Nobelpristagarna och synergin mellan sol och måne, del 2

Den 30 november publicerade jag i tabellform ovanstående, visuellt spektakulära fynd, där bloggens "SATANISKA AXEL" tycktes vilja visa upp sin existens i den intellektuella eller himmelska världen! Det vill säga, betraktarens eget intellekt syntetiserar en satanisk axel utifrån den bestickande överbetoningen på den världstillvända och "nyttiga" Oxen och den frånvända och enbart negativa Skorpionen. Tillsammans bildar de här två polerna det nollsummespel som fick antikens judar - de som förde fram Jesus på den historiska arenan - att beteckna Djävulen som Belial, den Värdelöse! 

För är inte ett liv ett nollsummespel - värdelöst - om det bara handlar om att fylla munnen (Oxen, det orala tecknet) och sedan exkrementera (Skorpionen, det anala tecknet) - allt för att hålla en likafullt döende organism vid liv ytterligare några år. Tittar man på jordelivet ur ett andligt perspektiv är det begripligt att det florerade senantika synsätt som bara inte kunde acceptera att Gud var skapare av en så begränsad existensform! Världen måste ha varit ett halvdant kreativt projekt av någon mindre Intelligens - varför inte Djävulen, "denna världens herre"?  Även den grekiske filosofen Platon, som visserligen såg världsskaparen (Demiurgen) som god, menade att denne kontemplerade den perfekta himmelska idévärlden och därefter i Tid och Rum producerade sämre avbilder. Evigheten är som Himmelriket utkavlat längs en tidslinje... 

Jag tyckte mig skönja någon märklig logik i att Oxen - Tellus eller Terra eller Taurus - attraherade så många Nobelpristagare (särskilt i det oandliga och stendöda ämnet kemi) meden den ständiga nej-sägaren Skorpionen här tycks sakna Oxens grundläggande harmoni med det jordiska och därmed inte producerar något värt ett Nobelpris. Skorpionen, trogen den antika traditionen, tillför ingen nytta till den mänskliga existensen! (Däremot gör den ett väldigt bra jobb med att invända sig mot och protestera över verkliga eller inbillade oförrätter!) 

Det ultrasuggestiva fyndet sjönk som en gråsten i tystnad på denna svenskspråkiga blogg och är möjligen ämnad för återupptäckt i en annan tid och på en annan plats. Avsaknaden av läsarkommentar till fyndet beror förstås på att den här bloggen överlevt sig själv och efter sin ökade politisering förlorat två tredjedelar av de klick den som hade för 4-5 år sedan. Det skulle förvåna mig om den idag har mer än några hundra intermittent återkommande besökare. Samtidigt förringade jag betydelsen av en studie vars medelvärde var knappa 5 Nobelpristagarhoroskop per kombination av Sol och Måne. 

[Tillägg. Jag letade upp sajtens statistik enligt Statcounter som jag nästan aldrig loggar in på. För årets första 11 månader är det i snitt 700 återvändande besökare till Sideriska per månad. De tappra och uthålliga! Siffran är dock osäker eftersom den bygger på cookies i datorn/mobilen.]

Läs gärna det kort hållna tidigare inlägget först. Här följer nu omsvep den ifyllda tabellen med inte bara nymånarna utan samtliga 144 kombinationer..

706 Nobelpristagares fördelning på de 144 kombinationerna av sol- och måntecken (medel 4,9/kombination)
☉
		♈	♉	♊	♋	♌	♍	♎	♏	♐	♑	♒	♓
		60	65	71	54	70	68	52	63	48	47	48	60
☽
♈	66	3	6	9	4	6	9	5	6	6	5	3	4
♉	59	8	10	3	3	5	5	7	3	4	5	3	3
♊	45	4	3	5	2	2	5	3	6	3	3	2	7
♋	55	3	5	5	4	5	9	4	4	4	1	4	7
♌	62	9	8	6	8	6	3	2	8	1	2	5	4
♍	57	2	5	8	2	5	4	6	8	3	2	5	7
♎	63	5	5	6	7	10	4	3	7	3	3	6	4
♏	48	4	6	9	7	3	3	1	0	2	4	4	5
♐	62	10	5	5	5	6	5	6	4	4	7	2	3
♑	64	3	5	6	4	5	9	3	5	6	5	4	9
♒	64	2	3	5	4	7	4	10	9	2	8	7	3
♓	61	7	4	4	4	10	8	2	3	10	2	3	4

Medelvärdet som sagt 4,9 och applicerar man bloggens gamla ±50% intervall för att hitta gränsvärdena för signifikanta avvikelser ger detta 2,45 eller mindre för underrepresenterade kombinationer och 7,35 eller mer för överrepresentation. 

Låt oss för enkelhets skull säga att 2 eller färre sol- och månkombinationer är signifikant, liksom 8 eller fler. 

Fastän (eller just för att) jag inte behärskar statistik misstänker jag att intervallet ±50% är för lågt satt i en studie av två variabler. Jag har tidigare använt det för enbart enkla studier av planeten X i tecknet Y. (Signifikanströskeln ±50% anammades från en nätstudie vars upphovsman definitivt behärskade statistiska resonemang.)

Blotta mängden signifikanta över- och underrepresentationer tyder på detta, såvida man inte föredrar att här se ett otal "bra" kombinationer av Sol och Måne, dvs kombinationer som alla tyder på ett problemfritt samarbete mellan direkt kognition (Sol) och efterföljande reflektion (Måne) - kombinationer som höjer intelligensen och gör individen lämpad för forskning på banbrytande nivå (eller en författare som förmår konstruera litterära världar som griper och involverar läsaren).

Jämfört med enbart nymånarna finner vi att Skorpionen var en signifikant avvikelse: ingen annan av de 144 kombinationerna misslyckas skörda ett Nobelpris även om tre kommer nära med ett pris vardera: Sol-Vågen utan fungerande gensvar från Månen i Skorpionen, Sol-Skytten med Månen i Lejonet, samt fullmånen mellan Sol-Stenbocken och Mån-Kräftan. 

Vi har därmed fyra lågpresterare att fundera över - jag är övertygad om att en statistiker skulle riva den här granskningen i stycken och se det som bortslösad energi på rena slumpvariationer. Men som en liten övning i zodiaktecknens innebörder har den ändå sin förtjänst!

På andra sidan hittas utöver nymånen i Oxen ytterligare 5 kombinationer med hela 10 Nobelpris: Sol-Väduren med Mån-Skytten,  Sol-Lejonet med Mån-Vågen, Sol-Vågen med Mån-Vattumannen, samt Sol-Skytten med Mån-Fiskarna.

Bland de högpresterande är det fascinerande hur endast det inledande fyndet av nymånen i Oxen betonar Jordelementet, i övrigt är det kombinationer av de så kallade rationella eller supralunära elementen Eld och Luft, undantaget Sol-Skytten med Mån-Fiskarna. Men notera om den senare den eminent korrekta idén med Solen uppe i Eld och Månen nere den lägre naturens Vatten och att båda planeterna ägs av den Stora Välgöraren Jupiter.

Tyvärr verkar inte Jupiters ägarskap över båda Ljusen vara en avgörande faktor för om man vänder positionerna till Sol-Fiskarna och Mån-Skytten - den sublunärt placerad intelligens-Sol och en supralunärt placerad reflektor, resulterar det i diffusa 3 Nobelpris, strax under det förväntade medelvärdet. Skeptikern pekar nu på att allt detta bara är slumpvariationer, men den som söker via astrologins system av "meningar", finner naturligtvis det bättre att ha det Stora Ljuset i Eld som skiner över Naturens mörka vatten, än det lilla medan Solen tappat distans till Naturen/Vattnet. "Guds ande svävade över vattnen. Och Gud sade, varde ljus."

Tyvärr får bloggaren finna sig tillhöra den anonyma massan, hans Sol-Våg med Mån-Tvillingarna gör dåligt ifrån sig med bara 3 Nobelpris, en väsentlig skillnad mot hur geniet tycks spraka när Solen hemma i härskarläge har Månen i Vågen som sidekick eller sparringpartner! Bloggaren fascineras också av hur dåligt Sol-Vågen gör ifrån sig som forskare/författare relativt Månen-i-Skorpionen. 

Men inte heller här får man förhasta sig och peka på "dissociationen" mellan rationell Luft och irrationella (instinktiva) Vatten och hur illa de här elementen relaterar till varandras "kognitiva stilar". De övriga kombinationerna av Vatten och Luft krisar inte lika markant och Sol-Tvillingarna med Mån-Skorpionen plockar t.o.m. hem det näst högsta värdet med 9 Nobelpris. Ska man i detta se den unikt dåliga kombinationen av Solen i sitt fall i Vågen i kombination med det faktum att dess disponent Venus är diametralt motsatt Skorpionens herre Mars?

För den som söker mening i dessa sannolikt slumpartade variationer finns fler bekymmer: varför varierar Eld-Eld-kombinationerna så hysteriskt? Är Sol-Väduren - Solen i sitt upphöjda läge - så fantastiskt bra matchad med Månen i Lejonet därför att den senare nu vilar i Solens eget tecken och Solen själv är upphöjd? Logiken tycks stark men vad då om den klena kombinationen av Solen i Skytten och Månen i Lejonet? Funkar den illa för att Solen i Skytten vill expandera bortom sin egen station (Lejonet) via sin disponent, den expansiva Jupiter. Att då ha Månen som ett bollplank som sitter fast i blott den individuella låsningen när Solen vill det universella, är det därför inte Nobelprisvärdigt geni kommer ur denna kombination, Eld/Eld-synergin till trots?

Ja, så här kan man hålla på med samtliga kombinationer och möjligen har man efteråt blivit en något vassare och mer disciplinerad tänkare, kapabel att hålla många trådar i luften samtidigt.
:-)
 

*****

Frågan om studiens meningsfullhet lämnar mig dock ingen ro.

Om de 12 zodiaktecknen är spelplanen (det givna) blir oddsen för Sol och Måne  på samma ruta 12:1 x 12:1 eller en förekomst på 144. Multiplicerad med antalet datapunkter (706) enligt den modell jag anammat från en nätstudie skulle vi vid rent slumpmässiga utfall kunna förvänta oss 0,083 x 0,083 x 706 dvs. sagda 4.90. Jag googlar och pratar samtidigt nu när jag säger att statistisk signifikans sägs föreligga vid medelvärdet plus 2 standardavvikelser.

Med googles summering överst bland träffarna ...

To calculate the standard deviation of those numbers:

1. Work out the Mean (the simple average of the numbers)
2. Then for each number: subtract the Mean and square the result.
3. Then work out the mean of those squared differences.
4. Take the square root of that and we are done!

https://www.mathsisfun.com/data/standard-deviation-formulas.html

...och vår tabell inmatad i en online-kalkylator, returneras bl.a. den färdigberäknade standardavvikelsen:

Total Numbers
144
Mean (Average)
4.90278
Standard deviation
2.26965
Variance(Standard deviation)
5.15132
Population Standard deviation
2.26176
Variance(Population Standard deviation)
5.11555

Detta är korkad "by the numbers", men jag är så vanvettigt ointresserad av räknenissens värld att jag helt enkelt vägrar lära mig principerna! Jag använder i stället enbart logik för att söka hålla tanke- och metodfel borta...

I vårt Nobelpristagartest innebär det att 9,44 kartor eller fler (4.90 + 2 standardavvikelser = 4.54) faktiskt är en signifikant överrepresententation samtidigt som jag hade rätt i misstanken om ett antal falska signifikanser. 

"Null-hypotesen" (det du ser är bara slumpmässiga variationer) är falsifierad. Astrologin har talat till oss enligt räknenissarnas sätt att se på verkligheten.

Tabellens gröna "tiopoängare" är verkligen de kombinationer av kognitiv råkraft och Månens intellektuella kapacitet som befordrar stort tänkande och den stackars Skorpionen förblir zodiakens arketypiska Syndare, den osportsliga som drar sig ur och mest står och hackar på sitt utvalda hatobjekt! 

Detta är då en validering av astrologins allra mest allmänna utsagor om tecknen, för i all sin negativitet och bristande förmåga till konstruktivt tänkande eller affirmation (den troendes och intelligentes förmåga att affirmera det ännu okända är vad som skiljer honom/henne från satans barn), finns det ändå en plats för Satan i skapelsen. Gud använder i Bibeln Satan (en fallen pneumatisk princip) i yrken som t.ex. åklagare. Allt har med andra ord sin rätta plats och som sexualiteten förde ju Ormen in döden i människornas värld. 

Inför det här mytiska påståendet är det väl att minnas att Människan inte är en biologisk varelse utan en andlig Luftvarelse. Det som sedan händer "i köttet" är inte den verkliga människan utan bara hennes grovt tillyxade avbild. Som Bibeln låter läromästaren Jesus säga i en tillspetsad diskussion: i "himmelen" gifter sig inte själarna med varandra eftersom de då har återtagit sin verkliga gestalt av "ängel" (aggelos). 

I en del sammanhang har själen också kallats en  förnuftsprincip (logos) och jag har tidigare brottats med problemet om huruvida planeten Merkurius - en representant för logik och förnuft i själva verket är den bästa representationen för nedstigande frälsargestalter, typ hinduismens änglalika avatarer som kommer med upplysning till de utsläckta jordmänniskorna. Enklast är väl att konstatera att "kärt barn har många namn".

Nobelpriset, vare sig vunnet av en kemist eller en astrofysiker, är "Jord-kunskap" och därmed en aberration relativt det himmelska vetandet. Detta är kunskap som tillhör Moder Jord eller Oxens tecken vilket det initiala fyndet av den kraftiga nymånen i detta tecken. Jordelementet drar in själen i den mörkaste slöja av okunskap så att man finner att de allra flesta naturvetenskapare är obotliga ateister och tjänare av ett blott relativt ljus (ingen skulle väl bestrida att vetenskapen ger en relativ kunskap eller en kunskap om de relativa - Einsteins relativitetsteori avslöjade hur godtyckliga vårt sätt att avgöra vad som är "verkligt" är genom att notera hur tid verkar vara en funktion av massa - eller om det nu kan fungera åt motsatt håll också).
 
Den verkliga världen - inom vilken hinduismen menar att vårt universum ligger inbäddat i som en liten smutsprick av okunskap - innehåller inga räknenissar med deras sifferexerciser. Dess lagar är alltför annorlunda för oss att uppfatta annat än genom vaga liknelser. Att Himmelen eller Platons Idévärld ens bevärdigar göra sig hörd via t.ex. den här astrologiska pilotstudien, är inte alls en självklarhet. 

Som den kineisiska visheten sade om sin kulturs Yin & Yang-kosmologi: "Är du inte rätt sorts människa kommer systemet alls inte att tala till dig." Reinkarnationen är en del av processen att rädda det som räddas kan ur det lilla smutshål av okunskap som sugit in ett stort antal själar i sin "händelsehorisont". Event horizon används normalt om svarta hål i rymden men är en bra analogi till själarnas förhållande till denna värld.