Idrott & SvD som måttet på Sverige

En sportjournalist i SvD förklarar att skidåkerskan Anja Pärsons folkkärlek aldrig infann sig, trots att det bara är hon, Ingmar Stenmark och Björn Borg som vunnit just SvD:s bragdmedalj två gånger. Så kan det låta när en liten provinsiell dagstidning vars motto är pengar och framgång plötsligt sväller bortom alla proportioner och blir referensramen. Vad vet jag, kanske betyder den där utmärkelsen något för dem som får dem. Kämpar man efter en plats på en prispall kan man inte vara alltför överbegåvad.

Det är en mindre gåta att artikeln som berättar om hur Pärson "kommit ut" som gay publicerades samma dag som ett av de allt färre inläggen på den här bloggen om homosexualitet. Det här segmentet människor har på det hela taget gjort sin nytta för astrologin och flera tester visar att det faktiskt finns några astrologiska signaturer som är "förhöjda" eller signifikant framhävda i deras horoskop. Inte för att astrologin kan "förklara" homosexualiteten, men däremot har några intressanta antika påståenden, och några färskare observationer bekräftats. 

Någon bloggläsare minns kanske den fallna Mars i det instinktiva tecknet Kräftan, den fallna Månen (Kräftans härskare) i det instinktiva tecknet Skorpionen - dessa är antika påståenden om kritiska punkter för respektive planet. Brittiske Charles Carter noterade på 1900-talet hur den folkhatande typen kan uppstå där giftiga Skorpionen möter den folkliga Vattumannen och det krävs bara lite reflektion för att inse hur väl kombinationen också kan beskriva marginaliserade grupper, t.ex. homosexuella. 

Eftersom Vattumannen också symboliserar hela tankemodeller - och vi både tänker och agerar efter dessa osynliga kartriktningar - blir signaturen extra pikant eftersom Skorpionen också är associerad med sexualiteten och anala beteenden! Här är alltså den astrala symboliken på plats för att beskriva en möjlig tankemässig fixering av det apartare slaget i frågor om sexualitet och vad man kan använda sitt rövhål till, förutom dess naturliga funktion.

När jag tittar på den "utkomna" Anja Pärsons horoskop ur gayperspektivet, ringer först inga klockor alls. Däremot ser man direkt sportjournalistens kommentar om hur hon betraktats: 

"Tuff och kaxig som få och med en hängiven och ibland hänsynslös satsning på sin sport. De intervjuer hon gett under karriären har nästan uteslutande handlat om mål, resultat, träning, tävling, om att prestera, att leverera."

Horoskopet är faktiskt en smula fattigt eftersom det från början till slut bara handlar om den passionerade Eldens vilja att nå Konkreta Resultat, dvs det mätbarhetens rike som Jordelementet illustrerar. Det är främst saturniska gränsdragaren Stenbocken som gör en åtskillnad på guld och silver och lever för att placera allt och alla i en hackordning, men titta hur Anjas Saturnus faktiskt också kontrollerar vitala funktioner från ett annat fysiskt Jordtecken:

Bristen på folklig kärlek är begriplig när man inser att hela horoskopet är en enda stilstudie i egenmäktighet, dvs. de fall där Eldens visualitet får mothugg av förmörkande Jordelementet och dessa två extremlägen kolliderar i en furiös kamp för att förverkliga visionen - eller måhända bara Eldelementet som ren livsenergi, viljan att röra på sig men här under den onda Saturnus som sätter gränser och avkräver rörelse som presterar något.

Den här människotypen kan med all rätt upplevas som torftig och inskränkt, och Saturnus i Jungfrun innebär en fixering vid tecknets, just det, fixering vid obetydliga detaljer. Så kan en människa lägga en hel idrottskarriär på att jaga hundradelar! Men som horoskopet visar: detta var rätt för just denna själ. 

Den enormt starka Solen i egocentriska Väduren visar att tunnelseendet är 100%-igt och krigaren Mars med intellektets Merkurius i Väduren ger en ovanligt jagisk touch åt den här Jungfrun som också är extremt självmedveten men nu på ett negativt "pulsen på mig själv hela dagen"-sätt. Väduren står för det unga livets rusch utåt, och detta motiv förfogar över Jungfruns ständiga kontroll av sin egen fysiska fitness. Sådan är historien man får genom att notera prestationsfixerade Saturnus i Jungfrun disponerad av Merkurius i Väduren (och med Solen och Mars). I det föregående anar man också att det här kan vara en framgångsrik krigare!

Men kanske därför att framgångens Jupiter står så nära Saturnus och den förra i sin tur disponerar över Pärsons sinnelag eller Måne. Och nu är det ambitionen att fysiskt vara den mest vältränade och bästa som ligger som en materialistisk ambitionsnivå - en negativ bindning - i det visualiserande lunära sinnet.

Gayigheten i horoskopet kan möjligen förklaras av att Väduren ännu inte är kärleken mogen. Tecknet är helt egocentriskt och tydligt blir det med tvåsamhetens eller avvägningens Venus här. "Jag och min harmoni med mig själv". En partner blir mer som ett hjälpmedel för det egna välmåendet och jag har spekulerat angående den märkbara tendensen till homosexualitet när Eldtecknet Lejonet stiger i öster och med den Solen, att viss gayighet kan vara en narcissistisk störning.

 Egot är så uppblåst - känslan av att vara lejonkung (eller lejondrottning) så abnormt förstärkt att man enbart vill omge sig med saker och människor som i någon mån är bitoner till den egna grundtonen. Ego = homo. Egoister kan inte älska annat än sig själva och homosexualitet blir då en störning som synliggör den djupa själviskheten. Det är som sagt ingen slump att det är Fredrik Reinfeldt som under sin tid vid makten lagstiftar om homoäktenskap. Sjukligheten särskilt i Stockholmsregionen är graverande. Anja Pärson kan sägas äga en treårings mognad på många sätt, så det är egentligen inte homosexualitet vi talar om utan uttryck för ännu mer primitiva drivkrafter.

*****

Borg & Stenmark - sinnen som släpper taget

När nu SvD-reportern mitt i sin lilla världs mittpunkt - tidningens bragdmedaljer - förde Borg och Stenmark på tal, kunde det vara kul att sammanföra alla tre dubbla bragdmedaljörer i ett inlägg. Björn Borgs födelsetid är välkänd från många astrologiska diskussioner genom åren, men Stenmarks horoskop använder (som Pärsons) Månen som en ställföreträdande ascendent.

I fallet Björn Borg (överst) är det naturligtvis storkorset i Tamas guna som drar ögonen till sig. "Egenmäktigheten" eller viljan att av egen kraft åstadkomma något är här inte det allenarådande motivet. Tvärtom en blandad kompott som naturligtvis gör att individen tappar i särprägel. Borg har alltid låtit lite andefattig och t.o.m. trögtänkt, i linje med Mörkrets kvalitet som tycks lägga sordin på många livsöden.

Men här uppstår det intressanta att astrologins många traditioner kräver en noggrann utvärdering. För även det noblaste av tecken, Lejonet, tillhör ju Tamas, vilket kan tyckas paradoxalt. Möjligen har det att göra med att härskarskapets motiv inte kan vara annat än tecken på en mindre upplyst själ. Som Platon sade, gamla eller visa själar väljer inte karriärens eller maktens väg. Det är bara de oerfarna som låter sig luras av ytans sken.

Till skillnad från de okontrollerade clownerna John McEnroe och Ilie Nastase - två av Borgs konkurrenter då det begav sig - var svensken alltid en sann sportsman på tennisbanan, självbehärskad och fokuserad. Med kontrollfixerade Stenbocken stigande i öster och Saturnus själv i negativa och närmast självrepressiva Skorpionen - en tendens som här förstärks av Drakhuvudet - uppstår en närmast okommunicerbar natur, extremt introvert! 

Ascendenthärskaren Saturnus i Skorpionen och skorpionhärskaren Mars i Vattumannen ger dessutom en ömsesidig reception - men mellan två tecken som stöter bort eller undviker varandra! "Det sociala utstötningssyndromet." 

Nej, Borg verkade alltid påtagligt besvärad av den sociala dimensionen, vilket kan ha att göra med att han likt så många idrottsmän fullständigt saknar bildning. Här är människorna som förblev på serietidningarnas nivå - lätta historier med mycket bilder att titta på - medan andra barn gradvis övergick till att läsa böcker.

Det intressanta här är kungavärdighetens stjärna Regulus i en acceptabelt stark konjunktion (±4°) med framgångens Jupiter. Fascinerande är att denna kungavärdighet välsignar idrottsmännens planet Mars via opposition. Borg är legendarisk i tennisen: femfaldig Wimbledon-mästare.

Uppenbarligen är inte den "mörka" eller "tröga" Tamas guna ett hinder mot storslagen framgång, genom falsk press lyckades högertidningarna t.o.m. tuta i svenskarna att Anders Borg (storkors i Tamas) utvaldes till EU:s bästa finansminister, trots att det bara var på en eller två punkter - tidningarna teg om de punkter där han ansågs medelmåttig eller t.o.m. i det lägre skiktet. Så duperar tidningar som SvD sina läsare eftersom de vill bli duperade. De är onda och själviska - fast mer ofta bara oändligt intetsägande nollor - eftersom godheten ännu inte tycks dem "lönsam nog"...

Borgs strikt logiska eller intellektuella färdigheter må kanske inte vara på topp (se femte huset, Algol och Merkurius!), men horoskopet har en och annan spännande ingrediens. Inte minst mothuggen från den korrumperande Algol (Satans huvud) - som för att ge den nobla stjärnan Regulus en match! Utländska krönikörer har beskrivit Björn Borgs liv som en enorm tragedi i allt förutom framgångarna på tenniscourten. 

Hans outvecklade förmåga till umgänge med kvinnor (och valet av en eller annan till att börja med), hans absoluta ekonomiska blindhet (där märker vi storkorset i Tamas och parallellerna till Reinfeldt och Borg med samma signatur) - Borgs klädmärke lämnade på sin tid en mängd underleverantörer i sticket med obetalde fordringar. Borg själv hävdade att han var grundlurad av en affärspartner och var väl deklarerad bankrutt under många år, om jag minns rätt. 

Nog gör olyckan Mars skada i hans 2a ekonomihus alltid, trots "välsignelsen" från Jupiter! Jag är heller inte säker på att sanningsenligheten är på topp med just den här ömsesidiga receptionen mellan två illgärningsmän som drar samman Luft och Vatten för en kuriös dissociation där individer kan fabricera låtsasvärldar att leva i och kommunicera genom.

Ingmar Stenmark föddes lite tidigare samma år, och det är samma Drakhuvud här: en stark förstoring av den saturniska kontrollmentaliteten. Jag tror Saturnus behövs i alla de verksamheter där människor tränar sig att fungera som "levande schabloner" eller zombies. Dvs, Borg nötte in varenda situation och dess korrekta respons på tennisbanan, precis som Stenmark visste hur att runda en flagga i skidbacken. Saturnus som "formens planet" ger människor som älskar att låsa sig vid formalia och förkroppsliga den. Den dödsföraktande lindansaren i ett inlägg nyligen var en annan typisk saturnier.

Stenmark har lustigt nog samma sinnelag (Måne) som Borg "väljer" att födas under tre månvarv senare. Ett sinne fullständigt absorberat av och identifierad med sin egen fysiska kropp eller den materiella miljön. Borg och tennisbanan, Stenmark och slalombacken.

Men det är en förenkling, för på samma sätt som Drakhuvudet söker förstärka Saturnus, behärskningen och kontrollen över det fysiska, på samma vis söker Draksvansen klippa banden med sinnets identifikation med den tröga och stillstående Jorden. Denna årgång av Mån-Oxar är således raka motsatsen till den loja sensualist som man med tiden lär känna igen denna signatur som! 

Egentligen är det ganska enkelt när man tittar på dessa två svenska idrottsmän i världsklass: båda nådde perfekt Kontroll över och i förhållande till det tröga och stillastående underlaget (Oxen), och detta tydligen för att deras sinne förmådda klippa (Draksvansen) den naiva människans identifikation med underlaget eller sitt eget materiella substrat. Ingen kan bli mästare över kroppen, dess balanspunkt eller sin omedelbara fysiska omvärld utan att släppa den naiva djurkroppens vilja att absorberas i sinnevärlden.

Saturnus är fascinerande på det sättet att den visserligen är härskare över det tredje och sista Jordtecknet men överhuvudtaget inte längre delar Oxens sinnlighet. Saturnus kan inte båda vara i det fysiska och samtidigt fungera som de fysiska processernas härskare. Därför finner man t.ex. att Stenbockar och äkta saturnier inte älskar med sina kroppar utan är låsta i sina huvuden i det tekniska utförandet. De kan därför upplevas som själlösa, vilket de också är, om man med själ menar känslomässig inlevelse. Saturnus betecknas ju som själens form, dvs själen som ritbordsprodukt!

Stenmark är lättare och livligare än Borg (och han sysslade också med en snabbare rörelse än Borgs knotande på tennisbanan). Det framgår av den extrema lättheten i hans sattviska Sol under attack från en sattvisk Mars. 

Här spekulerar jag bara, men jag tror att enbart Mars i attack mot Solen kunde ha inneburit idrottsskador och kanske en karriär som inte velat sig, men Solen i Fiskarna välsignas också av sin egen disponent, Jupiter som står upphöjd i Kräftans tecken. Utan födelsetid går det inte att säga något säkert om det tionde huset för ära och meriter i världens ögon. 

Med Björn Borgs Stenbocksascendent är detta möjligt, och här är tiondehushärskaren Venus faktiskt också en atma karaka, en "sambandsofficer" som äger både ett dharma- eller triangulärt kona-hus för människans andliga plikt och ett angulärt kendra-hus. Det senare behövs för att göra intryck på världen. Visserligen stod Borgs Venus rätt svagt i sjätte huset (med sagda vaghet i relationer), men det förtar inte det faktum att det är en god kraft för hans prestationer i tionde karriärhuset. 

Dessutom har han ett fantastiskt sinnelag (Månen) i eldiga och snabba Väduren, perfekt uppbackad av en "intellektuell" Mars i Luft. I det här snyggt samverkande paret ser man något av hans goda speluppfattning. I Borgs idrottsgren fanns åtminstone utrymme för vissa "intellektuella" alternativ: "returnera höger", "returnera vänster", "smasha", "lobba"... 

Tittar man på Stenmarks horoskop upplevs det extremt känslomässigt (Eld/Vatten) och jag antar att slalom också påminner om intuitiva (spontana) reaktioner på det omedelbara underlaget, fast med blicken strategiskt riktad mot nästa port.

Men: båda männen är alltså via Draksvansen bortkopplade från sina sinnesintryck som egenvärde. De bara registrerar med "sinnenas sinne" och försjunker inte i intrycken. Då skulle de inte komma någonstans utan bli stillastående som Oxen (Terra = Jorden).

Det är kanske den viktigaste upptäckten i detta inlägg: hur Rahu (Drakhuvudet) och Månen i Oxen skulle ge en helt annan typ, troligen inte alls lämpad för det offer som en idrottsman måste göra i varje tiondels sekund av gamla sinnesintryck för att bereda plats för nya. Månen med Drakhuvudet skulle kanske fylla sig till bristningsgränsen eftersom den älskar världen som stilleben mer än världen som process. (Oxar är i grunden väldigt statiska och avskyr förändring.)

Minns Charlie Sheens Ox-ascendent med giriga Rahu OCH Algol i första huset. Hollywoods mest förfallna sensualist, fylld av "jordbruna" krafter så starka att han bara med nöd och näppe överlever Djävulens vilja till ständigt rus i Charlie Sheens fysiska kropp. Man kan undra om själen Sheen ens existerar eller om detta enbart är en självgående fysisk kropp! Han känns som en lägre livsform som tar ett stickprov på hur det är att vara människa. Idrottsmännen Borg och Stenmark har en helt annan vilja att behålla "herraväldet över det döda köttet".