisten Ekström än att båda har sin ascendenthärskare (låt vara olika typ av ascendent) fångad i den onda daimonens tolfte hus. På ett mer allmänt plan ser man att de har samma zodiaktecken som de viktigaste. Reinfeldts Jungfruascendent är nazistens soltecken, båda har sinnelaget i Vågen men där alltså känslan för jämlikhet och balans är skadad av Venus i 12e hos nazisten och Reinfeldts logiska Merkurius på samma sätt ligger i 12e och färgas av egendomligt mörka och förlusttyngda stämningar.
I en liten hinduisk sidotradition upptäckte jag att 12e anses beskriva vårt närmast föregående jordeliv (platsen gränsar till vårt nuvarande förstahusjag men är på "utgående" i horoskopets medsolsrörelse - på samma sätt anses det till första annalkande andra huset indikera hur vår nästa återfödelse kommer att bli). Vad gäller nazisten Ekström blir det för spekulativt att använda månascendenten eftersom den gällde så många nyfödda. Men Reinfeldts Jungfruascendent och Merkurius i 12e i Lejonet låter sig kommenteras, särskilt som den onda daimonen spelas av ingen mindre än Reinfeldts egen själsindikator Solen och denna Sol nu lyfter sig upp till 11e idealhuset - den goda daimonens hus! Eftersom god karma ges av 5e huset blir 11e just bara ett ideal, någon god idé man tycker sig ha fått grepp om och arbetar mot. Reinfeldts horoskop blir det mest pinsamma man sett eftersom det är den onda daimonen han förväxlat med något önskvärd och gott!
De här barnen har inte bara rötäggets anlag i själen när de föds, de föds troligen också in i familjer som kommer att aktivera deras låghet genom värdelösa ideal - Reinfeldt föddes in i ett ärkemoderat skräphem i det invandringshatande Täby där man verkligen inte vill låta utsocknes (åtminstone inte utan pengar) kasta ett insiktens ljus över de skeva förställningar som lokalbefolkningen odlar. Täbys borgerlighet påminner inte så lite om den nordnorska pedofilskandalen som nystades upp förra året och där lappska frireligiösa sysslat med sexuella övergrepp som en reaktion på att norrmännen ringaktat denna minoritet under generationer. De inskränkta norrmännens Onda Tanke eller dåliga disposition (Yetzer ha-Ra) ledde till att de religiösa urartade och började angripa sina egna sexuellt. Man kan notera att Norgehoroskopet har irrationella Månen i hemmaläge i Kräftan i 12e huset! Det är därför just sådana här lokala avarter (Kräftan = små, slutna sällskap) som är Norges svagaste sida och en källa till nationell skam eller världslig förlust.
Fler paralleller mellan naziingenjören Ekström och fd statsminister Reinfeldt. Kräftan - månandet om den egna komfortzonen - är överdriven något så in i helvete hos båda två. Minns hur Reinfeldt snart nog gjorde sig helt oåtkomlig i Rosenbad och skaffade en gläfsande vakthund att hålla t.o.m. den borgerliga pressen borta - vakthunden var den Roberta han numera har barn med! I backspegeln ser man hur sjukt hela spektaklet var, och långt innan DN själv fick känna på Reinfeldts paranoia hade de svartlistat den här bloggen (säkert på order från Rosenbad) redan vid dess tredje raljanta inlägg om Reinfeldt.
Han har som sagt Solen i protektionistiska cellen Kräftan som 11e husideal och Solen är oturligt nog både hans egen själssignifikator OCH emblemet för den onda daimonen, förlustbringaren! Mannens hela natur var helt kontraproduktiv - Den Goda Tankens totala fiende, en låg demon i människokropp!
 |
| Från den tid bloggen hade kungligt roligt åt de galna härskarna! Kring marionetten Löfven enbart en aura av svaga kunskaper och bristande tankeklarhet - ingen vinnande kombination. |
Men inte heller naziingenjören Ekström har någon vidare nytta av sin Kräfta. Sinnelagsascendenten i Vågen är inte bara invaderad av den onda daimonen som Jungfru-diskriminerande intellekt (som barnserien Fem myror: "judarna hör inte hit, de ska bort"), han har därtill framgångsplaneten Jupiter i Kräftan som en verksam illgörare. Han delade helt klart Hitlers devis att arierna - den rena rasen - behövde mer Lebensraum (livsutrymme). För notera Ekströms sinnelag: Jupiter söker expandera och finna sin välgång som en rent maktpolitisk åtgärd. Jupiter i Kräftan i 10e har inget med Kräftans kända empati att göra utan här ser vi ett halvt psykopatiskt sinnelag (Månen) som bara AGERAR fosterländskt (Kräftan) eller inlevelsefullt.
Det är det Ekströmska sinnets koppling till den onda undergångstörstande daimonen (här: Merkurius) som orkestrerar åtbörderna av fosterlandskärlek. I en annan tid hade en sådan här människa sökt och hittat någon annat att diskriminera mot och söka förgöra. Det finns gott om minoriteter (Kräftan står också gärna för etniska/biologiska minoriteter eller sekter). Nazisternas "barmhärtighetsmord" på judar kan därför liknas vid en verksamt ond Jupiter i tionde. Skenhelighet så det förslår.
En sista parallell mellan Reinfeldt och Ekström är den milda störning mellan instinktiva Vatten och rationell Luft som aktiveras genom Kräftan och Vågen i båda horoskopen men på lite olika sätt. Kombinationen stavas torgskräck eller konflikträdsla, och otryggheten gentemot "det Andra" kan ta sig många olika uttryck - hos nazisten en robust rasbiologisk vilja att angripa (Mars attack) den verksamt onda biologiska egenheten som har för står makt (Jupiter-Kräftan i 10e). Astrologiska symboler kan säga olika säger beroende på ur vilket perspektiv man betraktar dem!
Har Anders Lindberg rätt, och det har han säkert eftersom han förlitar sig på en välskriven bok i den här krönikan, så är det samma sak med Sverigedemokraterna: deras spelade fosterlandskärlek är sekundär och bara ett spel för gallerierna (som häpnadsväckande nog en femtedel av svenskarna sväljer med hull och hår). Under ytan är det bara en galen mördare som verkar som den onda andan, den Onda Tanken. Det Onda kommer först, Jupiter välvilja (med dess onda följder) är sekundär. Intressant var det Sverigedemokrater som skrek högst att Reinfeldt var en landsförrädare (en åsikt jag delar, men på andra grunder). Det här kan ha att göra med att SD-folket inte själva förstår sina djupare bevekelsegrunder, eller också är det just det de gör.
Det historiska Sverige kanske aldrig har varit annat än ett uppsamlingsställe för ynkliga själar och inskränkthet. Från vikingar som skodde sig på att röva bort folk i österled och sälja som slavar i Mellanöstern till dagens "socialdemokratiska" och borgerliga vårdvinstförespråkare, för att inte glömma vår massiva korruption och ständigt pågående export av mördarvapen - det här landet har sällan varit i närheten av Den Goda Tanken!
Landet tycks stå på tur att falla offer för maximala terrorattacker när världen börjat kärva ytterligare. Hade regeringen Löfven haft någon seriös tanke bakom sitt "framtidsministerium" hade man redan idag åtminstone börjat tänka kring ett postkapitalistiskt samhällssystem där inte längre penningen är grundbulten eller hårdvalutan.
Ämnet är förstås gigantiskt och involverar hela världsekonomins vara eller inte vara, och förklarar varför Sverige aldrig mer kommer att bli en i något avseende ledande nation. Vi fick några minuter i rampljudet åren kring Olof Palme och vi tänkte att vi var en moralisk förebild i världen. Men hyckleriet var på samma låga nivå som teknikfascisten och nazisten Ekströms fantasmer om arisk överhöghet och judisk ovärdighet.
Att det sekulära judiska huset Bonniers gör allt som står i deras makt att ge legitimitet åt nazistiska tankar om en judekapitalistisk världskonspiration, är naturligtvis olyckligt, liksom att vi inte ens har ett Vänsterparti längre i Sverige som ifrågasätter dessa genuint onda herresäten (se min "analys" av Vänsterpartiets födelsedag).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar