Mick Jaggers sympati för Djävulen

I någon intervju för säkert tjugo år sedan vägrade Mick Jagger blank att svara på frågor om sitt privatliv, där redan ett antal skilsmässor radat upp sig. Han blev t.o.m. ganaska oprofessionellt surmulen, men det här var förstås innan falskhetens apostlar, krishanterarna förvandlade hela till det offentliga livet till en oavbruten tillrättalagd lögn. 

När jag läser om den ekonomiskt pressade modedesignern L'Wren Scott, Mick Jaggers senaste livspartner -  Expressen på nätet - tidningen med landets lägsta förtroende - finner jag mig mycket riktigt strunta fullständigt i vad dagens arma journalister spottar ur sig. Det är inte värt att långtidslagra i minnet...

Istället dras tankarna till de eviga symboler som tiden och händelserna ständigt ger uttryck åt. Att anamma stjärnan Algol från den bortglömda judiska gren av astrologi som för tvåtusen år sedan kan ha inspirerat Jesus i hans hat mot "denna världens herre", Djävulen, och påminna sig Saturnus dubbla roll som tidens herre Kronos, verkar faktiskt perfekt summera två av Mick Jaggers fränaste sånger, "Sympathy for the Devil" och "Time is on my Side". Som synes har han båda kopplade till sin egen person (1a huset) och Djävulen testar till och med hans psyke eller sinnelag (Månen)! 

Alternativt uttryckt kan man säga att "denna världens herre" - som söker dra ner människan i prosaisk inomvärldslighet - krupit under skinnet på honom. Och som sägnen berättar kommer Djävulens lockande med världens alla rikedomar alltid att sluta i nederlag. Allt tar Ondskan tillbaka igen som de chimärer de var.

Här pågår verkligen märkliga ting, för den starkt libidinösa Mars i härskarläge i Väduren står uselt svagt. Minns hur sårad Jagger blev när rufflaren Keith Richards kallade honom en man med liten kuk! Den attacken från "bakom ryggen" sådde bitterhet som varade några år. Å andra sidan är Jagger verkligen hysteriskt protektionistisk och inte lätt att komma inpå livet. Man kan undra hur låg kvaliteten varit i umgänget i alla hans relationer...

Med Mars i härskarläge men i det onda 12e huset uppstår också två olika läsningar. Antingen är den här rastlösa och barnsliga energin något han för den andliga befrielsens skull (moksha) borde ha renat sin själ från under det här livet - vilket han uppenbarligen inte gjort, fortfarande gubbrockande efter 70. Eller också kan man inta ett resignerat perspektiv och konstatera att Mars här är signifikator för "den onda daimonen" och dessutom hemma i sitt eget tolfte hus (hellenistiskt perspektiv). 

Jag lutar åt det senare: mannen har verkligen varit driven av onda demoner ett helt liv och Mars attack mot osäkra och trygghetsjagande Kräftan avslöjar hur hans rock & roll-cirkus varit precis samma genväg till STORA PENGAR som alla störda själar älskar så. Nog för att han studsat runt och givit publiken en show för deras allt dyra konsertbiljetter, men notera att Stones - troligen tack vare Jagger - varit en INDUSTRI och inte musik i många årtionden.

Det här är således en mer sinister typ av "sensationalism" än t.ex. Madonnas Mars-Vädur som också bekrigar Kräftan och gör henne lika misstrogen och avvisande som person. (Jag har aldrig sett en superstjärna så paranoid och sluten som Madonna i intervju hos förvisso obotliga rackarungen Dave Letterman. Man kunde tro att en individ som blivit så megastor också hade en motsvarande rik personlighet, men även Madonna är en vampyr, en industri som bara vill komma åt konsumenternas pengar.)

Uppenbarligen har samma 90-gradersvinkel från Mars mot det tredje mediala huset gjort Jagger till en ikon i sin livstid. Eller rättare sagt, hans överdimensionerade mun, som t.o.m. får pryda samlingsskivor med Stones musik. Härvidlag är det intressant att just den sideriska Ox-ascendenten fysiologiskt anknyter till munnen och i första huset hittar vi den "ikon-skapande" eller tydligt formalistiska Saturnus. 

Jag brukar anföra Margaret Thatcher och Barack Obama som två förstahussaturnier uppfyllda av, först maktsträvan och sedan av sin egen betydelse. Båda var påtagligt fåfänga om den image de visade upp - minns hur pr-nissarna fick rensa bort tidiga "selfies" där Obama spatserade runt i det öppna med bar överkropp för att visa att han tränade! Patetiskt för att komma från ett presidentämne eller möjligen var han redan president när den bilden cirkulerade. 

Allt detta är Saturnus i sin sämsta placering där en annars storslagen planet bara får förstahus-egot att grooma och styla! Saturnus kunde ha producerat så mycket mer, om den haft distans till det kroppsliga verktyget. Här kan man säga att egot betjänar sig av Saturnus legalism och formalism för sina egna syften.

Frågan uppstår då återigen i vad mån man kan tillskriva Saturnus egenskaper som annars tillhör Satan eller Djävulen...

Här är den formala orsakens planet faktiskt nedsjunken i Jordelementet vilket gör en "djävulsläsning" möjlig! När Saturnus delar tecken med Oxen - identifikationen med det materiella - och Månens "upphöjelse" i Oxens tredje grad nästan exakt sammanfaller med Jaggers - och den onda stjärnan Algol har vi uppenbarligen något i hästväg! "Sympati för Djävulen" är snarast en underdrift. Jag tänker på hur Djävulen alltid kommer i människoskepnad som en charmerande och förledande figur, alls inte i det sedvanliga skräckfilmsutförandet...

För Jaggers stabila Oxe i första huset är nu verkligen fader Tid på "hans sida", dvs. på hans flyktiga och dödliga egos sida. Saturnus är en av planeterna som förvandlas till en verksam välgörare för Oxen. Planeternas tillfälliga eller accidentella karaktär kommer sig av karaktären hos de hus de vid födelsetiden äger och när Oxen stiger förfogar Saturnus över de två mäktigaste husen i hela horoskopet: nionde för en människas religion och den punkt där hon eventuellt anknyter sig till världens gång eller universums dharma. Saturnus äger också det mäktiga världsliga tionde varifrån politiker och andra maktpersoner i bästa fall uttrycker sanatana dharma, den universella (moral-)lagen.

Jagger gör nu precis tvärtom, och förklaringen till att han av allt att döma är satanist ligger förstås i en kombination av omständigheter: Saturnus "bara" i första egohuset (till skillnad från Jesus som fastade "40" dagar i öknen och frestades av Djävulens världsliga anbud) och hans psyke som direkt "hör" Den Onde! Det här alltså Jaggers egen personkult som är hans religion (9e) och i den meningen måste man säga att Djävulen lyckats förspilla ett liv fullständigt! 

Samtidigt vittnar horoskopet (likt Fredrik Reinfeldts) om att han är utvald av ödet för att spela den här rollen. Minns hur judarna som älskade spekulationer kring Den Onde efter att Romarriket tagit kontroll över Medelhavsvärlden perfekt matchar den s.k. mellanplatonismen då man började inskärpa att Platon faktiskt talade om ett tvåvärldssystem. 

Det är detta system den här bloggen presenterar genom att påminna om den illa förstådda tudelningen i astrologin av en positiv och negativ polaritet. När astrologin i väst blir som sämst slänger man vårdslöst in någon lösligt yin och yang-resonemang från Kina utan att överhuvudtaget förstå att astrologins terminologi tog sin nuvarande form just under den tid då judarna utvecklade sin dualism mellan Djävulen och ängeln Mikael och mellanplatonismen blev allt dystrare i sin på den här världen som en fallen plats jämfört med idévärlden.

Kristendomen låter ibland som ett plagiat på romaren Plotinus (200-talet) diskussioner om hur Själen i rollen som den Högre Naturen är den sista produktiva fasen i det som totalt sett skulle kunna kallas ett syndafall men som Plotinus såg som något gott, ett tecken på Den Ende som inte missunnar någon något och utvecklar en alltmer förgrenad verklighet. 

Det är därför Vattenelementet intar en så sårbar mellanposition i astrologin. Om den vattenlika Själen (Venus/Afrodite är dock upphöjd i Fiskarnas tecken!) vänder sig mot Djävulen eller materien får vi bloggens "lergegga" Vattnet som blandas upp med Jordelementet. Det senare är sterilt och ligger utanför den andliga domänen. 

När Saturnus härskar över Stenbocken i den negativa polariteten verkar det ändå legitimt att kalla honom "Denna världens herre". Det skulle inte Platon ha gått med på som i sin analys av Världsdanaren (Demiurgen) inte såg några problem med hans kontemplation av de eviga formerna i Intellektets värld och att han sedan utifrån denna kontemplation skapade avbilder på en lägre nivå. Här kan man emellertid fråga sig om avbilderna stannar i Själen - Världssjälen och den individuella själen. Det slutliga förtingligandet - där levande väsen övergår i "fast form" - tycks inte ha intresserat de grekiska tänkarna.

Den här flitigt repeterade illustrationen gör planeten Jorden eller Jordelementet till "Guds fotapall" men tillmäter den inget egenvärde - till skillnaden från dagens giriga materialister! Om Månen är "upphöjd" i Oxen (Jorden) och Jagger har Saturnus i Oxen och båda i hans egen person (1a huset), då innebär det att hela hans universum (sjunde kretsen och ner i den sublunära sfären) är helt FALLEN NER I DET MATERIELLA. Det är sådana här läsningar av horoskop som avslöjar för vad en människas hjärta egentligen klappar...

Det skulle vara intressant att undersöka hur många Saturnus i första huset som klarar av att i sina liv höja sig över ego-centrisk strebermentalitet. Jag inbillar mig (med Saturnus i motsatta sjunde och helt utan karriärmentalitet) att det måste vara oerhört svårt. En tidigare relation var med en förstahussaturnier och det var nog den mest deprimerande relation jag varit med om. Människan var så totalt absorberad av sig själv och sin "karriär" att jag snabbt reducerades till en "lyssnare" för denna ständigt egocentriska gråterska (både Sol och Måne i sorgens element Vattnet). Dryga året stod jag ut innan jag insåg att kvinnans tillstånd var kroniskt (dock utan att närmare tänka på Saturnus såsom Kronos).

*****

Jag tänkte först diskutera Mick Jaggers partners horoskop apropå hennes depression över Djävulens glimrande pengar och självmord via självstrypning. Men Jaggers förstahus visade sig så spektakulärt, och hans Saturnus så stark vad gäller husen den äger, att det kom att handla om honom istället.

Här är åtminstone en månkarta för L'Wren Scott. (Vad är det för övrigt för underlig förnamn, en förkortning av Lorraine? Ett patetiskt härmapeförsök att göra en J.Lo?)

Den fallna Månen i Skorpionen och dess disponent inspärrad - med en hoper andra planeter - i det onda sjätte huset ser ut som en potentiellt svår himmel! OBS. Den lunära kartan kan köras över av den som ges med en komplett födelsetid.