Det är i de här sammanhangen - bolagsstyrelserna - man hittar de verkligt primitiva själarna, sådana som bara är i livet för att tillskansa sig så mycket resurser som möjligt. Tokgalna konspirationsteoretiker tycks mig klokare nu än för några år sedan. Spårar man saker till deras början är det alltid girighet och pengahunger som förklarar nästan alla fenomen i vår kultur. Västerlandet drivs av ren röta!
Hur typiskt att nu inte bara SAAB:s chefjurist Kristina Geers utan också vd:n visar sig födda i det zodiaktecken, Jungfrun, som beskriver profit- och självtjänarmentaliteten ("egen lyckas smed").
Tecknet dominerar som måntecken bloggens studie av brottsdömda horoskop men uppvisar förstås sin beskärda del också av drivkraften Solen. I egomanins tidning DN försökte ledarskribenten Dilsa Demirbag Sten bara häromdagen göra en moderat historieomskrivning (lögn) kring begreppet "svensk jantelag" och falskeligen förklara detta som den slappa bidragstagande massans förhållningssätt jämför med dem som har "drivkrafter".
Hennes horoskop är så vanvettigt överdeterminerat i just den själviska (privatismens) drivkraft Jungfrun, att man förstår tilltaget. Å sin egen ledande princips vägnar måste näringslivets språkrör förfalska jantebegreppet för att leda bort uppmärksamheten från det som nu ändå strax kommer i blickfånget genom publiceringen av två av de tre misstänkta "drivkraftiga" självtjänarna på SAAB.
Gud välsigne den Jungfru som inte har intelligens nog att utveckla sitt teckens fulla särart, för detta verkar vara ett av antikens mest avskydda! Självtjänandet går på tvären med hela planen för mänskligheten och civilisationsbygget! Hellenistisk astrologi (med säte i Alexandria, Egypten) avfärdar tecknets verksamhetsfält (sjätte templet) som ett olycksfall i det himmelska arbetet och indisk astrologi pekar ut detta som en fiendskapens zon.
Fredrik Reinfeldts konsekventa jag-mot-dom-politik i sju års tid förklaras perfekt genom hans självtjänande Jungfru stigande i öster med krigshetsens (REVA) och den illvilliga diskriminationens planet Mars. Så länge den mannen är i livet kommer splittrande, separatistiska och själviska impulser att utgå från honom, så det är bäst att aldrig ge sådana personer värst mycket makt.
(Notera hur också Reinfeldt, med Demirbag-Stensk ordtrixarkonst söker blanda bort korten genom att beskylla andra för "särintressen" när hela Reinfeldts uppenbarelse och horoskop är ett enda stort särintresse - en förstörare av de synergier som ett folk i endräkt producerar. Han är inte mogen nog att se att individualitet visst kan existera inom ramen för kollektivitet, utan tänker och regerar på en sexårings nivå!)
Detta är bloggens kanske största bidrag till astrologin så här långt: att ha avslöjat den svenska statsministern som en ren förbrytartyp och svenska folket som en bunt urbota byfånar som faktiskt litar på den här dolske och baksluge fifflaren!
Jungfrun gör inget utan att tjäna på det för egen del, kom ihåg det. Är det en Florence Nightingale som uppoffrar sig ur djupet av sitt hjärta, se snarare motpolen Fiskarna, där vålmågans Jupiter rör hela fiskstimmets väl. (Horoskop med både Jungfru och Fiskarna kommer typiskt att uppvisa en kuriös kamp mellan egennytt och altruism!)
Sedan kan förstås generositetens princip likväl halvt kollapsa, som i fallet Göran 'Pamp' Persson som pratar socialistiska men jobbar för näringslivet och berikar sig själv storligen.
Persson har Jupiter i egohuset vilket så att säga ger väldigt mycket välstånd till en enda person. Placeringen är lika sub-optimal som att sätta diktatorn Saturnus i första huset så att en människas ego blir till allas lag! Se Margaret Thatchers horoskop.
Mot det senare kan anföras att Saturnus placering i tionde, överblickande makthuset är potentiellt livsfarlig, den också. Klassiska exempel: Adolf Hitler och Napoleon! Planeterna är kort sagt inte lätta att handskas med och frågan är om människan alls "handskas med dem". Det är snarare ego och hybris som ligger bakom den privatistiska självlögnen.
Vi är i själva verket radiostyrda från kosmos och ju mindre vi tror på det, desto blindare och ointelligentare är vi, oavsett graden av världslig framgång. Det var därför Platon konstaterade att det är de ringaste själarna som kämpat sig upp till toppen medan de verkliga djupingarna vet bättre än att ta den vägen.
SAAB:s vd har inte mindre än två ömsesidiga receptioner. Dels en brinnande hunger på den subjektiva och personliga känslosidan: Månen i jagiska Väduren disponeras från patologiskt trygghetssökande Mars i Kräftan (Mars anses "fallen" här) och därmed gästar båda planeterna den andres härskartecken. Detta driver upp Eld/Vatten-kampen till katastrofala höjder av sensationalism.
Personerna upplever sjukligt påträngande behov och är typer som konsumerar nytt nytt nytt som totala idioter. Jag har sett några horoskop av den här typen gå helt överstyr (tänk: lyxfällan). Det finns latent våld i typen också, se t.ex. Kapten Klännings horoskop, och jag är övertygad om att artisten Madonna har mycket våld i sig.
Åtminstone har hon sagt att hon aldrig skulle kunna leva med en man där det inte var kamp om varje millimeter. Den här typen av kvinna skulle troligen börja misshandla en man om han inte var "karl för sin hatt". Så feljusterad kan "sensationalismen" vara. De kan vara högljutt gapiga och förefalla insensitiva eftersom de verkar försöka överrösta något internt pågående krig. (Även Mars i härskarläge Väduren tenderar mot skrikiga människor.)
Jonsson har även på den solära, viljestyrda "prestationssidan" en ömsesidig reception. Men nu mellan Jungfruns och Lejonets härskare. De här tecknen fungerar inte bra i blandning eftersom de involverar två nivåer som inte kan blandas: herre och slav! Jag har exempel på den här horoskopblandningen där människorna ständigt upplever sig missbrukade av sina chefer och det är då Lejonets stolthet som undertryckts.
Den skattebrottsmisstänkte ex-vd:ns månhoroskop ger nu alla tecken "rätt" placerade så att chefskapets Lejon hamnar i det lyckosamma femte huset för lek, glädje och skapandekraft. Allt det roliga snor ledarna åt sig och lämnar till slaven eller lönearbetaren Jungfrun och det sjätte olyckshuset att ta skiten som blir över när Lejonet lekt klart.
Detta är detta som sorgliga och indoktrinerade dårar som DN:s Wolodarski hyllar som "brödsmuleeffekten". Efter sitt skrovmål lämnar väl Lejonet ändå lite kvar dill medelklassen (och mycket lite åt samhällets bottenskikt - i Reinfeldtland stjäl man t.o.m. från de fattigaste). Wolodariski, själv under samma lidelsefulla störning som Jonssons lunära sida, förstår naturligtvis inte vad han pratar om. Han har inte astrologins verkligt storslagna kartritning för att identifiera vad han själv och andra håller på med.
Jonssons Sol i Jungfrun beskriver därför själviskhetens drivkraft på renaste sätt - för sinnelagets Eld/Vatten-krig indikerar ju en våldsam instinkt att bara konsumera. Därför måste den verksamma Solen bli en rå och självisk jävel för att kunna hålla jämna steg med Månens (magens) högljudda kurrande efter mer upplevelser. På ett märkligt sätt hjälper den ömsesidiga receptionen mellan en Sol i död materialistisk Jord och ett intellekt i levande (och livssugen) Lejon-Eld till att skapa ett omvänt Robin Hood-problem som påminner oss om att högerregeringen faktiskt beter sig som rovdjur när de styckar upp och säljer ut eller på andra sätt förtär svenska folkets egendomar.
Att Maud Olofsson var intimt förknippad med regeringens avsiktliga passivitet när SAAB gick i graven påminner om hur också hon hade samma missbrukarpersonlighet (Väduren/Kräftan) som i Madonnas, Wolodarskis och SAAB-vd:ns karta. Det är något i det gapiga och direkta barnet Väduren och den curlande mamma Kräftan (som aldrig kan förneka barnet och dra en gräns) som driver fram en orealism och kanske t.o.m. oförmåga att göra rätt analyser i frågor där det lilla egocentriska barnet tar kontroll över hela människan.
SAAB-vd:ns Sol och Saturnus ser inte vacker ut, men är typisk för extremt fokuserade materialister. Saturnus och Solen är varandras fiender (motsatta principer), men här synes nästan alltid Saturnus vinna och den instrumentaliserar Solens viljestyrka och jävlaranamma för sina egna syften.
Utvikning. Jag gillar ordet "instrumentalisera" i koppling till Jungfrun eftersom det är i detta Jordtecken människan lär sig använda plogar och krattor och andra redskap för att få ut mer av jorden, men det är naturligtvis Jungfruns herre Stenbocken som är überinstrumentalisten!
Man kan faktiskt argumentera för att Jungfrun själv inte skulle ha kunnat uppfinna dessa redskap om inte Stenbocken eller snarare Saturnus tillhandahållit deras form. Men det stämmer inte heller för krattans form finns i himmelen och inte i Jordelementet. Det är den levande andesjälen som först SER idén om en som krattar marken i något syfte som leder till uppfinningen. Stenbocken forfogar över redskapboden och delar ut krattor eller andra instrument till Jungfrun/slavarna, allt beroende på vilken uppgift som ska utföras.
Med Väduren i första huset blir den naturliga illgöraren Saturnus också en verksam illgörare och precis som i horoskopet för SAAB:s chefsjurist tenderar alltså Jonssons Sol till att göra vad ont är. Det är ett horoskop som pekar mot ett skammens självförverkligande, ett liv som tenderar mot onda gärningar.
När Väduren ockuperar första huset är själva själens form Saturnus en "verksam illgörare". Det kanske är i Väduren vi har parallellen till myten om hur Lucifer - den lysande - vänder sig bort från sin himmelske Fader (Saturnus) och i synd direkt störtar till Jorden! Samma berättelse, men från motsatt håll, blir då Barnet Vädurens framstigande i denna världen - ett tecken där begripligt nog inte Fader Saturnus utan Solen "upphöjs".
I Vädurens tecken hyllas (inbilskt ska det visa sig) den levande varelsens nyvunna frihet och individualitet. Solen, den levande andesjälen i sin dans på jorden, lever enligt zodiakens schema i principiell spänning med sin egen bakomliggande form, Saturnus, i spänning mot sin egen Fader. Ju mer en människa förlorar kontakten med vem hon är, desto större blir hatet mot Fadern. Här föds nu ateism och olika vetenskaper som alla har som syfte att så långt det är möjligt sudda ut t.o.m. minnet av syndafallet och mörka döden. Konsumism ges åt folket.
Jonssons Sol är ur den fallna själens perspektiv en verksam välgörare. den är till nytta för Väduren, debutanten i denna värld. Att sedan Solen befinner sig i självtjänande Jungfrun men samtidigt i fiendskapens sjätte hus, kanske egentligen bara understryker hur låga Vädurar brukar skapa bråk och fiendskap vart de än går. De är oaktsamma och egofixerade - de följer bara sina egna passioner.
Så om nu Saturnus är en verksamt ond kraft för en Vädur, betyder det då att Staten är ond, att Skatteverket verkligen är "the bad guys". Ja, för en Vädur som VILL GÖRA LUCIFERS UTBRYTARGREJ OCH KÖRA SITT RACE UTAN ATT BEHÖVA TA ANSVAR FÖR HELHETEN. För en sådan människa är gränsdragaren och moralisten Saturnus en ren pest.
Men här blir horoskopet så grötigt att man knappt kan reda ut det längre. För Jonsson är ju själv bärare av detta onda med sitt solära goda! Och vi sade just att det i själva verket är Saturnus (själens form) som använder den självtjänande Solen i Jungfrun för att uppleva olycka och fiendskap i detta jordeliv. Texten om SAAB:s chefsjurist diskuterar den här paradoxen närmare.
Bara ett ord om "kungamakaren" Regulus som har Venus tillräckligt nära sig för att kicka in. Det här är en distinkt ovärdig kung eftersom Venus blir en naturlig illgörare för Väduren i första huset och dessutom är penga- och lyxplanetens disponent Solen i formidabelt blåsväder: den stryps av Saturnus och dess disponent Merkurius är med Väduren som månascendent ett ont intellekt - räkna med baksluga siffertricksare.
Hela den ömsesidiga receptionen mellan Merkurius och Solen aktiverar egentligen bara en massa tematiska problem, problem om frågan om att vara en fattig slav eller ett lyxlirande Lejon. Om man ska redovisa siffror rakryggat eller trixa med dem i fiendskapens mörka hus (där också skattmasen Saturnus befinner sig).
Statens Saturnus som en upplevd "onding" ger mig känslan av att Jonsson ryggat tillbaka från alla dessa komplexa turer och faktiskt levt på sin Maud Olofsson-nivå: som en egoistisk och korttänkt sensationsjägare.
Horoskopet är precis lika moraliskt grötigt som det för SAAB:s dåvarande chefsjurist.
Nå, vem är nu den tredje skattefuskande höjdaren?
4 kommentarer:
Jonsson är född bara fem dagar före en person som jag nämnde för ett litet tag sen, och jag kan ju påminna om honom igen, för att ge ett mer positivt exempel på jungfru: Tommy Hellsten. Skillnaden är att den senare har månen i tvillingarna. Som jag nämnde har han skrivit ett par mycket träffsäkra satiriska passager om konsumtionssamhället i sin bok "Han som såg mer". Visst är det trevligt att det finns jungfrur som inte är materialister och konsumister (och jag vet en till också);-)
S
Du påminner här om den klassiska vassa tungan/pennan från samtidig aktivering av både Jungfru och Tvillingarna! Den har inte förekommit på bloggen på en tid, men kommenterades flera gånger i samband med jouranlister. Och ja, satir ligger definitivt under Tvillingarna, den mest sarkastiska och satiriska människa jag känner har ett tydligt (sideriskt) Tvilling-horoskop. Enbart Jungfru upplever jag ibland som mer "stickiga", det är Luft som får satirikern att distansera sig tillräckligt för att hämta en illustration från annorstädes än sakfrågan för hand. Jungfrun förblir vid sitt fält. En bra kombination som gagnar båda!
I inlägget som jämför Depardieus minspel med Göran Perssons passerar en detalj som är värd att påminnas om just här: Ibland kan en timma (en ny ascendent i öster) förändra allt. Ibland kan t.o.m. tre veckors mellanrum (mellan Depardieu och Persson) vara som att tiden stått stilla - om Tidskaparen Saturnus gör det.
Det är med andra ord på bloggens fjärde år rätt meningslöst att ständigt "frikänna" tecknen med undantagsklausuler när de (återigen) dyker upp i samband med obehagligheter. Astrologin är ett så komplext samspel av många faktorer att varje inlägg i så fall skulle behöva förses med ett antal sidor "undantagsklausuler".
Det var för att räkna upp undantag varenda gång som jag redan sommaren 2009 satte upp "röda handen" uppe till höger och varnade för att bloggen nu ämnade lätta ankar. Du kan ha missat den skylten!
:-)
Eller... ha svårt att bryta egoinvesteringen i "det egna" tecknet! Jag kan i viss mån förstå dig efter upptäckten av den grasserande ateismen i mitt eget (Vågen). Men om det är ego man håller söker säkra via externa medel (Jordelementet), är inte den antika astrologin rätt forum! Se bara nya inlägget Husbyupploppet för dummies.
Kartan talar sitt tydliga och föga ego-boostande språk för dem födda att lära sig "principerna" Oxe och Jungfru. Båda är involverade via Sol och Måne när upproret börjar och gäller alltjämt under andra natten av oro.
De antika "templen" påminner om att vi nu pratar om själens kollaps ner i materialismens alla problemställningar - inte minst den naturliga men likväl förödande instinkten att vilja äga (prylar, pengar, diskussionen etc).
För inte så länge sen fick jag läsa att jag var "tyst som en mus" så fort mitt solteckens negativa sidor beskrevs här. Jag svarade då att det skulle bli alldeles för tjatigt om jag kommenterade det varenda gång... nu har jag ändå dristat mig till att göra det _en_ gång, och se vad som händer :-)
Jag svarade också att jag inte tar åt mig av skriverierna eftersom jag inte identifierar mig med mitt soltecken så mycket att jag upplever att jag _är_ mitt soltecken. Det är alltså inte som du insinuerar om "egoinvesteringen".
Och naturligtvis var inte avsikten att "frikänna" något tecken. Jag tänkte bara ge ett exempel som vidgar perspektivet lite, och som påkallades av närheten i tid till Jonssons födelse.
Månen i tvillingarna, i kombination med Jungfrun, har säkert betydelse för träffsäkerheten i Hellstens satir, det tror jag också. Och jag kommer att tänka på uttrycket "It takes one to know one".
Jag kollade in dagens horoskop och det var ju en aha-upplevelse: Jag har en arbetskamrat som har mars på samma grad som Sverigehoroskopet (dessutom den yttersta disponenten i hennes horoskop, som allt "mynnar ut i"), och som följaktligen har ett sjuhelvetes humör. Och naturligtvis klantade jag (med månen exakt på hennes mars) till det så att hon blev topp tunnor... (eg. ingen jättegrej men hon har som sagt humör). Hon hade dock den goda smaken att inte konfrontera mig direkt, men jag fick ju "stå till svars" inför en överordnad och henne, och be om ursäkt. Pinsamt! Öht var första halvan av dagen en riktig struldag. Och nu ser jag varför... :-)
S
:-) Jag kan verka inkonsekvent, men senast syftade jag närmare bestämt på den "sataniska axeln" och dess nya perspektiv som "Tyfons vrede" (Manilius, 1a årh) som intensivt avhandlades i en serie inlägg.
När det gäller Jungfruns tecken har jag fått upplevelsen av att du skyndar till hjälp med positiva alternativbilder med viss energi. :-)
Det är därför jag påpekar hur bloggen sedan 2009 tagit små men distinkta steg mot ökat komplexitet - annars hade jag i ren leda och av alla upprepningar slutat blogga. Jag behövde själv komma vidare även om inläggen blir helt omöjliga för tillfälliga besökare.
Det är i sken av den ökade komplexiteten som jag noterar Saturnus i 13° under tre veckor som möjlig förklaring till att en viss "form" känns igen hos två personer, medan ett skifte av ascendent i andra fall kraftigt kan ändra helheten. Tre veckor kan vara varandra närmare än bara en timma.
Det är också i sken av denna myllrande "allt kan vara vad som helst"-värld kontrasten av en dålig Jungfru med en bättre Jungfru känns bättre placerad på bloggen för fyra år sedan. Den typen av information syftar bara till att trösta dem som ännu inte förstått att egots koppling till astrologin är ett totalt hinder mot förståelse. Man måste bli främling för t.o.m. sitt jordiska jag för att vinna gudarnas förståelse.
Samtidigt ser du säkert själv att vissa inlägg är populistiskt skrivna - i dagens "Husbyupploppet för dummies" försöker jag inte ens klargöra grunderna utan kombinerar husens antika och moderna betydelser i försöken att göra en retorisk poäng.
Som jag skriver i höger "inledning", pass på vilken läsart som bäst kan tänkas motsvara blogginläggets innehåll.
Du är inte den enda idag - jag har triggat en till synes belevad människas värsta borgerliga klasshat mot slödder, invandrare m.m. genom att se Husbykravallerna som en kumulativ effekt av högerpolitiken.
I det fallet dock inga transiter utan ett horoskop som börjar i 1a husets narcissistiska kärlek till de egna åsikterna och där generositeten får ett snävt slut redan i andra huset för "mina pengar" i Kräftan ("charity begins at home").
Aldrig har en borgare (jag känt) avslöjat sin avgrundslika simpelhet så tydligt. Fienden är där hans kvarter tar slut. Jag har visserligen alltid haft det på känn, och har gång på gång bloggat om riskerana med för mycket energi förlagd till 1a huset.
Jag har spillt säkert en timma på korrespondens idag och använt ett tiotal argument medan den rabiata borgaren inte svarat ett enda av mina filosofiskt grundade invändningar mot borgerlighetens mantra om "individuellt ansvar" utan enbart rabblat reinfeldska.
Då insåg jag att borgaren inte klarar av att diskutera med distans till sin egen mytologi utan VILL mörka helhetsperspektiven på ett samhälle för att kunna rädda sitt liv på solsidan. :-)
Uppenbarelsetider i Sverige.
Skicka en kommentar