"Hot spots" under en människas liv (+ Stockholms dekadens)

Skrivet den 7e juli 2016 men inte publicerat just då... Ett av två greven av Oxford-relaterade inlägg som publicerades efter varandra av misstag. En "freudiansk felsägning" av bloggaren under hans justering av taggen "vision" till "vision och dröm"?

Utifrån en förmodat högintressant bok som kom med posten under en mycket specifik nymåne i Tvillingarna (se detta inlägg) kontrollerade jag hur ofta en människa med ett markant lunärt och/eller solärt horoskop upplever den transiten. (I bloggarens fall Månen exakt på Tvillingascendenten, och Månens disponent kombinerad med Solen).

Vad som gällde denna nymåne var att identitetens Sol tangerade det lunära psyket, samtidigt som också kommunikatören Merkurius och de sociala bandens Venus var på plats i samma tecken.

Så här säger astroprogrammet ZET om tiden 1900-2050, en tid under vilket bloggaren hann födas och dö:

Range of search: 1.01.1900 - 1.01.2050
In steps of: 24h 0m
Search for...:
so.gem & me.gem & ve.gem & mo.gem

Realization intervals (begin - end):
17.06.1901  - 18.06.1901
12.07.1904  - 13.07.1904
28.06.1908  - 30.06.1908
11.07.1915  - 12.07.1915
12.07.1923  - 14.07.1923
 1.07.1924  -  3.07.1924
21.06.1925  - 23.06.1925
19.06.1928  - 20.06.1928
25.06.1941  - 26.06.1941
 6.07.1948  -  7.07.1948
22.06.1952  - 24.06.1952
 7.07.1956  -  8.07.1956
26.06.1968  - 27.06.1968
15.06.1980  - 16.06.1980
29.06.1984  - 30.06.1984
 1.07.2000  -  2.07.2000
30.06.2003  -  1.07.2003
 4.07.2016  -  5.07.2016
 4.07.2027  -  5.07.2027
 5.07.2035  -  6.07.2035
 6.07.2043  -  7.07.2043
16.06.2045  - 17.06.2045

Räknar man både lågt och samtidigt hoppfullt på egna livslängden kommer den hyperaktiverade Tvillingarna att passera revy 7 gånger.

Man kan beklaga att inga dagböcker förts av föräldrar eller den intresserade parten. För nog skulle det vara spännande att se vilka episoder - om några alls - som "klibbade fast" vid denna amorösa nymåne vid de första tillfällena! Med amorös syftas på bokens innehåll, en biografisk rekonstruktion av den märkliga förbindelsen mellan drottning Elisabet och greve Edward de Vere av Oxford, inte mindre än på Solen och Månens sammangående med Venus (Amor/Cupid) som är närvarande i tecknet.
  
Backar man till närmast föregående nymåne, 2003, hade IT-bubblan spruckit våren 2001. Jag hade avverkat ett årslångt avgångsvederlag (sabbatsår). Övriga anställda var barn av den egoistiska era vi lever i och trodde sig aldrig behöva något fack. Företaget kunde därför lätt ställa av alla dessa med lite fickpengar medan mitt fack - jag var den enda fackanslutna bland 50-60 anställda stockholmare - hjälpte mig till en årslön för att företaget sökt kringgå turordningen och enbart behålla de senast rekryterade med bästa meriterna. 

Förstå varför högerdjävlarna med Reinfeldt i spetsen gav sig sjutton på att krossa den svenska fackföreningsrörelsen! Den rike mannen hatar sina anställda och vill ha dem isolerade och svaga. Bara så kan de rika säkra och t.o.m. bygga vidare på sina privilegier. Samhället är nu definitivt söndertrasat och Europa inväntar håglös dess undergång. Nya civilisationer kommer att föra den olympiska elden hem, västerlänningen misslyckades förverkliga den genuina människan...

2003 var sabbatsåret sedan länge över och bloggaren redan fast i arbetslöshet för dem över 40 och utan framtidsutsikter i det åldersdiskriminerande och marknadsliberala helvete högersosseriet släppt in i Sverige. 

Närmast i tiden för fullmånen hittar jag sparad korrespondens från tidigare samma år. Eftersom synskhet ibland avhandlas på bloggen kan jag återge utdrag ur två mejl (det här var just åren då folk i mängd slutade skriva - och tänka - för att det var så jobbigt att messa mer än några ord):


Utdrag ur korr till Axxxx, fd. vän och arbetskamrat 2003-01-28:

Jag hade en skum dröm om en kvinna i natt, och när jag såg mailet tänkte jag att hon i drömmen inte såg helt olik ut (gemensam bekant).

Musiken (anspelning på tidigare samtalsämne) yttrade sig i drömmen som att jag hade fått syn på en tjej jag gillade men tvekade att kontakta. Så jag låtsades läsa en bok medan jag kastade förstulna blickar genom en fönsterruta där, på bara nån meters håll, en kvinna sångtränade. Emellanåt tittade hon upp och jag visste att hon visste. Båda vände sedesamt bort blickarna igen, som för att inte förstöra "smygtittarleken", vilken båda verkade uppskatta. (Herakleitos: "Själen älskar att dölja sig")

När hon sjöng så gick hela hennes kropp i ormliknande vågor, det var som om den här människan egentligen bestod av musikaliska vågrörelser, fast hon givetvis var en fysisk varelse. Men jag kunde "se" att detta egentligen var nån slags "musik-ängel", och jag var alldeles bedårad.

Vad ger du för den, du? Har du lika läckra drömmar? Fast det kanske inte längre behövs med en charmant flickvän!! Det är ju möjligt att drömmen kan reduceras till ett enda ord: SEX!!! (ormliknande rörelser)

Från korr till min far 2003-02-18:

Mystiken tätnar kring den trevliga kvinna jag mötte på en fest dagen för det kinesiska nyåret, veckan efter att jag drömt om henne.

[Bakgrund för bloggen: Fönstertittardrömmen blev en sanndröm kort därpå då jag var bjuden på födelsedagsfest i en lägenhet där man kunde se från vardagsrummet in i köket via ett stort fyrkantigt fönster i väggen. Plötsligt står en sent anländ festdeltagare mitt i fönstret (i köket) med samma blonda hår. Motivet var precis som i drömmen och den fyrkantiga fönsterinramningen var en parallell som inte gick att missa. Hennes sjungande vågrörelser i drömmen kunde ev. förklaras med att detta visade sig vara en idrottskvinna, bl.a. kortdistanslöpning.]

För en vecka sen var vi ute och åt en bit mat på kvällen och pratade på i fyra timmar. (Vi blir otroligt pratiga tillsammans).

Jag kom på vem hon liknar: aktrisen Grynet Molvig, kombinerad med mormor! Faktiskt väldigt vacker. När jag vaknade samma morgon låg jag kvar en stund i halvvaket tillstånd och "inbillade" mig att jag kommunicerade med hennes själ. Jag såg den som en halvgenomskinlig skepnad i ett lika halvgenomskinligt landskap. Jag fick veta flera saker men när jag fick höra att hon hade gjort två aborter sa jag åt mig själv att sluta fantisera perversa saker och att stiga upp. När jag sen knäppte på radion som sällskap till frukosten talades det märkligt nog just om aborter!

Sammanträffandet var så egendomligt att jag berättade det på vårt möte under kvällen. Det tog henne 3 timmar och många samtalsämnen innan hon bekände att min "drömdiskussion" med henne var helt korrekt. Hon hade två sorgesamma episoder bakom sig i livet. Från "dagdrömmen" hade jag också med mig färska uppgifter om att hennes horoskop hon berättat om på festen, var felaktigt.

Och det var bland det första hon tog upp sedan vi satt oss till bords, "jag har inte Tvillingascendent som jag sa...". "Nej, jag vet", avbröt jag, "det är en Kräftascendent". Hon blev illröd i ansiktet och gömde det i sina händer.

[Detta utspelade sig som sagt 2003, före bloggaren hittat fram till den sideriska zodiaken, men jag hade vid den tiden en väl utvecklad intuition för att gissa folks tropiska soltecken, en ytlig "förmåga" som aldrig återvänt efter övergången till den sideriska varianten.]

Ytterligare en sekvens ur drömmen jag haft före jag träffat henne fick också sin förklaring. I denna hade jag i en scen sökt henne i en gymnastiksal där mycket turbulens pågick. Jag fäste mig inte vid oron för jag hittade hennes gymnastikkläder (väldigt lika dem hon bar på festen) och luktade på dem. Det symboliserar ju jaktinstinkt och att jag likt en hund sökte få vittring på henne! Bråket i gymnastiksalen intresserade mig föga.

Under restaurangkvällen fick jag veta att hon varit idrottskvinna i sin ungdom och en av Sveriges mest lovande... kulstöterskor. Hon berättade under kvällen att någon släktings unge i dagarna varit involverad i bråk i just en gymnastiksal och där polis inkallats, så där "läste" jag framtiden ytterligare en gång vad det verkar...

Med ett litet barn som hon har vårdnaden om varannan vecka och ett jobb som innesäljare verkar det inte upplagt för nån snabb utveckling, om någon alls. Men man måste häpna över den säregna drömmen som "förutspådde" en blivande bekantskap komplett med flera detaljer som en efter en har verifierats. Vi får väl se vad som blir av det här...

Det blev ingenting av det möte som förebådats av drömmen. Jag vill minnas att det avblåstes sommaren 2003, mycket just under denna "hot spot", när jag under en kaffestund kände att jag, trots allt, inte hade mycket gemensamt med en enkel och hygglig "sporttjej"...

*****

Faktiskt hittar jag gammalt bortglömt bildmaterial som med lite god vilja kan knytas till den föregående nymånen (1-2 juli 2000). I ett stort it-företags nyrenoverade och glassiga kontorslokaler i centrala Stockholm korades bloggaren till den första av en serie "veckans babe" detta år. Idén var kanske kul första och andra gången eftersom någon "babe" är det sista undertecknad någonsin varit, och detsamma kunde sägas om den burdusa men vänliga finne till nätverksansvarig som blev babe nummer två!

Bloggaren (t.v.) fångad med en tugga bröd
i munnen. Det förklarar bara delvis varför han
ser måttligt road ut av spektaklet.
Firmans nättekniker (t.h.) naturligt finskt stöddig.

De fotominnen som aldrig sparats om efter första medielagringen (i kameran förmodar jag) anger fredagen den 16 juni 2000 14.41 för första fotot på första "veckans babe". 

Här ses för övrigt Stockholms dekadens i all dess prakt, sånt som fått bonnläppar utan förmåga till utvärdering att dra man ur huse och söka sig ett liv i huvudstaden: öl-party tidigt på dagen varje fredag! Firmor som skrävlar om vilka kunder de lockat till sig på kontorslokalens väggar! Är det konstigt att korruptionen frodas i stan? Detta var webbranschen i dess första ystra iteration, sent 90-tal till våren/sommaren 2001 då allt kollapsade (på sedvanligt svenskt sätt: med viss fördröjning i förhållande till denna ständiga amerikanska förebild).

Man kan misstänka att fredagsnöjet startade 14.00 vilket ger Jungfruns femtonde grad i Stockholms östra horisont. Jungfrun som en babe? Jungfruns "fallna" Venus som "skönhetens fall ner i motsatt/manlig kropp"?

Tyvärr utspelar sig händelsen två veckor innan sagda "hot spot" och man kan inte med bästa vilja i världen para händelsen med den annalkande nymånen. Eller kan man?

Fotot taget minuten efter att bloggaren på skämt blivit veckans personalbabe tas med Jungfruns 21a grad stigande. Bloggaren har babe-planeten Venus i Lejonets 21a grad, men tyvärr betyder det ingenting om han strikt håller sig till det hinduiska aspektschemat.

Däremot kan man fråga sig hur många i personalen (då kanske runt 40 stycken), som hade bloggarens Tvillingascendent. Säkert några stycken. Hur många med "babe-planeten" Månen exakt stigande i öster? Troligen ingen. Intressant men återigen ogiltigt enligt hinduisk astrologi är den transiterande Merkurius i härskarläge i Tvillingarna som här från högsta celebritetshöjd färgar ascendenten. Luft-Merkurius i 25e graden påminner bra mycket om bloggarens Luft-Merkurius i 27e graden av Vågen (i 5e huset för god lycka).

Faktum är att det hellenistiska aspektschemat finns i Indien också, men har en underordnad roll. Så även en hindu skulle kunna medge att Merkurius faktiskt skapar en 120-gradare till bloggarens natala placering och den är av typen att den närmar sig exaktitud i förhållande till den klippfasta (nåja) referensen i Vågens 27e grad. Transiten löper således mellan bloggarens egen person (ascendenttecknet) och hans natala Merkurius i 5e huset för "tursamhet".

När man kopplar bort filtren och överblickar helheten, hittar man därför astrologiska bekräftelser på att det här var en potentiellt god dag (eller t.o.m. period) i bloggarens liv, trots att projektstartens nymåne ännu inte är på plats. Samtidigt visar Djävulens hångrin mot lagerkransens Jupiter och det hårda slitets Saturnus att hela evenemanget har något falskt och nyrikt över sig. Se föregående inlägg om den nyrika Jungfrun för vilken Jupiter är görare av ont. [Då detta aldrig blev publicerat 2016 är det svårt att avgöra vilket som var "föregående" inlägg.]

Satans stjärna vittnar alltid om brist på substans eller oseriositet. Det är en posör - se t.ex. Anders Borgs Algol-drabbade månhoroskop som i detta fall stämmer eftersom exemplet pressar in Solen i den omedvetna 8e sektorn. Han var en mycket fördömande och hycklande politiker som låtsades ilsk på bankerna men i själva verket skyddade dem och hela det orättfärdiga kapitalistiska systemet.

Faktum är ju att de här tilltagen med fredagsöl på arbetsplatsen enbart syftade till att bygga laganda som förblindar de anställda från de större och mer tvivelaktiga affärer arbetsgivaren kanske ägnar sig åt. Ingen skugga över bloggarens forna arbetsgivaren som varken gjorde PR för militärutrustning från Bofors eller SAAB eller liknande satanisk likgiltighet för intäktskällans natur (något för regeringen Löfven att lära av!). 

Företaget hade förhållandevis harmlösa kunder och dessutom avböjde man dem som sökte marknadsföra ohälsosamma produkter - här ser vi runt år 2000 början till den pretto stockholmaren, nykter, perverst självmedveten och vältränad. Tendensen har nu spårat ur fullständigt med flåsande hurtbullar med stegräknare som i princip springer omkull vanligt folk som bara vill promenera på stadens gångstigar och trottoarer. Stockholmarna har blivit jordens pack, ytliga och utan förmåga till meningsfull konversation. Bloggaren har gått i (o)frivillig exil i sin egen hemstad!

Ingen var gladare än bloggen när it-bubblan sprack och hans tid på närighetslivets premisser var till ända. Det räckte med att lämna branschen för att förmågan till sanndröm skulle vakna igen, som de två inledande mejlutdragen visade. Så in i själen skadade svenska folket är av arbetsgivarens materialistiska anspråk på arbetstagaren! Men de har fått små skinande smartphones och en till två utlandssemestrar om året. Tänk vilka futtigheter en del nöjer sig med.

Skuggor och frön

Nyskrivet men av misstag publicerat innan jag "sovit på saken". Väl ute får det förbli ute och det mest kuriösa är att det slank ut tillsammans med föregående som jag helt hade glömt att jag skrivit.

Typisk svensk medial desinformation -
att skräna över effekterna istället för
att diskutera orsakerna.

När man väljer klarsynen och inser kapitalismens gissel, då flyr en del vänner i Fruktan som de slavar under Djävulen de är och vars närvaro i deras liv just utmärks av detta sinnestillstånd. Idag är det populärt att frukta och demonisera militanta islamister men det avslöjar bara hos vilka Djävulen verkligen fått fäste. Sverige är sedan länge en lydstat till den Store Satan USA så det är inte undra på att diskussionsnivån är så låg.

Frågan handlar överhuvudtaget inte om jihadister är reformerbara eller inte, utan när vi ska erkänna att vi vidmakthåller ett Ondskans Imperium - styrt av kapitalismens närighet eller av Hydran, det monster Herkules måste dräpa för att tas upp till gudarna och bli dem värdiga. 

Eftersom ingen med självbevarelsedrift skulle heja på IS nöjer sig den här bloggen med att konstatera det uppenbara, som inte en enda svensk journalist förmår men som varje filosofiskt lagd kines visste redan för 2500 år sedan: att det är solen som föder skuggan. Att det är det orättfärdiga väst som själva skapat IS genom sitt sätt att söka behärska och kontrollera världen - Mellanöstern inte minst.

Den taoistiska symbolen som påminner
att var och en bär fröet
till sin egen antites, att eventuella
fiender är en frukt av ens egenart.
Kineserna hyllade därför
den gyllene medelvägen för att
slippa dra på sig fiender som IS...

Vid 57 har bloggarens sociala liv i hög grad förtvinat sedan den skoningslösa svenska förnedring som kallas arbetsmarknaden stängt dörren. Den nyliga rapporten om att arbetsgivare knappt bevärdigar sig att svara på ansökningar från så "gamla" människor gör att man med rätta kan ge Sverige fingret, ett värre sammanbrott än sedan marknaden tog kontroll över politikerna har väl aldrig skådats i Väst. Sverige är en extremist trots vad invånarna inbillar sig. Den svenska skolans sönderfall under profitmentalitet är inte det enda extrema särdraget i Sverige av idag.

Det är utifrån den relativa eremittillvaro som just antytts så mycket märkligare att bloggaren på väg mot en av sommarens få nöjesaktiviteter - pensionären Bryan Ferrys konsert på Gröna Lund i Stockholm - springer på precis den kvinna som 2005 utlöste hans intensivt realistiska dröm om adelsmannen titulerade sig enbart som "Oxford". Om googlandet och utforskandet av vad som tveklöst var en dröm om den 17 greven av Oxford, Edward de Vere, har jag skrivit åtskilliga blogginlägg. 

Och nu är det dags igen eftersom mötet med väninnan tycks röja ett osynligt nät av band mellan individer. Den manlig vän som föreslog konserten är den enda bekant som känner henne efter att de flyktigt delat samma arbetsplats för kanske tio år sedan. (Jag och hon arbetade också tillsammans, men redan 1990 på en annan arbetsplats.)

Jag vägrar resa med det numera hårt profitstyrda Stockholms Lokaltrafik och måttade som stadsbo upp promenadväg och tänkbar tidsåtgång till Gröna Lund och mötet med bekanten. Och där, efter halva sträckan, såg jag plötsligt väninnan gående emot mig och för första gången hennes femåriga son från en slocknad relation i England med en nu bortkopplad fadersfigur. 

Jag har inte sett en bekant i stan på säkert fem-sju år de få gånger jag är ute och rör mig, så det mötet kändes osannolikt och än mer så när man betänker kopplingen mellan henne och min konsertpolare för kvällen (han har nämnt henne flera gånger genom åren och hon gjorde tydligen ett intryck på honom).

Ibland tror jag det var min dröm som sjönk ner i kvinnans undermedvetna och fick henne att dra till England. Jag hade förklarat att hon spelade rollen av drottning Elisabet i denna dröm medan jag, drömmaren, bokstavligen befann mig i den betydligt yngre grevens kläder (kvinnan hade i detta liv en generande period då hon jagade "lammkött" för att förneka sin tilltagande ålder.) I en tidigare drömscen ser jag som utomstående betraktare paret värdigt skrida framåt i privilegierad miljö medan en tragisk kör hörs mässa "drottning" och "moder" på engelska. 

Detta var andra, möjligen tredje gången i hela mitt liv jag vaknade ur en dröm med främmande språk i. Första gången var när jag i ett tidigt ungdomsjobb som matutskänkare fick för lite potatismos från centralköket och misslyckades måtta tillräckligt små portioner och gjorde slut på moset innan alla serverats. Det var en ansträngande dag inom vården och på tunnelbanan hem nickade jag till mellan varje hållplats. I ett ögonblick av dåsighet hörde jag med KNIVSKÄRPA ordet "tangram", som inte sade mig ett dyft. Nästa dag nämnde jag det lustiga ordet för arbetsledaren som hade den saknade pusselbiten. 

Det var ett kinesiskt läggspel, förklarade han, för att träna upp förmågan att se DELARNA AV HELHETEN. Jämför det med mina problem att se hur många portioner en bytta potatismos skulle räcka till! En av de drömmar som bekräftade att det knappast är en slump att jag har furstespegeln och kosmologin I-Ching i mer än tio översättningar från kinesiskan till engelska på bokhyllan och gjort min egen dilettantöversättning utifrån jämförelser och ordböcker och den kinesiska originaltexten.

(Strindberg ägnade för övrigt också I-Ching stort intresse, och jag har andäktigt hållit i och bläddrat i hans kopia av en fransk översättning och sett hans små kommentarer i marginalen - precis som flera av mina översättningar är fullklottrade av förklaringar till tecknen och ordvalen...)

Det andra tillfället av främmande språk i drömmen var än märkligare eftersom jag på korrekt franska drömde en röst som sade "jag är hos dig" på vad som tydligen var korrekt franska när jag kollade upp frasen "je suis te participe" (från hörselupplevelsen och reservation för minnesfel). Till saken hörde att jag hade en inneboende kompis som inom några dagar väntade besök från sin flickvän från Paris. Råkade jag fånga upp hennes kärleksmeddelande i drömmen riktat till honom? Jag läste förstås inte franska i skolan utan engelska och tyska (och sedermera lite spanska).

Tre engelska ord i en dröm, Queen, Mother och Oxford, är inte mycket att gå på, men det fanns fler detaljer i drömmen som jag tidigare redogjort för. Mest intressant var forskaren Hank Whittemore som i sin The Monument; en tusensidig analys av Shakespeares Sonetter, menar sig ha knäckt en hemlig kod. Detta är en fortlöpande dagbok som greven av Oxford för och som enbart var ämnad för privat cirkulation då ämnet var politiskt känsligt. Huvudpersonen (The Fair Youth) är hans och Elisabets aldrig erkända son och Sonetternas ämne dennes anspråk på tronen när nu drottningen var gammal och skröplig. Den litterära teorin påminde väldigt mycket om drömmens koppling av drottning och moderskap... 

Så råkar jag i ett knappt minutlångt möte på den kvinna jag attraherades av 1990 men som aldrig visade något intresse då eller senare (vi blev vänner istället) och det barn hon i ett förfluget ögonblick ville ha med mig men ett "erbjudande" hon tog tillbaka några dagar senare för att några år senare istället realisera under en tid i England.  (Sonen var för övrigt, som termen "fair youth" indikerar, ljushårig.)

Det är nästan som om den Oxford-teori jag föredragit henne i samband med drömmen tog skruv och hon bestämde sig att likt en återfödd drottning Elisabet den här gången föda en brittisk son och den här gången ta hand om honom istället för att under maximal sekretess bortadoptera honom. (Whittemores med flera teori är att den kungavärdiga avkomman till "Shake-Speare" och drottning Elisabet var Lord Henry Wriothesley, 3e greven av Southampton.)


Det som här följer är inget annat än en fortsatt tankelek baserad på den exakta tidpunkten (plus minus 1-2 minuter) för det oväntade mötet med mor och son på min väg mot en vän som tillika arbetat på samma arbetsplats som hon (kulturverksamhet, vilket också är en koppling mellan ett nu och ett annat). 

Klicka för läsbarhet

Stegen styrdes mot nöjesfältet Gröna Lund då Vågens, partnerskapets, tecken börjat stiga i öster medan ascendenthärskaren Venus (en passiv men harmonierande faktor) passerade genom 7e partnerhuset, i Vädurens tecken. Det låg med andra ord många partnerindikationer i luften för lämpliga födelsehoroskop att reagera på (bloggaren har t.ex. både Solen, Merkurius och Mars i Vågen i 5e huset som kuriöst nog bl.a. täcker in nöjen).

Med Vågen i öster blir den energiska Mars disponent för ascendenthärskaren Venus och som sådan en lika viktig faktor. Mars passerar f.n. genom Tvillingarnas tecken som är bloggarens mån- och ascendenttecken och, visar det sig, barnets ascendenttecken.

Barnets soltecken är Väduren, en födelse som dessutom bara är en grad från greven av Oxfords födelsedag. Vid tidpunkten då jag för första gången fäste blicken på väninnans avkomma passerade på himlen Venus Vädurens 16e grad, exakt över barnets Sol! 

Barnet fick här se sin mor flyktigt krama om en vilt främmande man eller ljuskälla (Solen). Det är på den obetydliga nivån Venus transiter är verksamma! Inget epokgörande alls. Likväl fascinerande hur ungens karta involveras i ett Venus-budskap som vuxenvärlden gestaltade. 

Sedan vet jag förstås inte vad mor och son upplevde tidigare och därefter den dagen, men Venus över hans Sol tydde på en "mjuk" dag medan Mars transit genom hans 1a hus tecknar en mer turbulent period och "chocker" mot jag-uppfattningen. Jag, mitt nöt, frågade honom på skoj om han han var en "riktig unge" som om en femåring redan hade förmågan till abstrakt tänkande. En typisk harmlös Mars-chock som kanske påverkade hans unga merkuriska intellekt en smula... Vad är en "riktig unge"? Finns det falska ungar eller kanske vuxna som bara spelar barn?

Eftersom Venus-i-tiden alltså ägs av Mars i Tvillingarna knöts den lilla pojkens och min ascendent tillsammans och det går säkert att läsa in mer i. Särskilt som hans föräldra- och begränsningsplanet Saturnus i Vågens 2 grad inte går ihop med min Sol i Vågens 6 grad (planetära fiender). Det minutkorta mötet doftade gammal karma, astrologiskt talat. Mamman påminde om att jag lovat att kommentera sonens horoskop (vilket jag glömt). 

Frågan som uppstår blir förstås hur länge man kan fortsätta dra växlar på verkliga eller inbillade paralleller mellan ett obetydligt liv som svensk och en märklig över- eller kanske grundton som utspelade sig i Englands yppersta elit på 1500-talet... Ett är säkert: varje gång jag tänker på Oxford blir jag numera inspirerad. En arketyp som har fått ett ansikte, en personifikation av en egen kreativ ådra! Tjuvåker barden på mina tafatta försök till underhållande blogginlägg? :-) Och hur stor är denna ande egentligen? Hur många fler liv på jorden FORMAR han i sin avbild? (Bara den frågan är värd 1 minuts begrundan.)


Det flyktiga väninnemötet tog ett dygn att sjunka in men så osannolikt var det att jag främst tänkte på det och inte Bryan Ferrys konsert dagen efter. I ett nytt anfall av intresse för det märkliga livsödet Oxford återvände jag till amerikanska Amazon. Det är i USA alla begåvade Shakespeare-forskare håller till, britterna är alldeles för måna att värna turistfällan Stratford och deras fabricerade Shakespearehistorik ( "den talangfulla mannen av folket") för att våga möta den enorma mängd bevis anhängare av den oxfordianska teorin samlat genom årtionden.

Jag hittade och beställde inte mindre än tre högintressanta böcker som utkommit sedan jag sist hade en intensiv period med engelsk historia och grevens färgstarka men rätt olyckliga liv. Jag är kräsen och analytisk men förutom Sonett-kommentatorn Whittemores senaste aktstycke (lovprisat) hittade jag två relativt nyliga böcker av meriterade författare. 

(Se bara Palmemordet eller 11 september-dådet och inse hur mycket löskokta privatspanare och tokskallar som dras till sensationsstoff och spinner sina teorier. Båda de två nedre böckerna är författade av yrkesskickliga människor med akademisk skolning och yrkes som vittnar om deras seriositet. Det är påfallande hög nivå på folk som kommenterar Oxfordteorin vilket kanske har med sakens natur att göra. Det finns inget i teorin som tilltalar underklassen i ett samhälle som, om de alls läser några böcker, naturligtvis skulle vilja att författaren var som en av dem, inte en aristokrat!)

Med en dags eftersläp hittade jag också en bara årsgammal och tydligen uppskattad analys av dolda astrologiska allusioner i Shakespeares pjäser...

For who marketh better than he
The seven turning flames of the sky?
Or hath read more of the antique;
Hath greater knowledge of the tongues?
Or understandeth sooner the sounds
Of the learner to love music?

Sagt om Edward de Vere, 17 greven av Oxford i en dedikation (källa) 
(Tidigare citerat i inlägget So Much of Earth and Water Wrought, 2012)

Jag har inte sedan högskoleårens påbjudna litteraturlistor köpt så många böcker samtidigt i ett ämne, och sitter nu ytterligare ett dygn senare och förundras över vad det kan tyda på... All denna läsning triggad av ett minutlångt möte med en mor och hennes son! (Jag är förvisso barnlös i detta liv men har aldrig saknat erfarenheten.)

Första bokbeställningen som följdes av två ytterligare bekräftades i mejl 17.57 under i princip exakt samma horoskop som dygnet innan. Ascendenten är nu Vågens 22 grad vilket den skulle kunna ha varit även vid det oväntade mötet med en "Fair Youth" eftersom minuten för sammanträffandet inte är helt exakt.

Är det, som jag spekulerat tidigare, att universum bjuder på ett begränsat antal typiska "grundmönster" och att jag hamnat snuddande nära ett mönster också Oxford en gång genomlevde? Jag har tidigare kommenterat att den extremt observante Hank Whittemore har en fullmåne mellan Vågen och Väduren och därför är väl rustad att med sin Vädursmåne snappa upp Solväduren Oxford. 

Som den mest kända av pjäsförfattarens figurer sade: "Det ryms mer mellan himmel och jord än din filosofi kan omfatta, Horatius!" Jag är beredd att instämma, människan bara fingrar med små kunskapsfragment och det gäller också den goda vetenskap som vet att den bara sysslar med tillfälliga försanthållanden. 

I morgon kan helt ny kunskap tvinga fram ett helt nytt paradigm, precis som den här bloggen hoppas Vattumannen kommer att representera en gigantisk omvälvning av mänsklighetens situation inte så långt från nu. Den västerländska kapitalismens sammanbrott kommer att möjliggöra omvandlingen till en värld.

Fördärvaren Ygeman och Aftonbladets tystnad

Brukar i allmänhet nöja mig med att skanna av AB:s förstasida för slaskpressens nyhetsvärdering men råkade nu titta förbi Expressen och ser en hårresande bekräftelse på min sågning av Ygemans horoskop för ett år sedan. Intressant och förutsägbart nog inte ett knyst om detta på Aftonbladet - inte vad jag sett i alla fall.

Det är Expressens Lotta Gröning som i sin artikel neutralt lyfter fram både skurkpolitiker åt höger - som Anders Borg som fick sitta kvar i maktställning trots att han skattefifflat med svart arbetskraft - och den gamla vanliga skandaldonnan Mona Sahlin "åt vänster" (men något mer högervridet är svårt att föreställa sig, om man med höger menar materialistiskt självtjänande).

Jag hade när jag skrev principiellt om svagheterna i Ygemans karta inte den blekaste aning om att mannen är ett rent haveri med 32 betalningsanmärkningar och allt vad det nu var! Att nu skumma den texten i skenet av Grönings uppgifter är lite kusligt och samtidigt oroande.

För om ett barn detta dygn kan bli ett sånt vrak som Ygeman blivit och helt uppfylla tidens onda omen, vad har det då blivit av Sveriges övriga kanske 2000 barn som föddes samma dygn? 

Har vi en oproportionerlig topp i brottsstatistiken för födslar den 17-18 juni 1970? Jag saknar tillgång till rätt register att finna ut det, men kanske någon sociolog med en djupare människosyn än genomsnittet en dag kommer att prova den hypotes jag just framkastat...

Ledarskap under åren före Sveriges implosion

I AB ägnar sig Virtanen att antyda samma kommande inbördeskrig i Sverige mellan de fattiga och de bemedlade som den här bloggen gjort under några år, om än i lösliga och begränsade tankefigurer. Skälet till det senare är att astronomin inte kan precisera exakt var och när Vattumannens (mänsklighetens!) stjärnbild och tidsålder inträder. 

Eftersom vi inte vet var i rymden denna tankeform kan sägas starta uppstår tanken om turbulenta övergångsperioder då två olika motiv kämpar mot varandra. Under en sådan mörk tid genomlider nu mänskligheten kapitalismens dödsryckningar innan en ny dag gryr. Det kommer att bli så mycket värre i Sverige (och världen) innan de 1% superrika  ger upp eller neutraliseras, och världen åter verkar med samlad kraft.

Under tiden, medan svenskarna är på väg in i beckmörkret, ägnas spaltmetrar åt frågor som rör skendemokratin och tar fokus från det verkliga problemet, det kapitalistiska systemet. Dessa är villospår till nyheter, som att Liberalerna är ett parti fyllt av borgare som bistår Birgitta Ohlsson i försöken att knivhugga sin partiledare i ryggen. Eller att den ibland briljanta men ibland närmast korkade Ann Heberlein vill gå in i politiken och då för Moderaterna av alla partier från den Mörka sidan. I detta parti simulerar Djävulen, om uttrycket tillåts, moral och anständighet för att dölja underartens grova brottsnatur!

Bloggen har tidigare klargjort bruket av detta mytologiska begrepp utifrån aristotelisk tanke, Djävulen som den lägsta av alla existerande väsen, den sista - eller var det första? - Form som lyckades penetrera den alltigenom onda och oformliga urmaterien. Djävulen finns alltså men på en så ogripbar nivå att bara de mer sensitiva kan förnimma Honom. Och den "vibb" han förmedlar är alltid fruktan. Kanhända därför missförstod omvärlden judarnas gud eftersom denne håller sitt folk i "fruktan" ("Att frukta Gud är början på sann vishet"). Men eventuella språkliga missförstånd är en annan fråga för ett annat tillfälle.

Låt oss nu titta på dessa två kandidater till politiska ledare i den tid som sannolikt kommer att se Sverige rasa ihop fullständigt (se bloggens funderingar över den annalkande dasha-cykeln i Jupiters namn, 2018-2036 (bloggers söksystem fungerar vid skrivandet och tre sökord som tillsammans leder rätt: jupiter dasha sverige).


Ohlsson:


I AB sade Lena Mellin nyligen om Ohlssons beteende på sistone: Fult och aggressivt/brist på respekt för spelreglerna i försöken att bräda ledaren Björklund. Och det är svårt att föreställa sig ett mer perfekt horoskop för en beskrivning av en fulspelande egoist som sjunker långt under all intellektuell värdighet efter som hela ambitionen utspelar sig nere på den tvivelaktiga nivå där passion och ambition famnat varandra! Jag tog notis om Ohlssons födelsedag för några år sedan och lade bara till en kommentar, "antirasist". Det är väl det mest politiskt korrekta och ytligt opportunistiska man kunde ägna sig åt: anklaga folket för inskränkthet för att vända bort allas blickar från det verkliga problemet. 

Även den här bloggen har lurats att ägna för mycket energi på xenofobin när grundproblemet inte är svenskarna mot invandrarna utan det fåtal rika svenskar - Eliten - som skapar vardag och verklighet för alla de andra. Men, tänkte jag nyligen hoppfullt och högt: när även medelklassen (sådana som Virtanen) tappat tron på Sveriges väg, då kan man kanske skymta en ny Franska revolution. Virtanen framfödde den träffsäkra liknelsen med (blivande kungen) David som dräpte den stora Goliat med välriktad stenkastning. En briljant påkommen bild eftersom den redan är i rörelse i landet!

Fult och osportsligt armbågande är lätt att detektera i Birgitta Ohlssons horoskop. Visst kan man stanna vid hennes kvicktänkta Merkurius i positivt härskarläge i Tvillingarna och notera den vitaliserande oppositionen mellan sinnelag (Månen) och rent intellekt. Men hennes tankeliv styrs av djupare och dunklare krafter och det är dessa som är de mest intressanta...

Zodiakens inledande princip Väduren likställs med Barnet och det nödvändiga behovet att utveckla ett subjektivt jag-center för att bli effektiv i detta liv och inte bara vimsa runt i andras världsbilder (empatiska men också jag-svaga Fiskarna just innan i zodiaken är en perfekt illustration på detta).

Men jag-centrerade Väduren kommer i olika kulörer, även om alla är eldrött brinnande. Att ha detta som sitt soltecken är definitivt att föredrar framför Birgitta Ohlssons och artisten Madonnas krigarplanet Mars i härskarläge i tecknet. Skälet är att Solen är en ljusbringare och intelligensskapare - dess kvalitet är Sattva. Mars är istället för förmörkande elden, könsdrivet som enbart instinktsdrivet mörker (Tamas guna) och en hatisk och separativ kraft (jämfört mot komplentära polen Venus som förenar).

När nu i Ohlssons fall den ljusbringande Solen i det sårbara Vattentecknet Kräftan attackeras av den mörka och ytterligt själviska Eld så att vi får ett sensationalismsyndrom (en sådan röjighet att det blir tidningsrubriker), då har allt vett försvunnit och det är ett barns fulla energi - fast i förpubertal libido som ännu inte sexualiserats - som riktas på att döda modern (Kräftan) eller i detta fall ledaren i det egna hemmet (Björklund, hemmet är förstås Liberalerna). Detta är också en typisk indikation på att Birgitta Ohlsson skulle kunna vara självmordsbenägen, inte minst eftersom sinnelagsascendenten förpassar hennes egen livsmotor Solen in i 8e dödshuset! Det finns något osunt över horoskopets Eld/Vatten-krig (som stinker av dålig karma från tidigare liv), precis som Lena Mellin noterar fast då utifrån Ohlssons faktiska agerande.

Jag stannar vid dessa ytterst preliminära observationer innan den tillfälliga läsaren får svindel över astrologins komplexitet. Måste bara tillägga, när nu Månen tjänar som referenspunkt för resonemanget att sinnelaget i frihetliga Skytten tappar mycket av sin vida förståelsehorisont när tecknets härskare Jupiter "startar om" i ego-tecknet Väduren och därför förlorar hela det universalistiska synfält Skytten representerar Nu står Jupiter för "mig och min framgång" och i kombination med Eld/Vatten-kriget gör den sannerligen inte någon glad. 

Annars gav en äldre bloggundersökning av ett par hundra filosofer den spännande insikten att filosofins och religionens (kort och gott "godhetens") Jupiter dominerade i just nybörjaren Vädurens tecken. Min spontana reaktion på detta fynd var att det är just nybörjaren i Livet som är mest nyfiken på "hur allt funkar". Jupiter hemma i positivt härskarläge i Skytten har redan svaren på alla frågor inom sig (för den med sinneskvaliteter nog att vända uppmärksamheten in mot själen/Solen), men en Jupiter i Väduren är på nåder av den ignoranta och turbulenta Mars och det ger ett större incentiv att söka svar på stora frågor eftersom livet allra minst är en självklarhet när Olyckans herre äger den Stora Välgöraren.


Heberlein:


Den är donnan kommenterades redan under bloggens första år (2009) och det var löjligt nog samma visa som med Ohlsson, en maktgalen barnunge i en vuxen människas kropp och med ett intellekt som derangeras av andra och större krafter. Ränderna går tydligen aldrig ur tigern.

Det kan åter konstateras att Heberlein föddes med det extremt svårhanterliga storkorset i Passionens kvalitet (Rajas guna). Detta menar hinduismen är den för mänskligheten utmärkande kvaliteten: att utan egen substans i ena sekunden ryckas med i ljus och insikt (Rajas - i vilken substansen framträder) för att i nästa tippa över och dras in i det attitydlåsta mörkret (Tamas - i vilken kvalitet man förlorar alla anspråk på att vara verkligt existerande). 

Nu har Heberlein "upptäckt" att bara moderaterna har en gammal hederlig moraluppfattning och att hon därför ska lägga all sin lidelse hos dem. Detta är typisk mänsklig passion när den tappar greppet och störtar in i demonernas lägre, tamasiska värld! Nu har hon tappat rätten att kalla sig människa, nu har hon blivit den värsta sortens borgarpack. 

Mörkret regerar hos den som tror att ett stelbent moralprogram är detsamma som den gudomliga viljan, som enbart förmedlas via den sattviska motpolen. Sann moralisk fiber är sattvisk, medveten och ständigt fördjupande sig själv i än mer medvetenhet - till den dag man börjar inse att människan faktiskt är ett gudomligt väsen snarare än den apa som den sorglige Darwin reducerade henne till. Att Moderaterna säkerligen har en och annan korrekt doktrinär punkt ("alla har ett personligt ansvar") gör inte partiets djävulskap mindre. 

Mörkrets furste är känd för att maskera sin Stora Lögn genom att servera små fragment av Sanningen som de fåkunniga genast identifierar för vad de är. Vi är tillverkade i Sanning, det är vår essens, och känner därför igen dessa korn som Mörkrets herre använder för att få oss att glömma vilken den verkliga frågan är. Eftersom Djävulen fullständigt äger det sekulära Sverige är vi specialister på livslögner av detta slag och Liberalerna är nog värst av alla eftersom de inte ens har Moderaternas glimtvisa kontakt med den universella morallag detta parti likväl missbrukar i Kapitalismens namn. (Kapitalismen är en produkt som springer ur den lägre, demoniska verkligheten, en idé och aktivitet under den vakna människans värdighet.)

Heberleins horoskop är av de mer komplexa bloggen stött på och färgklickarna i kartan antyder hur turerna går. Där Birgitta Ohlsson helt saknade stöd från Jordelementet är hela Heberleins psyke en enda lång plågsam brottningsmatch mellan Stenbockens ordnade och förutsägbara värld - lagd under tvång att regleraren Saturnus - och det vilda och otyglade Barnet/Väduren. Hon föddes då auktoriteten eller föräldern Saturnus "fallit" ner till Barnets nivå. Här är en "förlorad" generation som ALDRIG ska släppas fram till politiska positioner eftersom de direkt kommer att utöva makt på en nivå som vi inte sett sedan Adolf Hitler startade Andra världskriget då Saturnus passerade krigaren Ares tecken Aries/Väduren! Heberlein hade tidigare fullt upp med sitt bipolära inre krig och självmordstendenser (även här) och jag vet inte om ett folk behöver fler politiker som kanaliserar sina egna demoner genom politiken. Det är så själviskt!

Det går att säga mycket om Heberleins karta, om dess uppenbara koppling till Sveriges rika elit - gods- och jordägarna - och hur denna kristna moral i Sverige som frodas bland de rika och besuttna är Djävulens kanske mest fulländade förfalskning. Men jag nöjer mig med att peka på hur extremt klen denna reglerande Saturnus är i Heberleins fall, hur lite det är som håller ihop detta sårbara käril. 

Dels är planeten fallen i egoperspektivets tecken och representerar därmed en lika godtycklig moral som Ohlssons Jupiter-Vädur stod för frihetlighet på ett barns förståndsnivå. Inget ont i det, alla har varit barn någon gång i någon fråga - men här gäller saken om svenskarna är nöjda med att tillsätta mindre människor än de som är bäst för folkets och landets väl... Ibland har jag tänkt att jantelagen är så ond och folket så ont att de avsiktligt väljer klåpare till maktpositioner för att sedan kunna sitta hemma i stugorna och ha åsikter om de folkvalda och tycka att "en annan är väl lika god som nån". Den svenska folkkulturen kan mycket väl se ut som dårskap ur den transparenta Himmelens perspektiv!

Frågan är vad Heberleins fallna Saturnus i ett så begränsat hus som det fjärde för den egna tryggheten och hemmets gör med hennes maktorienterade psyke i Stenbocken, särskilt som den fallna psykhärskaren söker kontrollera Månens naturliga fluktuation med rigida bestämmelser. Det är som hon lärt sig hemifrån och bita ihop och spela en show hur ont det än gör, hur mycket Barnet inom hennes än vill skrika och rasa. Så lite som håller ihop detta trasiga kärl!

Den Stora Illgöraren är förstås "verksam välgörare" när dess eget kontrollorienterade tecken Stenbocken intar nyckelposition i hus 1. Men den regeln kastas över ända eftersom Saturnus är fallen i Väduren - och vem vet om den inte i antikens gryning klassades som fallen just därför att den enligt hinduiskt synsätt angriper sitt eget tecken! Jämför läraren Jesus spetsfundiga tanke i Matteusevangeliet 12:26: "Om Satan driver ut Satan, då är han splittrad inom sig själv. Hur skulle då hans rike kunna bestå?" Eftersom Saturnus hemma i Stenbocken (dess "negativa" härskarläge) är astrologins renodlade sinnebild för "världslig makt" eller "denna världens herre", leds den tankefulla här direkt till frågan om Heberleins bipolära sjukdom och frågan om hon är besatt av antingen onda andar eller av just en Saturnus som vänt sig mot sig själv. 

Det är också ett talande tecken att hon (likt Birgitta Ohlsson) meddelar sin politiska ambition just då Satans nuvarande representant, Anna Kinberg Batra, vacklar. Moderaterna är det parti som bäst representerar Djävulen i kontroll av jorden, av resurser och rikedomar. Den som vill kan granska Ann Heberleins koppling mellan det vidriga sjätte fiende- och olyckshuset och land- och jordtecknet Oxen i de besuttnas och lyckligt lottades 5e hus. Dessa smutsiga budskap går hand i hand med hennes störda och även det makt- och resursorienterade psyke i Stenbocken kontrollerad inifrån det fjärde huset för stort ägande och egen trygghet. Även Venus i Kräftan är en tillgång för Månen i Stenbocken vilket tyder på att Heberlein fötts som en svårt syndig själ till ett privilegierat hem. 

Hennes "goda karma" var alltså att åtminstone få materiella förutsättningar att börja studera moralfrågor i detta liv, men hennes dåliga karma är lika stort (eftersom Passionen så fullständigt dominerar på den allra mest generella tolkningsnivån) att hon sedan inte ändå har bättre vett än att fortsätta gå Djävulens ärenden vilket är liktydigt med de besuttnas ärenden.