Otippat i Aftonbladet, denna materialistiska tidning, är en artikel som uppmärksammar att dagen i kyrkåårets kallas Domsöndagen och i texten nämner moderna människor (syndarna) som ska brinna i svavelsjöar.
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Vza5Bl/domsondagen-ar-en-oforsonlig-kyrksondag
En baktanke anas när senare samma dag AB:s klimatspecialist sammanfattar klimathotet och länkar ihop med en bokanmälan från tidigare i år om Jeppssons senaste bok som varnar för ett "klimat-harmageddon" så snart som 2040, och då kopplat till mittatlantiska strömmens cirkulation. Stannar den av blir det iskallt i Sverige och våra grannländer (som Norge och Storbritannien).
Jeppson försvarar sin alarmism på Domsöndagen:
Skribenten lutar sig mot senaste forskningen och datumet är märkligt likt den uråldriga indiska cykelläran som med bas i tillväxtgalna Sveriges nationalhoroskop (Regeringsformen 1974) pekar ut hösten 2036 som iskylans och armodets Saturnus. Alla indiska astrologer reserverar sig för de skenbart exakta prognoserna. Matematiken är det inget fel på, men när ett land föds är inte alltid klart. Kanske har Sverige "tur" eftersom kommunikén om landets nya grundlag meddelas midnatt den 28 feb och det teknokratiska landet har därför en motsvarande maskin-stel födelse som perfekt passar en systemfixerad nation.
Det finns svajiga länder som baseras på någon revolutionär son kungör i radion att landet "startat om". Men kanske fungerar även sådana horoskop lika bra. Ukrainas två kartor, självständigheten och senare konstitutionen, är lika usla och verkar peka på den DESTRUKTIVA ELDENS FRIHETSFANATISM. (Båda det kilt det första datumet med den denomiska eldens vanartighet påminner (som snart ledde till krig eller "markering" från TRyssland. I svenska medier har skrivits grundligt om landets nationella historia (bara ett narrativ som allt i människans värld) - olika aktörer har alltid haft huggsexa om Ukraina.. Dessutom är det lätt att välja ut godtyckliga datum att bygga sin tes på. Nationalism börjar bli en rätt uttjänt modell..)
Om klimatbevakaren Jeppson valt rätt forskningsrapporter/sifferunderlag blir det extra intressant (och synkronistiskt) att addera ett cittat till från 400-talsfilosofen Proklos och hans kommentar till Platons historia om Atlantis som syndade(arrogans) och gick under i en väldig Vattenkatastrof. Efter tidigare citat från Proklos har min läsning nått slutfasen av myten om solens son Phaeton som inte kunde styra eldvagnen.
Platon kastade förstås in denna myt i historien om atlantidernas undergång i en "klimatkataklysm"med en baktanke och var passar det bättre än denna Dom söndag att citera lite mer. Ett tidigare utdrag visar att Proklos var extra intresserad av ELD och VATTEN som extremt destruktiva och här kommer lite ifyllning. Proklos saxar ur källor som fanns på hans tid men som kan ha försvunnit. Här fungerar han mest som en kommentator som både återger andra tänkare, där vissa ser NATURHISTORIA i Atlantisberättelsen Medan andra intar ett TEOLOGISKT/FILOSOFISKT PERSPEKTIV.
Intressant är Proklos utgår från den gamla grekiska tanken om en periodiskVÄRLDBRAND (ekpyrosis) men använder termen även för sjuka själar som låter sin inre Eld härva oreglerad. (varvid det gudomliga vänder Elden mot själarna själva i syfte att rehabilitera dem. Se inlägget om Phaeton och hur Zeus skickar en "kurativ åskvigg" mot Helios mdömeslösa son.
Extremister kan skapa sig sin egen inre världsbrand och astrologiska teorier är vad världens vassaste tänkare vid denna tid funderade över.
Ur Platon:
...så vid dessa reningstider [världsbränder] kommer de som lever i bergen och på höga och torra platser att att i högre grad utsättas för destruktion än de som bor invid floder eller havet. (22d3-5)
Proklos:
Detta händer troligen i observerbara fall av destruktion genom eld, eftersom de som lever nära vatten åtnjuter skydd [från det antagonistiska elementet]. Men filosofen Porfyrios transponerar historien så att den handlar om själar och hävdar att även i dessa överhettas ibland det spirituella ["spirited"] elementet och att en sådan konflagration är förstörelsen av personen inom oss. Som Homeros sade om Aganemnon i ett humörsutbrott: "Och hans ögon var lika flammande eld."
Men när själens begärsfulla ["appetitive] beståndsdel har försvagats och översvämmats av det "alstrings-prdoducerande vattnet [själens lägsta och mest irrationella drivkraft: sexdriften - modern människosyn kallar det att vara människa men i antiken djuretsnivå och ännu u inte människa], så gäller också detta som en slags död för intellektiva själar och de blir fuktiga, som Herakleitos säger.
Proklos är inte sentimental, hela hans horoskop är Luft och Jord eller distanserad reflektion över det konkreta. Individuella kombinationer har förstås olika "verkshöjd" - för en del yttrar sig Luft/Jord som socialrealism.
Har man korrekt förmått urskilja dessa frågor, kommer alla själar att slippa prövningar [reningar snarare än den destruktion som är hur de syndiga ser det]. Detta gäller själar vars del i ELD "avslappnad"och i harmoni med själens högsta överblick över de sekundära tingen [de sekulära själarna har också fallit ner i den sekulära värld som är människans tillvaro där men likt Jeppson bekymrar sig över Jordens undergång.] Detta är vad Platons "hålor nära vatten tycks beteckna [enligt Porfyrios eller Proklos?].
De som a andra sidan undgår att prövas av de affektioner som följer aptiten [den irrationella själen] och som har sina aptiter lättare och mer agila inför materien. [Proklos ser elementen på det antika sättet: elementen bygger en materiell värld men de finns också som "andliga organ" i själen, vårt universums motsvarigheter till universums "fyra levande väsen" - exakt samma lära finns i Indien men med fem bhutas och inte fyra. Är det Platons högre och lägre värld som t.o.m. återkommer i elementens dubbla sidor?.]
De med ett lättare ["agile"] förhållningssätt är vad Platon avser med de som bor i högt belägna platser. För det sprituella Eld-elementet har en lättrörlig och kraftfull karaktär medan begärets Vatten är en slapp och svag typ.
Mendet är den "musikaliska" människans väg att slappna av och minska den överspända Elden samt tajta till den ostämda, begärsfyllda Vatten-naturen.
Å andra sidan anser filosofen Iamblikos att dessa ord ska fattas i termer av naturfilosofi och inte moralfilosofi. Han säger därför att en storbrand drabbar dem som bor bland de höga bergen och troligare bringar dem destruktion därför att de är som längst från vattnets exhalationer eftersom dessa inte når särskilt högt och på grund av deras fuktiga natur. [
Proklos representerar som tidigare noterat en tradition som knyter den tunga och nedåttenderande Saturnus till det fuktiga . Romaren Manilus "Astronomica" nämner också samma tanke i en utdöd hus-tradition, DODECATROPOS. I denna avvikande modell äger Saturns hus 4 osom här går under namnet Daimonium.
Därför är inte luften fuktig som omger de högt boende utan torr och ger därför bränsle åt elden då denna naturligt stiger uppåt. Men omvänt, när översvämningar inträffar är de benägna till destruktion som bor låglänt ["hollows"] eftersom tunga ting naturligt förs nedåt.
Bloggaren, slutord: här återkommer gamla astrologisk teser på rad men visar också hur västastrologin tappat bort många detaljer sedan senantiken när ännu filosoferna ansvarade för ämnet. Filosofin följer Platons tvåvärldslära och det som en andligt medveten människa ser som själens rening är en ren naturkatastrof för den fallen och sovande själ. Det finns därför ingen anledning att förfäras över att DHARMA (Vårldens gång) mycket väl kan komma att "tunna ut hjorden" snart. Jorden behöver inte alla dessa onyttiga okynneskonsumister där i synnerhet svenskarna (enligt deras nationalhoroskop) inte ens besitter nämnvärd filosofi (synonym med teologi) och därför inte kan skilja högt från och lågt (Platon åter till skolan) och än mindre tänka sig ur sina problem på innovativa sätt. Tvärtom visar medierna att Sverige ligger flera steg efter - folk kan inte längre eller skriva som före den dumma smartfånen.
Proklos har mer att säga om det här partiet av Platons text om katastrofer som tolkats som både naturlära och teologi [här kallad morallära] men citatets längd får en del sagt... [De framstående filosoferna Iamblikos och Proklos var båda eniga om att Platons text var sann både på bokstavsplanet - Atlantis har existerat -och berättelsen tjänade en tid också som metafor (inte enbart en allegori) för högre ting.]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar