Bär horoskop markörer för milstolpar från tidigare liv?

JULDAGEN.

Sedan jag senast tittade på tyska Wikipedia verkade någon ha skrivit in några ytterligare uppgifter. Jag mindes inte bayerske Albrechts äldre bröder nämnda vid namn (Johan och Sigismund) eller det exakta datumet för Albrechts kröning till en delad tron med Johan efter Sigismunds död. 

Det var en minneslapsus. Jag hade bara aldrig tidigare funderat över om dagen då Albrecht kröntes på något distinkt sätt interagerade med mitt nuvarande horoskop.

Tidigare om Albrecht:

Regulus, en av de kungliga stjärnorna (jun 1012), passande att diskutera stjärnan Regulus med ett omnämnande av hertig Albert.

Brittisk skönhet importerad likt marmelad (jan 2013, om Albrechts döttrar och hans udda sätt att namnge dem)

"Kanske varit prinsessa i ett tidigare liv" (mar 2013)

I någon av länkarna ligger berättelsen om hur jag "clairaudient" hörde namnet Albrecht tillsammans med årtalet 1465 i samband med en upphettad debatt om religion bara var en form av politiskt maktutövande. Googling samma dag (16 april 2006) ledde till en eBay-auktion och ett guldmynt präglat 1465 till åminnelse av Albrechts trontillträde.

I någon av länkarna (tror jag) argumenterade jag för rimligheten att i en kort och koncis kontakt med en ande (eller gårdagens "anda") för just året för ett trontillträde som det livets kanske största milstolpe. Namn och det årtalet skiljde perfekt ut denne Albrecht från andra på nätet. 

Årtalet har t.ex. ingen signifikans i Albrechts den fjärde av Österrike liv eftersom han redan var död då. I länken om "marmeladen" skildrade jag en besynnerlig form av monomani i namngivningen av avkomman som förbinder den familj jag föddes till med Albrechts sätt att sätta namn på sina ungar.

Det fascinerande nya fyndet är att kröningsdagen, den 10 sep 1465, ger en Sol i Jungfruns 10e grad. Fogar man horoskopet till det för mottagaren av den här "röst-visionen" visar det sig att kröningen faller GRADEXAKT längs bloggarens nuvarande maktaxel mellan 10e graden av Fiskarna/Jungfrun. 

Men kröningsdagen faller i det här livets fjärde horoskophus (det mest privata) och därtill står den hyperstarka maktplaneten Saturnus i väster och kastar en kontrollerande 270-gradersaspekt mot den äregiriga Rahu. Saturnus så att säga lägger ett lock på en hemlig eller privat (4e) äregirighet som kanske, kanske har att göra med en tidigare kröning till envåldshärskare! Denna Sol var "milstolpen" som läckte in i medvetandet som ett årtal och först nu blev sedd.

Den här potenta symbolanhopningen ger åtminstone bloggaren en tydlig illustration av talesättet, "been there, done that". I detta liv är istället indifferensen till världslig makt (10e huset) total, eftersom Ketu, svansdelen av den halshuggna och äregiriga draken befolkar makthuset.

Range of search: 1.08.1959 - 1.01.1960
In steps of: 8h 0m
Search for...:
nod.vir[10]

Realization intervals (begin - end):
 7.10.1959  0:00 (GMT+1) - 25.10.1959  8:00 (GMT+1)

Hur många hundratusentals människor måste ha fötts under de veckor nodaxeln stod i tionde graden? Än har jag inte hört någon annan göra anspråk på att vara Albrecht den fjärde återfödd, och jag gör det egentligen inte heller. Är mest fascinerad av hur astrosymboliken tycks leka samma lek som min "hörselvision" för snart tio år sedan. 

De som föddes dessa dagar med nodaxeln mellan 10e/4e har uppenbarligen alla någon gammal surdeg i förhållande till makt - detta är helt klart en slutsats man kan dra eftersom "långsinta" Saturnus håller fast i axelns ena nod och hindrar den äregiriga Rahu från att visa sitt tryne (förrän Saturnus, tidmätaren, anser att tiden är mogen?). Varje kväll dessa dagar sjönk den gamla makthavaren Saturnus i väster och bestrålade för en kort stund även ascendenten, som i bloggarens fall. 

Men hur många föddes just de två dygn då även den mer personliga Månen anknöt till det nyfödda barnets ascendent, och därtill närapå gradexakt som i bloggarens fall? Detta är fakta och inte åsikter av något slag. Den här bloggaren föddes med ett rejält maktkomplex och kunde knappt hålla sig i ett år förrän bloggens astrologi blev ett verktyg för att huta åt de mediokra svenska politikerna. Ni får ursäkta om Albrecht har låtit lite ringrostig och inte särskild specifik. Det var enklare att styra en pluttstat förr och, som sagt, det nya ego som bloggaren använder har aldrig haft något intresse för politik förrän de värdelösa borgarna (knappt) plockade en andra mandatperiod 2010...

*****

Varför dessa tankar utvecklades just nu, har möjligen att göra med en släktings bekant på julmiddagen. Jag hade inte sett henne på säkert tjugo år och det var som om tiden inte rört vid henne. Hon hade en betydligt mer majestätisk uppenbarelse än jag mindes, och galaklädd i kontrast till alla de övriga! På omvägar har jag hört att hon inte alls gillade hur den sideriska zodiaken snuvat henne på en fin nymåne i Lejonet! (Jag missionerade friskt för den ny-gamla zodiaken bland vänner och bekanta.) 

Innan samtalet nått så långt att hon visat sig ha tittat på det sideriska systemet och var nöjd med att åtminstone Månen stannat i Lejonet, hade jag (av någon anledning) fört filmen Avatar på tal. Här visade hon sig väl påläst i den trädens biologi som regissören James Cameron, förmodade hon, använt i filmen för att beskriva ett ekosystem med medvetande och kommunikationsförmåga. Äntligen en människa värdig och kapabel att föra Naturens talan. Vattenelementet har ju mest figurerat som "naturlig patologi" på den här bloggen, och detta för att bloggaren sökt göra den ålderdomliga zodiaken trovärdig genom att jaga efter mer extrema (läs: tydliga) livsöden...

Hon nämnde regissören Cameron vid namn och kunde filmen väl. "Se där, Kräftan" (= Naturen) påpekade jag och hon log uppgivet över att, mot sin vilja, äntligen fått rätt zodiak-etikett på sig. Jag tröstade med att Lejonen ofta är lite uppblåsta men vet inte om det gjorde någon nytta eftersom hon fortfarande tröstade sig med att ha fått behålla Månen i Lejonet!

Men när man tittar på det nya scenariot med Solen i Kräftan och Månen i Lejonet, inser man att något än mer spännande än en nymåne i Lejonet har inträffat: likt en avatar (!) går andevarelsens kärna, Solen, ner från Lejonet och dess supralunära sfär och verkar i Kräftans skuggrike, i den lägre Naturen. 

Men samtidigt står Kräftans härskare Månen som gäst i Lejonet, vars herre just befinner sig nere i Naturen. Här är med andra ord den kanske "coolaste" ömsesidiga receptionen av dem alla människan blir både sub- och supralunär samtidigt. Kvinnan såg som sagt helt omärkt ut av flera årtiondens passage (nästan skrämmande så när jag såg mig om och noterade det normala förfallet vid femtio), kunglig med aqualin näsa och förödande klara ögon, intelligenta och vilsamt iakttagande. KUAN YIN. (googlesök bloggen)

Hur i hela friden hade jag kunnat missa att det fanns en total kunglighet återfödd i släktingens närmaste umgängeskretsar? Kanske för att jag sprang runt i arbetarklassens planetära dasha-cykel (Saturnus) mitt i livet. Den håller alltid människan i ett limbo-liknande tillstånd gör att nya insikter förvärvas långsamt och bara med stor möda. Först med bloggarens Merkurius huvudcykel f.o.m. 2005 började saker röra sig (invärtes). (Psykets rytmik i takt med dasha-cyklerna har diskuterats tidigare.)

*****

ANNANDAGEN.

Tveksam om det här var publicerbart eller bara skulle falla i ond jord, provade jag att skriva ett sammandrag av fyndet i mejlväxling till en bekant - faktiskt samma man som hårdnackat vägrat se något värde i religionen den dagen då jag fick en "röstuppenbarelse" som syntes peka ut en bayrare som definitivt skulle ha invänt sig. (Albrecht ville viga sitt liv åt högre tankar, åt religionen, men Sigismunds död tvingade in honom i politiken.)

Just som jag rättar en menig om Saturnus som "makt i det förflutna" ramlar en väggprydnad i golvet, en i ett litet arrangemang av dekorativa skivomslag från den tiden LP-skivan kunde prydas av omslagskonst (och inte som under CD-eran av ett trist foto på artisten eller något simplistiskt motiv framtvingat av praktiska skäl pga. cd-skivans ringa mått). Nog för att omslagstiteln "Nedräkning till extasen" (Steely Dans andra album) är suggestiv, men jag insåg genast att det snarare var något särskilt med det ögonblick datorns klocka angav till 12.45.

Ska tillägga att arrangemanget hängt på väggen i cirka tio år och att det hänt 2 eller högst 3 gånger tidigare att något omslag ramlat ner, men det är inte någon vardagshändelse.

Det är när jag begrundat den här kartan i några minuter som jag inser att inlägget kan publiceras för allmän förkovran (och jag bifogar bekanten detta utmärkta exempel på en jungiansk synkronicitet).

För vad säger bilden? Stockholms östra horisont själv står i "triggeravstånd", med en grad kvar till perfekt opposition med Saturnus, planeten som i Jungs arketyplära betecknar Den Gamle Konungen. Väggprydnaden faller alltså till golvet när Saturnus exakt återupprepar sin position (fast mot bakgrund av andra zodiaktecken) vid bloggarens födelse.

Är det den onda stjärnan Algol som här verkar som Narren eller en Trickster i öster? Och vad om den "fallna" kungastjärnan Regulus som nu från golvet blickar uppåt mot ett folk (Månen) som han i Vattumannens tecken och "tid" faktiskt är underordnad?

Tecken för teckentydare.