Regler och undantag

Någon struntviktig figur som inte besinnat astrologins vansinniga komplexitet påpekade i bloggens begynnelse att en sak sades i samband med ett horoskop på någon punkt men något annat i samband med ett annat horoskop. Läsaren hade missat preciseringarna i vardera texten och tittade med överförenklande och reduktionistiskt uppsåt på texterna. 

En del har genuint öppna fönster till Solen - Intelligensen - andra bara inbilskhet eller hybris - och en tredje grupp kortsluter allt de rör vid genom inre negativitet - en själsskada som yttrar sig som låsta attityder i vissa frågor. Attityden står här i vägen för intellektet som därför aldrig kommer åt att på ett begåvat sätt resonera sig fram till en bättre förståelse.

Men här är ett genuint problem. Den franska rasisten Marine Le Penn med ett komplett horoskop (= inkl. födelsetid) som starkt påminner om den om inte rasistiske så åtminstone diskriminerande Fredrik Reinfeldt. Båda har den Jungfrun stigande i öster och är därför bestämda att aldrig se sammanhang utan bara det som skiljer det ena från det andra. 

Urskillningsförmågan i detta mikroskopiskt vassa tecken har sin plats under en kort tid just nu i den IT-fascistiska och detaljfanatiska västkulturen men har i alla andra högcivilisationer misstrotts eller, som i den indiska astrologin och religionen, till och med betraktats som människans fiende eller olycka. Britterna talar om att vara "penny-wise but pound-foolish", slug i det lilla men tappa sikta på vad frågan egentligen rörde.

Det blir inte bättre av att både Le Pen och Reinfeldt är födda Sol-Kräftor i 11e huset för ideal och "bästa förutsättelser". Deras personlighet är att diskriminera och deras ideal består i att framhäva det etniska, det som tillhör de nära och kära. Inte konstigt att den kombinationen av ascendent och soltecken leder till en skev och förkrympt förståelsehorisont!

Om dessa ting skrev jag i juni förra året i "Rasism & det diskriminerande psyket"

Tar man emellertid bort födelsetiden från den franska rasistens horoskop uppstår vad som kunde tyckas vara en pinsamhet. Bara två månader efter förra inspektionen av Marine Le Pens horoskop skrev jag: 

"Hur fantastiskt är det inte att läsa Aftonbladets recension av Kajsa Ekis Ekmans rapport om hur myten om lata greker bara är Storfinansens planterade myt för att mindfucka västerlänningen precis som Anders Borg hörts göra i frågan. Det fantastiska består i att Kräftan på den här bloggen är i akut behov av goda förebilder, och att Ekmans horoskop vittnar om en sådan."

Problemet är bara att sett till de två stora ljusen, Sol och Måne, har Ekman och Le Pen samma grundstruktur, Månen i Skytten som så att säga breddar basen för den normalt sett så trångsynta och familje- eller klanbundna Kräftan - just den tendens som så lätt blir till folklig populism som plockar upp trångsyntheten och rädslan i den lilla och odifferentierade flockmänniskan. 

De båda kvinnorna ser till och med snarlika ut (se ögonfattningen). Kräftan tillhör sorgens men också omsorgens Vattenelement och båda kvinnorna vårdar sig om något de upplever som ett problem. 

Kräftan skiljer sig från de andra två Vattentecknen genom sin kvalitet - Rajas guna tecknar passion eller lidelse. Min misstanke är att det är Kräftan (eller Månen som sådan i ett horoskop) som kan omvittna de som drabbats av mentala hang-ups - se bara massmördaren Anders Breiviks katastrofalt illa tilltygade Måne! Kanske tilldelades Kräftan eller Krabban härskarskapet över Månen sedan observanta individer noterat hur krabborna slåss intill döden för sin sak, deras instinkt är så passionerat stark att den rationella själen inte släpps in överhuvudtaget! 

Det här förklarar varför Månen hemma i härskarläge figurerat så starkt i horoskop för främlingsfientliga - den här månplaceringen kan i värsta fall vara permanent "mångalen", ständigt övertaggad och på jakt efter en fara eller hotbild att värna mot. Därmed faller också rättshaveristerna under Kräftan eller starkt lunära horoskop - för den som undrar har den här bloggaren Månen exakt i öster vid sin födelse men lyckligtvis i kunskapsorienterade och rationella Tvillingarna. Hade en så här prominent Måne befunnit sig i Kräftan hade jag kanske skrivit en djupt rasistisk och inskränkt blogg...

Här återanvänder jag samma bilder på Le Pen och Ekman som i förra årets två inlägg:

Så varför ringde inga varningsklockor? Går det att med heder slingra sig ur den här knipan eller måste man tillgripa lögner och historieförfalskning som nymoderaterna med Reinfeldt och Borg i spetsen gör?

Eliminerar man födelsetiden från Le Pens kompletta horoskop och tillsätter en månascendent, och samma för Kajsa Ekis Ekman, får vi följande:

Marine Le Pen

Kajsa Ekis Ekman

Över den franska rasisten lyser en garant för framgång, "kungavärdighetens" stjärna Regulus. Vi har horoskopet för femte republiken som kontext och mycket riktigt finns det diskriminerande och rasistiska tendenser t.o.m. i det moderna Frankrikes nationalhoroskop. Givet nationalhoroskopets varning för elitistisk och egoistisk självcentrering - snarlik den man ser i nymoderaternas horoskop- blir Le Pens "välsignelser" i Lejonet mer begripliga. 

Här är ett ledarämne med chans till framgång. Man ska inte glömma att hon tog över partiet från en man med Månen i populismens tecken Kräftan... för det är ju Solen i Kräftan som ger en underton som Lejonets härskare, en Sol-Kräfta i korruptionens hus. Ekman har inte samma himmelska favör och förblir en liten partsinlaga i det gruvligt okunniga svenska samhället där de flesta medborgarna är hjärntvättade redan av de förenklade rubriker och artiklar som påstår sig summera de politiska skeendena men i själva verket är djup desinformation. 

Inte ett ord i varken DN eller SvD om att Anders Borgs tycks ha ljugit i KU för några dagar sedan när han låtsades att han fick kännedom om Nuon-köpet via medierna först i efterhand. Nya uppgifter visar att hans departement visst var involverade och informerade. Bara AB på nätet hade den nyheten och gissa om de snabbt (efter en timma eller så) krympte ner storleken på den nyheten för att undvika skandalen. Den tidningen ägs till 90% av högern och det verkar som om de ärliga reportrarna på blaskan sitter i ett verkligt klämläge.

Ekis Ekman saknar således (som merparten av mänskligheten) gräddfilen som Regulus sägs ge till extraordinär storhet.

Därnäst kan vi notera hur penibelt problemet är - en rasist och en rättrådig under snarlika horoskop - de är nämligen födda precis ett Jupiter-varv från varandra så att båda har ett sinnelag (Månen i Skytten) som visar på den storslagna Jupiter-i-Lejonet, en slags faderlig godhet eller välvilja. Det kan inte råda några tvivel om att Marine Le Pen i sitt psyke upplever sig som en välgörare, ja, t.o.m. kallad av det universella dharma att göra sin stämma hörd. 

Ur psykhoroskopets perspektiv känner hon en länk till nionde huset som både kan teckna samvetet, andlig medvetenhet eller, på simplaste nivå, långväga utlandsresor eller t.o.m. utlänningarna själva. Rasisten har således problem med utlänningar som kommer och inkräktar på hennes sort - här är det uppenbart att Månen i Skytten skapar en syn på Solen i Kräftan som "hotad" i åttonde korruptions- och dödshuset. 

Men detsamma kan sägas om Kajsa Ekis Ekman, hon lever för att hitta hotade arter att skydda - nu senast grekerna som inte minst måste skyddas från den svenska högerns motbjudande lögnpropaganda där greker i allmänhet smutskastas för att Borg och andra oärliga glidare ska kunna spela lutherskt duktiga och flitiga - sådana som moderaterna gör minsann rätt för sig och hamnar inte i nationell kris.

Brittiske astrologen Charles Carter menade sig (utifrån Ptolemaios antika likahussystem vilket inte är detsamma som den är bloggens allra äldsta helhussystem) se hur de fasta husen, särskilt det åttonde, tycktes inverka menligt på individens attityder. Om Stenbocken och Kräftan båda bildar en enormt envis axel är den mellan Oxen (eller andra huset) och Skorpionen (eller åttonde) fullständigt hopplös i sin fixering. Stör aldrig en buffel eller ett nötkreatur - börjar hjorden rusa är det bara tonvis av kött som drivs med muskelkraft - här bor ingen intelligens alls utan enbart fixerade attityder, nötboskapen har försatts i "uppretat" tillstånd och indisk astrologi lär att motsatta tecken och hus alltid speglar varandra.

Oxen och döden i Skorpionen står därför varandra mycket nära, så att, faktiskt, inte bara Kräftan saknar förmåga att kontroller sig själv utan råkar in i en "crab fight" intill döden. Ja, detsamma gäller också stenbockarna som furiöst fortsätter kämpa tills en av dem visat sig uthålligast och starkast och tar makten över berget. 

Det är bara Jord/Vatten-axeln i Sattva guna, den medvetna kvaliteten, som har ett annat sätt att lösa problemen på, och vad gäller Jungfrun så har bloggen visat att metoden kallas diskriminering. I moderata Täby får man inte ens bo med mindre man kan köpa sitt boende - hela den förbannade nejden styrs av profitmentalitetens ideologi och Täby-borna tycks ha så lite personlighet att de bara kan definiera sig själva genom att hålla Fiskarna (samhällets empatiska och därför "svaga" medborgare) utanför stadsgränsen.


Men vartefter man går igenom Le Pens och Ekmans kartor punkt för punkt ser man ändå att de inte är av samma sort. Båda har ett välvilligt sinnelag med tydliga tendenser att uppleva livet för den lilla gruppen eller den egna gruppen eller dem man känner naturliga band med (Solen i Kräftan) som hotat eller i riskzonen för att undermineras (av "invandrare" eller en "svartmålande omvärld"). Men den franska rasisten har faktiskt en fallen Mars i Kräftan och det brukar vara ett tecken på en överalarmistisk tendens som skriker "vargen kommer" i tid och otid. Ekis Ekman har en mycket kyligare och mer kalkylerande krigshetsare - Mars i Jungfrun. 

Notabelt är att Skytten i första huset ser Mars som en tillgång och en välgörare (vilket för övrigt även den instängda och kanske dödshotade Solen i åttonde upplevs vara). Båda kvinnorna har således en mentalitet som upplever aktivism eller "krig" gynnsam för den egna saken. Men svenskan har ett helt överlägset månhoroskop här eftersom Mars slipper den instängda och attitydlåsta åttondehusplaceringen. Hennes Mars verkar oberoende av det solära hjärteämnet ("min grupp under hot här i åttonde huset"), och gör så uppifrån det publika och maktorienterade huset. Den franska rasisten låtsas vara en av det hotade folket och skriker och ylar med sin överkänsliga Mars-Kräfta så det står härliga till.

Skillnaden i tid mellan kvinnornas födelse leder dels till att Jupiter hunnit passera ett varv i zodiaken men också till att den långsammare tidmätaren Saturnus hunnit förflytta sig från ett Eldtecken till nästa. Och här ligger det rasisten i fatet att formalismens herre Saturnus är fallen i egoistiska och subjektivistiskt tunnelseende Väduren. Det här tecknet relaterar t.o.m. de största frågor till sig själv - ett effektivt hinder mot att nå en vettig insikt i nästan alla livets avgöranden men en perfekt placering för en "sub-generation" som fallit djupast ner i det egna livsstilsprojektet. Några av de mest förfallna individer jag mött, helt ointresserade av annat än sitt eget livsprojekt har tillhört denna dipp i Världssjälens medvetandefokus som drabbade dem födda runt 1969-70. (De som föddes under Saturnus senaste fall är ännu för unga för att ha satt några intryck i offentligheten.)

Det finns många möjligheter för ett horoskop att släta över eller t.o.m. maskera den här skönhetsfläcken, men i den franska rasistens månhoroskop ser vi att hon gör en dygd av sin djupt sittande inskränkthet genom Saturnus placering i det femte huset för individualitet och individens upplevda dharma (plikt mot sin inre natur). Det är således ett klart minus att ha en dålig planet i ett hus som ger fri lejd, och starkare utblås än från Solens eget naturliga hus är svårt att föreställa sig. Hela hennes "kreativa" bidrag från djupet av sin individualitet (i enlighet med Månens/psykets perspektiv) blir såldes "snålhet och snäva gränser i linje med min subjektiva och därför otillräckliga förståelsehorisont).

Här är, skulle jag vilja påstå, det som verkligen får Marine Le Pen att underprestera som människa. När Ekis Ekman föds mår Saturnus visserligen inte bra i Lejonet heller, Solen och Saturnus är ömsesidigt exkluderande i det att Solen LEVER LIVET medan Saturnus är livets formella förutsättningar. Aktören och pjäsförfattaren är inte en och densamma.

Riktigt problematisk blir t.ex. en konjunktion mellan Solen och Saturnus dock bara i Jordelementet där det är fysiskt omöjligt för två kroppar att ockupera samma plats i rummet. I andevärlden finns inte dessa problem. Andliga väsen kan gå rakt igenom varandra och t.o.m. stanna till och vistas för en tid den ene i den andre. Faktum är att astrologin har metoder för att visa hur Saturnus som Fader Tid regisserar själva tidens ande. Den indiska dasha-läran utger sig för att kunna säga vilken av de planetära själarna som är vakna och aktiva från tid till tid. 

Jag har tidigare med det egna horoskopet som stickprov upptäckt hur enormt väl denna teori stämde och hur inte bara bloggen startades en kort tid efter att skrivaren Merkurius gått igång för det här jordelivets enda huvudcykel så sent som strax före femtio, utan att jag helt utan att ha ens ha sökt något arbete av den typen ombads börja arbeta som översättare. Allt detta strax efter att Merkurius ande börjat verka i livet (och så kom förstås en stor brittisk författarande, den 17e greven av Oxford på besök i samma veva - bitar i ett pussel jag bara upptäckte i efterhand med inblick i dasha-läran).

Ekis Ekmans Saturnus i Lejonet står visserligen i sin ömsesidiga fiende Solens tecken, men man kan resonera så att den här Solen i dödshuset redan är undanröjd, vilket naturligtvis tar udden av antagonismen mellan dessa två som båda har ledaranspråk (men representerar helt olika ledarstilar - Solen genom värme och inspiration och Saturnus genom sval rationalitet och förnuftsargument). 

Och viktigast är kanske att Ekis Ekmans Saturnus inte är "fallen" ner i Vädurens ego-subjektivism utan, om något, tecknar en kompromisslös bindning till frågan om den djupa individualitetens frigörelse. Lejonet är mycket djupare än Väduren och inte nöjd med att som Barnet "göra en skillnad". Lejonet kräver respekt för vad den i djupet vet sig vara och Solen går ända ner till vår unika själsliga identitet. 

Det går att hitta bra kvaliteter i Saturnus placering i Lejonet, även om denna indikator för SJÄLENS FORM först i det tredje och avslutande Eldtecknet kommer till bäst rätt, och detta för att Saturnus då gästar den jupiteriska Skytten. Saturnus och Jupiter har ett neutralt förhållande till varandra, inte minst som Gränsens och Expansionens (Frihetens) respektive princip.

Således: Marine Le Pens Saturnus förspiller all sin makt på att söka dra gränser för personer - en fallen och bortkastad och värdelös sub-generation - Adolf Hitler startade sitt rasistiska Andra världskrig med "ariska" förtecken då Saturnus var fallen i Aries/Väduren (horoskopet här). Det är en större målarduk vi måste fokusera om man vill fatta hur patetisk själva kombinationen av Saturnus med den zodiakala princip som bara är intresserad av hur den själv ska bära sig åt för att kontrastera med sin närmaste omgivning. Känner hur väl detta sorgliga projekt matchar en rasists löjeväckande världsbild...

Ekis Ekmans Saturnus förspiller inte sin fulla makt eftersom den står i sin naturliga motpols tecken. Men här uppstår en spänning mot motpolerna som kan bära eller brista. Lejonet är segt och motspänstigt, men Saturnus tycks antyda karma i frågan om den djupa individualiteten. Saturnus ifrågasätter Lejonets form - och Ekman är förstås feminist bland annat. Lejonet ska föreställa neutralt, liksom Kräftan men det är rätt uppenbart att tecknen resonerar med den traditionella delningen av mannen ute i dagsljuset och kvinnan i skuggorna i det säkrade hemmet. 

Sedan har svenskan en potentiell problematik med Solen som fransyskan saknar, och det är den äregiriga demonen Rahu (Drakhuvudet). Pga. Solens placering i månhoroskopet kan man eventuellt tänka sig ett motiv av revanschism här som Marine Le Pen saknar. Vad ska fransyskan revanschera sig för? Född att överta en ledarroll, visserligen i ett populistiskt skitparti för idioter som inte kan tänka utan går igång på alla cylindrar bara de visuellt (Eld) ser en kontrast mellan sig själva och ett "invandrarelement på gatan. 

Le Pens fallna Saturnus visar hur lågbegåvad - som små otänkande barn - den genomsnittliga främlingshataren är, som attraheras och finner henne kungavärdig. Ekis Ekmans norra månnod i åttonde döds- och korruptionshuset antyder att hon i högre grad arbetar politiskt och ideologiskt för att frigöra några egna demoner (och gör det bra).

I ett horoskop som enbart utgår från ett psyke - som individen kan vara helt omedveten om att hon/han härbärgerar (!) - tycks det alltså vara en fallen Saturnus som ges fri lejd i femte huset som förklarar varför Marine Le Pen underpresterar så oerhört jämfört med Kajsa Ekis Ekman. 

Men i fransyskans fall har vi som sagt också en födelsetid och därmed det fysiska horoskopet, och i detta, som jag sade inledningsvis, finns en kombination av symboler som möter hos Fredrik Reinfeldt och som ofta motsvarar en snål, egoistiskt snäv och partisk utblick - den absolut sämsta sortens horoskop för en ledare. Jag har i flera inlägg påpekat hur paradoxalt det är att i elfte idealhuset placera något så prosaiskt som Kräftan - vanlig simpel ämnesomsättning! 

Man kunde tro att Fredrik Reinfeldt, mutad av matbranschen att sänka momsen med 5,4 miljarder (och inga jobb gav det och hamburgarna har återigen smyghöjts upp till samma pris), själv måste ha varit ett fattigbarn som svalt till döds i sitt närmast föregående liv. Kan detta vara ett generellt tema för dem födda Kräfta när Jungfrun - självtjänandet - stiger i öster? 

Att Jord + Vatten tecknar den dödliga delen av människan är uppenbart, och min gissning är att Reinfeldt och många andra moderater var småborgare - stadsboende nazityskar - och bombades till döds i den kända Dresden-bombningen som de allierarade utförd och där historien har diskuterat om man övervända övervåld. Kanske är det pga. detta usla öde, att i sitt tidigare liv ha sympatiserat med rasistiska värderingar, som Reinfeldt i detta liv fortfarande är en snål och självisk och pennalistiska djävul och likt Le Pen flörtat med det allra mest banala hos människan.

Den här gången fick Reinfeldt lite afrikanskt blod i arvsmassan men det är också det enda som hindrade hans typ från att närma sig rasistiska synsätt. Så istället hatar han sjuka och arbetslösa som pesten. Att ha det sista och mest exakta horoskopet - baserat på födelsetid - är guld. Det här inläggets jämförelse mellan två ytligt väldigt lika månkartor har sitt intresse men säger inget om vilken roll sinnelaget (Månen) spelar i verkliga livet - för det behövs de omen som ett klockslag ger. 

Den här bloggaren har t.ex. Månen stigande i Luft i öster och varje ord som sägs på den här bloggen speglar hans sinnelag! (Ja, efter att Saturnus från opposition sökt avgränsa och rikta ordsvadan en smula, hade inte Saturnus haft kontrollen kunde det här ha blivit en hur rättshaveristisk blogg som helst.)

Antropologen som började svamla om nordisk överlägsenhet

Ett intressant horoskop, det för österrikiska antropologen som var den förste att manipulera den rådande rasläran och hävda att den överlägsna ariska (kaukasiska) rasen hade sin dominanta och mest ursprungliga gren i den nordiska, blonda och blåögda underrasen. Resten av den historien är välkänd. Av "forskaren" Penka återstår nu inget utom den tvivelaktiga äran att ha spritt rashat och antisemitism i Europa.

Födelsetid saknas men även månhoroskopet påminner här om en viktig sak jag bara nyligen kom på att notera: de tolv husen fungerar som filter och be bästa avsikter "uppe i himlen" kan kanaliseras genom hus som inte lämpar sig för direktivet ifråga. Aldrig har väl det framgått så tydligt som i Karl Penkas månhoroskop, där ett jordbundet och konkret tänkande sinnelag i Oxen totalt havererar den mäktiga triangeln i Människosläktets eget element Luft.

Rasisten drar således ner den nobla mänskligheten i smutsen och reducerar andesjälens klara höjd till solkig biologi! Här ser vi tydligt hur Sverige ännu 2014 är groteskt infekterad av ålderdomliga synsätt som bara kunnat fortleva eftersom materialismen alltid varit så stark i det här landet.

Naturligtvis hjälper det inte Karl Penka att den ariska rasen - zodiaktecknet Aries  eller Väduren - har funktionen som den onda daimonen. Vädurar är som tokiga på att försöka spela förstafiolen, ta över rodret och bevisa att de är "nummer ett". De förstår inte Jesus mystiska ord om att "de första kommer att bli de sista, och de sista de första". Bloggen har tidigare diskuterat vad det kan tänkas betyda i relation till zodiakens sista tecken Fiskarna och dess omstart i det första, Väduren.

Naturligtvis kan man också påpeka att den här Penkas intellektuella analyser som varande Sol-Våg hämmas av att Venus är fallen i Jungfrun, just det tecken som ägnar så åt en fruktlös jakt på teknikaliteter och aldrig når det stadium där den ser helhetens tänkta funktion. I dagens it-fascistiska arbetssituation förunnas en systemarkitekt att tänka ut och skissera helheten, sedan får trälarna - Jungfrun - lösa de små teknikaliteterna.  (Platons techné - en låg slags kunskap nära knuten till Jordelementet och en pragmatisk mentalitet, se den digra uppsatsen i Stanforduniversitetets filosofiencyklopedi - nej, jag orkade inte heller läsa den.) 

Den här arbetsdelningen existerade knappast när jag visades några år inom IT-för-webben före millennieskiftet. Internet var ungt och alla var både sin egen arkitekt (övergripande designer) och kodskrivare. Det är senare den här delningen kommit till som ett led att "söndra och härska" och sänka lönerna för stora grupper människor genom att snitta ut lagom simpla uppgifter åt folket och lönesätta arbetet lågt. 

Så härskar Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och rovkapitalisterna över massan: genom att göra dem dummare från år till år, tills de inte längre är i närheten av "systemarkitektens" helhetsgrepp utan - likt Jungfrun - mer och mer bara ägnar sig åt sitt egenintresse. Det är därför bildning är något som Svenskt Näringsliv hatar i djupet av sin demoniska själ. Bildning ger nämligen en makt de söker monopolisera.

Hos Karl Penka ser man samma typ av diskriminering (mot raser) som bloggen redan noterat i det här tecknet, så skickligt på att plocka ut det ruttna äpplet ur korgen och "rädda skörden". Men den fallna Venus kombineras här olyckligt med den demoniska överdriftens Rahu (Drakhuvudet) och enligt det här sinnelagshoroskopet är Jungfrun dessutom genomrutten eftersom dess härskare Merkurius står i dödens Skorpion och närmast gradexakt mottar korruptionens strålar från den onda stjärnan Algol. Notera hur även Merkurius i Skorpionen via sin härskare Mars pekar mot den onda daimonen besatta av det ariska temat i tolfte huset.

Här således ett horoskop som bara bygger på Månen, ett horoskop vars livslängd är två dygn. Ändå ger det helt fenomenalt tydliga indikationer som man med lite grund att utgå från genast förstår för människosläktet (Tvillingarna, Vågen och Vattumannen) mer skada än nytta i sin sjukliga klassificeringsiver. Föga anade väl Karl Penka att det fanns ett himmelskt sätt att klassificera hans iver, ett som också har anspråk på att leverera den nakna sanningen om de levande varelserna och om de är på rätt väg eller har avvikit. (Ja, t.o.m. avvikarna är faktiskt på rätt väg enligt den gamle filosofen Herakleitos. Alla vandrar samma väg.)

Så vad är det för rötter den stockholmska inbilskheten egentligen har, när moderaterna i Stadshuset varje morgon kommer till kontoret och möts av flaggor som förkunnar för dem att de bor i "Skandinaviens huvudstad"? Är det ariska stormaktsdrömmar som förklarar vettvillingar som Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt - människor som inte är i närheten av de roller de försöker spela upp för det sovande folket.

Hanna Hellquist och förgrämda Vatten

Singer-songwritern Maria McKee (t.v.) och
kåsören och misantropen Hanna Hellquist (t.h.)

Det finns en sorts människor byter utseende på nästan varje foto som tas, det är som om de här individerna på något sätt har den lägre irrationella själen med dess ständigt skiftande tillstånd på utsidan  - som var de Vatten på utsidan istället för Jord (som sannerligen ger ett uttryckslöst pokeransikte eller en förmåga att frysa i poser som behagar fotografen/betraktaren).

Den roliga och minst sagt egna skribenten Hanna Hellquist är en sådan. Beroende på vilken bild man råkar på spänner hon över ett stort register. På vissa foton liknar hon en klassisk skönhet från stumfilmseran men i andra situationer ser hon ut som ett sårigt svart själshål. Faktiskt inte alls olik den en gång populära amerikanskan Maria McKee vars album delvis är så dystra att jag inte längre lyssnar på dem. Jag vet inte hur det gick sedan med McKee, hon halkade in i drogmissbruk...

Den påfallande släktskapen mellan de här kvinnorna - tillräcklig för en "look-alike"-märkning? - skulle jag vilja förklara med den fallna Månen i Skorpionen, psyket långt nere under isen eller i djupa och mörka stämningslägen. Hellquist verkar säker nog, här byter Månen inte tecken förrän strax före sju på kvällen. När McKee föddes däremot, färdades Månen snabbare och lämnar Skorpionen redan vid lunch. Men det är mörkret och drogerna som får mig att anta en Skorpion hellre än den hejfriska Skytten... Bloggen har ju hittat tecken på det klassiska mörkret som tillskrivs en fallen Måne i Skorpionen i testet av 161 mördares horoskop för några år sedan.

Fast man ser något som förbinder kvinnorna är det heller inte svårt att notera hur Maria McKee är ett starkt, "maskulint" Lejon medan svenskans soltecken är den sköra Kräftan - se vekheten hos landets statsminister, en uppenbart medioker variant av Kräftans eller Månens skiftande och protektionistiska natur...

För Hellquist, som är så självutlämnande i sina texter, blir Kräftans självbevarelsedrift något av ett mysterium. Till skillnad från Reinfeldt lindar hon inte in sig i härvor av lögner för att hålla sig fläckfri och skyddad från angrepp. Tvärtom verkar hon invitera till attack. Detta kan man bäst förstå genom att Solen - den aktiva väg man tar - förfogas av ett sinnelag, Skorpionen, som inte kunde vara mer olikt än Reinfeldts vilja att visa upp en perfekt och estetiserande yta via sin Måne i Vågen.

Den svarta men underhållande krönikören hämtar näring från sin egen kolsvart syndiga själ och hennes skrivare, Merkurius, är så välplacerad i sitt härskarläge i Tvillingarna att hon hittar orden för sitt sortiment av ågrens (alltid denna Vattnets bindning till de egna känslorna och problemen). 

Hon är en ofrivillig martyr - som Fiskarnas renande Vatten men utan att vilja bli renad - hon gjorde en serie där hon helt oförstående vandrade igenom ett antal kollektiva new age-verksamheter för andliga frigörelse - så typiskt Mån-Skorpionens, den förhärdade syndarens, stagnation i sitt tillstånd. Förklaringen till all smärta är förstås Mars placering i Jungfrun som en idealiserad position: istället för sexualitet orienterar sig denna Mars mot att vilja behärska världen in i minsta oviktiga detalj. Hon skriver om hur seriös hon är inför kunskaps- eller snarare faktarelaterade tidsfördriv som Trivial Pursuit i dagens DN-kåseri. (Jag har en känsla av att Hellquist fullständigt förväxlat faktakunskaper med bildning...)

På många sätt är hon arbetarklass som försöker vara och agera moderat lyckad likt Reinfeldts okunniga medelklassidioter, men faller till sist tillbaka och lovprisar vad hon tror är den helt obildade underklassens enda biljett till klassresa: duktighet och kompetens. Hur fel har hon inte i sin analys, men ganska begripligt utifrån kombinationen av ledande tecken, vilka alla försiggår i Jord och Vatten, elementen som verkar ha en närmast obetvinglig förmåga att dra ner människor i malplacerad seriositet och överdriven tilltro till synliga strukturer. 

Det här den här sorten som köper sig magnetiska armband eller hänger drömfångare på väggen för att värna mot onda makter, när det onda i själva verket sitter i Vattnet - den lägre själens tendens att falla ner och söka enklast tänkbara förklaringar - då ofta ren materialism eller tydliga och handgripliga orsaker. 

Det är symptomatiskt att Luftelementet i det här horoskopet "förbrukas" till själva informationsförmedlandet, medan den solära drivkraften inte ens bryr sig om att blicka uppåt och psyket är alltför hårt bundet av Jungfruns pragmatism och förmåga att handskas med ting och ord för att kunna besinna den större bilden. Men inom den intervall ödet ville se Hanna Hellquist verka, gör hon sin sak oöverträffat bra! För Skorpionen i första huset (även en månascendent) är Månen en verksam välgörare. 

Det kan verka motsägelsefullt givet dess "fallna" status, men det goda en framverkar är förstås just det Skorpionen hatar mest: förändring och död. Obeständighetens eller processens låga verklighetstyp tillintetgör sig själv på grund sin inneboende ovärdighet och frigör därmed själen så att den kan svara på högre signaler än de blott psykiska strömningarna. Tyvärr tecknas nu Hellquists andliga liv av Solen i Kräftan, så om man eliminerar sårigheten i den lägre själen, återstår just ingenting. Man får hoppas att skribenten förblir i sin andliga korruption riktigt länge - hon omvandlar ju stanken till lysande texter! 

Dock är inte Solen i Kräftan (i beroendeförhållande till Månen) sista ordet. Indisk astrologi söker istället själens trängtan i atma karaka. Och här är det naturligtvis Saturnus som är oslagbar genom att befinna sig i den trettionde och sista graden av ett tecken. Det kan man inte toppa! 

Men Saturnus i Lejonet vittnar nu om en ännu större komplexitet än vi just trodde att vi förstått oss på. För Saturnus är de döda andarnas planet och de formgivare som redan vår födelse bestämt vår livs- eller ödeslott. Saturnus är tidens herre och det immateriella andliga intellektet (vår höga, eviga och andliga natur) och som sådan faktiskt vår levande själs innehåll, det som ger själen form. I relation till den själ som lever loppan på Jorden eller på någon annan planet symboliserar Saturnus den del som aldrig manifesterar sig, det är Solen som tecknar dansaren. Saturnus och Solen är varandras antiteser, och där den ena verkar finns inte den andra. 

Vad Saturnus i Lejonet tecknar för en hel "subgeneration" (om cirka 2½ år) är således inget annat än just det jag inledde den här texten med: människor som mer eller mindre tydligt verkar bära själen och sin nervositet på utsidan - människor som i det yttre speglar de inre Principer eller platoniska former som passerar revy i respons på antingen själens slöa dumstirrande på andra människor (formerna reflekteras oändligt svagt genom yttre sinnesupplevelser) eller tydligt och distinkt när en människa har parkerat sina förståndsgåvor orienterade mot den osynliga andevärlden. Hellquists Måne i Vatten indikerar att hon parkerat sig i riktning mot världen och det är genom den - och de kvinnor hon i sin senaste krönika äcklas av - hon till sist ska lära sig något om sin egen korrumperade negativitet.

Saturnus, "själens form" i Solens tecken säger ungefär samma sak, hennes själsliga åtrå inför detta livet var att upptäcka hur andesjälen (Solen) degraderas när den sänker sig ner i Vattenelementet och därtill använder ett "fallet" psyke i Skorpionen som favoriserar Mars-Jungfruns egocentriska pyssel med rent materiella frågor. 

Se hur fascinerande horoskopet är: hon t.o.m. vägrar befatta sig med månascendentens elfte idealhus. Den mörka sidan är verkligen stark i den här och ett fysiskt horoskop (födelsetid) skulle troligen avslöja en långt gången vägran att förbinda sig med sin egen fysiska kropp (ascendenten). Men det här främlingskapet inför sitt kön och fysiska identitet kan således ses förespeglad redan på Månens nivå, innan Själen partikulariserats och tagit en individuell kropp. 

*****

Här är månkartan för Maria McKee, för den som vill fundera över hur ett Sol-Lejon kan bli så svart. Svaret är troligen: den sura och syndiga Skorpion-Månen vägrar hylla den inneboende livsanden.

Den sataniska axeln som drar hårt mot det enbart kroppsligt/materialistiska finns även hos amerikanskan och kanske kan den dumma utflykten i drogmissbruk kopplas till den falska lyckans Jupiter - vi ser Djävulen ljuga lögnaktiga ord från den orala Oxen som älskar att stoppa munnen full att tröstgodis!

Enligt Maria McKees månhoroskop är Solen visserligen en fantastiskt stark föreställning om att bli en stjärna och idol uppe i det publika och mäktiga tionde huset, men det är svärta som var bränsle även i hennes artistiska karriär. 

Problemen verkar utgå från det åttonde syndfulla och korrumperade huset där båda den sataniska axelns disponenter Mars och Venus gått samman i en "överlibidinös" konjunktion och dessutom tillsammans med den äregiriga och omåttliga demonen Rahu (Drakhuvudet). Här kan man tala om en libido som kanaliserats upp i det blått mentala - fast i ett "låst" hus. Tvångstankar eller t.o.m. föreställningar kan anas, och kanske behov av droger för att bryta upp just sådana själsligt stillastående mönster som får Hellquists författarskap att frodas.

På alla sätt och vis är Maria McKee den mer ambitiösa av de två, det är tydligt av planeternas placering. Men troligen är hon också den som kämpar med de större demonerna eftersom svenskans psyke baserar sig på en Mars som valt det mikroskopiska detaljperspektivet att ondgöra sig över. 

Läs hennes kåseri och känna den mysteriösa vagheten. Hon surar över den privilegierade övre medelklassens totala brist på faktakunskap i triviala ämnen - sådana som hon i nästa andetag berömmer sig själv för att hon utnyttjat på sin (klass?)resa. 

Någonstans här, börjar jag undra om de kåserier som innehåller så många fyndigheter i själva verket är en tragedi. Hellquist är totalt borttappad i de futtigheter hon ömsom lovprisar och ömsom tycks genomskåda.

I jämförelsen har Maria McKee en mer gynnsam grej på gång, som påminner om s-ekonomen Magdalena Anderssons horoskop: Hos båda kvinnorna står åttonde husets ägare frigjord från sitt eget mörker och verkar från det tionde publika huset. Där Hellquist tycks jobba med elfte husets ideala målsättningar, har Maria McKee en mer föreverkligad (10e) och offentlig plattform varifrån de kan diskutera den korruption de upplever i det åttonde. För s-politikerns handlar det om att återskapa en bättre rättvisa i samhället efter den själviska högerns härjningar under åtta år. 

Maria McKee har för sin del en hel del feministiskt att säga, men jag måste erkänna att jag inte hört skivorna på så många år och kan inte påminna mig några texter. Som jag minns det visar tredje plattan "Love is Sweet" (1996, ett säljfiasko som snart drogs in) prov på en verklig djuptänkare. Det var också på den skivan McKee visade vilken kapabel dirigent/arrangör hon hade i sitt Sol-Lejon, musiken är komplex och förtätad, drar ibland mot 70-talets progressiva rock - en tid då inte vår tids fördumning och enkla lösningar stod högt i kurs.

PS. Det är marknadskrafterna som vill människornas dumhet, och ju mer vi tappar förmågan till egen problemlösning dess fler områden som kan produktifieras. Senaste såg det bottennivån hittills: en nätsajt som erbjuder vårdkonsumenter att jämföra olika sjukmottagningar för att välja det bästa. Så detta är alltså rovkapitalismens moteld mot den allmänna insikten att högern totalt har raserat den svenska välfärden - en jävla klicka-och-beställ-sajt som vilken annan charterreseväljare som helst. Nu har Sverige sjunkit riktigt lågt. 

Finansminister Magdalena Andersson

När DN publicerar en låång intervju med s-märkta ekonomen Magdalena Andersson, då vet man att högern givit upp och inser vem som kommer att vinna valet. Bortsett från några småstick till trots - "vinna valet men sen då?" - är det en ganska jämnmodig och tråkig text som på båda sätten tycks spegla ekonomens horoskop. Eller?

På grund av hennes ordinära utseende är det oerhört svårt att gissa stjärntecken och det var kanske därför den enda "look-alike" som plingade till i huvudet var en precis lika uttalad "everyman" - framlidne tv-personligheten Lennart Swahn som ofta hade samma sammanbitna mun som Andersson men var i största allmänhet så "suave" (saknar svenskt ord för den här kultiverade och lediga stilen) att man nästan kunde klaga på bristande nerv och närvaro i programmen han höll i. Men han ledde flera program av vilka några hade med hjärnexercis att göra och DN presenterar just Andersson på det viset: som en fokuserad och intelligent människa.

Tillägg. Jag hinner inte mer än trycka ut texten innan jag ser Anderssonskans blick på ett nytt sätt och upplever en blickarnas släktskap mellan henne och aktrisen Grynet Molvig - här på foto från 1968. Molvig har också Månen (samt Jupiter) i sideriska Tvillingarna, men är ett fullmånebarn med Solen ett tecken kort om ekonomens materialistiska Stenbock:

Kanske hade jag ett litet minne av Lennart Swahns horoskop - jag har under mina år med den sideriska zodiaken kommenterat honom en gång - för naturligtvis möts han och Magdalena Andersson över ett delat måntecken som just är ett sådant där svårtgripbart (även utseendemässigt) tecken: den merkuriala (kvicka) Tvillingarna. 

Lennart Swahns mångåriga lekande med dockan John Blund i svensk tv får mig att tänka på att Tvillingarna har ett juvenilt sinne och det här uppenbart detta som driver Andersson att rita sitt plakat (foto i DN) - barnet men inte det mycket lilla utan det tänkande är ett hjärteämne för henne:

Som syntes är horoskopen utöver Månen i Tvillingarna inte skrämmande lika, och ansiktstyperna är det heller inte.

Lennart Swahn, tv-personlighet

Magdalena Andersson, ekonom

Jag tror inte s-ekonomen är tillnärmelsevis lika ledig och avslappnad som avdöde Swahn, eftersom hans Sol i Fiskarna är raka motsatsen mot Anderssons ambitiösa för att inte säga karriäristiska Sol i makttecknet Stenbocken. I så måtto verkar DN ha läst kvinnan rätt. Hon är merkurisk och kvick i sinnet och via faktatecknet Stenbocken väl påläst men framför allt, som tidningen kallar det, "en vinnarskalle" - detta vansinnigt fula ord som på en gång tycks ta bort allt trevligt från en människa.

Jag låter Swahn vila i sin grav och tar inte upp frågan om hans sura koppling mellan Skorpionen och Vattumannen indikerar homosexualitet eller en böjelse för unga pojkar (om man ska gå på hans mångåriga affär med dockan John Blund), utan ska nu försöka rädda Magdalena Anderssons månhoroskop från en kritik jag riktat mot Anders Borgs pga. störningen mellan Måne och Sol, en störning som återkommer även i hennes karta. Båda finansministrarna, det utgående fiaskot och den tillträdande s-märkta, har ett glapp mellan sitt lägre förnuft - psyket eller Månen - och den högre intelligensens Sol. Detta eftersom den senare i "radioskugga" i det åttonde "döda" huset.

Märkligt nog kan också detta läsas som "vad vill egentligen Andersson"? Månen är de vardagliga görandet och dag-till-dag-snacket. Solen är visionen man arbetar framåt mot, milstolparna i livet (i en djupare astrologi ersätts den generiska Solen med atma karaka, en viss planet som indikerar själens individuella längtan med sitt liv). S-ekonomen talar i intervjun faktiskt om vad hon INTE ser som sitt livs mening i den ekonomiska politiken. Kan man tolka detta som rösten från den djupt negativt polariserade Sol-Stenbocken i ett mörklagt hus? 

(Det är egentligen häpnadsväckande att Fredrik Reinfeldt som är så rädd för visioner att han t.o.m. varnat för sånt på en partistämma saknar planeter i åttonde huset. Här placeras dålig karma som vid barnets födelse ännu inte har värkt ut helt och hållet men är destinerat att göra så under det liv som nu påbörjas - det är därför ominat finns med i födelsehoroskopet.)

Det går att hanka sig fram även utan kontakt med sin själ, noterade jag i något horoskop som också innehöll icke-kontakten mellan Måne och Sol enligt månhoroskopet. Exempelvis kan saker och ting se bättre ut i det fysiska horoskopet, det som bygger på känd födelsetid. Indisk astrologi höjer varningsflagg först när både fysisk ascendent, månascendent och solascendenten instämmer i ett kritiskt besked!

Men även en månascendent som tecknar världen i enlighet med det psyke som en individ bär på och känner mer eller mindre väl (mindre väl om Månen är problematisk - som i fallet med självspillingen Kurt Cobain) - även månascendenten kan avlastas genom sekundära budskap som kommer till undsättning. Hos s-ekonomen förfogar Saturnus över inte mindre än tre planeter som dolts i åttonde döds- och korruptionshuset i Stenbockens tecken och härskaren Jupiter befinner sig själv utanför den mörklagda platsen, faktiskt just där vi har den klassiska varningen för en kommande diktator: i tionde makthuset! 

Än en gång finner jag att DN-intervjun nosar där det bränner, och tar upp frågan om hennes relation med Stefan Löfven och frågan är om han, den enkla arbetaren, skulle lägga sig platt inför hennes dekret. Anderssonskan blir lite uppbragd men sanningen är att Löfvens Sol i Kräftan står för underkastelse och Anderssons Sol i Stenbocken för den polära motsatsen: despotiskt envälde.

Samma dygn publicerar SvD/Näringsliv en bekräftelse på Stenbockens klassiska beskrivning, dess ibland rent plågsamma envishet som för den som ser på djupet tecknar en despots sociapatiska oförmåga att arbeta på samma nivå som andra - inte undra på att den klättrande stengeten är en av zodiakens ledartyper. 

Det är lustigt nog en namne till s-ekonomen, Magdalena Gerger, vd för Systembolaget och hon beskrivs i texten som en "superkommunikatör", dvs. någon som går utöver eller bortom kommunikatören Tvillingarna. Låt oss se hur detta spelar ut i Gergers horoskop:

Är det inte helt fascinerande hur rätt alla människor har när de ser och berättar? De blickar (ovetande) rakt in i andlighetens - arketypernas - värld, men det krävs den ursprungliga sideriska zodiaken för att etiketterna ska bli rätt. Här står Månen opposit Tvillingarna, i Skytten vars härskare Jupiter med rätta skulle kunna beskrivas som "superkommunikatören"! Om Merkurius är gudarnas skrivare är Jupiter gud/gudarna.

Dessutom återfinns den stora välgöraren Jupiter i sitt negativa härskarläge i näriga (alltid kalla och hungrande) Vattenelementet och dessutom tillsammans med den lilla välgöraren Venus. Nämnde jag att hon är vd för utskänkningsposten för falsk tillfredsställelse - systemet? Fiskarna har, likt de övriga två Vattentecknen en nära koppling till droger och förstörda sinnen/psyken. Här vore det dock fel att göra den vinklingen, Venus och Jupiter är farliga bara genom den överdrivna åtrån till livets medhårs och behagliga sida. 

I inlägget om Jupiter Soterios - Jupiter Frälsaren - noterades att Jupiter i sitt negativa tecken antikt kan ha betraktats som en skyddspatron för riskkapitalister till havs. Klippare som tillbad Vatten-Zeus (Jupiter) för att komma hem oskadda med lastade skepp med prylar de kunde säljer till överpriser i hemlandet då det betraktades som exotiska ting. Idag har redan de mer försigkomna svenskarna lärt sig att shoppa globalt via nätet. 

Men majoriteten accepterar alltjämt de oanständiga pålägg importörerna gör för att själva kunna leva som småpåvar. Gerger kan ha en mentalitet som matchar dessa småpåvar och därför hittar vi henne närighetslivet och inte i politiken. Kommunikationsförmågan är naturligtvis precis eftersom sakliga och organisatoriska Saturnus står perfekt aktualiserad i ett härskarläge - precis som Jupiter. (Se vidare bloggarens förslag att applicera Aristoteles potential/aktualitet på det astrologiska schemat.)

*****

Åter till s-ekonomen. Man ska minnas att vi bara diskuterar utifrån Magdalena Anderssons månhoroskop - psykets syn eller förnimmelse av sin omvärld och då inte ens tingens värld utan någon slags drömvärld mellan de rationella principerna och de egna föreställningarna eller fantasierna. Vissa har en Måne som tydligare lyssnar till de rationella Principerna, andra en Måne som tycks förlora sig i känslans eller t.o.m. den kroppsliga upplevelsens alltigenom grunda natur. 

När Herakleitos för 2.500 år sedan menade att Själen har en enda dimension, "djupet" skulle man kunna beskriva det själlösa som Jordelementets psykos eller kortslutning - materien saknar dimensionalitet och romerske tänkaren Plotinus såg den som ren Ondska. I den meningen ägnar sig, tyvärr, alla tre Jordtecken åt att tro på, förvalta eller t.o.m. förmera Ondskans välde. 

Det är bara när Gud blickar på skapelsen han ser att "allting är gott" och det beror enligt judiskt mytologisk tradition på att Gud har en ärkeängel vid sin sida som håller negatvismen borta från Himmelen (och således upprätthåller en perfekt polarisering mellan Godhet och Ondska, mellan Form och Materia - se vidare Visionen av de Fyra Väsendena) . Att Nya moderaternas horoskop innehåller Jungfrun och en verksamt ond rikedoms-Jupiter stigande i öster tecknar därför den ondaste av alla grupper - en grupp som aktivt söker förmera Ondskan så att alla som redan har mycket ska få ännu mer, en materiens tillväxt bara för tillväxtens skull, skärans precision bara för precisionens skull. Alla torskar på sina medfödda arketyper förutom de gamla och mycket mäktiga själarna...

Naturligtvis var serien av jobbskatteavdrag en enda stor bluff: att kasta åt medelklassen några brödsmulor extra för att förvissa sig om deras röster. De som vunnit på nedmonteringen av statens makt och räckvidd är de verkligt näriga, de iskalla rovdjuren i närighetens havsdjup. Främmande varelser i människokroppar eller åtminstone människosjälar som degraderat sig så djupt att vi i väst, som skolats att tro materiell hunger är ett lovvärt tillstånd inte längre förstår vad vi föröder våra liv med.

Ja, rovfiskarnas partibidrag till Nya moderaterna har väl mest handlat om att köpa sig en politik som inte blandar sig i t.ex. bankernas ohemula beteenden. Det är därför glappkäften Borg bara står och hötter mot den, men utan att göra något. Bankvärlden är typiskt Vatten helt och hållet - Annika Falkengren, dödsoffret den ständigt hungriga Whitney Houston) - eller Magdalena Gergers typ, med kombinationen av Jord och Vatten ("samla sina skatter i denna världen" och förlora allt vid döden, kanske t.o.m. den egna själen).

Stenbocken intar i det låga resursschemat en mer måttfull roll - Stenbocken sätter verksamhetens gränser och fungerar i allmänhet som en rådlig förvaltare, dvs. inte de Stenbockar som samtidigt drivs av det gissel som går under namnet "tillväxtekonomi" - rikedomsplaneten Jupiters ständiga expansion för att förvärva och inkludera mer i Stenbockens förrådsbodar. Se den smusslande insidermoderaten Tobias Billström som exempel på en riktigt ful kombination av Stenbocken och Skytten när båda Principerna visar sina sämsta sidor. Generös mot sig själv och främlingsfientlig!

Med Magdalena Anderssons Måne i Luft kan man utsträcka eller profilera Månen: den är inte känslomässig i någon högre grad utan höjer sig mot den rationella själen och tecknar därför t.o.m. tankestilen (trots att man normalt brukar kunna avläsa den i Merkurius som här alltså är Månens disponent).

Merkurius står också "avknäppt" i åttonde mörklagda huset i förhållande till den Måne som den förfogar över, men det är uppenbart att kvinnan inte därför blivit helt debil. Stenbocken har förvärvat kunskaper och, som hon säger ger högskolekunskaper bortom nybörjarkurs en känsla av makt och kompetens, även om hon inte doktorerat. Helt klart har hennes psyke en återkoppling till Solen och Merkurius även om de står isolerade i förhållande till Månen. Det är därför man måste misstänka att det "äkta" horoskopet (det med födelsetid) INTE uppvisar det här kommunikationsglappet mellan Måne och Sol. I verkligheten spelar hennes två nyckelkomponenter utmärkt pingis med varandra.

Vilket jag inte tror gäller Borg som gör fel hela tiden och drar fel slutsatser av omvärldsläget. Men där utlöser Måne och Solen en 1a/8e-husblockad via två element som verkligen inte vill samarbeta, Jord och Eld, så att man kan befara en som kanske ser och säger ett, men inte förmår följa upp i handling eftersom Mån-Oxen är något oerhört konservativ och inflexibel... Raka motsatsen, faktiskt, till Magdalena Anderssons Måne i Tvillingarna, vars Luft samarbetar mycket bättre med en Sol i Jord. 

Månhoroskopet hjälper oss således inte utan kan t.o.m. leda fel i dess indikation om en Måne och en Sol med kommunikationsglapp. Naturligtvis kommer detta fortfarande att gälla internt. Magdalena Andersson kommer aldrig att säga ett ont ord om nummer ett, Stefan Löften (Solen) fast hon, nummer 2, förfogar över en hundratals gånger mer flexibel tanke och långt större kunskaper.

Eftersom bloggaren själv föddes med Månen i Tvillingarna och älskar att på det här tecknets vis springa lite hit och dit och inhämta fakta, orientera eller "briefa" sig, är det spännande att fungera över faktamässiga och organisatoriska Saturnus dubbla roller som tillfällig ägare över såväl det onda åttonde som det utomordentligt goda nionde huset.

Egentligen är gåtan ganska enkel. Tvillingarna i första huset sätter fokus på vad? Jo, ängeln eller budbäraren Merkurius - kommunikationen. Myten gör kommunikatorn till en gudarnas budbärare till människorna och hela Tvillingarnas mission - att informera en adressat - grusas förstås om Saturnus, Liemannen, betonar det åttonde dödshuset. Döden är en permanent radioskugga som omintetgör hela meningen med att födas under Tvillingarnas tecken. En död kropp, för vilken Saturnus dragit strecket, duger inte som redskap för Merkurius. Inte så konstigt att Saturnus som tillfällig ägare över det åttonde huset inte gagnar en Tvillingascendent.

Resonemanget avslöjar direkt att planeternas verksamma natur bygger på den fysiska ascendenten och att applicera deras verksamma naturer även på t.ex. den psykiska vågascendenten kan tyckas vågat. Men just i Mån-Tvillingarnas tecken stämmer det uppenbart: för Månen i Tvillingarna är inte en känslomässig utan en tänkande Måne och den kan således redan i förväg föreställa sig vilket hinder för dess kommunikatoriska uppdrag Saturnus som Liemannen - en åttondehus-Saturnus kommer att utgöra! 

Det här påminner oss om att Adam och Eva åt kunskapens äpple i Edens trädgård och genast blev medvetna på ett helt nytt sätt. Tvillingarna följer på den helt otänkande och känslomässiga Oxen och innebär att människan vaknade upp till sin sanna egenart, till att vara mer än instinktiva djur: människan kunde nu i tanken kila i förväg och bearbeta alternativa scenarier där Oxen eller kreaturet sitter fast i sin naiva identifikation med det omedelbart givna.

Å andra sidan gynnas Tvillingascendenten (oavsett av vilken typ) av att Saturnus äger nionde huset, Guds hus, enligt gammal grekisk astrologi. För Tvillingarna - eller deras härskare Merkurius (budbäraren) - försvinner ju inte bara för att kroppen dör, utan återgår nu i Saturnus i dess orientering mot det gudomliga. Saturnus är här Guds eget intellekt eller så mycket av detta som den enskilda själen förmått öppna sig för. 

Kristendomens mest idoga apostel, Paulus, hävdade t.o.m. trotsigt att han inte alls levde längre (som ett ego) utan att något han kallade Kristus hade tagit över hans kropp. Fan tror't, som han bråkar och invänder sig mot Jerusalemkyrkans äldste, bl.a. Jesus egen yngre bror! Det är helt klart att de äldsta irriterar sig på att Paulus försöker stöpa om en man de själva känt när han var i livet till något mystikt eller filosofiskt gudaväsen och predika en sådan Jesus.

Paulus Kristus är annars nästan exakt det man skulle kunna läsa in i den andliga Luft-Saturnus - Se inlägget om den judiska Henoks bok om "andarnas Herre" (Gud) som är till förvillelse lik den grekiska filosofins Nous (det gudomliga intellektet) inom vilken de tallösa andarna lever och har sin existens.

Magdalena Andersson har en prominent Saturnus och tiondehusplaceringen kanske kan höras via hennes psyke som en sammanbiten maktmänniska, jag vet inte för jag har aldrig lyssnat till henne i någon debatt. Men samtidigt är Fiskarna absolut inget makttecken så budskapet är motsägelsefullt. Egentligen säger hennes tionde hus (ur psykets perspektiv): "makt åt de maktlösa" - Fiskarna är ju samhällets olycksbarn i zodiaken (eller helgonen).

Om man backar långt från den ursprungliga observationen: att hennes tre inspärrade planeter (inspärrade i syndens och dödens åttonde hus) faktiskt vädrar lite frisk luft genom att deras disponent står öppet och publikt i tionde, och värderar även disponenten till disponenten, drar historien åt ett intressant håll.

Andersson har sin organisationsplanet i makthuset men dess "själ" eller disponent är överflödets Jupiter och den står i andra huset för ekonomi. Här är två Vattenplaceringar i hus som rimmar med Jordelementet (resurser = pengar eller av annat slag) och nu plötsligt tycks s-ekonomen vara som vilken plattmarksmaterialist som helst. Hon studerade ekonomi på högervridna Handels och DN noterar en viss avsaknad av radikalt tänkande i hennes ekonomiska vision. 

Detta bekräftas till fullo av månhoroskopet. Det är skadat gods ur ett vänsterperspektiv som vill se en snabbare förvandling av mänskligheten genom att vi desarmerar det skadliga västerländska bankväsendet och andra kriminella profitörer. Döda Draken så blir genast de små näringsidkarna också mer beskedliga. Det är de stora onda som leder till en sådan girighet och röta i den svenska folkkroppen, men Andersson har inte kuk nog att förstå att hennes "små små steg" suddas ut av girighetens tidvattenvågor - hennes eget horoskop låter VATTEN styra över RESURSHUSEN.

Men den här bloggaren, som politiskt räknar sig till vänster, har ju också Tvillingascendent (både månascendenten och den fysiska). Och han har därmed också Vattentecknen kanaliserade genom jordiska eller materiella resurshus. Skillnaden är att bloggaren inte har några planeter i husen, som därmed är långt mindre aktiva än vad penningtänkande tycks vara i Anderssonskans psyke (Måne). Hon har helt enkelt snöat in och enligt intervjun varit insnöad sedan tio, då hon bråkade om orättvisa veckopengar. 

Bråkade över orättvisa veckopengar gjorde även den här bloggaren, så det verkar vara något med Månen i Tvillingarna hos genomsnittsbegåvade barn (när sossar säger att de har en skarp resurs betyder det "inte helt tappat bakom en vagn") som vid den här tiden har lärt sig behärska en grundläggande logik, Merkurius natur trogen. 

I intervjun ger Andersson ger ett exempel på hur hon vid tio presenterar sin oförstående kompis med ett abstrakt exempel. Kompisen har ännu inte släppt markkontakten och kan bara tänka konkret. Men bråket om veckopengen ledde inte till någon kärlek för förmågan att manipulera siffror bara för att man kunde förstå orättvisor eller t.o.m. som Andersson skapa hypotetiska scenarier. 

Livet drar olika människor i olika riktning beroende på deras Öde (och inte på deras enskilda ansträngningar - förmågan att bemöda sig står också skriven i stjärnorna). Efter min veckopengsstrid ägnade jag några år ytterligare åt att tänka ut små berättelser och rita dem som hemgjorda serietidningar på pojkrummet - innan tonåren, tjejer och musik tog över. Tankar på orättvis ekonomiska fördelning ("veckopengen") kom inte tillbaka förrän på 00-talet, då den svenska folksjälens inskränkta och diskriminerande grundnatur förenat sig med högerns allt tydligare monstruösa marknadsekonomi - till en värld där alla efter 35 och definitivt efter 40 måste börja frukta sin framtid och försörjning!

Reinfeldts och Borgs skräckvälde har verkligen skapat ett vidrigt och för många hopplöst samhällsklimat, och därför är Magdalena Andersson värd en chans hur mycket DN försöker förminska henne till enbart en maktstreber utan några ytterligare visioner. Det kan knappast bli värre än under den genomfalske Borg som låtsas härja mot bankerna några gånger om året och under alla dessa år lydigt låter moderaternas bidragsgivare fortsätta som vanligt.


PS. Jan Guillou inkommer strax med en krönika som tydligt påvisar det egentliga eländet Magdalena Andersson inte vill, inte vågar ta i. Kanske är hennes "psykiska månhoroskop" med dess mörkläggning av intelligensens Sol ändå ett tecken på att verkligheten börjar först minst en våning över den fysiska verkligheten? Det som här ser så klipskt och begåvat ut kanske egentligen är ren stupiditet, när man ser de djupa problemen med varseblivningen på en högre nivå?

Vattumannens karisma ...och idérikedom

Kristin Lundell konstaterar i Aftonbladet att själviska äcklet Persbrandts karriär förmodligen bara kommer att gynnas av hans knarkdom. Men var tog humoristen Sanna Bråding vägen efter sina månader för ringa narkotikabrott, frågar Lundell? Fallna kvinnor sonar aldrig egentligen sitt brott.

När jag friskade upp minnet och såg Brådings nylle på foto fick det mig att ta fram inte bara ett utan två skrotade inlägg, bland annat ett om brittiska aktrisen Emily Blunt som Hollywood uppenbarligen gillar - hon har haft ett antal högprofilroller i amerikansk film under senare år. 

Sanna Bråding och Emily Blunt - två kvinnliga
Vattumän (Luft) och sannolikt båda med psyket/Månen i Luft

Varför inlägget först skrotades var för att jag inte vill degradera bloggen till ett ytligt dräglande efter kroppslig skönhet - det är knappast det astrologin lär oss att söka! Men gång på gång har jag noterat hur Vattumannens tecken, utan att nödvändigtvis vara perfekt bildsköna enligt tidens melodi, har "det". 

Inte minst är det sällan man ser tröga och själsdöda ögon hos Vattumännen utan tvärtom hyperkoncentrerade och energiska utflöden ur de fysiska organen. Vattumannens härskare Saturnus är dock "själens form" och om "ögonen är själens spegel" har den med rätt våglängd i Vattumännens blickar möjligheten att ana något av hur mäktiga vi kommer att vara som andevarelser, bortom det här råtthålet den borgerliga propagandan i likhet med det arbetarromantiska sosseriet menar vara allt som livet handlar om.

När Kristin Lundell drar fram den slitna "ja, se pojkar är vad de är" men att det bara gäller just busiga grabbar, då går tankarna direkt till den maskulina bråkmakaren Mars. Blir då Mars i ett kvinnligt horoskop enbart till en olycksbringare och en stämpel om dålig karaktär? Ja se Brådings karta:

"Kungamakaren" Regulus står villig att skänka framgång till vem som än passerar under dess strålar, men det som händer i Brådings fall är inte lätt att reda ut! Här finns det måttlösa begäret att bli en av de odödliga (Drakhuvudet/Ketu) och därtill tursamhetens Jupiter. Men... här finns också grabbiga alternativt olycksbringande Mars.... På andra sidan, i Vattumannen, får sig den solära idol- och hjältekarriären sig ett allvarligt avbräck eftersom den nu delar tecken med det måttlösa begärets baksida: demonens halshuggna svansparti (Ketu/Draksvansen).

Horoskopet har en bindning till det jordiska och det är Saturnus i Jungfrun. Enligt ett psyke i Vågens tecken faller Saturnus i tolfte och blir just det man bör offra om man vill uppfylla Vågens orientering mot jämlikhet, artisteri och social kompetens. För den själviska och kalla cynism som Saturnus i Jungfrun tecknar, om den tillåts ta kontrollen, se moderaternas egen retorikexpert Elaine i föregående inlägg! 

(Jag tycker mig intuitivt känna igen Sanna Bråding på något i ansiktet och är övertygad om en födelse framåt eller efter lunch, så att Månen ger en månascendent i Vågen. Därmed blir Saturnus - "lagens långa arm" - ett problem för henne, förutom att begränsaren har antar ett självtjänande nyttoperspektiv som inte alls fungerar med en så hög och genomlyst ande som HELA det övriga horoskopet tecknar.)

*****

Emily Blunts horoskop gjordes nyligen men kom inte ens till högen av 324 påbörjade eller färdigskrivna inlägg som skrotats de senaste åren - tillsammans med texter som "Sveriges 'tolerans' som kosmisk avvikelse", Den amerikanska (mar-)drömmen och Världarnas krig", "Fredrik Reinfeldt och smutsen" och många andra halvpolerade juveler du läsare aldrig kommer att få se!

Den som sett Emily Blunt i några filmer kan ha sett hennes ofattbart intelligenta blick och skicklighet med orden. Till och med i milda roller som någons kärleksobjekt upplevs hon, fastän nästan blid, som ganska kall, och kartans brist på Eld talar sitt tydliga språk. Men här gynnar kungamakaren Regulus den expressiva Eld hon nu ändå förfogar över via sin agerande Sol - trots att Solen står i "överjordiska" Luftelementet och disponeras från sin, den levande Eldens motpol, andarnas herre Saturnus - upphöjd i de högre konsternas tecken Vågen. 

Därifrån fångas vår blick av Vågens Venus som står i libidinös konjunktion med den biologiska driftens Mars, mycket passande placerad i Vattenelementet. Det här extrema horoskopet har tekniskt sett ingen direkt "dissociation" - Luft gör sitt på sin sida och Vatten håller sig till sitt - men ger exakt den där märkliga karisman - "stark närvaro och samtidigt starkt någon annanstans" - som jag tidigare påpekat i samband med dissociationerna mellan Luft- och Vattentecken.

Emily Blunts karta passar bra som brygga till ett inlägg som förkastades just för dess ytliga natur. (Bloggaren har dock venusianska Vågen som soltecken med Venus i Lejoninnans tecken, vilket ger en direkt återkoppling till Vågen då Lejonet behärskas av just Solen). Jag klipper in hela inlägget här eftersom det tydligen var "menat" att det skulle vara med på bloggen. Det bara väntade några dagar på ett sammanhang som nu gavs av Sanna Bråding i krönikan...

*****

Pliktskyldigt kommenterade jag 2012 horoskopen för den förlorade unga generationens dystra stjärnor i Vampyrparet i Twilight.

När nu någon tv-kanal ämnar sända hela "sagan" nonstop kan det passa sig att addera Ashley Greenes horoskop, bästisen till Kristen Stewarts rollfigur i vampyrfamiljen Cullins. Kvinnan såg söt och näpen ut i filmserien men bilder på imdb.com visar en klassisk Hollywood-skönhet som de kunde se ut i 1940- och 50-talets filmer - den där extrema karisman som också Scarlett Johansson noterades för.

Av imdb-fotona såg jag genast hur lik Greene var den karismatiska men skäligen folkliga Gry Forssell i kranieuppbyggnad, blick och t.o.m. näsvingarna (jag tror dock Greene fixat näsan och minskat kälkbacksformen). 

Mycket riktigt ligger de varandra nära astrologiskt, båda kvinnorna har Solen i Lufttecknet Vattumannen och Månen i Vatten. 

Gry Forssell

Ashley Greene

Att det är avgjort mer sälta i amerikanskan inses lätt när man jämför de bådas Måne, typiskt placerad i Vattenelementet för en instinktsdriven och lockande siren-typ. 

Grys Måne befinner sig i sitt irrationella härskarläge Kräftan - havets ebb och flod, begär, obeständighet, känslor - men ingen djupgående eller avsiktlig ondska, bara en begärsfylld själs periodiska förlust av kontakt med den högre rationella själen. Om hennes ohjälpliga förfallenhet i prosaisk materialism har bloggen tidigare skrivit. Hon hör egentligen inte hemma i det här samlingen av höga Luft-andar, men uppenbarligen är Regulus välsignelse av hennes Vattuman-Sol stark. Hon funkar som folkkär celebritet i sitt hemland (Oxen/Kräftan vetter båda mot det egna hemmet).

Den intensifierade sältan hos Greene - svenskan förfogar inget av den mörka energin i amerikanskans blick (och då försöker jag bortse från skillnaden mellan ljus och mörk ögonfärg) - beror på att Månen gått från sitt härskarläge som nyckens eller fru Fortunas läge i Kräftan (Gry) till (synda-)fallet i Skorpionen (Ashley). 

Här är inte längre Månen sin egen symbol för den hjälplösa konsumist som ständigt går mellan mättnad och hunger, utan den förbannade vampyren, fastlåst i sin tomhet och hunger efter mänskligt liv. Psyket i Skorpionen står ju faktiskt för exakt det Ashley Greene spelar i Twilight - ett psyke på Månen, en av de döda som likväl inte förmår bryta genom Jord/Mån-kretsen och agera som en fri själ. Månen i Skorpionen är inte lika illa som en död jordbunden själ som t.o.m. klibbar fast vid prylar och platser, men det är en själ som sitter fast i känslomässiga präglingar och måste värka ut dem. 

Bortsett från de "övernaturliga" denotationerna har Ashley Greenes Måne i Skorpionen den häpnadsväckande kompositionen att dess disponent, Mars, står i sitt positivt polariserade härskarläge i eldiga Väduren och därifrån kastar sin långa indiska 210-gradersaspekt mot sitt eget tecken. En eldkastare som söker torka ut de förgiftade Vattnen. Så passande att hon spelar en genomgod, nästan löjligt trevlig, vampyr i Twilight-sagan! 

Mars i härskarläge arbetar här från hög nivå - Väduren/Eld, den rena och lysande personlighetens tecken - och i den "sensationalistiska" urladdning denna Eld leder till i mötet med Skorpionens Vatten uppstår en rent självlysande stjärna. Madonna - bara Eld och Vatten i horoskopet - hade enligt många samma karisma som ung. 

Lägg till detta Ashleys Venus i Eld-Skytten men med en kall och "sugande" Jupiter i negativt härskarläge i Fiskarna. Här uppstår då "sensationalism" i en negativ version där Vattnet söker reducera eller släcka Elden! Bloggen har tidigare sökt (förgäves?) göra en distinktion mellan den skönhet som drabbar en som en värmechock - karisma - och den skönhet som likt havets sirener förför och drar en bort från sitt eget väsen och vett - magnestism. Ashley Greene har "dubbel sensationalism" - en av varje typ!

Men det som verkligen får Ashley Greenes horoskop att tangera det unikt spektakulära är att hon har ett annat och lika kraftfullt syndrom: den starkaste av "dissociationerna" mellan den levande andens Luftelement och den perfekta idealformens svaga avbild i Vattenelementet (man skulle kanske kunna likna Vattenelementet eller den osynliga Naturen vid platsen där DNA kombineras för det kroppsligt synliga slutresultatet).

Mellan Vattumannen och Skorpionen uppstår den tväraste brytningen, och på den sociala nivån har jag tidigare kallat detta för "det sociala utstötningssyndromet." Med anledning av kvinnans frapperande skönhet får det här syndromet en helt ny innebörd: Ashley Greene är en levande manifestation av den avgrund som skiljer de som bara är barn av Naturen och de som kommer direkt från gudarnas värld (Luftelementet). Det här är förstås metaforer, men skulle man ta Ashley Greene på pulsen tror jag här finns en akut känsla av alienation och utanförskap utlöst av den ovanliga skönheten. 

I ungdomen kände bloggaren en kvinnlig modell som rapporterade just starka känslor av utanförskap i det sociala och typiskt nog med en ilsk Mars i Vatten som attackerade en mängd planeter i Vågen, från tionde publika huset och riktad ner mot jaget/Vågen i första huset. Undertecknad har sett en man så tappa huvudet inför kvinnan att han hotade med självmord om hans känslor inte fick något gensvar. Mars i tionde tycks vara en formidabel katalysator när den visar sig på öppen gata. 

Den på sin tid extremt vackra brittiska modellen Joanna Lumley som senare gjorde en så rolig bedagad figur i tv-serien "Absolutely Fabulous" hade samma Mars-Kräfta i tionde i attack mot en Vågascendent (där dock 1a huset var tomt på planeter). Nyssnämnda passionskatalysator hade för övrigt också stor humor när hon kunde slappna av och slippa människor som tappade huvudet inför hennes fysiska skönhet. De båda kvinnorna var faktiskt inte helt olika i ansiktet och hade både likt Ashley Greene väldigt höga kindnotor och ett uppfordrande ansiktsutryck. Födda till drottningar så att säga.

Det sociala utstötningssyndromet kan alltså uttrycka en människa som KÄNNER SIG annorlunda och kanske också är det. Det behöver inte, som i Twilight, betyda att man är ett monster - utan som Greenes horoskop vittnar om - raka motsatsen. Man är faktiskt MER SANN MÄNNISKA är djuren på stadens gator, de som ännu drivs av det dräggiga Vattenelementet med dess ständiga begär. I andevärlden kommer Luftelementets sanna natur slutligen att visa sig och i zodiaken är det Vattumannen som summerar alla de levande andarna - Vattumannen ÄR Himmelriket, som i sin tur är summan av alla levande och odödliga andeväsen.

"Var ska vi äta påskalammet?" frågar Jesus lärjungar och får till svar något som en del tror är en kod. Jesus hänvisar till ett hus som kommer att kunna identifieras genom att en man med ett vattenkrus befinner sig där. Nu var det kvinnor som bar vattenkrus från torgbrunnen så redan här verkar indikationen suspekt. Huset kanske bättre ska förstås som en eon, dvs. en tidsrymd eller väldighet och emblemet för påskmåltiden är förstås Vattumannen, mannen som tömmer sin kruka - Platons filosofi skulle här tala om hur det gudomliga Intellektet emanerar det Vatten som bildar nästa lägre verklighetsnivå - Själen som står Naturen nära. 

Men de enskilda små själarna har det i sig att tappa kontakten med sin högre princip (Luft) och det är när de vänder sig bort från sin egen källa de urartar och blir jordbundna materialister. Den risken tycks Ashley Green vaccinerad mot. Hennes horoskop tyder på ett jordeliv i arbete med hela andra frågeställningar.

Här kommer frågan om Platons "Den Ena, den Goda och den Sköna" in. Romarem Plotinus såg detta yttersta som helt bortkopplat från sinnevärlden och mänsklig godhet och kroppslig skönhet är som bäst ledtrådar för de som söker sanningen, som värst världens glitter som drar svaga själar ändå längre bort från sin väsenskärna och ut i tom sinneskonsumtion. Skönhet bringar några på fall och vägleder andra själar till högre insikt. Allt beror på var man själv befinner sig - alltjämt på "Vägen ned" mot ännu mer fördumning i "valfrihetens och pluralismens träsk" eller stadd på "Vägen upp" där man återigen börjar se sammanhangen och enheten bakom allt.

Detta ultimat goda och sköna har förstås ingen representation i astrologin, inget tecken. Vattumannen tecknar det gudomliga intellekt som TÄNKER vår existens i vart ögonblick - det är det bästa inom oss som tänker sin egen existens och håller fenomenvärlden igång, men det Ena, Goda och Sköna ligger bortom även det gudomliga Intellektet. Plotinus menade att den enda symbolen för det var Ljus och inte heller detta är riktigt bra eftersom det är Ljusets källa - ljuset är ju en emanation, ett flöde. I antiken tänkte man sig att det var ögat - själens spegel - som likt individuella solar sände ut ljus i vilka de externa föremålen framtonade. 

Alla själar tillsamman skapar faktiskt den här drömmen av ett universum genom att ur sina väsenskärnor projicera så mycket man nu förstår av livet på sina omgivningar. Hela cirkusen är förstås koordinerad eftersom det bara är det derangerade egot som är korkat nog att tro att det är fritt och oberoende - den borgerliga myten är i grunden egots självlögn. Socialismen påminner mer om andesjälarnas liv i det himmelska Intellektet - andeväsendena är sociala varelser som tillsammans utgör alla de himmelska tankar (eller Former) som finns. En del som går som vanliga människor på Jorden verkar fortfarande vara medvetna om vad som sker i Himmelen - fast naturligtvis dunkelt och minimalt jämfört med en andes - en levande Tanke-Forms medvetenhet.

Ashley Greene har nu det betraktande ögats Sol i Vattumannen, men den dolda disponenten är Saturnus, detta är "Solens själ". Eftersom bl.a. romaren Plotinus kallade Saturnus själens form uppstår konceptuella problem. Solen och Saturnus repellerar varandra i indisk astrologi - de är ömsesidiga fiender (illustrerat via oppositionen mellan Solens eget tecken Lejonet och Vattumannen där Saturnus regerar i sin positiva och andliga Luftnatur). 

Detta betyder rent praktiskt att man inte kan planera för sitt liv och samtidigt leva det. Själens form (dess rationella princip eller dess Logos) träder själv aldrig ut på livets arena. Den högsta delen av själen är precis som den lägre Naturen benägen att "dölja sig". Det blir teaterapan Solen som får jazzar runt i världen och närmare bestämt förkläder sig själen i tillfälliga kroppar, där väl de som står till buds är de sämsta och mest begränsade i hela universum. 

Men upplevelsen på Jorden är unik: bara här upptar man plats i rummet. Två personer kan inte fylla exakt samma luftrum samtidigt. Det är inget problem när själarna befinner sig på högre höjd. Faktum är att en andesjäl är bärare av ett otal solar, alla de individualiteter den varit genom liven på bland annat Jorden. Alla dessa historiska Solar är nu arkiverade och bildar tillsammans själens form i Saturnus. 

Även i ett givet liv kan en individuell "översjäl" överlappa en annan och för en tid eller permanent göra gemensam sak. Spanska kabbalister under medeltiden tänkte sig t.ex. att svaga själar, som upprepade gånger misslyckats med sina jordeliv kunde inlemmas i en annan själ och så att säga hänga med som en ryggsäck in ett nytt jordeliv och indirekt, via den stabilare själen, göra nya och konstruktiva erfarenheter. Det här kan man naturligtvis kalla en form av "besatthet", men inte en typ som kräver exorcism.

*****

Så långt det skrotade inlägget om Ashley Greene, inte så uselt som jag först tyckte. Så varför inte haka på ytterligare ett nyligen skrivet men kasserat inlägg om Vattumannen - nu med två män med kraft i blicken! 

Det faktum att två inlägg om Vattumannens karisma skrivits på kort tid men skippats är märkligt! Faktum är att jag släpper minnet av idéerna i samma ögonblick de är skrivna så uppenbarligen är det kosmos som tränger sig på bloggaren och kräver att få bli berättad om. För minns vad vi har för övergripande formation på himmelen just nu! Saturnus i Vågen och Venus i Vattumannen i ömsesidig reception! 

Tillräckligt mycket av den enorma (men för många själar inte ens förnimbara) figuren som tecknar Platons Det Ena, Det Goda och Det Sköna med de enda inomvärldsliga symboler som duger för detta, har sipprat ner i världen för att kravet att tala om Vattumannen ökat de senaste veckorna. Som en häpnadsväckande koincidens nådde jag äntligen de sista tiotalen sidor i filosofen Plotinus samlade verk vid denna tid, och minsann diskuterades där Det Goda (och Sköna) och hur egentligen inga ord eller liknelser i den här sinnesvärlden annat kan än distrahera och förvirra själen. 

När jag skippade följande inlägg hade jag ännu inte nått det stycket i Plotinus, så det var väl framtiden som ropade om att hålla sinnevärldens lockelser på ett minimum... Andevärldens dragningskraft är stark just nu.

*****

Ursprungligen betitlad "Idéers kraft" den 1 april 2014:

John Steinbeck's The Moon is Down was published in 1942, at the height of Nazi power ...It became the most popular work of contemporary American literature in wartime Soviet Union. Few literary works have demonstrated so triumphantly the power of ideas in the face of tyranny.

Orden från The Guardian fick mig att upptäcka att jag råkat hoppa över John Steinbeck vid granskningen av Nobelpristagarna i litteratur. Men när jag räknar ut horoskopet kommer en kompensation. Hur exakt stämmer inte orden i The Guardian, om "idéernas kraft" med Steinbecks karta, dominerad av Luftelementet! 

(AstroDatabank har ett suspekt och spekulativt klockslag, 15.00 - men det kunde lika gärna vara 17.00 eller kanske 19.00. Jag nöjer mig med en månascendent här.)

Och "idéer" var centrala även för Steinbeck själv. I jakten på ett foto hittade jag det här citatet från författaren: "Ideas are like rabbits. You get a couple, learn how to handle them and pretty soon you have a dozen."

Det mest fascinerande med det här horoskopet är hur Sol och Måne dels har synergi med varandra i andarnas element Luften men dessutom kontaktar varandra nere i det jordiska eftersom Solens disponent Saturnus och Månens disponent Venus båda möts i Stenbockens tecken.

För en gångs skull är också signifikatorn för själens åtrå, atma karaka, helt otvetydig: ingen annan planet kan konkurrera med författarskapets planet Merkurius i den trettionde graden. Närmast kommer då det allmänna konstnärskapets Venus bara några grader efter Merkurius.

Det är förstås Vattumannen som är zodiakens motsvarighet till den grekiska filosofins tanke om NOUS, om ett pluralistiskt gudomligt intellekt som likt goda samhällen på jorden myllrar av individer var och en enskilda men samtidigt en del av samhället, myllrar av RENA IDÉER, var en distinkt princip eller platonsk Form men samtidigt en kollektiv enhet. Det är dessa sublima ting små sociopater på högerkanten inte klarar att sätta sig in i. Det enda de förstår är privatism och sönderfall. Vattumannen, babyloniernas "Den Store" är ljusår bortom vissa själars tankeförmåga. Dessa mindre själar får ändå följa med på resan, tack vare godheten som informerar Den Store.

När John Steinbeck talar om ett par idéer som börjar yngla av sig och blir ett dussin undrar jag dock om det inte är den kåta Stenbocken inom honom som talar och bjuder på sina motiv... Paradoxalt nog tillhör det här Jordtecknet passionens kvalitet (Rajas guna) och är den brunstiga bockhannen som (gissar jag) lånat ut av sina drag till den lägre naturens rådare Pan. Den högre Naturen (med stor N) är inte Pans utan illustreras med Vattenelementet. Den grekiske filosofen Herakleitos sade för 2500 år sedan att "Naturen älskar (rättare: har för vana) att dölja sig" (likt en arabisk kvinna i slöja).

*****

Här en intressant kritik av franske filosofihistorikern Pierre Hadots text om Isis slöja och Naturen och att Herakleitos aforism inte alls säkert betyder vad den ser ut att betyda, utan kanske tillhör just Jordelementet, naturen med gement "n"...

Det är i stoikernas identifikation av naturen, världssjälen och Zeus som Hadot placerar phusis transformation från "händelse, process, tingets förverkligande" till "den osynliga kraft som förverkligar denna händelse", "passagen från upplevelsen av en händelse till insikten om en makt eller kraft intimt länkad till denna händelse". Detta möjliggjorde, måhända oundvikligt, uppfattningen under det första århundradet till naturen som en gudinna som "har" hemligheter.... (min övers.)

*****

Det här var första gången jag såg John Steinbeck på bild och ungdomsfotot ovan visar en påfallande likhet i den intensiva blicken med en ung John Travolta. Och tänka sig, båda männen är födda i sideriska Vattumannen och även om man inte i första hand tänker sig att Saturnus skulle kunna ligga bakom karisma, tänk på att detta är KONCENTRATIONENS, den förtätade (ännu inte explicerade) intelligensens planet!

Jag halkade förbi ämnet om Vattumannens intensiva blick i det här inlägget om Daniel Craig... Lustigt nog gick Craig och gifte sig med artistkollegan och ateisten Rachel Weisz, också hon Vattumannen och med spektakulärt starka ögon. I kommentaren till det äktenskapet valde jag lustigt nog ett foto på henne som en beslöjad Natur, kanske för att hon föddes med Månen i Kräftan...

Steinbeck har rätt: sätt två idéer i rörelse och du har snart ett helt himmelrike fyllt av distinkta levande väsen - ett helt Vattuman-samhälle i himmelen och på jorden.

******

Som vore det en tanke har här tre separata inlägg grupperats och publicerats under påskhelgen, en helg tillägnad Jesus. Se det under helgen publicerade inlägget om Den Utvalde (Visionen av de Fyra Väsendena) i skenet av den pågående receptionen mellan Saturnus och Venus.