Snoop Dog lekte rastaman ett tag med sitt nya namn Snoop Lion. Nu verkar han ha lagt åt sidan tramsandet som också Prince ägnade sig åt under flera år ("The artist formerly known as..."). Ett inarbetat namn släpper man inte bara så där...
Apropå hans nya politiska antivapenhållning (DN) såg jag den allra vagaste utseendelikhet med den majestätiske jamaicanen Junior Delgado (verkligt namn: Oscar Hibbert) som dog för strax tio år sedan. Den mannen sjöng inte, han bölade som en galen ko!
Delgado var en furiös naturkraft som jag av ren tur fångade upp direkt i början av hans karriär, tack vare Stockholmsbutiken Pet Sounds fina importverksamhet. Vad som felaktigt kallats Junior Delgados debutsingel nådde kanske inte ens Sverige och var en anspråkslös B-sida till lika legendariska The Congos "At The Feast" - båda Lee "Upsetter" Perry-produktioner just i slutet av dennes storhetsperiod. Men 1978 kom den snabbt i nytryck.
 |
| Första pressningen 1977 |
 |
| Andra pressningen 1978 |
Det tog några år innan jag fattade att rösten som gick genom märg och ben vara samma som hördes från en om möjligt än mer obskyr singel. Här kunde man också höra Bob Marleys basist och trummis och deras omisskänneliga samspel.
 |
| Obskyr singel från 1976 |
Det var väl den listiga kombinationen av artistnamnets första del och hans riktiga efternamn som kollrade bort mig (och säkert många andra). Ingen ska anklaga reggaeartisterna från den här tiden för att vara varumärkesodlande narcissister. Det här var ett årtionde med starka och bra artister och inte det lågvattenmärke världen nu genomgår!
Faktum är att jag senare hittat samma omisskänneliga stämma på samlingsplattan "Let There Be Version" med alster från producenten Rupie Edwards. En ung Oscar Hibbert hörs under 70-talets första hälft rappa under artistnamnet El Cisco Delgado! Jamaicas 60- och 70-tal är ett musikaliskt spegelhus perfekt för alla som vill leka detektiver. Sajter på nätet har kommit och gått med ambitionen att identifiera de underliggande rytmer man tycker sig ha hört en eller kanske otaliga gånger förr fast bakom andra sångare och helt andra sångmelodier.
******
När jag tittar runt på nätet hittar jag en artikel från något fanzine som nämner en fascinerande sak. Någon gång under Delgados karriär kommer det ut en platta döpt till "No Baby Lion". Nu är visserligen lejonet en viktig symbol i rastareligionen - se bara Snoop Lion som så uppenbart sökte rida på det uppenbara attributet. Man ska därför inte göra för mycket av saken, men mot Junior Delgados födelse till Jungfruns tecken i västerlandet, står den österländska zodiaken som gör honom till just ett Lejon. Och inget "bebis-lejon" heller utan den tyngsta sorten, Guds eget stridbara Lejon!
Jag hittar inga skäl till att anta en så sen födelse detta dygn att Månen hunnit in i Stenbockens tecken, detta är utan tvekan ett sinnelag i positiva Skytten och dessutom med disponenten Jupiter ganska så privilegierad i artistiska Vågens tecken. Pappan var musiker och bandledare på Jamaica och Delgado tillhör därför strikt talat inte artisterna som kom ur det alla djupaste gettot.
Skytten i första huset ger därför ett exceptionellt Lejon: kungavärdighetens Regulus välsignar hans merkuriska kommunikation och i samma andetag den enormt kraftfulla Solen, härskare i sitt eget tecken. Och allt detta i Gudens tempel, astrologins ädlaste hus! Och ja, Delgado blev en av rotreggaens kultigaste namn efter att väst i övrigt låtit sig nöja med den kommersiellt hårdlanserade Bob Marley som tillräcklig för husbehoven när det kom till reggae.
Junior Delgado dog i England bara 46 år gammal. Uppgifter på nätet anger att det var en naturlig och troligen plötslig död, inget gäng- eller våldsrelaterat. Det rimmar väl med fjärde huset för "livets slut" som här är jupiteriskt och Jupiter är en förstärkt planet (via Drakhuvudet) så att attacken från Mars mittöver också blir desto starkare. Här är förresten skälet till hans bölande för lungornas fulla kraft. Hela horoskopet är "bara för mycket"!
ARE WE NOT THE SONS OF SLAVES?
ARE WE NOT THE CHILDREN OF ISRAEL?
(Hela texten)
När jag läser i fanzine-intervjuen att Delgado kallade Kingstons slum för "The Pit" känns det som om han ha levt en gång i Israel. Också i Dödahavsrullarna talas det om "The Sons of the Pit". Vad Delgado i själva verket säger - fast han kanske inte fattar orden som hans inspiration ger honom - är att gettots invånare nu skördar sin rättvisa karma för att de en gång i tiden - som israeliter - avföll från den sanna läran och praktiserade avgudadyrkan eller ännu värre, västerländsk hedonism.
Texten frågar den vite djävulen, plantageägaren, varför hans grymhet är så stor, men andra rastafarianer från Jamaica hade tänkt ett steg längre och kommit fram till karma-läran som svar på varför alla denna orättvisa i världen.
Tillägg - "Delgado's Demise"
Nyfiken på om min misstanke om en snabb och plötslig död har något stöd i stjärnorna tittar jag på den 11 april 2005 och hittar följande häpnadsväckande verifikation.
Jag är inte säker på betydelsen av olycks- och attackplaneten Mars utfall mot Solen i Lejonet, men det är inget annat än ljuvlig astro-LOGIK att se Mars passera dödens element JORD och kasta en aspekt mot Junior Delgados medfödda Mars i Väduren SAMMA DYGN som "sekundvisaren" och symbolen för "livets utgång", Månen, stryker över sångarens medfödda Mars!
Mars attack mot Jupiter som jag talade om var med andra ord grasserande aktiv på dödsdagen.
Det roliga med astrologin när man börjar bli säker på den att man kan skriva sina tankar först och SEDAN kolla upp om himlen håller vad den skrivit in redan vid födelsen. Och så ofta den gör det! Att t.o.m. ett skruttigt månhoroskop utan närmare tidsangivelse ger så här tydliga besked, är något jag aldrig ens funderat över tidigare. Våra liv kanske egentligen utspelar sig på ett betydligt mer allmän och "flockaktig" nivå, där enorma mängder människor genomgår I PRINCIP samma öde. Det är bara detaljerna som skiljer sig åt.
Det är bara borgare som lindrat in sig i falska fantasier om sin unika individualitet som behöver exklusiva köksinstallationer för att bli fullt ut "självförverkligade". I själva verket avslöjar de i sina strävanden hur lite originalitet de äger och vilka sorgesamma dussinmänniskor de var ämnade till - den här gången. I ett annat liv och samhällssystem än det kapitalistiska kommer de kanske att få chansen att utveckla något alldeles eget...
Eller som sångtrion The Morwells, alla från Kingstons fattigaste kåkstäder och sedan länge döda från undernäring, sjöng: "Guds Lejon kommer att nedkämpa dem om nödvändigt är!" ("Jah Lion")
 |
| Ännu ett exempel det sjudande kulturella livet på 70-talet i Jamaicas getton. Skivbranschen i väst sökte täcka över eller glamourisera den i grunden enkla Bob Marleys bakgrund. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar