Sveriges mest föraktade man. miljöbekämparen och räknenissen Mikael Damberg, extrem högersosse som poserar bättre än någon i Hitlerjugend gjorde på sin tid. |
DN sammanfattar den svenska regeringens brunkolsskandal: "Regeringen anser sig bunden av riksdagens beslut om att ägaren staten ska styra Vattenfall med affärsmässigheten för ögonen."
Isabella Lövin kan vi glömma. Hon är en marionett när den tunga svenska kapitalismen enbart tänker i pengar - eller som här, att rädda vad som räddas kan. Betongsossar har aldrig förstått vad naturen de cementerat över var för något. Löfven är precis den parodiska gårdagsmänniska han stundligen avslöjar sig som. Mer intressant är då varför kamrerstypen Mikael Damberg som skötte brunkolsskandalen inte hade mer kurage.
Inte mycket finns att tilläggas utöver det som tidigare inlägg har frambringat (f.n. sju taggningar). Men utifrån rubrikens frågeställning skulle vi kunna ta en snabbtitt på just hjältemodet, förmågan att sätta ner foten och ta individuell ställning (mot partilinjen, etc), som horoskopet presenterar saken. Det är väl att minnas hur bristen på klockslag kan göra att man betonar fel ingredienser, men en karta för födelsedagen enbart är ändå bättre än ingen alls...
Det kan tyckas som mer än en slump att brunkolssmutsaren har den bruna färgen dominant och dessutom i exklusiv kontakt med Naturens grönskimrande färg! Man påminns om de antika tankarna om att materia är något ont som smutsar själen via dess nedersta nivå, den Vegetativa Vatten-själen. Det här är naturligtvis orättvist mot alla de naturvänner som även finns i Jord-elementets hägn, och påminner om att astrologin har både en praktisk sida ("personhoroskop") och en mer teoretisk, filosoferande. Bloggen svänger vilt mellan olika perspektiv...
Hos Damberg ser vi till att börja med en undertryckt Måne i härskarläge i Kräftan, dvs. en okänslighet för Naturen! Faktum är att undertryckaren Ketu (södra månnoden) perfekt harmonierar med det som sker på andra sidan, vid förstärkaren eller boostaren Rahu (norra månnoden). Här hittar vi skadegöraren Mars i Jord-tecknet Stenbocken vilket EXAKT är en symbol för malmbrytning och andra verksamheter där man via Mars - hackan, spjutet, spettet - åverkar stengetens bergsmassiv. Och varför? Jo, för att som Dambergs 11e "idealhus" beskriver saken via Stenbockens härskare: skapa rikedomar åt Staten (11e är 10e makthusets ekonomihus i analogi som 2a huset som innehåller resurserna som det förbrännande 1a jag-huset kräver).
Men med den provisoriska månascendenten i Kräftan är ju den naturligt skadliga Mars en "verksam välgörare"? Och dessutom ansedd för att vara "upphöjd" i Stenbockens tecken, dvs. ovanligt effektiv i sitt hackande och huggande? Och även Saturnus - Mars disponent - är en av de verksamma välgörarna för Kräftascendenten? Hur kan då Damberg fatta ett så ondskefullt beslut som drabbar Naturen (Kräftan) på detta vis?
Vi behöver egentligen inte astrologin, DN:s sammanfattning räcker. Vi har att göra med en fähund, en tjänsteman som gömmer sig bakom direktiv och anvisningar. Staten i Löfvens skepnad (eller snarare de dolda aktörer som använder nickedockan Löfven som en frontman) vill ha in stålars.
Vad vi definitivt lär oss av verkligheten är att Dambergs månhoroskop är värdelöst! Hans verkliga födelseklockslag kan omöjligt ha ett ascendenttecken (en persona) som förvandlar både den lilla och den stora illgöraren till goda krafter! Däremot kan vi utifrån hans Kräft-psyke se hur han själv inbillar sig att han ägnar sig åt något bra! Människan saknar helt vett och omdöme!
Av samma anledning (månascendenten ger missvisande besked om Dambergs handlingar i verkliga livet) finns det heller ingen möjlighet att detaljstudera hjältemodets planet, som faktiskt också är Mars. Han har en "upphöjd" Mars i Stenbocken, vilket mycket riktigt antyder en extrem och aggressiv vilja att tillhöra den härskande politiska klassen - extrem eftersom överdriftens Rahu knyter Mars till sig. Missa inte att denna Mars också är tillfällig ägare till det politiska 10e makthuset - statens hus - allt enligt Dambergs Måne eller subjektiva dagdrömmar och fantastiska föreställningar (de han nu ännu har, trots den känslomässiga öknen som nedtryckande Ketu vid Månen ger).
Horoskopet är faktiskt förvirrat eftersom en frisk Måne i Kräftan hjälplöst skulle acceptera oppositionen från Mars-i-Stenbocken. Månen är vän med alla planeter och släpper som en lösaktig kvinna in dem alla i sin domän. Det är därför sällan en fråga om att Månen opponerar sig mot den attack Mars riktar mot den. Månen låter sig bekrigas, våldtas, slås till marken eller vad det nu handlar om.
Månen låter sig kidnappas av den mest våldsamma och okänsliga av alla stengetter (CapriCornus = de nyckfulla hornen) - en laglös och illegitim regim. Damberg lider av Stockholmssyndromet - han har identifierat sig med dem som skadar hans psyke och skadar Naturen i ett och samma slag! Men han fattar det inte själv eftersom månnoderna pressar ner hans förmåga att känna efter - med sig själv och med Naturen.
Istället får den värsta och mest brutala formen av Stat fri lejd här - en betongsossestat som bara tänker i pengar och inkomster till statskassan. Ett monster som svenskarna röstade fram vid förra valet eftersom det inte finns något alternativ till kapitalismens diktatur i Sverige. Ännu.
Plantskolan Hitlerjugend. Barnen dresserades till total underkastelse inför Führern. I vår tid: underkastelse inför marknadsekonomiska dekret... |
2 kommentarer:
Siewert, kolla in ledarsidorna.se frekvent så får du en bättre bild av maktens korridorer, DN är totalt förlorat liksom all MSM. Det goda samhället är också en bra sida, liksom Peter Krabbe och bloggen Antropocene. Johan Westerholm skrev om Damberg för nåt tag sedan, du prickade lika rätt som han...
Jag läste Westerholms förre blogg Mitt i steget av och till för några år sedan, men har inte det genuina intresse för politik för att följa en mängd platser. Men du har rätt, för djupare insikter om bakvattnet Sverige lär Ledarsidorna.se vara viktig, särskilt som jag minns att Westerholm var s-märkt men av vassare slag...
Skicka en kommentar