"En obscen representant för det gamla Europa" heter det när Manuel Barroso skamlöst går från rikemansklubben EU (efter något år i karantän) till amerikanska finansbanken Goldman Sachs (DN) - den kanske ondaste banken på jorden!
Se detta inlägg om bankmannen Marcus Goldman sin tids ökända girigbuk!
Bloggen har sagt det förr: dessa är rovkapitalisternas sista dagar och deras arrogans och skamlöshet vittnar om hur kort tid som återstår.
Åren har gott fort och det är möjligt om Barrosos motbjudande brist på karaktär låg i öppen dager redan 2011 så jag skrev det här inlägget om Vatten-elementet som närighetens princip. Men i den här unkna människans nästa steg lämnar han inga som helst frågetecken.
Att denna Sol-Fisk/Mån-Kräfta går till bankfolket kan naturligtvis med fördel jämföras med Annika "Fallskärm" Falkengrens karta. För den som glömt står Ljusen likadant där.
På sin tid stormade det så om Falkengrens fallskärm att DN beredvilligt lät henne ge sin bild i artikel rubricerad "Jag är inte girig". Den tycks inte längre vara sökbar på DN efter att den tidningen tog beslutet att helhjärtat ställa sig på kapitalets sida (typ vid Dollardorskys tillträde som högsta publisher).
Att DN nu köper in en billig TT-producerad text som fokuserar kritiken mot Barroso ska inte tolkas som att den bytt sida eller drabbas av skam inför den världsbild den propagerar för. Sådana här texter publicerar borgerligheten enbart för att deras mindre lyckliga medlemmar (de som är hotande nära att trilla ner i underklassen) ska ha något att rasa av sig över. "Det där är ju för jävligt." Snyggt spelat de en procenten av superrika makthavare!
Sen fortsätter allt som vanligt igen, till klockan klämtat för sista gången för västerlandets och deras falska matematik.
EU-vänliga verktyget Löfven kommer naturligtvis aldrig att bli efterfrågad av någon storbank, men frågan är om inte hans hållningslösa kapitlismkramande kommer att rendera honom ett eftermäle liknande det Barroso nu säkrat åt sig själv. Även Löfven känner Vatten-elementet och närigheten suga hårt i sitt horoskop och hota redbarheten.
3 kommentarer:
En journalist borde kontrollera om Goldmans swapavtal med Grekland som godkändes av kommissionen hade kopplingar till Barroso. Då är belöningen idag förklarad.
nejdå inte är du intresserad av politik, eller
Sievert, det mesta förutom Shakespire och skvallertjafs, samt ett och annat skivomslag du tar upp här på din blogg är politik!
missförstå mig inte, jag gillar din blogg, du är god och hård, inte snäll och dum, men att låtsas som att politik skulle vara något du är frikopplad från drar ett löjets skimmer över dig!
Den första kommentaren från aliaset TERUR illustrerar i mina ögon hur verkligt politiskt intresse ser ut. Han/hon avlossar en tankeställare som tyder på kunskap!
Att efter en serie lovprisningar avslöja det tämligen spåkdöva utfallet "löjets skimmer" (skär sig bjärt mot det som föregått), vittnar också om att Fraser ännu håller Anonym i sitt våld snarare än tjäna som hans (förmodar jag) lydiga redskap. Detta gör att man kan ta lätt på kritiken.
Bloggen ser inte ens det som politik det som kanske så ser ut för socialrealister. Den andliga världens enda möjliga uttryck i världen är genom det som ur snäv politisk synvinkel skulle kunna kallas kommunism. Se vidare Platons diskussion i STATEN som, läser jag för tillfället i en kommentar, inte kan förstås om man tror det är en social utopi (för en konkret diskussion om ett samhällsbygge, se Platons LAGARNA).
STATEN, kommaterade Edward J. Urwick 1920 i sin "The Message of Plato", ska betraktas som en diskussion av de närmast fulländade själarnas väg TRANSPONERAD till ett statsskick. Eller som han säger, den högre vägens uttryck om man omsatte den i den lägre, "strävandes väg". Urwick förklarar övertygande varför en del bisarra skick i STATEN blir mer begripliga om man förstår vilken realitet författaren har för ögonen. Den bör läsas parallellt med en djuplodande bok i hinduism.
Politik som sådan är således en icke-entitet för den här bloggaren. Den som ser politiska åsikter på bloggen har inte förmått knyta samman dessa inlägg med "de andliga". Kanhända är det bloggaren som valt att inte i varje stycke gå mot det övertydliga utan lämna "gestalten" svävande över bloggen som helhet, över tid och tusentals sidor.
Skicka en kommentar