Stenbocken, senilitetens tecken

Min mor har Alzheimer och jag tycker alltid det egna minnet varit skräp. Så naturligtvis intresserar en snyfthistoria som den i AB där mannen fått Alzheimer redan vid 39 och hustrun tar hand om honom så länge hemmaboendet funkar...

En sökning ger två, möjligen tre med den sjukes namn, men genom att också testa hustruns namn blev det bara ett möjligt horoskop kvar. Typiskt nog bor paret på en gata namngivet efter ett zodiakteckens som associeras med umbäranden, melankoli och åldrande... Än mer gåtfull är upptäckten att detta också är den alzheimerdrabbade mannens soltecken, samma soltecken som min mors...

Om sjukdom kan inget sägas utan klockslag och en fysisk ascendent. Men ibland tycks horoskop för hela dygnet berätta sin egen historia, ungefär som en bilderbok med allmänna klokheter eller sanningar i. Faktum är att jag redan har antytt så mycket genom att Ödet kombinerat personens soltecken med gatunamnet. Livet talar till oss, men det är inte lätt att förstå hur man ska lyssna för att förstå...

Här finns en möjlighet till både Sol och Måne i Stenbocken vid en födelse om kvällen, men mest påfallande med en fattig substitutascendent baserad på Månen i Skytten är hur illa Sol-Stenbockens disponent Saturnus placeras. Minns att detta är i förhållandet till Månen eller människans simpelt mänskliga förnuft, vilket sannerligen är det som Alzheimer slår ut. 

Saturnus står i sjukdomens och olyckans sjätte hus i det fysiska substratets symbol Oxen (nära associerad med den ondska som materia och kroppsliga livsformer uttrycker). 

Jag vet inte vad det är för karmiska gåtor Ödet presenterar mig och bloggens läsare för här - men nu dyker kejsar Augustus speciella mix av Saturnus och Satan upp redan i detta, nästnästa inlägg! Ger kejsar Augustus horoskop en ledtråd? Kan Alzheimer vara en karmiskt betingad sjukdom? Min mor var alltid en dominant och härsklysten kvinna under en ödmjuk fasad. Hon blev nästan aggressiv varje gång hon diskuterade samhällets politiker. 

Se där! Stengetter som alla vill härska över världen stångas furiöst med sina horn. Jag skämtade med henne att hon troligen kommer att återfödas till Jorden som yrkespolitiker med den glöd hon plötsligt uppvisade i just detta men inget annat ämne.

Uppenbart saknas pusselbitar i det här fallet. Hur kan det komma sig att en Måne med beskyddaren och välgöraren Jupiter ändå insjuknar. Helt klart är det INTE Skyttens tecken som är det fysiska ascendenttecknet eller också handlar det om en födelse runt sex på kvällen eller senare så att både Sol och Måne hamnar under den sataniskt perverterade Saturnus. I ett sådant månhoroskop lägger sig visserligen Saturnus det goda femte huset, men där känner den sig inte hemma, i ett så öppet och fritt hus sår den hämmande och organisationstokiga Saturnus fnatt och gör vad den kan för att dölja solljuset (intelligensen).

Samma budskap skulle ett Surya lagna-horoskop ge, dvs. med Solen som ascendent. Solen (intelligensen) med sin ömsesidiga fiende som disponent och därtill i femte solära huset. Dubbla indikationer om det döda Jordelementets försök att släcka intelligensens Eld. Detta är då ett högre och distinkt karmiskt budskap som inte har så mycket med den biologiska kroppen att göra utan med själens högre livsmål. För missa inte vilken planet som är atma karaka på den här himmelen. Med all säkerhet Solen! 

Själen önskade sig (atma karaka) således ett liv i konflikt med materien och gränsdragaren Saturnus (Tidens herre). Varför en själ kan önska något sådant måste bero på att den avsåg skola sig själv på det här sättet. Det var en bister lektion som ritades upp redan före födelsen av den eviga själen som nu kommer att softa under värddjurets återstående blinda år. Troligen har alla inblandade redan lärt sig den karmiska läxan och vunnit någon insikt de behövde vinna.

Sade, Plogfåran och Skadan

Under en period av intresse för svart soulmusik har jag köpt in några gamla skivor med softa nigerianska jazzsångerskan Sade. Som vinylskivor är så roliga och låter så fantastiskt på en bra musikanläggning lämnar jag gärna till det nya medelklassproletariatet att lyssna på musik med uselt ljud via Spotify och köper helst musiken från igår när den åter ges ut i små upplagor på det gamla hederliga vinylformatet.

Men med Sades "Love Deluxe" kom glädjen av sig när jag vände skivan för att lyssna på sidan två. Aggressivt knäppte det ihärdigt i omgångar på många ställen över sidan. En inspektion under starkt ljus avslöjade det man kunde misstänka. Pressverktyget var skadat med en mängd små repor och hack som sedan fortplantas till varenda vinylskiva som pressas.

Jag kan ha börjat höra eländet sjutton, kanske sjutton och femton, den exakta minuten är inte så viktig. Intressant är däremot att Jungfrun har börjat stiga i öster när jag når skivans andra sida och Lejonets "Love Deluxe" på första sidan kollapsar rejält pga. den defekta produkten. För vad är Jungfrun synonym med om inte skadegörelse och defekter - tecknet verkar skapat enbart för att kritisera och påvisa tillkortakommanden hos allt och alla. 

Det är förstås i kunskapen om att ett ruttet äpple förstör hela fruktkorgen som den hygieniska Jungfrun gör sitt bästa jobb, konstruktivt syftande diskriminering för att skörden inte ska förgås i onödan. Baksidan, återigen, verkar vara tecknets benägenhet till rasism och överdrivna tendens att vilja dela upp samhället i klasser (se horoskopet för Nya Moderaterna för vilka judar och romer istället bytts ut mot sjuka och arbetslösa).

Så här roligt är det alltså att heta Fredrik Reinfeldt och likt sitt parti vara född med Jungfrun stigande i öster och därtill med olycks- och skadegörelseplaneten Mars som både naturligt och för Jungfrun också en verksamt ond kraft!

Missa inte hur den hackande och spjutliknande Mars står gradexakt med det mjuka och sårbara substratets Måne då fabrikationsfelet upptäcks. Ascendenthärskaren Merkurius mår heller inte så bra, fallen i olycksbarnet Fiskarna mittemot.

Det babyloniska namnet för Jungfrun var Plogfåran och det stämmer naturligtvis perfekt med en grammofonskiva som har ett spår som löper på, varv efter varv när skivan snurrar. Här kan man verkligen se järnredskapens planet Mars som de skador och hack i och runt Plogfåran som reulterade i skarpa missljud som fullständigt förstörde den softa soulsångerskans insatser.

Som en (o)lustig sidokommentar är jag helt säker på att jag för årtionden sedan läste att Sade Adu är en av de kvinnor som fått sin plogfåra skadad pga. oskicket med kvinnlig omskärelse. Men jag får inte napp någonstans på nätet och kanske är en sådan uppgift inget någon vill ska leva vidare eftersom den distraherar från hennes image. Uppgiften har därför utgått ur det kollektiva minnet. Om hennes land Nigeria kan man annars läsa på Wikipedia att det just tampas med just det här problemet.

Romaren Horatius om ascendenten och vår genius

Wikipedia säger om den romerske poeten, att:

"Horatius beskriver genius som 'kompanjonen som kontrollerar födelsestjärnanr; den mänskliga naturens gudom i det att han är dödlig för den enskilda personen, och har ett föränderligt uttryck, vitt eller svart'."

Vårt geni, som dagens förslappade språkbruk och tänkande vill ha det till, är således inte helt och hållet vi själva. Detta inkluderande "vi" är faktiskt inte heller detsamma från människa till människa, om man beaktar hur vissa horoskop tycks drivna mest ur djurets eller biologins perspektiv medan andra födelsekartor mer ser ut som om de beskriver en övermänsklig guds nedstigande till de dödliga på Jorden!

Men naturen har en tendens att normalisera ytterligheter, menade astrologen Charles Carter, så att det som ser exceptionellt ut som rena idéer på himmelen luddas till och späs ut när de tar plats i världen. 

Man kan teoretiskt föreställa sig ett helt gudomligt horoskop bestående av enbart Eld som genom födelsetiden helt och hållet kanaliseras genom de tre resurshusen, de tre materialistiska husen. Hur mycket lyser efter den här filtreringen av den ursprungliga himmelska elden? Vet den här andevarelsen längre vem den är efter inträdet i en jordisk kropp? Har bokstaven dödat den livgivande anden bortom den nominella ordalydelsen?

Horatius blev efter Roms övergång till republik kejsar Augustus språkrör och servila knähund antyder Wikipedia. Födelsetiden är inte känd och sinnelaget glider in i självupplösande Fiskarna framåt eftermiddagen. Men jag röstar ändå för en Måne i Vattumannen eftersom detta är Augustus egen psykplacering och två likadana månar ger en stor förståelse och sympati för den andres ståndpunkter - jag menar, båda köttkropparna delar ju samma sinnelag - med reservation för att Månens disponent kan dra individerna i olika riktning.

Kejsar Augustus med sin beryktade Stenbocksascendent (Imperator - Världshärskaren):

Horatius, "hovskalden":

Kejsar Augustus har med sin Stenbocksacendent just ett sådant horoskop där realismens element ligger som en skopa Jord över de tre nobla husens inneboende Eldnatur. Man skulle kunna kalla dessa för själar som känner sig kallade att förverkliga någon slags vision i det konkreta. Jord har påfallande mycket med att styra och ställa på ett burdust och primitivt sätt - i objektens värld och kejsarens ascendenttecken är känt för att vilja vara den som har sista ordet.

För poetens månhoroskop får man använda de här hus & elementbetraktelserna med försiktighet eftersom det är psykets eller föreställningsförmågans Måne som här tecknar sin ohämmat subjektivistiska värld. Det är inte säkert att en människas sinnelag översätts i handling!

Likväl är det talande att Horatius har Solen i klar Eld i den goda daimonens sektor - det är så han ser på sin innersta natur. Månen i Vattumannen hamnar ju per definition i det första Eldhuset vars transparens tar färg av det tecken som stiger vid födelsen. Horatius kallar vår genius för vår följeslagare in i detta livet, och indikerar att vårt "geni" helt enkelt är det astrologin alltid kallat ascendenthärskare.

Eftersom poetens horoskop är lunärt och alltså inte berättar historien hela vägen ner till landstigande på planeten Jorden, vet vi inte vilken genius ledsagade honom den sista lilla sträckan. Med kejsar Augustus födelsetid är det förstås Gränsdragaren som är hans genius och ledstjärna. Så passande för en som kom att befatta sig med Romarrikets gränser och kontrollen och pacificerandet av hela domänen. Någon skulle kanske blicka på hans horoskop, notera Venus i opposition till Saturnus längs den sataniska axeln och avfärda Pax Romana som en satans repression för all de folk romarna lagt under sig!

Det är intressant att se hur intimt härskaren och hans servila poet möts i början av Oxens tecken. Augustus har sin ytterligt viktiga Saturnus i landägandets Oxe, i sjätte graden. Saturnus går inte att diskutera med, den är "principernas Princip", "formernas Form". Saturnus betecknar det gudomliga och pluralistiska intellektet (Nous) och för en Oxe indikerar detta uppenbarligen en ambition att kontrollera världen. 

Återigen, Augustus horoskop ger omvärlden rik anledning att demonisera honom för allt det han företar sig i maktärenden (Saturnus) - han har ju en ytterligt komplex härva av Saturnus, månnod, krigare Mars och allt detta subtilt infiltrerat av Djävulens stjärna Algol, han som lovar alla världens kungariken bara man säljer sin själ. Stanna och tänk en stund på detta vansinnigt illavarslande omen! 

Jag undrar just om judarna i den asketiska och astrologipraktiserande rörelsen vid Döda havet kände till kejsarens horoskop? Rimligen gjorde de det eftersom han låtit prägla mynt med sitt stigande tecken Stenbocken på ena sidan... Lite tillspetsat skulle man kunna säga att Jesus asketiska "fyrtio dagar" i öknen (i munkklostret vid Döda havet?), då han prövades av Djävulen symboliserar den tid då han konfronterade (via studier etc) den pågående helleniseringen av judarnas värld (nu senast via romarna) och tog ställning mot imperialisterna.

Mot kejsar Augustus djävulska härskar-Saturnus ställer inte poeten något i opposition utan tvärtom lovordar han den nya republiken. Han har positiva Jupiter i Oxens sjunde grad (retrograd och således på väg tillbaka och in i en total sammansmältning med kejsarens dekret). Jag har ibland kallat Saturnus den tongivande och Jupiter den planet som skapar variationer på tema. Kejsaren och hans poet är ett nästan fånigt bra exempel på hur detta kan se ut i praktiken!

Vår genius är såldes ett halvt om halvt oberoende väsen som tillhör oss så länge den fysiska kroppen är vid liv, det är vår personliga ande men inte säkert en skyddsande. En Vattuman i öster skulle t.ex. ha Saturnus både som sin genius och samtidigt i rollen som den onda daimonen eftersom Stenbocken nu förpassades till det tolfte huset för världsliga förluster.

Mig veterligen har inte en enda text från antiken överlevt som dryftar de komplexa paradoxer som kan uppstå. Indisk astrologi däremot dryper av långa och tröttsamma listor som radar upp hela serier av villkor som, om de är uppfyllda, ger en säregen "yoga" eller kombination som för med sig vissa resultat. Jag har vid något tillfälle, men utan att hitta några belägg för det, föreslagit att ascendenthärskaren (vår genius) i tolfte husets eller den onda daimonens våld skulle indikerar självmordstendenser.

I så fall ligger t.ex. vår onde statsminister Reinfeldt pyrt till som har en dubbelt illvillig Mars i sitt första hus och Jungfruascendentens härskare (hans geni) Merkurius i tolfte, i våldet på en ond daimon som i hans fall dessutom stigit upp till elfte huset för den goda daimonen och framställer simpel närighet som det högsta goda en människa kan sträva efter. Det är naturligtvis bara skitprat från en andligt helförvirrad stackars broilerpolitiker som aldrig läst en vettig bok bortom kurslitteraturen i ekonomi och alla de sammanfattningar hans rådgivare sticker i händerna på honom.

Det kan passa att sticka in en liten referens till romerske filosofen Plotinus som 200 år efter Horatius astrologiska referens formulerade sin nyplatonism i direkt respons på den astrologiska världsbilden. I den utmärkta fördjupningsboken "Astronoesis" av Anthony Daimani läsa följande i gloslistan om "The Animate/The Couplement" - jag har, kanhända felaktigt, kallat den plotiniska termen "kombinatet" vid ett flertal tillfällen eftersom varken "det levande" eller "kopplimentetet" kändes bra.

"The Animate/The Couplement" är Plotinius termer för för den enskilda föreningen av en "organiserad kropp" och en "stråle från Själen". Vanligen syftar termen enbart på organismen under ett enda liv och inte på den fortgående liv-till-liv-strömmen. Andra ungefärliga motsvarigheter till termen är ego eller psykosomatisk organism (s. 357)

Det saknas således knappast beteckningar för ascendenten, den allra lägsta utposten i själens fall nedåt! I skenet av nyplatonismen kan man därför förstå romarnas genius som en personifikation av ett mycket litet segment i den unika själens absoluta "nederkant", just där den ibland helt trasas sönder av kontakten med jordelivet. Det är här ondska kan läcka in i själens porer, i dess lägre regioner och bli till dålig karma som måste skördas vid senare återkomster till den här planeten. Den rationella själen är en beteckning för skeenden bortom sinnesretningarna i den fysiska kroppen, men även på den nivån kan dålig karma skapas. Därav buddismens uppmaning till "rätt tanke".

Damiani intog likt Plotinus en positiv syn på livet, men den här bloggaren tror sig ha levt i den judiska kulturen vid den här tiden och delar nu rent instinktivt den mer pessimistiska syn på den här världen som faktiskt rådde på många håll i Medelhavsvärlden århundradena före Plotinus. Mellanplatonismen har också en nattsvart syn på det materiella livet och påminner mycket om den judiska asketism som sökte frigöra den intellektuella anden från sinnenas degraderande inverkan. 

Plotinus romerska världstillvändhet blir ibland lite underlig eftersom han är så uppenbart påverkad av hinduismen. I vissa stycken är materien bottenlöst ond men i en annan text lovprisar han det fysiska universum för dess godhet... Möjligen beror den här diskrepansen på att det är just är det eviga universum han uppskattar men den jordbundna tillvaron i närheten av den besmittande och fördunklande materien han likt hinduer och alla andra intelligenta tankeriktningar lamenterar.

Se också: Poeten Ovidius mörka passion.

Svenska entreprenörer och låglandets girighet

Lite språkgnäll. Svenska Dagbladet tar nu så lätt på sitt publicistiska arbete att man inte ens orkar ange när en artikel publicerades. Nyhetskonsumenten dras in i ett drömlikt tillstånd utan koordinater. 

Man ska tydligen svälja informationen och ragla vidare till nästa informationsbit - utan att kunna bygga upp en egen mental representation över i vilken ordning saker har sagts, många gånger nog så viktigt. Fast inte i dårskapens och snuttifieringens värld som IT-fascisterna nu håller på att dra in världen i.

 
Under rubriken Alla tiders entreprenörer lyser publiceringsdatum med sin frånvaro och i samband med en Jacob de Geers påfund Izettle formligen krampar själen över den pinsamma svengelskan. 

Izettle är någon slags betalsystem och namnet bygger på den egoistiska Apple-kulturens bidrag till en redan illa skadad mänsklighet: att prefixa allt med engelskans egobeteckning "I" fast med litet "i". (Det är en dataprogrammerarkonvention att inleda ett sammansatt ord med gemen bokstav och nästa sammandragna ord med versal: myVariable. Omärkligt tar teknikfascismens godtyckliga styrande och ställande över även normalt språk.)

Det märkvärdigt stavade zettle är förstås engelska "settle" ("att göra upp sina affärer"), och det är här man undrar hur det är möjligt att svenskarna tror sig vara så bra på engelska. Hade den här entreprenören haft den minsta känsla för etablerade ordbilder skulle produkten naturligtvis ha döpts till iSettle - omedelbart fattbart för de flesta. Men istället gör han en Zalando, dvs. tramsar till det. 

Bara i Sverige har vi en manlig befolkning som i all tv-reklam framställs som rena idioter och som i näringslivet bevisar att vi faktiskt saknar några skruvar i hjärnkontoret.

*****

Entreprenören själv, som bland annat startat en verksamhet där närigheten står som spön i backen redan i namnet - TradeDoubler - har ett horoskop som faktiskt överträffar till och med Fredrik Reinfeldts i fantasilöshet. Här är det bara att berika sig som gäller, en otroligt inskränkt grund för mänskligt liv!

Solen i Kräftan baseras på en rationaliserande Måne i Luft, i Vågen, i handelmannens vågskålar så att via Vågens härskare Venus i Lejonet allt ska handla om att vinna, vinna, vinna! (Samma störda överbetoning på "att framstå som lyckad" hittar man också hos Reinfeldts ex-hustru.)

Det är länge sedan jag citerade den äldsta bevarade texten om Kräftans tecken i samband med Reinfeldt, men ta gärna en titt tillbaka på den. När man förstår denne entreprenörs läggning ("Izettle", "TradeDoubler") är man mer än villig att tro att antikens klarsynta människor verkligen hade snappat ett grunddrag som alltjämt dyker upp så pass ofta att man kan tala om Kräftan i samma andetag som de andra begärsfyllda gränsande till giriga zodiaktecknen. Skillnaden mellan en rättrådig och sparsam Stenbock och en girig sådan är ibland hårfin, men teckenhärskaren (här: Saturnus) brukar kunna ge en fingervisning.

Utfransning: Rikedomens Jupiter anses upphöjd i Kräftan. Är detta en vink om att handelsmän som gick till sjöss tillbad Zeus Soterius, Jupiter Frälsaren, i hoppet att undvika skeppsbrott och komma åter från resan med fullastade skepp och rejäla vinster på investerat arbete?

Kan det vara så här triviala mänskliga förhoppningar som ligger bakom schemat med planeters "upphöjelse" och "fall"? Jag börjar alltmer misstänka att det finns flera lika giltiga förklaringar till varje position, visa filosofiska och djupa och andra mer världsliga. Exempelvis har bloggen vacklat i frågan om Mars upphöjelse i Stenbocken. Betyder detta att krigaren är en sällsynt brutal vinnarskalle i det här tecknet, eller handlar upphöjelsen om att den nu befinner sig på den kyliga och omdömesgilla Saturnus mark och därför coolar ner sin eldfängda tendens till övervåld?

Jag tror båda vägarna är möjliga, så titta noga på om Saturnus är stabil och effektiv i ett horoskop där Mars kallas "upphöjd".

Att som hos entreprenören kombinera Solen med dess svurna fiende Saturnus och lägga båda i närighetens Kräfta och låta Månen i Vågen rationalisera varför denna sjuka närighet ska ges fria tyglar (marknadsliberalism), bara understryker att mänskligheten består av många typer, en del sjuka en del friska och en del lite av varje...

Och visst är det talande att se den korrumperande Satan angripa den redan i grunden svårt materialistiska Mars i ägandets och pengarnas tecken Oxen - och dessutom i korruptionens åttonde hus! Detta är faktiskt samma problem som finns i svenska nationalhoroskopet så mina inledande ord om lågpannade dumma och materialistiska svenska män var bestämt inspirerade - jag hade inte räknat ut horoskopet när jag började inlägget (nästan inlägg växer f.ö. spontant och går det inte att få ihop historien på slutet skrotas de). 

Eftersom Månen i Vågen i sig är en av astrologins finare positioner skulle Venus i Lejonet kunna ge ett mycket gott betyg, åtminstone i kärlekskonsten. Men som med Filippa Reinfeldt pågår det Eld- och Vatten-sensationalism mellan hungriga Kräftan och anspråksfulla Lejonet. De här typerna gapar över för mycket och drivs av primitivitet: "monkey see, monkey want", för att travestera ett engelskt ordstäv.


Dessutom har den här entreprenören värsta sortens problem med sin hunger efter stora och lätta pengar: Jupiter opponerar Månen vilket skulle kunna läsas som ett välvilligt sinnelag. Problemet är bara att Vågens princip är rättvisa och sjysta deals, jämvikt mellan människor helt enkelt. Och vad tror du att "stora framgången bara för mig" - Jupiter i egoprincipen Väduren - gör med den här sociala balansen som Mån-Vågen tecknar? 

Mycket riktigt blir Jupiter, visserligen en naturlig välgörare, en VERKSAM illgörare för dem där Vågen ockuperar första jag-huset. Det går att likna den här Jupiterplaceringen vid Tiger Woods där en känd födelsetid gav självtjänandets princip Jungfrun i öster och Jupiter i sjunde huset. Tiger Woods avslöjades vara en kallhamrad psykopat och lögnare som seriellt avverkade sexkontakter bakom ryggen på sin Elin. Och tänka sig, den svenska entreprenören kallar sig "serieentreprenör"!

Det är när man ser sådana här djupt störda horoskop, födda girigbukar, som man inser PREDESTINATIONENS verklighet. Universum är proppfullt av själar i graderad ordning från de lägsta till de noblaste och det är ingen mening att moralisera. 

Drägg har alltid funnits och kommer alltid att finnas - i någon värld. Stänger vi dörren till dem här på Jorden (genom att t.ex. abortera alla barn som skulle födas under ogynnsamma himlar) kommer dessa själar istället att skapa sig sina helveten i någon annan verklighet. Gott och ond är en evig, närmast mytologisk, strid och ingen kommer att vinna. Det är upp till individen att genomskåda de lögner samtiden och kanske hela civilisationen söker tvinga på de utomjordiska besökarna.

Jan Björklund och den ingrodda lögnen

Aftonbladet tipsar om en kommande debattbok som visar hur den borgerliga skolministern konsekvent ljugit i sitt mångåriga pladder om den socialdemokratiska "flumskolan". Vid alla vägskäl där försämringar inträffat har det i själva verket varit borgare som styrt och ställt med det som egentligen var en av världens bästa skolor.

Mer begripligt nu kanske varför den här bloggen roat sig med att svartmåla borgare i mysko kulörer och tal om Satans - den store Lögnaren - infiltration av deras hjärnor och tankesätt. Det verkar vara de svårast skadade själarna som dras till själviskhetens ideologier.

Bloggen har tidigare försökt göra sig lustig över Jan Björklund eftersom han i sin korttänkthet ändå haft en viss fräschör över sig (nu har något hänt och Kronos har över något år gjort honom gammal och trött). "Björklund - var är intelligensen?" från 2010 var ett sådant inlägg som sökte sitta på två stolar. Tanken om ett ovanligt lågt IQ hos skolministern följdes upp lite mer systematiskt i "Skolministerns saknade intelligens" i november samma år. 

Men någonstans därefter gav bloggaren upp och insåg att det var ren ondska som drev den sittande regeringen Reinfeldt, svenska folket hade lyckats välja förtroendemän som i bästa fall var själviska och helt skrupulösa, i värsta verkligt korrupta gangsters och mer än troligt själar med vedervärdiga synder bakom sig i ett inte alltför avlägset tidigare liv. 

Jag menar, man blir inte utan egen förskyllan så stupid som den unga kvinnliga stockholmsmoderat som ytterst ansvarar för ett antal bygghaverier i huvudstaden (det rivna Tullhuset som plötsligt ska återuppbyggas, den nästintill kriminella forceringen och manipulationen för att få till stånd ett ombygge av Slussen. Vem betalar Moderaterna för denna blinda politik? Den blinda och giriga marknaden förstås, men vilka aktörer på marknaden? Vilka ger partiet dess generösa bidrag i utbyte mot en politik som gynnar dem?)

När Jan Björklund figurerade för tredje gången på bloggen var det i en jämförelse med en nazist: Judehataren Alfred Rosenberg och det störda sinnet (2012).

När jag nu återvänder till skolministerns horoskop är det med kunskap från AB (tidningen kanske inte är fullt så usel som jag tidigare ansett...) om att Björklund är en notorisk lögnare, en verklighetsförvrängare av samma sort som Annie Lööf. Båda dessa borgare har psyket eller Månen i lönsamhetsjägaren Jungfrun. Det är från åkerbrukets tecken vi har människor som från morgon till kväll är fyllda av idéer om hur man kan effektivisera trälens handarbete för att maximera vinsten på det utförda arbetet. 

Det är en makalöst ful sida av ett tecken som målats i alltför milda pastellfärger i den urspårade västastrologin. Dess milda drag finns där och vilken "underart" man har att göra med kan bara bedömas genom en noggrann undersökning av horoskopets alla ingredienser. Ibland är det bara för hemskt, och alla faktorer tycks dra nedåt, mot själviskt om-sig-och-kring-sig-tänkande. Annie Lööf har ett sådant horoskop och hon ljuger som besatt för att rädda sig. Man kan därför misstänka att även Jan Björklunds psyke i faktatecknet Jungfrun degraderar hans rättrådighet (moral).

I brist på känt födelseklockslag tillgriper bloggen udda metoder för att krama horoskopen på meningsfulla tecken. Som här, med en månascendent, där jag särskilt noterar planeter i de onda av de världsliga husen (som egentligen kan etableras först med ett exakt födelseklockslag).

Hela fyra av Björklunds planeter hamnar i det onda sjätte eller det onda åttonde huset - ur hans psykes perspektiv. Precis som den sinnessjuke ledaren Fredrik Reinfeldt betraktar Björklund ett av zodiakens godaste tecken, Vattumannen, som sin fiende och en olycka. Jämför med det svenska nationalhoroskopet från 1974 och socialdemokratins sista glansdagar - det är ett Vattumanhoroskop. Men även utan nationalhoroskopet är det inte svårt att reda ut Vattumannens betydelse: den symboliserar den mest mogna människotyp som tänkas kan, den sociala människa som både förmår leva som individ och del i ett omgivande samhällssystem. På än högre nivå representerar Vattumannen hela arten eller Människan med stort M. 

Hur kan någon vid sina sinnens fulla bruk hata och betrakta mänskligheten som en fiende? Jo, den som föds med Jungfrun i öster, tecknet som är det mest antisociala och mest måna om sin privatism. Det är ingen slump att det är Jungfrun som ÄR olyckan i den naturliga zodiaken. Ännu ett tecken med vilken genialitet det här systemet tillverkats. När själviskheten, dvs. mänsklighetens värsta fiende, stiger i öster, då projicerar dessa varelser sin egen antisociala böjelse på Vattumannen i sjätte - som således blir det förhatliga kollektivet eller Jan Björklunds hjärnspöke som skulle ha skapat flumskolan.

Jag tror faktiskt inte han själv vet om hur galen han är som resonerat på detta sätt sedan mitten av 90-talet, han är helt enkelt obotligt fastlåst i den degenererade intelligens tidigare inlägg talat om. Inte minst ger det ett underligt bud att hans eget psyke betraktar Solen i åttonde som något dekadent och döende. Han tycks överhuvudtaget inte ha någon kontakt med sin Sol som ju är astrologins primära symbol för intelligens! (Se dock "Violinisten i folkdjupet om moderaterna, kulturmördarna" som reserverar sig med att Månen i första/Solen i åttonde per automatik måste ge en idiot eller mörklagd individ.)

Men de hjälpande kringbudskap som inlägget om violinisten påminner om, saknas helt hos Jan Björklund. Vi lämnas med samma intryck som tidigare: människan är en byfåne och saknar kontakt med den grundläggande Solen i sin medvetandestruktur. Han är en lögnare och mytoman men till skillnad från Fredrik Reinfeldt inte en slug och manipulativ lögnare utan helt enkelt en korkad människa som tror på sina egna hjärnspöken!

Och dessa människor har vi tillåtit forma Sveriges öde till och från och nu senast under åtta helt katastrofala år där alla mänskliga värden satts ur spel till förmån för marknaden och Penningen! Och var befinner sig egentligen socialdemokratin på den skalan? Bevisade inte förre partiordföranden och statsministern Göran Persson hur Kapitalet i djupet korrumperat det partiet? 

Det här valet är lätt för mig. Vänsterpartiet är de enda som verkar representera någon form av insikt om att människan inte skapats till slaveri på grund av någon gåtfull naturlag - det är själviska djävlar i människokropp som gjort samhället till vad det nu är i västerlandet. 

Låglöneslavar som drivs på med tidtagarenheter i världsomspännande e-handelsföretaget Amazons oändliga varulager och med prestationskrav och piska över sig. Vägen till en hylla klockas med sekundprecision, precis som slavarna i Stockholmsmoderaternas vårdsväng. Filippa Reinfeldt, en uppsminkad slavdrivare. Sanna sinnebilder över vad vi västerlänningar ställt till med i vårt civilisationsbygge. Som tur är faller det här sönder och samman snart. Vad ska du rädda ur det fallande Huset? Din senaste köksinredning?

*****

Teknikalia.

Björklund har ett faktaorienterat psyke - Månen i Jungfrun. Men dess disponent Merkurius är själv avhängd genom positionen i mörklagda åttonde korruptions- och dödshuset. Björklund förefaller helt ointresserad av eller omedveten om huruvida hans psyke arbetar med fakta eller korrupta vrångbilder... Också den sakliga och måttfulla Saturnus har fått sig en törn i horoskopet genom konjunktionen med den huvudlösa Draksvansen. Och inte minst är psyket angripet av omoraliska Mars som då Jungfrun äger första huset är en både naturligt och också verksam illgärningsman. 

Enligt månascendenten ligger Mars dessutom prominent i ett hörnhus och ges ytterligare styrka att göra sitt onda. Den angriper Björklunds psyke/Måne och det blir inte bättre av att illviljan disponeras från en Jupiter som själv ockuperar fiendens sjätte hus. Jupiter i Vattumannen är i sig ett gott budskap men för Björklunds egocentriska Jungfru-psyke är den en fiende och tjänar bara som bas för hans dubbelt onda Mars i Fiskarna, som här helt klart måste betraktas som det kaostecken det har i sig att bete sig som.

Det är som synes svårt att hitta ett enda gott ord att säga om den här mannens förmåga att tänka sant och korrekt! Och han var landets skolminister under borgarnas vanstyre. Tanken hisnar.

DN sysslar med vetenskapspornografi

...det vill säga förgrovade och då redaktörsnamnet Bojs figurerar inte sällan förvirrade presentationer. För att inte tala om den ovärdiga sensastionsjournalistiska nivå man anlägger för att gå hem bland de psykologiskt vanställda moderata läsarna, som inte klarar att ta in någon information alls om den inte förpackas som underhållning.

Bildbevis, DN:s förstasida idag:

Se hur rubrikerna avsiktligt söker matcha och förstärka varandra och skapa hysterisk undergångsstämning. Hur stora bidrag tar DN emot från läkemedelsföretagen för att sprida dynga i stockholmarnas medvetanden?

Snart är det väl obligatorisk spruta på gång. Det förra läkemedlet mot fågelinfluensan och svinpesten (ett universalmedel minsann!) som Sverige köpte för 250 miljoner och vaccinerade sitt folk med var ju måttligt effektivt, minst sagt. (En skandal i själva verket.) Den nordiska rasens hälsa är en gammal svenska paradgren Karin Bojs borde hålla för god för att fortsätta torgföra.

Det är inte första gången DN:s vetenskapsredaktör Bojs använder tidningen för att obsessa över "smitta" (något moderater och nazister fruktar svårt). På hårddisken hittar jag en gammal karta i GIF-formatet (som under flera år inte gick att ladda upp på Blogger eftersom Googles tekniker byggde in en svår bugg i bildsystemet). 

Bilden är tillverkad den 17 juni 2012 och döpt till "Bojs och bakterier". Tydligen ritad med anledning av någon annan av hennes "upplysande" artiklar men som jag till sist valde att inte göra något av...

Vetenskapsartikel i DN relativt redaktionschefen

Den forcerande regissören och den stabila

Jag har varken sett Män som hatar kvinnor eller Hollywoods filmatisering, The Girl with the Dragon Tattoo. Men jag läser då och då om film eftersom mediet är en modern förvaltare av myter och arketypiska motiv. På imdb.com noterar jag en filmentusiast som på vardagsspråk och utan pretentionen att avge något mer än ett subjektivt omdöme levererar vad jag tror är en korrekt och relevant iakttagelse:

Steven Zaillian förtjänar beröm för manuset. Trots att (den danska) originalfilmen  hade obetydligt kortare speltid kändes handlingen extremt påskyndad. Särskilt slutet flög förbi så fort och förenklat att det inte kändes begripligt. Zaillian lyckas med uppgiften att passa in berättelsen inom tidramen utan att skynda på handlingen eller förenkla den. Även om man inte har läst boken kan man följa med i det som pågår.

imdb/The Girl

Tyvärr har imdb.com bara födelsedata för den ena av de två danska författarna till filmmanuset ("ju fler kockar dess sämre soppa"), och inte heller på danska Wikipedia finns någon uppgift om Rasmus Heisterberg. Men det gör ju saken enklare om man vill jämföra Steven Zaillians stabila hand med Nikolaj Arcel, en överstressad dansk (?) med svårigheter att respektera Kronos yttre gränser.

Låt mig redan nu säga att det knappast förvånar att finna Arcel som Sol-Lejon, fienden till de strikta tidsramar Saturnus eller Fader Tid drar upp! Lejon tenderar att svälla ut med sig själva i centrum. De respekterar inte Berättelsen utan är zodiakens mesta aktörer och posörer. Lekens femte hus (Lejonets naturliga sektor) är en lek utan slut eftersom den levande andesjälen är odödlig.

Filmentusiasten på imdb.com får genast mothugg från astrologin! Kungavärdighetens stjärna Regulus bestrålar starkt voajören Solens blick för det iögonenfallande i dess härskarläge i Lejonet. Och Solen bränner här bort den stressiga oroshärden Mars enligt teorin. Men stämmer detta verkligen? Bloggaren har själv en bränd Mars men i närheten av den "fallna" Solen i Vågen men - för att vända historien ännu en gång - i det solära femte huset. Och otåligheten hos undertecknad är maximal, kraven på att producera mycket och rätt och direkt oerhörda! I samma ögonblick ett blogginlägg har skrivits är det helt ointressant för undertecknad och hågen (Månen, psyket) ställs genast till nästa ämne att bolla över till det seende Solögat. 

Jag skulle vilja påstå att även en bränd planet "läcker igenom", trots att teorin - rätt simpel faktiskt - lär att solljuset är så mycket starkare än Mars röda (natt-)ljus att vi helt kan räkna bort aggressionen från individens dagaktiva gärning. På insidan lever dock Mars kvar och i just fallet med regissörer och manusförfattare tror jag därför att Mars får sin revansch - den läcker ut "bakvägen" eftersom dessa yrkeskategorier just söker visualisera det de bär på insidan!

Passande nog visar sig manusförfattaren Arcel också vara regissör och han ligger bakom manus till den tecknade danska filmen Resan till Saturnus! Och nu börjar imdb-recensenten få rätt igen, för hur slitigt måste inte en individ ha det på insidan om här både finns ett Lejon som lyser starkt, aggressivt och ohämmat medan psyket/Månen i fullmånetider BÅDE söker återspegla Lejonets gränslöshet och slavar under en starkt hämmande aspekt från Saturnus, planeten som kräver att man håller sig till ramarna - inte minst tidsramarna. Arcels "Resan till Saturnus" är den resa han själv måste göra. Det är där Solen kommer att bita i gräset eftersom den "levande själen" bara upplever sin evighet portionsvis i den tidsbundna lägre världen. 

Saturnus i Jordelementet visar, pga. av oförenligheten mellan vissa element, att Sol-Lejonet har svårigheter att anpassa sig till "jordisk tid" och "jordiska begränsningar". Sol-Eldens vision är för stor för den skostorlek psyket tilldelats - det här kan definitivt bli en "ryckig" filmmakare som tenderar att fastna kroniskt i vissa motiv och brassa på med Lejonets fulla energi, bara för att upptäcka att tiden runnit iväg för långt och man måste röra sig vidare till nästa scen... Samma problem hade blivit än mer akut om Saturnus aspekterat Solen - här är typen som hänger upp sig och sjunger samma sång om och om igen, men det finns också när Saturnus aspekterar Månen. 

Bloggaren, återigen, blir ibland trött på sig själv och sina egna resonemang därför att psyket står i opposition till Saturnus. Men Saturnus är den som förelägger arbetet och släpper inte sina underordnade förrän den Perfekta Formen är realiserad. Därför har bloggen upprepat variationer på tema många gånger i arbetet på att frilägga bloggarens egen insikt om vad den antika astrologin egentligen söker berätta. Självupptaget? Skriv upp det; Saturnus är djupt introvert. Å andra sidan deklarerades tidigt på bloggen att det här var en skolbänk utdragen en bit i det offentliga rummet. Det är en personlig upptäcktsfärd i den antika astrologins kopplingar till filosofin.

Psyket hos danske manusförfattaren kämpar verkligen med att medla oförenliga storheter - missa inte att Månen dessutom har Saturnus som sin disponent, och med den långa indiska 270-gradersaspekten är Överjaget starkt hos den här individen. Och med Överjag kan man faktiskt mena Regissör här, och inte bara de samhällsvärderingar medborgaren assimilerar.

Den amerikanska motsvarigheten då? Är det lika anspänt i den omedvetna och mörka kvaliteten Tamas där? 

Att Lejonet anses vara ett tamasiskt tecken trots att den kopplats till den sattviska och medvetandebringande Solen är ett genuint mysterium planterat i zodiaken! Låt oss bara säga att Det Levande - Djuret - måste väckas till insikt om att det finns något mer än att bara leva. Att dyrka Livet är fortfarande en orientering som ter sig som mörk okunskap, eller materia i relation till den Högsta Formen, som söker insteg i människans själ, via hennes intellekt - nous. Se den ovanligt filosofiska utläggningen för att vara ett inlägg rubricerat Kvinnor är inte värda livet.

 

Inte utritat: en ömsesidig reception
mellan Mars och Jupiter, Eld och Vatten.
Lysande och lucid.

Ser man till betoningen av de tre kvaliteterna är de här två männen så olika man kan bli. Det är inte svårt att gissa att den som gillar den ene kanske inte helt och hållet uppskattar vad den andre tillför sitt arbete. Vi kan därför nästan gissa att vår filmentusiast på imdb.com är en mycket ljusare och mer medvetandeorienterad individ än den danske regissören/manusförfattaren.

Steven Zaillian drivs av den ytterst mänskliga kvaliteten Rajas, passionens element. Det fyra rajasiska tecknen nämns inte vid namn i dagens SvD men läs om platonisten Plutarkos och hens lovsång till den mänskliga (heteronormativa) passionen och se tillbaka på den här bloggens korta noter om Väduren som avkomman av Stenbockens och Kräftans förening i Vågen. Detta är också den jordbundna själens dominanta tillstånd - passion - enligt gammalt tänkande. Mörkret eller Tamas den degradering mot omedvetenhet själen är kapabel till och Ljuset eller Sattva den "väg hem" mot ökad medvetenhet som är själens destination.

Zaillians Måne byter tecken kort före 19.00 på kvällen Kalifornientid, men det är nästan ett givet att han har samma fullmånesyndrom som dansken - ett akut och tillspetsat livsöde där psyket söker gestalta solljuset - livet och dess dramatik. Men fullmånen faller i olika element och Zaillians position i Jord och Vatten kan mycket väl vara det som ger honom en bättre taktkänsla, särskilt som tidtagaren Saturnus den här gången har höjt sig upp till den abstrakta förståelsens Luftelementet. Saturnus ÄR till sin natur Luft och här verkar den från sin egen tankehöjd, som specialisten och planeraren vid ritbordet. Det gör arbetet för Sol och Måne så mycket lättare. 

Jämför en annan regissör (och manusförfattare, förmodar jag) som också hade hela filmen helt klar för sig i det abstrakta och skoningslöst drev sina skådespelare att agera vältajmat. Alfred Hitchcock:

Rigiditet och slaveri under manus eller en till-punkt-och-pricka-mentalitet är inte svår att utläsa i den här kartan tack vare ett känt födelseklockslag. Det är lag & ordningplaneten Saturnus som placerar sig i det femte huset för uppsluppen lek och fri kreativitet och förvandlar all glädje i livet till preussisk disciplin och organisatorisk effektivitet. Inte konstigt att Hitchcock betedde som en fältledare inför sitt filmteam och skådespelarna! Givet Saturnus i Skorpionen och petnoga Mars-i-Jungfrun i tredje intellektshuset måste han ha varit en pedant från helvetet!

Samtidigt lyser kungavärdighetens Regulus även över hans ordningsamma Merkurius så att han faktiskt lyckades "arrangera" sina skådespelare utifrån planen på Saturnus ritbräde "en trappa upp" i idéernas värld. 

Man får inte missa hans svaghet för ytterligt vackra kvinnor (och olyckliga tafsande på dem under inspelningarna): passionens Rajas huserar Venus i hans första hus och den ytterligt gynnsamma kombinationen av ett estetiskt psyke med framgångens Jupiter vid sin sida.

Faktum är att jag har ett horoskop på en flygvärdinna född i tjänstehjonets tecken Jungfrun men där Venus, Jupiter och Månen stiger exakt vid ascendenten - en av de Hollywood-vackraste människor jag mött och en närmast perfekt människa, ödmjuk och med en naturlig grace i gester som röjer en mycket gammal och ädel själ (säkerligen minst ett nedstigande i noblessen i något land och tidevarv). Kvinnan var emellertid tämligen fordrande och hade ett förvånansvärt kort humör med såsiga och fumlande människor och det här draget tillhör förvånande nog också Vågen. 

Det psyke (Månen) som tecknas här är så sensitivt och passionerat för balans och proportion att det måste ha tett sig rent smärtsamt att kommunicera med halvberusade flygresenärer och annat obegåvat folk. Jag vet att hon sökte total ensamhet (Sol-Jungfrun?) på sin lediga tid bara för att kunna ladda om och uppbåda en ny dos välvilja (Månen/Jupiter) inför nästa möte med degraderade västerlänningar på väg till nästa chartersemester.

I Alfred Hitchcocks horoskop ser man en liknande kombination av Månen och Jupiter i Vågen men där Venus kommit på avvägar och disponerar från det irrationellt affektiva tecknet Kräftan.

Där låg troligen mästerregissörens blindfläck och eviga tafsande efter aktriser utanför äktenskapet. Har tidigare noterat andra berömda manliga män med kraftfull Kräfta som inte kunnat betvinga sin låga och sensationalistiska själ. "Dissociationen" mellan Venus i Vatten och en Måne i Vågens rationaliserande Luft känner vi igen från Fredrik Reinfeldts Sol/Måne - den mannen har ckså har en makalös förmåga att leva sin livslögn. För en tid lyckades hans också sälja den till andra tills facit - verkligheten - kom ifatt honom.

Bloggens abnorma förbrukning av tangentbord

Ner från själens sublima höjder till den triviala förslitningens och impermanensens värld - den astrologin tecknar via Jord- och Vattenelementen. Ett inlägg som dryper av konsumentkverulans!

Häromdagen var det dags igen. Ännu ett tangentbord med tangenter som glappar och inte tar så att bokstäver tappas bort i skrivarglädjen. Flera intilliggande knappar var helt blankslitna så att man inte längre såg om fingret var på väg mot "n" eller "m".

Korkat märkestrogen återvände jag efter en runda i staden med ännu ett Logitech-bord, en gång ett schweiziskt (har jag för mig) kvalitetsmärke. Numera monteras prylarna i Kina och bordet hade den tunnaste sladd och sämsta kontaktdon jag någonsin sett på en datapryl. Fortsätter det så här mycket längre till tar västerlandet kål på sig självt. Vinstmaximeringen håller på att skapa ett slit- och släng-helvete som världen aldrig skådat. Prylar omsorgsfullt designade att falla i bitar dagen efter garantin gått ut.

Tangentbord i synnerhet verkar gjorda för att allt kortare livslängder. Jag letade upp kvitton eller liknande för de senaste årens köp. 2014 års bord var det fjärde på bara sex år! Jag minns ett från tidigt 90-tal, från datortillverkaren Dell. Det måste ha vägt 2-3 kilo, i metall och med en kvalitetskänsla som förde tankarna till rymdteknologi. 

Det tangentbordet knackade jag på i flera år innan datorn blev alltför omodern och bordet inte längre fungerade med nyare operativsystem. Tangenterna hade alltjämt samma precision som när det var nya och inte en vit bokstav visade minsta tecken på att börja bli bortnött. Det här var innan marknaden började tänka som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg vill att vi alla ska tänka: ge folket skit men maximera hajpen och marknadsföringen så att folk lever i fantasi istället för att se vad som håller på att hända i väst.

För att leta tecken av något slag genomsöker jag horoskopen för inköpskvittona. Det är förstås skrivarnas gud Merkurius som borde uppvisa något av intresse i samtliga inköpshoroskop. Frågan är bara vad.

Våren verkar vara en period då behovet av ett nytt bord anmäler sig!

2008-04-02 - ett tangentbord med nedsänkta och skönt exakta knappar.
2011-03-02 - två tangentbord (häpen över hur snabbt föregående Logitech nöttes ut, köpte jag nu två stycken likadana på en gång - det här var det enda på marknaden med den härliga anslagskänslan i tangenterna).
2014-04-10 - en välsorterad butik i Stockholm hade inte längre den gamla modellen men för ett högre pris fick man nu ett nytt och sämre Logitech än någonsin. De vita bokstäverna ser nu så tunt påmålade ut att jag befarar att de börjar lossna inom några månader...

Jag började blogga i december 2008 så det första bordet klarade ett kontinuerligt högtryck under 2 år och 3 månader.

Vid köpet av två likadana samtidigt hade företaget sänkt tillverkningskvaliteten. Med ungefär samma högtryck och mängder av intryck för Merkurius att förmedla levde borden bara 1½ år vardera, och då försökte jag förlänga deras liv till det yttersta. Den aningen komplexa fjädringen som innefattade en gummidel kollapsade under bokstaven "a" efter bara något år och jag flyttade över de "bästa" tangenterna till det första som jag egentligen tagit ur bruk, och fortsatte en tid till.

Faktum är att ur hållbarhetssynpunkt tror jag att man lika gärna kan köpa ett verkligt no name-bord för 70 kronor och finna att ett sådant skulle hålla ungefär lika länge. (Jag hade ett sånt från Clas Ohlson tidigare och det höll cirka 1½ år innan mellanslagstangenten var så glappig att det inte gick att använda det längre.)

Här är de fyra i tur och ordning, eftersom nätbutiken bara använde datum men inte tid, får midnatt gälla som ascendent, men det senaste tangentbordet köptes direkt från en kassa med köpminuten angiven. En purist skulle därför kanske inte vilja jämföra horoskopen, men närmare än så här kommer man inte.

Att mitt första Logitech-bord föddes med bedragaren och svikaren Algol i nästan gradexaktaspekt till ascendenten är i backspegeln rätt talande. Jag hade det här företagsnamnet i högsta förtroende för det de tillverkat ett årtionde tidigare.

Granskar man speciellt tangentbordets gud Merkurius, står den förvisso i kreativitetens femte hus men den är fallen (vek) i Fiskarnas tecken. Jag glömde rita ut disponenten Jupiters blick mot den Merkurius den förfogar över, men Jupiter hemma i härskarläge i Skytten indikerar Eld som fundament för Vattnet. Elden torkar ut och konsumerar denna Vatten-baserade Merkurius.

Samma typ av budskap från merkuriska Tvillingarna som står i åttonde dödshuset. Den utmattade Merkurius förfogar här över olycksplaneten Mars i åttonde. Det är inge höjdarbudskap för det här tangentbordshoroskopet.

Man skulle också kunna närma sig en sådan här karta utifrån tankar om livslängd och Saturnus position, kanske i relation till Månen och fjärde huset (frågans slut eller utgång). Utan att gå in på detaljer står Saturnus med halshuggaren Ketu (Draksvansen) och dessutom i sin fiende levande livets Lejon medan både Månen och fjärde vilar på denna eländigt placerade Saturnus. Preliminärt ser horoskopet svagt ut även på den här punkten.

Luttrad men bedrövad över Satansstjärnans svekfulla natur köpte jag nu två bord på en gång, för att ha mer att nöta på:

Här upprepas delvis svenska nationalhoroskopets Vågascendent baserat på Venus i Stenbocken. Dessutom Månen i fjärde för "frågans slut". Man kan börja ana oråd redan nu eftersom Saturnus (hållbarhet) står i den onda daimonens och det världsliga misslyckandets eller den världsliga (materiella) förlustens tolfte hus!

Dessutom disponerar denna illa placerade Saturnus skrivdonets gud Merkurius - återigen i femte kreativitetshuset och invid olycksplaneten Mars. Det är nu man kan notera att även den ordsprutande bloggaren har Solen, Merkurius och Mars liggande i LUFT i femte kreativitetshuset. De här två tangentborden förbrukades blixtrande snabbt och det är bloggens kanske 15.000 A4-sidor vi ser här. Luft i ett Eldhus har liksom inga spärrar - tankar och ord bara rinner rakt igenom detta helt transparenta och enligt grekerna lyckosamma hus. Jo, jag har haft stor glädje av att blogga medan den kollapsade svenska arbetsmarknaden under en sjuk högerregering gjort mängder av utmärkt kapabla människor helt omöjliga och utelåsta...

De två tangentborden med sina korta livslängder har också halshuggningens Ketu i Tvillingarnas tecken och man ska inte gömma att skrivdonets Merkurius dessutom ÄR den onda och förlustbringande daimonen i det här horoskopet. Merkurius äger tolfte men verkar genom det goda, dharmiska femte. Lustigt nog målar detta på sitt sätt en visselblåsares horoskop - och bloggen politiserades i rask takt efter att ha startat i avsikten att undersöka den sideriska zodiakens anspråk på att vara den korrekta. 

Utan några jämförelser i övrigt med den höggradigt underhållande Russell Brand - notera hur också hans tolfte hus (den onda daimonen) är högaktiv på hans himmel och verkar kunna förklara hans politisering (vänsterut) på senare år. Jag kommenterade den saken efter att återigen ha tittat på underhållarens horoskop här.

Den onda daimonen behöver såldes inte vara en maliciös eller illvillig kraft utan den verkar i "normalfallet" mest vara en personifikation av "all världens jäkelskap" som mer eller mindre tydligt verkar i varje människas liv. När tolftehusägaren ställer sig prominent - i ett hörnhus - kan individen drabbas. För det här tangentbordet är det snarare en fråga om att det är intimt involverat i ett gott dharma-hus och därifrån kommunicerar om allt det onda. Kanhända är det övermåttet av ondska som drabbat Sverige med högerregeringen som tvingar fram ett onormalt slitage av tangentbord under denna period, tidigt 2009 till våren 2014.

Det nästan dagsfärska senaste bordet då? Förutom kontaktdonet som ser ut som rent smäck har knapparna gjorts billigare och är inte alls lika sköna längre i anslagskänslan (samtidigt som bordet blivit dyrare). Horoskopet, nu med exakt klockslag, är inte lovande...

Nu stiger förgänglighetens eget tecken Kräftan i öster och med den sin härskare Månen. "Frågans slut" är således en primär angelägenhet. Hela bordet andas tillfällig förbrukningsvara. Skrivdonets gud Merkurius står förvisso i det universella dharmas nionde hus, världssamvetets hus, men det är återigen en fallen och på något sätt vek Merkurius som här är knutet till kommunikationsverktyget. 

För att göra det ännu värre har Merkurius återigen den onda daimonens roll och här härbärgerar den framgångens Jupiter i tolfte huset. Jupiter är den lyckosamma, så det här tangentbordet tycks inte vara någon lyckosam konstruktion, vilket jag redan sökt illustrera med hänvisning till en uppenbart förenklad och nedbantad konstruktion som inte ens bemödat sig att behålla den eleganta och snofsigt fjädrande anslagskänslan i det gamla tangentbordssystemet som nu är för dyrt att tillverka för de giriga företagarna.

Vidare: olycksplaneten Mars i merkuriska Jungfrun i tredje huset, ett hus som erinrar om Merkurius som skrivdonens planet. Nu är visserligen Mars hussignifikator i tredje (krig och pennfäktning är relaterade), men faktum kvarstår att Merkurius också har rollen som ägare av tolfte där materiella ting inte går ens väg utan tvärtom är en källa till förluster (eller extra utgifter).

Dessutom: Fjärde styr över frågans slut och husägaren Venus står själv i åttonde dödshuset och i fjärde befinner sig gränsdragaren Saturnus, visserligen "upphöjd", men Venus är som sagt delvis handikappad i det onda åttonde. 

Jag ser redan nästa inköp av tangentbord för mig. Allt för den heliga kapitalismens sak.

Kvinnor är inte värda livet

TT:s snabbproduktion av nyheter på en nivå som är snarlik Metros genidrag att skapa en gratis nyhetstidning för dumsnutar, och som sedan den erbarmligt påvra svenska pressen kan köpa in och publicera för korvören, inkluderar idag uppgiften att Jesus nog ändå hade en hustru (DN). 

En egyptiskt papyrusbit är äkta men kol 14-metoden verkar här ovanligt skakig och textsnutten kan vara så sen som från 500-talet eller så tidig som 100-talet. Det är naturligt att den här texten är på koptiska eftersom det var i Egypten det kristna motståndet mot den framväxande manschauvinistiska kyrkan i Rom var som störst. Var inte Jesus gift så lär man ha försett honom med en fru bara för att jävlas med den avfallna romerska kristenheten!

Men Thomasevangeliet, måhända redan tillkommer på 50-talet i sina äldsta partier, är faktiskt en textsamling som understryker Nya testamentets texter om en Jesus som alls inte vara någon semitisk kvinnoförtryckare - som vår tids infama ateistiska debattörer försöker få det till genom okunskap och en rutten attityd. (Smutskastningen av de s.k. abrahamitiska religionerna i västerlandet har f.n. monstruösa proportioner och visar hur döende den här civilisationen av degraderade och djupt bildningsföraktade människor är.)

Rubriken kommer från det häpnadsväckande och avslutande logion 114 i Thomasevangeliet och lyder i sin helhet så här:

Simon Petrus sade till dem: "Låt Maria [från Magdala] lämna oss, ty kvinnor är inte värdiga livet". Jesus sade: "Beskåda! Jag ska själv vägleda henne för att göra henne manlig, så att också hon kan få bli en levande ande som påminner om er män. För varje kvinna som gör sig själv till en man kommer att träda in i himmelens kungarike."

Simon Petrus blev sedermera symbol för den romerska kyrkan, vilket kan förklara varför han låter så extremt kvinnohatisk! Texten är mycket troligt en konstruktion som återspeglar två hela olika kristna linjer som vuxit fram, vilket minskar sannolikheten för att åtminstone den här versen har något att göra med det Jesus själv kan ha sagt. 

Att det är den prostituerade Maria som får särskilda favörer från Mästaren påminner om romaren Plotinus som på 200-talet på många sätt lät mer kristen än den romerska kyrkan (för att inte tala om den misogyna aposteln Paulus och hans ord om att kvinnor ska tiga i församlingen). Bloggen har flera gånger nämnt hur Plotinus ser kvinnornas Afrodite som en mytisk representation för den fallna själen - jämför Venus fall till materialism och sjuklig självmedvetenhet och vinstlystnad i Jungfruns tecken. På samma sätt skildrar de egyptiska kristna Jesus som en som bemödar sig om den fallna själen - horan - och söker få henne att återfinna sina bäringar.

Jag vet inte vad koptiskan använder för ordpar för "levande ande" men det är rätt uppenbart att tanken går tillbaka till Gud som blåste in livsluft i den tills dess enbart fysiska kroppen Adam (= av jord) så att han blev "en levande själ". Viss terminologisk förvirring råder här, för själen är per definition feminin, tillhörig jorden (eller någon annan planet vars materia och en högre form själen medlar mellan).

I mina öron låter det Jesus talar om som den hinduistiska termen "jiva atman" (sammandraget till jivatman), den levande andesjälen. Genom att sticka in ett litet "ande" kopplar man tillbaka till livsluften Gud blåste in i Adam. Denna livsluft eller pneuma är en Princip som skiljer sig från de Principer som utgör mineral- och växtrikena. Pneuma är "solvindar" som utgår från Solen eller Logos, den centrala förnuftsprincip som just kallas andesjälen i indisk astrologi. Plotinus föreställde sig människosjälarna som sidoordnade med Solens själ, i grunden likvärdiga varelser. Bara att Solens själ är satt att verka från en noblare nivå, och med en annan elementsammansättning än de själar som sänker sig ända ner till planeten Jorden. (Romaren Plotinus hävdade att de himmelska ljusen inte kunde vara ren Eld utan krävde ett litet mått av Jord för att de skulle kunna bevara sin synliga form - av vilket följer att den Eld som är metafor för den kognitiva kapaciteten i sig är osynlig.)

Men livgivande ande finns också i djurriket och "pneuma" indikerar just det: dessa varelser kan röra sig. Pneuma eller hinduismens motsvarighet i "prana" är animalisk livsenergi och Solen är det stora djuret - ett levande väsen - i centrum av vårt system. Vad djuren inte har är människans rationella själ och det är mellan solstyrda Lejonet och saturnusstyrda Vattumannen astrologin indikerar väsensskillnaden mellan djurriket och människoriket. Saturnus vetter bort från denna värld på ett sätt som Solen i händelsernas centrum inte gör.

Men människans själ, representerad av Afrodite som fallit till en prostituerads nivå för att hela hennes håg stod till den här världens säsongsblomster, är alltjämt i grunden välvilligt inställd till sin himmelske Fader. I indisk astrologi är Venus och Saturnus ömsesidiga vänner, ett förhållande som inte ens är begripligt i den västerländska astrologitypen där filosofin tynat bort och kvar bara är en mycket banal astrologi för banala konsumtions- och egoodlande individer. 

Saturnus är själens form i egenskap av att vara den verkliga varelsen som döljer sig inuti det bultande mänskliga solära hjärtat. Se Solen och Saturnus som dubbelexponerade på varandra. Inuti den levande själen, i dess centrum finns dess form. I Saturnus lagras själens många tidigare liv och härifrån delas karma ut i enlighet med komplexa lagar (ett liv på Jorden rekapitulerar mängder av tidigare liv och ur denna remarkabla komplexitet genereras nya situationer och utmaningar - alla karmiskt betingade).

Saturnus i människans inre är hennes medhavda "högre" eller rationella själ eller kanske mer korrekt, hennes äkta andeväsen. Det är den här delen enbart som kan återvända till himmelriket och då är inte längre Fadern synonym med Saturnus utan med Jupiter eller Zeus! Krångliga turer!

Den lägre förnuftssjälen tecknas av Månen och har det i sig att hos en människa nästan kunna förfalla till blind, irrationell sensationalism - individen är ett nästan medvetslöst stycke kött som ser och hör och luktar och reagerar rent instinktivt på alla intryck. Ofta hör man dessa väldigt tydligt när de öppnar sina munnar och kommenterar livets gång. Det är sällan mer än åsikter eller som en textremsa som säger samma sak som det som redan hänt eller pågår. 

Själens högre fakulteter i astrologin illustreras i själva verket av ett komplext samspel mellan flera planeter (eller hus). Venus sensibilitet för jämvikt eller brist på sådan, Merkurius förmåga att enumerera, Saturnus visa tillgång till material som själen bär på. Ja, Merkurius är också minnet i indisk astrologi. På morgonradion hörde jag om vittnespsykologi i samband med mycket små barn och experten menade att barnets minne var en funktion av att det tillägnat sig ett språk.

Under programmets gång lät det klokt men det är fel. Barnet registrerar med de sinnen det förfogar över och bevarar allt i Saturnus - karmacentralen - barnet är ju en själ och skördar (Saturnus) ständigt upplevelser. Men ett språk är nödvändigt för att kunna återge innehållet i minnet, språket kan vara kroppsligt, bestå av bilder eller logiskt konstruerade meningar. Merkurius som minnets planet hos indierna förefaller mig mer vara Merkurius som en skyttel som reser som en skottspole mellan Saturnus och det låga medvetandeplan som Månen representerar och där planterar minnesinformation. 

Men eftersom Månen är en notoriskt variabel (och påverkbar) planet som ofta felar till följd att den gränsar mot den grova materien, blir de återkallade minnena lite olika från gång till gång. Det är därför som det i populärvetenskapen brukar tjatas om att minnena inte existerar utan nyskapas varje gång. Det här påståendet lämnar ohyggliga problem som populärvetenskapen inte bryr sig om att adressera. De utgår från att åhörarna redan är indoktrinerade med myten om att minnena lagras i hjärnan.

Från earlychristianwritings.com med logion 114 om att kvinnan inte är livet värdig, hämtar jag några intressanta kommentarer (det finns fler). Bland annat detta:

Bentley Layton writes: "it was a philosophical cliche that the material constituent of an entity was 'female,' while its form (or ideal form) was 'male.'" (The Gnostic Scriptures, p. 399)

"Kvinna" och "kött" är således synonyma och kontrasteras mot "man" och "nous" - intellekt. Notera åter hur Nous motsvarar Saturnus som är Världssjälens Form eller styrande princip. En enskild andesjäl med sin eviga Idé eller Form inom sig, kan också kallas ett logos, en förnuftsprincip - vårt solsystems sol har ett logos inom sig, svenske kungen ett annat. Dessa logoi är, så vitt jag förstått, odödliga och oföränderliga. Det är bara själens nedre regioner som kan solka sig och som är indragen i det karmiska ekorrhjulet.

En annan bra kommentator på samma sajt säger:

Here is the culmination of several verses about the dualities (esp. 22, 50). In her transformed state Mary will be both male and female-a living spirit-now part of the kingdom of heaven where there are no dualities. Jesus is again trying to shock us into awareness of that other dimension.
- iver

Himmelrikets kungadöme befinner sig bortom alla dualiteter. Nu förefaller Vattumannen stå i en dual koppling med Lejonet, men som nämnts bör man betrakta dessa naturliga antagonister som en (instabil?) helhet. Framför allt tillhör de den positiva och högre verkligheten - Eld och Luft - där de eviga väsendena vistas. "Kött och blod kommer aldrig att nå himmelriket" säger ett bibelställe och romaren Plotinus talar också om själens behov att göra upp med sin fångenskap i den grova materien (Jord eller Jord och Vatten i gyttjig förening). 

En själ som enbart drivs av planeter i Vatten och Eld - som artisten Madonna - är potentiellt på rätt väg även om det kan vara svårt att skilja den här "sensationalismen" som reagerar direkt och starkt - från vilket djur som helst. Men helt klart tecknar Eld och Vatten kristendomens två dop, Vattnet som rentvår det förflutnas synder och dopet i levande Eld ("kvinnor är inte värdiga livet"), vilket är en metafor för att hitta tillbaka till en känsla av sin verkliga natur som levande andeväsen.

På något lustigt sätt verkar ofta Luft, det romaren Manilius kallade det exklusivt mänskliga elementet, hamna i kläm. Elden tar över och tycks göra Luften onödig. Men när Vattumannen vänder på sin kosmiska kruka och häller ut en ström, är det därför att Luft - rationalitet och planering - har föregått världens fortsatta förlopp. Intelligent design eller kreationism som smådjävlarna nere i leran hatar så enormt eftersom orden påminner om kognitiva nivåer deras själar vet att de tappat bort. Kanske om tiotusen år att de återigen kommer att se klart...

Den indiska läran om kroppens sju energihjul (chakras) påminner kanske om varför Luften hamnar lite i skymundan (anden är impotent, sade Goethe). Lotusblomman med de 1000 bladen motsvarar det sjunde energisätet ("sjunde himmelen") och denna ligger inte ens inom den mänskliga kroppens grovfysiska konturer utan en liten bit ovanför kraniet. Det sjunde chakrat i människan korresponderar med Saturnus, formen som ligger bakom hennes unikt mänskliga själ som dess Fader och Arkitekt. Som hennes individuella nous skulle man också kunna säga att människosjälen på den här höga och transpersonella nivån är sin egen arkitekt. Åtminstone vissa tankeriktningar menar att det ÄR möjligt att bryta kretsloppet och bli en verklig frisjäl som kommer och går helt utan bindning till Nödvändigheten och den materiella verkligheten. 

Det är möjligt att det är just så man ska uppfatta Jesus löfte till Maria från Magdala, att också hon ska få sina ögon öppnade för att hon är en evig rationell förnuftsprincip - ett evigt logos eller en i högre mening "levande själ". Första Mosebok lät Gud blåsa rationell luft in i djurkroppen Adam och det kallas en levande själ. Men vid tiden för den här egyptiska texten har tankarna om själen tagits längre. Den här "levande själen" tillhör livet bortom det jordbesudlade fysiska livet. 

Möjligen är det ett liv i sjunde himmelen vilket skulle innebära att själarna alltjämt är klädda i kroppar av fin luft. Men genom den här friheten (i förhållande från de låga och fängslade sfärerna) kan andesjälen också blicka mot ett annat ljus som attraherar och lockar: Zeus eller Jupiters ljus från Vintergatans centrum. Ännu en metafor för ett Centrum som bara tycks öppna mot ännu ett.

I en memorabel dröm för många år sedan fann jag mig i ett slott och frågade desorienterad några förbipasserande om vägen. Ingen visste hur man lämnade det här slottet. Det sades att slottets ytterväggar faktiskt expanderade ju mer man färdades, så att det inte ens var möjligt att lämna det. 

Så om vårt systems utpost kallas sjunde himmelen eller Saturnus och är en luftblå station men i det läget elden eller ljuset från galaxens centrum lockar, vad händer då när när man når nästa centrum. Svänger det igen och en ny plan av luft börjar skönjas - ett nytt luftslott att vandra genom tills det också är utforskat? 

Är det därför Eld och Luft är de två högsta elementen? De representerar en alltigenom "maskulin" två-i-ett-princip som som kreerar världarna. Fadern och hans Logos, Sonen. Orden är från den här världen men Principerna är höjda över språket. Den som inte förstår Principerna har bara kvar att märka ord och befinner sig därmed i Platons beryktade grotta där man är fånge i sin egen kropp och dess förkärlek för sinnesförnimmelser av det "externa".

Pistorius, likt Reinfeldt, vägrar ta ansvar för något alls

Den mörka sidan
är stark i den här

(Tillägg: Jämför ovanstående rubrik från torsdagen den 10 april 2014 med på påföljande lördags SvD-dito.) 


Eftersom Oscar Pistorius födelseklockslag nu offentliggjort av familjen själv (Astrotheme i Frankrike fick uppgiften) kan det vara intressant att jämföra den ständigt lika fläckfrie Fredrik Reinfeldt med åklagarens rytande mot Pistorius:

"Du vägrar att ta ansvar för någonting. Du lägger alltid skulden på andra. Jag påstår att du är en oansvarig vapenägare." (SvD)

Den minsta gemensamma nämnaren mellan dessa två hycklare som låtsas vara respektabla är instinkten att vilja skydda sig själv - Kräftan - i kombination med en slickade sociala glidaren Vågen. Huspositioner och planeter är olika men redan av olika tecken i kombination kan man uttyda vissa grundläggande dispositioner. 

En bekant med Vågascendent och Pistorius Måne i Kräftan smutskastades i lönndom av sin bästa väninna för att vara en ytlig och falskt medspelande anpassling. Väninnan var Sol-Kräfta har jag lärt mig nu men på den tiden kände jag henne bara som tropiskt Sol-Lejon - ett tecken som alls inte brukar intrigera och sticka folk i ryggen på det här sättet. 

Hennes kritik var dock berättigad och jag har sett andra kombinationer av Våg och Kräfta som varit besynnerligt ryggradslösa och svekfulla. Det var därför den här bloggen från första stund underkände Fredrik Reinfeldt som en god folkledare. Det var en simpel självberikare som valt politiken som karriärväg.

Den moraliska vekheten i kombinationen av Kräftan/Vågen kan växa bort. I ett fall förvandlades personen från skyggande och räddhågsen till om inte någon social aktivist så åtminstone en som började tala sitt hjärtas mening. Här skulle jag dock vilja påstå att det inte var teckenkombinationen som mognade, den står för feghet, utan att varje individ genomlever ett antal planetära cykler.

Under cykler ägda av någon av de planeter som bildar den undflyende Kräft/Våg-dissociationen ("det lilla fredade borgerliga livet") veknar individen och visar sina sämsta sidor, men när livet leder in i en annan dasha, styrd av en starkare planet i födelsehoroskopet, kan den här tendensen ebba bort. Det är troligen dasha-läran som bäst förklarar egenartade rubriker som fascinerat den här bloggaren under de senaste fem åren, som t.ex. fallet med kvinnan som först vid 38 "insåg" att hon var lesbisk.

Oscar Pistorius har en ovanligt stark Satanstjärna i horoskopet. Den står i det lyckosamma huset och fick honom i förstone att se ut som en som testades av Djävulen med handikapp men övervann (femte är ett kraftfullt hus och dess lekfulla aspekt kan säkerligen kopplats till idrott). Satanshuvudet aspekterar Solen som också står starkt i det elfte idealhuset, de "fasta" husen brukar indikerar låsta attityder (på gott och ont) och Solen är viljekraftens planet. Dessutom har han Solen tillsammans med begränsningens Saturnus (kanske en indikation om handikapp eftersom Saturnus också är den fysiska ascendentens härskare).

Kombinationen är alltid en smula kritisk eftersom planeterna är av så diametralt motsatt natur, Saturnus plansmidaren bakom ridåerna och Solen skådespelaren som gestaltar planen. Är det pga. Sol/Saturnus-aspekten åklagaren kallar Pistorius en narcissist, en som vill regissera allt med sig själv i huvudrollen? Tveklöst kan Solen/Saturnus i idealhuset läsas som att han idealiserar sitt eget väsen, och eftersom första ego-huset binds in i idealet via Saturnus har vi den klassiska narcissistens mönster. Det kan räcka med en Saturnus som aspekterar första huset med sin korta sextiogradersaspekt för att självupptagna individer ska resultera.