(S)-kongressen. Pengar är gott, men folkdjupet gillar vi inte!

På morgonradion berättas att (s) inte har några planer på att hjälpa upp de allra värst utsatta arbetslösa ekonomiskt - de som inte är med i någon a-kassa. 

Kanske för att de lämnade den när regeringen Reinfeldt chockhöjde avgifterna i avsikt att sabotera hela det svenska folkets goda vilja (via skattsedeln) för att istället korrumpera folket (via skattesedeln) och inplantera självisk moderat-mentalitet och ett instinktivt "min plånbok"-tänkande i var och en. Reinfeldt med anhang är själva sjuka och de vill se alla smittade.

(S)-kongressen i Göteborg öppnar portarna klockan 14.00 och det är sannerligen ett symbolladdat horoskop vid denna tid! (AB, SvD, SvD 2, DN - tidningen som döljer bloggsfären i omsorg om sina kunskapsfobiska högerväljare.)

Sällan har väl idealen varit så lågt satta: i 11e idealhuset dominerar tanken på "min plånbok" (Oxen) och därtill "stora pengar" (Jupiter).

Att både Sol och Måne är jupiteriska klargör direkt att det här är en sammankomst i Mammons tecken - demonen som binder folk till penningmentalitet och gör alla till små osmakliga Anders Borgs.

Ja, det är faktiskt Anders Borgs anda i det här horoskopet, den moderata finansministerns soltecken Skytten och återkommer som (s)-kongressens heta åstundan (Månen i Eld tyder på starkt livsbegär och disponenten Jupiter visar en kamp om de materiella resurserna). 

Jupiter i Oxen påminner om finansministerns eget sinnelag som i Oxen tycks helt identifierat med materiella resurser, men en ångestladdat vis - den onda stjärnan Algols sätt att påverka sinnelag är inte entydigt, det verkar kunna variera beroende på i vilket totalsammanhang man hittar denna symbol för ett sinne där Gud givit klartecken för Satan att anklaga och utkräva ett svar från individen på var han/hon står i frågan om materialism och andliga sanningar.

I ett gynnsamt scenario skulle Anders Borg en dag kunna vakna upp och förstå den demoni som fyllt hans huvud under så många år och som fått honom att ens tänka ut planer att bryta ner den allmänna välfärden i Sverige - en fantastisk modell och en bra bit före sin tid. Den socialdemokratiska modellen är nämligen den globala modellen i Vattumannens tidsålder, tiden när Rovkapitalisterna äntligen ses som de förbrytare de är.

Men nu handlar det om kongresshoroskopet och inte Anders Borgs eventuella omvändelse från den Djävulens förfalskade tro som han privat håller sig med för tillfället. (S)-horoskopets Jupiter ligger långt in i Oxen och har inte längre någon kontakt med den onda stjärnan Algol (i 3e graden).

Med Kräftan i Göteborgs östra horisont förstår man att horoskopet rör interna frågor - Kräftan som t.ex. Fredrik Reinfeldts soltecken så tydligt visar stänger in sig i sin bunker och försöker så långt det är möjligt att leva ett självtjänande liv i avskildhet från samhället i stort. Reinfeldt gömd i Rosenbad var ett politiskt skämt en kort tid några år in i "landsfaderns" regim. Kräftan är sinnebilden för de grindsomgärdade bostadsområden som utmärker den livrädda borgaren.

En högerröstande bekant i ett bostadsområde just utanför Stockholms södra tullar som sett ut som en byggarbetsplats i tio år nu bor i områdets mer exklusiva medelklasskvarter och där har porttelefonen inte kunnat öppna ytterdörren på alla år. Det är symboliskt! Borgaren är inte ens intresserad av att inifrån sin lilla säkra cell ha en fungerande knapp att knäppa in obehöriga - dvs. folk som uppenbarligen inte har portkod eller en egen nyckel. Borgaren har inga vänner utanför sin egen trängsta krets! 

En borgare är en individualist som kollapsat in i sin egen mentala isoleringscell, ett maktlöst och oorganiserat byte för marknadskrafter och chefernas egenmäktiga metoder att holka ur lönen genom att ständigt kräva mer av de allt färre anställda.

Nu är det inte den onda Kräftan som tecknas i kongresshoroskopet, tecknets härskare Månen är naturligen en välgörare eftersom det första huset (ascendenten) tolkas som något gott, trots den indiska astrologins allmänt dystra syn på människolivet och själens fall från Intelligens och ner i ett patetiskt harvande för sin överlevnad eller, än värre, giriga vilja att bygga sig ett berg av rikedomar på medmänniskornas bekostnad. 

Det är därför borgaren hatar den allmänna välfärdens planet Jupiter: den vill ju allt gott och dessutom till alla! Då känner sig en moderat trampad på tårna. "Så en sjukskriven ska få pengar som jag, jag som slitit på kontoret hela veckan?" Så motbjudande låter det i huvudet på otroligt många människor! Det på femåringens mognadsnivå. De förstår inte ens ordet "solidaritet" och skulle än mindre kunna sitta ner och skissa på ett gott samhälle. 

De har aldrig brytt sig, den egna plånboken har varit en avgud som de aldrig funderat över. Deras förmåga att förstå kartritningar eller tänka konceptuellt är nästan obefintlig - dessa människor behöver arbetsbeskrivningar och detaljregleringar att slaviskt följa i sina liv. De har inte lärt sig tänka och moderaterna, som njutit sin makt länge nog, har ingen avsikt att förbättra skolan så att svenskarna om kanske tjugo år återigen förvärvat den tankeförmåga de just nu saknar.

*****

Jag hade länge en tanke om att den globala socialismen rimligen borde sortera under Skytten eftersom Jupiter söker global expansion och dess grundläggande orientering är att sprida sina välsignelser till alla.  Genomgången av Vänsterpartiets styrelse bekräftade vagt detta, varken sossar eller moderater hade någon betoning av Skytten.

Nu dyker Skytten upp i socialdemokraternas kongresshoroskopet, men som en fiende! (Sjätte huset = fienden) Då måste man fråga sig vems kongress det här egentligen är, partistyrelsens eller den verkliga socialdemokratins? 

Nominellt öppnas kongressen i den goda Kräftans tecken, det är en privat tillställning, men här finns en underton av fiendskap, avslöjad genom Månens faktiska belägenhet. Men åter, kongressens anda bärs av ett elftehusideal om ÄGANDE eller resurser till den egna plånboken, i sig en verksamt god Jupiter (och vem kan finna fel med pengar - ytterst sett är Oxen en enkel princip i astrologin - den ÄR resurserna alla levande varelser behöver för sina liv. Kräftan i öster är en liten sekt (inte så liten heller, i det här fallet) och deras ideal är primitivt: Oxen eller pengar åt vår grupp. Inte något i den här symboliken som handlar om att rädda världen eller liknande. Om inte...

Det jupiteriska Fiskarnas tecken är soltecknet och i Solen finns viljan att ta sig från punkt A till punkt B. Problemet med Fiskarna är att tecknet är så splittrat och även om hela stimmet baserar sig på den "goda" viljan att berika sin egen plånbok (Oxen = min ekonomi) är jagiskheten i Oxen kanhända ett dissonant budskap med tanke på att Fiskarna symboliserar den yttersta osjälviskheten, martyriet eller vittnesbördet om att det är "saligare att ge än att ta" - att de som kan betala mer skatt gör det föra hjälpa samhällets olycksbarn.

Fiskarnas kollektivism, solidaritet och empati befinner sig i astrologins finaste hus, det jupiteriska huset för "allt åt alla". I Alexandria Egypten, vid tiden för vår tideräkning, kallades det nionde huset för "Gudens hus" och det syftade förstås på Zeus (Jupiter), givaren av alla goda ting.

Istället för att inveckla sig i ytterligare tjugo styckens resonemang som väger budskapen mot varandra, varvar texten nu ner. Horoskopet är inte lätt att begripa - det saknar i stycken koherens (men det är knappast något unikt). Här finns glimtar av djup medmänsklighet, men också ett simpelt ideal som, även fast människan behöver pengar i plånboken för att överleva, det kan tyckas ovärdigt att upphöja som ideal. 

Det ska till en som tänker med magen (Kräftan) att sätta idealet så lågt, till bara den egna gruppens resurser eller nästa mål mat. Men i ett land som helt saboterats av högerns egomentalitet tornar t.o.m. sådana här elementära frågor upp sig, frågor man trodde tillhörde historien, och dominerar åter dagordningen!

Eftersom Jupiter står i Oxen handlar det om stora summor pengar och därmed anas Storfinansen bakom detta parti som rövats från gräsrotssocialisterna av högersossar. Det formligen stinker av Anders Borgs ekonomism i ett horoskop som borde vara en socialdemokratisk tilldragelse! 

Men "gräsrötterna" är värda att se närmare på: Fiskarna i det nionde huset för högre kunskap om livet, det nionde huset för filosofi och religion och förutsättningslös Fisk-empati. Sedd ur detta perspektiv handlar det som stora summor pengar (Jupiter) som måste ges till dem som verkligen behöver det.

Nionde huset är verkligen fint i horoskopet och den ömsesidiga recepetionen mellan Fiskarnas och Oxens härskare (Jupiter och Venus) gör horoskopet klanderfritt så länge man inte glömmer kopplingen mellan samhällets olycksbarn och pengar - dvs. det klassiska välfärdssamhället är vad som tecknas genom den här starka kopplingen mellan 11e husidal och 9e husets samvete (medvetenhet om de kosmiska och gudomliga morallagarna).

Synd bara att det finns krafter inom denna (s)-kongress som ser Månen (folkdjupet) som en fiende! När en kongress betecknas av Kräftan (inre angelägenheter) men förstahusets ägare Månen står i fiendens hus - tala om ett kluvet hus!

Djävlar har nästlat sig in i socialdemokratin, men det var inget nytt att partiet är djupare splittrat nu än någonsin när en del glömt eller aldrig brytt sig om vilka de djupaste värderingarna är.


Se också: Den fanatiske vårdvinstivraren som kallar sig socialist

Se också: Den avdöda socialdemokratins första kongresshoroskop

(Obs. kongresshoroskopet från partiets bildande gjordes 2010 och tolkningsmetoden är troligen enklare.)


Se också: DN, där Malin Ullhagen påtalar den brittiska högerregeringens försök att trycka de fattiga till botten - samma väg det avfälliga höger-(s) i sina "prioriteringar" också valt eftersom de är Satans eller Anders Borgs allierade. 

Ekonomismen - den goda Jupiter i Oxen i elfte idealhuset - visar att astrologins metoder är felbara! Man måste tänka "kring" systemet och få en känsla för den levande berättelsen. Att tekniskt/slaviskt följa spelregler är fundamentalismens sätt - en garanti för att aldrig nå ända fram till ämnets "själ". 

Problemet är att det inte bara över en natt går att förvärva klarsyn, inte om själen kanhända levt dussintals liv i materialistisk försjunkenhet. Att reversera den processen kan ta tusentals år i jordisk tid. Tur att själarna har evigheten på sig att nysta sig ur sina förvillelser!

Den fanatiske vårdvinstivraren som kallar sig socialist

[Se också: (S)-kongressen. Pengar är gott, men folkdjupet gillar vi inte!]

Widar Andersson (s) registrerade jag i något sammanhang där han aggressivt yttrade sig för privata vinster inom vården. Typiskt nog noterar jag nu att han också varit ordförande för Friskolornas Riksförbund. En klassisk klassförrädare med andra ord, en som bara använder socialdemokratin för att det ger honom ett nätverk i hans maktambitioner.

Horoskopet för denna man som i SvD ger statsvetaren Ulf Bjereld svar på tal är intressant. Men den som först nu upptäcker Sideriska siktet bör ha en IQ som ger passersedel till Mensa, det är helt enkelt inte längre möjligt att "on the fly" hämta upp tillräckligt mycket ledtrådar ur texterna för att på ett intellektuellt plan följa och förstå de tekniska resonemangen.

Widar Anderssons horoskop är spännande inte minst för de problem den bereder en uttolkare även med bloggens nya högre växel och bemödande att inte bara se t.ex. en välvillig - och välståndsskapande - Jupiter (här i Lejonets tecken) utan också utifrån sinnelagets Måne bedöma om det är en Jupiter som arbetar på sin högsta växel eller om planeten yttrar sig på sin fula sida, som en chanstagare och jägare efter lätta pengar - en typisk beståndsdel i din genomsnittliga ideologiska förrädare inom socialdemokratin.

(Göran Greider har samma dag med bravur visat hur de gamla tio Guds bud kan uppdateras och göras begripliga för just parti vars existensberättigande handlar om att stå på människornas snarare än kapitalets sida. En fantastiskt tydlig text, och knivskarp i logiken. Läs den för ett korrektiv till Widars orientering i livet! Finns i AB)

Den som skönjer något fanatiskt och påstridigt i den här högersossens blick, ser rätt. Det ska Vatten och Jord (den negativa polariteten) ha kredd för: de verkar resultera i väldigt få eldsjälar, eller fanatiker (beroende på vilken sida man bejakar). Det är uppenbarligen tonvikten på Eld och Luft i horoskopet som ger vinstvansinnet hos den här människan och visar samtidigt på hur Vågens tecken kan tappa hela balansen när inte individualiteten är stark nog att hålla begäret under kontroll.

Den sociala balansakt Vågens tecken är känd för ligger i det här månhoroskopet snyggt placerad i det kollektiva elfte huset för ideal - Vattumannens naturliga hus och ett perfekt hus för socialt demokratiska värderingar. (Det är ett faktum att få människor klarar av att hålla flera uppsättningar ideal i luften samtidigt - Fredrik Reinfeldts Jungfru i öster, ger t.ex. Kräftan i idealhuset och det är förvisso den privata lyckans tecken och som sådant en ren negation av den potential det elfte huset egentligen bär på. 

Vattumannen är ett betydligt större tecken i tanke och gärning än Kräftan och innefattar den enskilda, med dennes behov av en sluten liten Kräft-cell att kalla sitt hem och vara lycklig och trygg i. Vattumannen är "bakåtkompatibel", men Kräftan kan ännu inte se den större tänkare den också en dag kommer att tvingas bli.

Widar Andersson har således högre ideal och ideal mer lämpade att ta politiskt ansvar än Fredrik Reinfeldt som bara höftat till en politik (med likasinnade) som själviskt syftat till att ge dem i en position liknande hans egen ett lyft. Widar Andersson har åtminstone en teorietisk idealitet som omfattar Vågskålarnas insikt om rättvisa och jämlikhet. Inte minst är Venus hemma i härskarläge och detta är också ett år så domaren Saturnus passerar sitt upphöjda tillstånd i Vågen. Lustigt nog har vi Saturnus i Vågen just nu så det här är en avgörande tid när Åldermannen kommer att visa Widar Andersson om han valt rätt väg i livet eller inte...

Men det är inte svårt att lokalisera ett begär efter vinster och lyx och vällevnad som kan skada hans fina ideal... Månen i Eldtecknet Skytten ger ett förstahus som har båda eldplaneterna Solen och Mars med sig, som välgörare. Solen i Vågen är emellertid fallen i Vågen och har svårt att hävda sig utan att ingå i ett kollektivt sammanhang - men det har den här Vågen löst snyggt genom att Solen ockuperar det 11e huset för t.ex. ideologiskt grundat gruppumgänge. 

Solen i Vågen är nog den första att medge att "ensam är inte stark", men Widars sinnelag i Skytten har insett att sättet att expandera och lyckas i livet är att "nätverka" med andra. Den fallna Solen i Vågen kan sägas kompenserad, och den är för övrigt en verksam välgörare.

Sinnelagets Måne är neutral när Skytten håller första huset och detsamma gäller för dess disponent, den allmänt välvilliga och positiva Jupiter. Den som söker demonisk girighet i de här placeringarna söker förgäves. 

Om inte... Och här kommer jag tillbaka till en tanke om planeters "potential" jag prövat några få gånger. Sinnelaget i Skytten är i sanning ett universalistiskt sinne i teorin vill den "allt åt alla" eftersom Skyttens härskare är som ett ymnighetshorn. Jupiter är nu bara "neutral" - det är alltid gott att äga första huset, det ger planeten en verklig hållhake på livet (även om vi nu bara studerar sinnelaget, som är en realitet ett steg före syndafallet blir totalt och själen tar plats i en fysisk kropp).

 Varför Jupiter inte når full godhet trots att ett av dess två tecken ockuperar det viktiga förstahuset beror på att den är en naturlig välgörare som tillfälligen (accidentellt) råkar äga ett hörnhus (det 4e). Och då spegelvänds Jupiter och blir en verksam problemhärd. "Lätta pengar" är inget den här mannen borde befatta sig med om han vill förverkliga det 11e idealhusets vision om social jämlikhet.

Men vill han ens ha jämlikhet? Venus är hemma i härskarläge i Vågen men denna planet, som också har en bibetydelse av pengar och komfort är för den ständigt hungriga och expanderande Skytten en ond kraft! Skytten, som sann universalist, kan aldrig nöjda sig med Venus balans, den vill mer än så! Därför är inte Andersson en trogen partivän utan en klassförrädare. Trots att planeterna tekniskt sett inte varslar om några större problem.

Faktum är att Venus låter sin vän Saturnus leda vägen i Vågen och också begränsare Saturnus är en fiende för Skytten som vill mer! Nu börjar vi ana att Widar Anderssons 11e husideal är något så märkligt som ett hat mot vissa ideal - han hatar de "onda läror" som säger att det måste finnas en främre gräns för hur mycket pengar som hämtas ur socialt orienterad verksamhet (Luft).

Enligt läran om planetens potential är Månen i Skytten - allt gott åt alla människor - en större vision än den här högersossen egentligen tror på. För titta var sinnets disponent ligger: i Lejonet, ett mindre utvecklat Eldtecken än Skytten själv. Lejonet är fortfarande individcentrerad och har inte nått universalismens stadium. Högersossens psyke är således ett falskt sinnelag i den mån han ropar ut socialistiska slogans, det han egentligen vill är ohämmad expansion och stor rikedom (Jupiter) för Lejonen, dvs. cheferna i samhället. Och detta upplever han som sitt dharma, sin andliga niondehusplikt. 

Utan att ens ha ett ont dharma - utan att ens vara en spelpjäs som aktivt förstör för andra - driver denne man ett spel som han genuint tror på, och som åtminstone kallas för en "neutral" niondehusexpansion. Problemet är bara att han befinner sig i fel parti för denna vilja att berika sig själv och andra i privilegierade positioner! Det är därför man måste misstänka att han alltid varit en klassförrädare, hans sinnelag har sedan barndomsben velat liera sig med de rika salongslejonen (Jupiter i Lejonet), för det är ett sådant han alltid identifierat sig själv som. 

Men hans svaga Sol i Vågen insåg att som moraliskt veka Vågar ofta gör, att det enda sättet att förverkliga sinnelagets begär efter guldkant, var att liera sig med den social ideologi (Lufttecknen står för sociala och ideologiska dimensioner). Solen ser nämligen kärlek och pengar hägra lite längre fram i Vågens tecken, följd ännu längre fram av den dominanta chefsplaneten Saturnus. Men dessa båda som Solen vill haka på är verksamt onda och särskilt Saturnus är, tror jag, förklaringen till den fanatiska hårdhet med vilken han långt fram i livet bekänt färg. Hans 11e-husklubb är nu de som nått Jupiter-Lejonet - rikedom för individen genom att sälja ut socialdemokratins värderingar.

Men det här vore ett uselt försök att levandegöra den här himmelens tendenser utifrån kända fakta om man bortsåg från viljan till makt i horoskopet: ett tungt betonat tiondehus. Här hittar vi Mars i Jungfrun, men detta är en Mars som är verksamt god (till skillnad från t.ex. Fredrik Reinfeldts verksamt onda Mars-Jungfru i hans första ego-hus). 

Nu har det tionde inget alls att göra med personens djupare kvaliteter och i ett sinnelagshoroskop är det helt enkelt så att hans Mån-Skytt finner att kämpaanda för att nå maktens torn och tinnar vara något gott. Att Jungfrun står för arbetare och slavar men också för viljan att göra en vinst på sitt arbete kan tyckas som en motsättning, men som tidigare noterats arbetar inte Jungfru pro bono utan plöjer åkern i sitt anletes svett. 

Det här är ingen idealist, Jungfrun vill med få undantag ha ut något om hon ska engagera sig. För Widar Anderssons vidkommande, går det inte att undvika tanken på Mars-Jungfrun i tionde makthuset som en enerverande pickande och rätt självisk vilja att nå makt och därigenom förbättra sin materiella status i livet. Mars i Jungfrun ligger på hans expansionslystna sinne som en iller och när Jord angriper Eld så smutsas ofelbart den klara intelligensen och solkas av nesliga materialistiska betraktelsesätt. Så även om Mars i Jungfrun här är en verksamt god Mars (flitig och ligger i på Jungfruns vis), så finns en misstanke om att maktens tionde hus lockar av enbart materiell anledning och att det hårda arbete Jungfrun förvisso lägger ner ändå inte ska komma arbetaren tillgodo utan Lejonet - chefen! 

Inte ens "goda" placeringar kan hålla den faktiska historien utom synhåll. Det här horoskopet är inte arbetarens bästa vän, det är snarare än sådan svikare som säger; "får bara vi chefer ta ut en bra vinst så kommer säkert några brödsmular också att ramla ner till den fattige mannen." Det är med andra ord högerns kapitala lögn.

Är hela denna historia inte bara en tendentiös tolkning av ett egentligen rätt bra horoskop?

Låt oss se saken så här: det ideal du hyser i 11e huset påverkar din maktambition och din tiondehuskarriär. (Och omvänt är ju 11e huset "eventuell förmögenhet" av maktposition/karriär - det 11e är analogt till hur det 2a står för "min ekonomi" i relation till förstahuset.)

Om dina ideal är onda, är det då inte skäl nog att vara försiktig med tolkningen av det tionde huset. Widar Anderssons 10e idealhus börjar så bra med en svag ("fallen") Sol i kooperationens tecken. Tänk om det räckt så! Men detta är bara första steget i en trestegsraket som kan tyda på att själen i den här Widar-kroppen kommer att visa sin sanna form ju längre han lever. 

För det är ju så att Solen i och Saturnus är varandras motpoler. Hans ideal ännu i 30-årsåldern var säkert snarlikt den fallna Solens "kooperativa" (Vågen) känsla. Men den planet som leder hela detta minidrama inom Vågen och idealhuset är ju Saturnus, både i grunden en ond planet och här också verksamt så. Det är också den fula och snåla arbetsgivarens planet (som naturligt korrelat till det tionde arbetsgivarhuset).

Vad vi ser i 11e idealhuset är således en livslång degradering, så att ett gott ideal (Solen i Vågen/kooperativism) sakta - via pengarnas eller den onda Venus fula inflytande så småningom blir till en ond Saturnus som visserligen står i kooperationens tecken - och idealets hus - men nu har blivit folkets fiende, och socialdemokratins. 

Och vad driver på denna urartning genom livet, där hemskheten i hans själs förutbestämda form blir tydligare ju äldre han blir - Saturnus drar ju mot ålderdom och död? Jo, det hela började med sinnelagets Måne - barndomen och det första steg man har att använda sig av närhelst klockslaget är okänt. Det är Mån-Skyttens vilja att avancera och växa sig större som säkert har sin motsvarande berättelse i 11e idealhuset om en allt mäktigare och allt ondare människa.

Men för den här typen av analys av hur en bra människa kan sluta i helvetet krävs egentligen exakt klockslag och djupa kunskaper i de planetära cyklerna (dasha) som verkar på en människa under hennes hela liv. Den här bloggen förfogar över ingetdera, men med fantasi kan men knyta ihop den expansiva sidan i Eld med degenerationen i den intellektuella Luft som gjort denne Widar Andersson till en sjuk profitkramare.

Ibland är det helt enkelt bara dåligt gry i barnen, och vad än föräldrarna gör, går det åt helvete för avkomman.



Tillägg

Jag hade bara läst ett stycke av högersossens replik till statsvetaren innan jag skrev detta. Nu har jag på tio sekunder samplat en mening här och en där, och finner, till min förtjusning (eller förskräckelse) att han dels anlägger ett semantiskt tjafsperspektiv på ordet "domesticiering" - helt i linje med Fredrik Reinfeldts Mars-Jungfru - för vilken allt handlar om att härska genom att söndra, analysera sönder och på så vis smita från ämnet. 

För det andra att hela hans upplägg är historicerande. Han pratar om vilken socialdemokratisk självbild man ska välja och lägger upp en lång tidslinje. Detta närmast bevisar att han skrivit texten utifrån sin egen "sena" ålderdomsposition Saturnus (Tidens herre) - denna onda makthavare som nu förverkligat individuell makt och rikedom och, som den klassförrädare han faktiskt är, ställt sig på kapitalets sida och hävdar att det är sådan socialdemokratin ser ut. Definitivt ett tragiskt fall för Gehenna.

Adorno: Astrologi är för pseudobildade narcissister

Theodor Adorno - kritiker av den västerländska,
instrumentalistiska värderelativismen

 

I en passage [i "The Stars Down to Earth, and Other Essays on the Irrational in Culture"], kanhända mer sann idag än då den skrevs [tidigt 1950-tal], säger Adorno att ett "klimat av halvbildning är det bördiga fält astrologin sår i". Filosofen syftar på människor som just lämnat sitt naiva accepterande av vad de vetenskapliga auktoriteterna säger, men inte vet tillräckligt eller inte i tillräcklig grad utvecklat "tankens kraft" för att kunna ersätta sin tidigare acceptans med något bättre.

"Den halvt lärde har en vag önskan att förstå och drivs också av den narcissistiska önskan att visa sig lite bättre än vanligt folk, men han/hon är inte i en position att utföra komplexa och distanserade intellektuella operationer". 

Med andra ord, kvantmekanik är en svår nöt att knäcka, men astrologin erbjuder en sofistikerad förståelse av hela verkligheten i några få lätta steg. Och dessutom handlar astronomin om de avlägsna stjärnorna och planeterna "där ute" - rätt så kyliga och opersonliga. Med Adornos passande titel tar astrologin ner alltihop till jorden, eftersom den handlar om den unikt viktiga saken i universum, nämligen mig själv.

http://www.denisdutton.com/adorno_review.htm 

Essäförfattaren Denis Dutton med sin, uppenbarligen
eller möjligen, gode vän John Cleese.

Det går inte att motsäga den materialistiska vänsterfilosofen Theodor Adorno i hans illvilliga och sarkastiska analys av dem som flockas till astrologin, men samtidigt lyser hans egen "halvbildning" igenom, så att det blir lätt parodiskt. Om den här bloggen alls lyckats med något, har det varit att påminna - med indisk filosofi och astrologi - att "mig själv" eller egot är en förhållandevis ointressant komponent, om än en viktig utgångspunkt eftersom man behöver jordiska instantieringar av Världssjälen för att studera astrologin i praktiken. Ett mellanfall är förstås Chandra lagna-horoskopet baserat på Månen. 

Här rör sinnelagets skiftningar över en månad hela planeten Jorden och allt liv. Månens passage genom Jordtecknen är helt ointressant, död materia svarar inte på Månen, döda ting ligger bara oberörda kvar där de ligger med mindre de hamnat i närheten av ett vatten och rent mekaniskt förflyttas genom tidvattnets inverkan. Mer intressant är Månens passage genom just Vattenelementet, vilket påverkar alla som har en aktiv del i Jordens vegetativa själ. 

Människor födda då Månen passerar genom Luftens element eller Eldens, påverkas kanske inte synbart av månens faser, men Luft som mentalisering i det osynliga kan ge en viss intellektuell predisposition och Månens passage genom Eld kan omvittna att Världssjälen och dem som föds dessa dygn har ett livligt och direkt förhållande till livet självt. I romaren Plotinus variant på Platons filosofi är Intellekt och Genuint Vara (äkta existens) ett "dubbeltillstånd" och dessa liknar i hög grad Luft och Eld eller astrologins två affirmativa element ("positiv polaritet"). 

Den oegentliga existensen är den som en naturalist "i denna världen" ägnar sitt liv åt och beskrivs bäst genom den negativa polaritetens element Vatten och Jord. För människan i Vatten sker alltjämt en omedveten prägling från världen av Ljus och Intelligens, men vattnens föränderlighet gör de här människorna obeständiga - de ser Platons former (ledande principer) tydligt ena dagen, bara för att kort därefter ha tappat sikte på en god idé. 

Med sinnelaget i Jordelementet har all kontakt - eller åtminstone allt intresse - för den noetiska världen, den osynliga intellektuella verkligheten ersatts av en pragmatism. I Jordelementet förstår sinnet genom att titta på eller gripa om föremål, men söker detta sinne vända sig inåt har den en lång väg hem. De här födslarna betecknar själar som av någon anledning sökt sig så långt bort från Ljuset som det är möjligt. Lägre än den manifesta verkligheten - den materiella verkligheten - går inte att komma. För bortom den formgivna materien väntar bara prima materia, dvs. Kaos eller den rena Ondskan.

Naturligtvis modifieras dessa grundläggande indikationer om Världssjälens sinnelag av övriga planeter i kosmos, inte minst frågan om vart Solen önskar föra detta reflekterande sinne eller psyke i för riktning... Som synes är redan detta resonemang ljusår över Theodor Adornos generande okunniga syn på astrologin. Eller, låt oss säga att han har rätt om astrologin såsom västerlänningar praktiserar den och hur den västerländska grenen av astrologin faktiskt inviterat till detta mänskliga förfall genom att vara just västerländsk, dvs. egocentrisk. Antikens stora och vida vyer har västerlänningen sedan länge tappat sikte på. Vår är en döende civilisation.

Så, hur ser då Adorons eget horoskop ut? Jag menar, allt kan inte vara fel med en man som tycks ha genomskådat den västerländska borgaren ("moderaten") i dennes motbjudande instrumentaliserande av och manipulerande med siffror och sanning för att gynna sig själv! Adorno låter faktiskt som den här astrologiska bloggens kritik av just Jungfruns tecken såsom instrumentaliseringen av Moder Jord i syfte att ytterligare profitera på det naturgivna!

Horoskopet är i perfekt harmoni med astrologins förvisso smått elitistiska tudelning av "därovan" och "härnedan" där Eld (=Solen) betraktas som nobel och Jord som ett basalt, ärelöst element. Att Jordtecknet Stenbocken kröner den naturliga zodiaken och motsvarar "ärans" tionde hus, ska inte förblinda någon för den större verklighet som astrologin beskriver, den där ära i denna världen t.o.m. kan vara vanära ur själens perspektiv.

Solen och Saturnus är varandras fiender, men medan Solen enbart härskar över Lejonet visar sig Saturnus både som "själens form" (Vattumannen) men också i en lägre skepnad, som en enbart världslig strävare - det är då Saturnus via sitt basala härskarläge i Stenbocken.

Intressant nog har Adorno båda dessa fiender hemma i sina härskarlägen, Solen dessutom stigande i öster för maximal effektivitet, och Saturnus i Stenbocken som "fienden". Se Adornos stenhårda kritik i bildtexten här ovan:

"I stort sett allt människor ägnat sig åt sedan Odysseus dagar är ett uttryck för det instrumentella förnuftet."

Jag tror Adorno skulle ha blivit knäpptyst om den astrologi han förhånade så här exakt förutsagt vad han i sitt liv skulle arbeta mot, själv lika narcissistiskt skadad via Lejonet i första huset som de astrologins anhängare han nedgjorde. För är inte Saturnus i Jord just det rationella förnuftet och det ligger här i den självtjänande instrumentalisten Jungfruns sjätte hus - i den hellenistiska astrologins "olyckans hus" och i indisk astrologi "fiendens hus"?!

Lejonets självviktighet är ibland bara struntviktighet, men ibland befogad. Jag har ofta märkt hos verkliga Lejonet (dvs. Lejon enligt den sideriska zodiaken), att det finns något lätt patroniserande hos tecknet. De vet så väl att de är bäst och blir lätt förtörnade om de placeras i perspektiv - t.ex. genom astrologin. 

Hur kan det vara så? Jo, Solen saknar självdistans, den här planeten symboliserar vårt Vara, vår existens och den omvittnar att vi är en "jiva-atman", en levande själ. Att hoppa ur den här rollen är för Lejonet, där Solen är så extremt stark, mer eller mindre som att bokstavligen dö. Jag har hittat svår dödsångest hos flera Sol-Lejon och ett intressant sätt att lösa denna oförmåga att mentalt kliva ur sin egen existens utgör Humanisternas ordförande Christer Sturmark, vars Sol-Lejon helt enkelt löst den existentiella ångesten genom att förneka möjligheten till fortsatt liv - bara tanken på att behöva död för att sedan uppleva att det hela fortsätter är tydligen för mycket för många Lejon. 

Lejonet har sin kungatron i centrum i denna värld, i detta kosmos, därför är Solen enbart symbol för jiva-atman, själen i dess i-världen-varo. Astrologin antyder något om själens bakomliggande form via Saturnus, men jag tror inte man kan påstå att födelsehoroskopets Saturnus beskriver HELA SJÄLEN. Den kan ha andra sidor den inte önskar visa i just detta jordeliv, som denna människa, under detta horoskop.

Om man tror sig känna till tidigare liv och har horoskop för dessa födelser är det lätt att se hur Saturnus från fall till fall omvittnar en väldig variation i "omfång". "Dubbelstjärnan" Solen/Saturnus beskriver således bara själens eget kosmos som det ser ut i detta liv. Saturnus är den form som "informerar" den levande varelsens (Solen) livsvandring denna gång. Ibland är Saturnus dominant i horoskopet ibland, är "planen" inte lika tydlig...

Hos Adorno är nu narcissismen eller tendens att mäta andra efter sitt eget mått berättigad. Man kan inte se något som inte redan finns i ens eget väsen och med den här egocentriska Solen (egopunkten är långtifrån Solens bästa position om den tänkt sig göra gott) är Adorno därför väl skickad att se narcissister vart än han tittar! Exempelvis bland astrologer, dessa som ännu inte lärt sig tänka särskilt väl...

Varför den här Lejon-Solen får klartecken, trots dess tendens att bedöma andras rena intelligens utifrån sin egen, är förstås för att den indiska astrologin ger Adorno rätt: Solen i Lejonet är automatiskt en verksam välgörare när den stiger i första huset (det enda hus den förfogar över) och den kraftfullt intelligenshöjande Jupiter opponerar Solen från Vattumannen och är också den en verksam välgörare när Lejonet stiger i öster! Titta på mannens enorma ögon - intelligensen har till och med format hans ansikte!

Viktigt är därför att förstå att detta ger en socialist - han förstår det goda i att gynna hela folket (Jupiter i Vattumannen) men ser sig - och är - samtidigt ett så perfekt exemplar av människa som tänkas kan. Han har en god, stark och individualistisk Sol som genomlyser varenda cell i sin kropp. 

Och han är en äkta idealist, vilket framgår av Luft-Jupiters starka hörnplacering (emellertid inte så stark man kunde önska eftersom Jupiter i väster är ett svagt "världsligt" läge för den).

Men att horoskopet är idédrivet syns också genom det tredje mentalitetshuset som naturligen knyter an till det intellektuella Lufttecknet Tvillingarna. Eftersom alla tecken ligger i "rätt fas" med Eld i eldhus har vi här rättvisans Vågskålar i mentalitetshuset och krigaren Mars placerad däri. Mars råkar vara en tredje husets bhava karaka, Mars är Solens vän (båda är "Eld") och då Lejonet stiger i öster förvandlas Mars till en verksam välgörare! Dessa är extraordinära besked om Adornos intellekt. Han är "en av de goda" på planeten Jorden och naturligtvis socialist. 

Man kan fråga sig i vilken utsträckning en så här driftig och stark Sol ens reflekterar över saker (Månen = återspegling). Egentligen räcker det med att äga den noetiska (idévärldens) fullhet (Jupiter). Solens utflöde kan liknas vid Den Enes generösa utflöde vilket resulterar i nyplatonismens "fullhet av idé-former" (Vattumannen). Denna värld, "himmelriket", är ännu fullt medveten om källan till sin genuina existens (i den högre intellektuella värld som ateister aldrig kommer att kunna uppleva eftersom de i synd vänt sig ner mot Jord och Vatten). 

Hos Adorno tackar fullhetens Jupiter i Vattumannen, Solen, dess upphov för att detta magnifika intellekt existerar genom att blicka tillbaka (i opposition) mot Solen. Detta inomvärldsliga spel mellan planeterna är således en upprepning i miniatyr av det pre-kosmiska skeende genom vilket vi fick en värld att leva i.

På den "högre" nivån är detta horoskop närmast perfekt men man kan tillägga att nyplatonismens Den Ene är en helt negativ entitet som föregår sitt första utflöde Nous eller det gudomliga Intellektet. Detta Nous är på en och samma gång (för att återspegla enheten i Den Ene) både Existensen (Varat) och den Intellektuella medvetenheten om sin egen fullhet. 

Adornos Sol-Lejon ska därför bättre uppfattas som en inomvärldslig motsvarighet till Nous i den första, existentiella funktionen och Vattumannen som den här världens motsvarighet till det genuint existerande innehållet i Guds medvetande. Solen i Lejonet är därför inte nummer ett (som de mänskliga Lejonen utan religion i allmänhet inbillar sig) utan en aspekt av nummer 2 (där talet två utgörs av duaden Lejon/Vattuman).

Om Vädurens tecken repeterar västastrologin slentrianmässigt att den säger, "Jag ÄR". Det är lätt att missa att detta bara är egots konstaterande att det existerar avskilt från mamman och övriga världen. Vad då om Solen i härskarläge stiger i "Vädurens hus" som i Adornos fall? Man påminns om att Solen faktiskt är "upphöjd" i Väduren, så att vi antingen får en extrem narcissist, kanske t.o.m. en solipsist som tror hela omvärlden bara är en funktion av det egna Jaget. 

I detta har solipsisten i sak rätt. Solen repriserar på en lägre verklighetsnivå Den Ene men om man missat att Den Ene ALDRIG TAR BEFÄLET har man fullständigt gått vilse i ledarskapsteori. SolKungen och Vattumannen/Folket är idealt en enhet i denna världen och näppeligen en kung som står huvudet högre än undersåtarna och påstår sig vara deras huvud eller "hjärna". Denna falska idé har introducerats av Djävulens domän: Jord och Vatten, och det är i synnerhet Stenbocken eller Saturnus i Jord som kan göra sig skyldig till slikt tänkande i hierarkier.

I äldre kulturer ligger fokus korrekt på att kungen personifierar folkviljan, är folkets förkroppsligade huvud. Den "upphöjda Solen" i Väduren anknyter direkt till kraniet och hjärnan enligt indisk astrologi - och Platon placerade själens säte i hjärnan. Jämför "att tänka med könet" - Solen i Skorpionen! Men Självhärskaren (Solen) i Lejonet inhämtar naturligtvis Vattumannens/Folkets idéer och skänker dessa genuin verklighet i kraft av att vara den andra polen i denna tvådelade berättelse om "att existera och vara medveten om existensens rikhet". (Jämför den katastrofala politikern Carl Bildts pladder om Moderaterna som "den enda vägens politik" på 90-talet.)

Nå, har då inte Adorno någon nytta av sin Måne i Väduren? Har Solen i Lejonet redan hittat sin perfekta sparringpartner i Jupiter i Vattumannen? Det senare skulle ju tyda på en individ som var helt uppfylld av intelligens och inte överhuvudtaget behövde tänka: svaren på alla frågor kom ögonblickligen för Adornos rena Intelligens! Ja, jag tror det var så den här mannen fungerade psykologiskt. Han måste ha haft en exceptionell intuition även om han själv kanske skulle kalla det "självklarheter". Han såg den orättfärdighet västerlänningen sysslar med från morgon till kväll men diktar ihop borgerliga lögner om för att sanningen bränner så smärtsamt...

Men Månen är på inget sätt helt deaktiverad. En Sol helt utan Måne blir en ohörsam aktivist. Månen i Väduren må se jagisk ut som placering, men psykologen och filosofens sinnelag disponeras faktiskt från Mars i den sociala kooperationens tecken Vågen. Och här är den som sagt en verksam välgörare och utomordentligt välplacerad i det tredje huset för intellektuell verksamhet. Jag tror därför man kan lita på hans omdöme när han i USA:s horoskopspaltläsande befolkning såg intellektuella spädbarn - ett folk på en nioårings mognadsnivå.

Eftersom Adornos Lejon ligger "i fas" med horoskophusen, hamnar Jordtecknen där de hör hemma: som basala materiella resurser. Hur väl Stenbocken i den profitlystna Jungfruns sjätte hus indikerar "instrumentellt förnuft" har redan kommenterats, men även andra huset för "min ekonomi" är en problemsektor. Det är verkligen notabelt att Lejonascendentens tre verksamma illgörare (Saturnus, Venus, Merkurius) alla ligger i materialistiska Jordtecken! 

För den nobla Eldmänniska som Adorno är, blir dessa naturligtvis "the bad guys" - borgarens falska vridande och vinklande med sanningen för att själv i varje läge gynna sina resurshus. I detta arbete är också den ytliga formen av västastrolog ett medel att hålla ytliga människor som mentala slavar, låsa dem i sina konsumtionsmönster! Adorno känner den här ondskan i sitt eget horoskop men han väljer att ta parti för den högre sanning som ges via den "positiva polariteten" i horoskopet. 

Om man placerar astrologin under Saturnus, är det inte svårt att förstå hur illa lämpad Adorno är att förstå doktrinen och varför han, den geniale, väljer att puckla på den mest korkade formen av astrologi. Solens vilja att bara leva och systemskaparen Saturnus är, som sagt, svurna fiender till varandra. Och en sämre placerad Saturnus än Adornos får man leta efter. I sjätte huset hittar man hans "fiender"!

Fast jag inte noterade hans namn förrän för några dagar sedan, i en läsvärd artikel i Aftonbladet, slås jag nu över hur mycket hans tankevändningar liknar den här bloggens, där också intellektsvärlden kontrasterats mot förfallen materialism sedan i princip bloggens första inlägg.

I bloggarens horoskop emellertid inte godheten lika påfallande och vem vet, det kanske bara är hans (frivilliga) fattigdom som fått ett eget liv och nu demoniserar materialismen - han har ju inte en enda riktig planet i Jord att falla tillbaka på utan det hela blir bara en konstruktion i tankens värld!

Till sitt eget försvar vill då bloggaren peka på det indiska dasha-systemet där de planetära cyklerna antyder vid vilka stationer vi befinner oss vid olika livspunkter. Jag har tidigare beskrivit hur jag nästan samtidigt med att jag gick in i skrivaren Merkurius period i livet halkade in i undertextandet på ett banalskal (och snart nog halkade ut igen vid lågkonjunkturen 2008). Skrivaren Merkurius fortsatte dock att styra sinnet (den populäraste indiska dasha-metoden utgår från sinnet eller Månen), och i december 2008 startade jag en blogg, i mars 2009 följd av denna (som nu får härbärgera alla sorters inlägg).

Merkurius är bloggarens ascendenthärskare och med Månen i Tvillingarna i första huset och Merkurius i Vågen i det femte politikerhuset, kan det i backspegeln tyckas nästan ofrånkomligt att det borgerliga samhällets åldersdiskriminering på arbetsmarknaden (och många andra missförhållanden som Reinfeldt infört) skulle trigga en senkommen politisk medvetenhet. När allt kommer omkring är både bloggarens sinne (Månen) och intellekt (Merkurius) neutrala krafter (som sig bör för en rapportör) och skrivarens femtehusplacering säger att detta är hans dharma - hans plikt mot sin själ!

Titta nu på Adornos två dharma-hus, det femte och det nionde, och se hur fenomenala de är! Jupiter äger det individualistiska femte och är själv placerad i ett hörnläge (hus 7) för social kooperation och effektivitet i världen. Jupiters kollektiva Vattuman-dharma påverkar också Adornos Sol i Lejonet så att den blir mindre solipsistisk än normal för tydliga förstahuspersonligheter. Och filosofens nionde hus - "det bästa huset" (naturligen styrd av den gode guden Zeus/Jupiter) har här den verksamma välgöraren Mars, som från den intellektuella analysens tredje hus måhända antagoniserar korttänkta narcissister (Månen i Väduren) men gör det för en god sak, av en genuin vilja att skänka folk den intellektuella världens fullhet och inte bara en banal ego-fjäskande skitastrologi. 

Adorno "placerar" det enkla sinnelagets folk i det nionde huset för det allra bästa, där Guden ska välsigna dem. Och välsignelsen han vill ge de "sublunära" och jagiska sinnena är förstås den intellektulla sfärens fullhet (Jupiter i Vattumannen).

Och någon menar att man också kan beskriva den här bloggen i snarlika ordalag, skulle det smickra. Men jag förmodar att läsare med det perspektivet inte upptäckt bloggen (att journalister tycks läsa av den i jakt på vinklar är en annan sak). Svenskheten har så avsevärda skygglappar - åldersdiskriminering på arbetsmarknaden är väl det minsta och mest uthärdliga problemet - att den kanske borde ha skrivits på engelska från första början. Adorno - och bloggen - driver en diskurs som är föga representerad i det här landet. 

Det är lätt att vara efterklok men med 500-700 besök per dygn kan bloggen knappast sägas vara annat än ett fiasko när man ser vilka bloggar och ämnen svenskarna i hundratusentals flockas till. Att svenskarna lever så starkt under den irrationella själens (Månen) inflytande är möjligen ett argument för att välja Stefan Stenudds klockslag för Regeringsformen! Med sideriska Jungfrun stigande i öster skulle vi få ett scenario som jag skisserade mot slutet av föregående inlägg - Kungen av kriminalitet - typ 1 och 2!

*****

Så! Nu ska jag ut på nätet och leta biografiska data om Adorno. Hans barndom (Månen) i det nionde filosofiska och/eller religiösa huset, är naturligtvis ett intressant ställe att börja nysta i, med tanke på att han som vuxen blev filosof.

Kungen av kriminalitet (typ 1 och 2)

Henning Mankell är författaren som satte svenska deckarromaner på världskartan. Expressen låter dominanten såga den falska och vinstjagande copycat-verksamheten som var och varannan författare i genren (inklusive förlagshusen) ägnar sig åt.

Franske statistikern Gauquelin upptäckte att genomsnittligt framgångsrika människor har svagare horoskop och att astrologin bara visar statistisk signifikans vid undersökningar av de främsta inom en viss bransch. I så fall borde Henning Mankell vara Sveriges kanske enda horoskop som duger att använda för att förstå kriminalromanförfattarens psyke och astrologiska signaturer!

Det är inte utan att man är beredd att instämma i Gauquelins upptäckt. Ett tydligare skurkhoroskop än Henning Mankells går knappast att föreställa sig. Men av någon anledning skriver han om brott istället för att begå dem!

En symbol för "kungen av kriminalromaner" är väl det första man noterar genom det här månhoroskopet. Kungamakaren Regulus ockuperar med nödvändighet det tionde huset för social status och ära när Skorpionen stiger i öster. Samtidigt omvandlas den fallna Månen i Skorpionen i någon utsträckning och blir en verksam välgörare i första huset!

Och det är väl tur det, när samtidigt Regulus upphöjer kriminalitetens planet Mars till horoskopet mest kraftfulla princip! Det betyder att Mars inte bara får kungastatus (en krigarkung eller kung över brottets bana) utan att också det kolsvarta och mörkt seende sinnelaget eldas på av en positiv Mars så att de kylslagna Vattnen hettas upp. "Sensationalism" - någon som är värd att se eller vars verksamhet skapar rubriker!

Med ett verksamt gott sinnelag disponerat av en gudabenådad Mars och med det personliga första huset och den sociala ärans tionde hus går det knappast att säga annat än att ALLA SOM FÖDDES UNDER TVÅ DYGN var potentiella kungar av brottets bana! Det skulle vara extremt intressant att ha tillgång till straffregistret och se om kosmos - för balansens skull - också producerat ovanligt många brottsdömda under de här dagarna! 

För Skorpionen lämnar öster och Mars-Lejonet inte längre ockuperar ärans hus, då kollapsar hela den här himmelen och kan som värst ge tidpunkter då en fallen och ond Måne hittar stöd från en ond Mars och där den senare fortfarande hämtar "välsignelser" från Regulus för framgång i en riktigt solkig karriär!

Mycket mer kan sägas om Mankells karta, inte minst den problematiska oppositionen mellan den utagerande Solen och lagens långa arm - Saturnus - och aspektens vadande i gyttja (Jord+Vatten). Men den dominanta signaturen är naturligtvis den konungsliga kampen på liv (Lejonet) och död (Skorpionen) för det rätta.

Motivet till alla de brott Mankells hjältar kan nog ses i den här sorgliga gyttjeaxeln: det handlar alltid om monetära eller materialistiska tillgrepp. Jag har inte läst en enda deckare i vuxen ålder, men föreställer mig livligt att det är den materialistiska aspekten av "svenskheten" i vårt nationalhoroskop som återspeglas av Saturnus usla position i Kräftan och dess opposition till en Sol i Stenbocken som samtidigt lyckas vara disponerad och opponerad av Saturnus.

*****

Sist men inte minst måste man notera att Skorpionen i första huset har båda de andra Vattentecknens härskare på sin sida, som "verksamma välgörare". Att den dubbelt välgörande (essentiellt och verksamt) Jupiter ockuperar första huset för Mankells eget sinne bara understryker hur kraftfulla de här två dygnen då Månen passerade Skorpionen är - på gott och ont. 

Tänk återigen en situation där första husets ockupant förvandlar både Måne, Mars och Jupiter till verksamma illgörare! Finns ens en sådan tidpunkt under dessa dygn?

Nja käpphästar i all ära, men astrologin är komplex! Oxen stigande är förvisso kritisk, med en verksamt ond lyckojägare (Jupiter), ett sinnelag disponerat mot det onda, samt den naturliga illgärningsmannen som verksamt neutral. Tvillingarna är också ett kritiskt ascendenttecken om inga andra faktorer "åtgärdar" de verksamt onda Jupiter och Mars och den neutrala Månen.

Men det finns ett tecken stigande i öster som verkligen hotar att spåra ur eftersom Måne, Mars och Jupiter alla är verksamt onda för det. Det är vinstprincipens och självtjänandets Jungfru som antingen har dessa tre mot sig eller riskerar att uttrycka deras onda sidor genom den egna personen.

Självtjänandet är maskerat i tv-reklamen som den egocentriska människans eviga daltande med sin kropp, via schampo, hudcremer och tusen andra produkter genom vilka individen kan förtränga omvärldens existens och begränsa sitt liv till fåfäng uppmärksamhet på den egna kroppens välbefinnande. (För män utan homotendenser, byt ut "kroppsvård" mot "teknikprylar".)

Bäste läsare, varför har Fredrik Reinfeldts horoskop tillägnats fler inlägg än någon annan svensk politiker (förutom det faktum att det handlar om statsministern)? Jo, hans Jungfru i öster och Månen, Mars och Jupiters positioner beskriver perfekt en bona fide brottsling! En som valt att bedriva sin onda livsgärning i skepnaden av en själviskhetens ideologi. Han är därtill mer än troligt den typ av sociopat vars livslögn ätit sig så djupt in att han faktiskt tror på sin egen politik.

Tror man själv på sin livslögn övertygar man bättre än de som enbart söker manipulera. Så även om Reinfeldt står och tränar in sina poser framför spegeln (vilket han röjde inför valet 2010) finns det också något genuint över hans presentation. För de som tror på nonsens som att "kläderna gör mannen" ÄR han en äkta gestaltning av medelklassens mediokritet. Lögnerna, fusket med siffror och fakta i debatter, ÄR hans andra natur - detta sorts tänkande följer med som kostymens naturliga korrelat. Han har ingen sanning i sin kropp!

Men även den "genuint onda" har astrologin förutsagt genom att den verksamt onda förmögenhetsplaneten Jupiter i Oxen befinner sig i horoskopets ena dharma-hus (det 9e). Där symboliserar den en närmast religiöst driven "pliktkänsla" att rövslicka dem som i ondska skapar sig förmögenheter (Oxen har tydliga kopplingar till "den egna plånboken" vilket är ännu en av de infantilismer som politiker serverar det svenska folk man uppenbarligen tycker är fullständigt tappade bakom en vagn eftersom det serveras dagisspråk - se bara de speciella formuleringar som gäller i den politiska diskursen. Man blir mörkrädd!)

Detta "onda dharma", denna själens medfödda plikt att gå ondskans ärenden gör Reinfeldt, vilket jag tidigare sagt, till den ultimata fursteslickaren. Hans verkliga uppdragsgivare är naturligtvis Storkapitalet och inte Sveriges folk. Han sol-och-vårar Sverige varje dag han får sitta kvar vid makten.

*****

Den som sneglar på stycket för planeternas verksamma natur, ser naturligtvis att även Vattumannen i öster resulterar i samma trojka av illgörare som för Jungfrun. Men här begränsade vi oss till "kungen av kriminalitet" inom det här landet, och vilken bättre kontrast kan man tänka sig än det grova brottets planet Mars som en välgörare och därtill kungavärdig i fallet Mankell, medan samma Mars istället är en "dubbel illgörare" och extremt egocentrisk (pga. tecknets negativa polarisering) där den stiger i öster vid Reinfeldts födelse. 

Hos Reinfeldt verkar Mars enbart som ett stigma eller ett missprydsamt födelsemärke (vilket man kommer att hitta på hans lekamen om kroppen någonsin examinerades). Minns hur offret för praktikantknullaren, en viss amerikansk president, sade att hon kunde identifiera honom genom en viss egenhet med hans manliga organ.

Detta "brännmärke" - vilket det än är, kanske en fysisk deformitet - berättar för de insatta att han var utvald för Ondskan i detta liv som Sveriges "landsfader". 

Och förstå, detta mänsklighetens bottennapp eftersträvar Stefan Löfven att efterlikna i så hög grad som möjligt!

Bill Clinton har, precis som Reinfeldt, Mars stigande i öster i Jungfrun, men ex-presidentens karta är inte lika entydigt ond eftersom hans Merkurius och Saturnus står så oerhört mycket bättre placerade än den svenske statsministerns. Clinton har inte Reinfeldts sjukliga demonisering av motparten. 

Moderaternas sosse-hat är ett uttryck för den sinnessjukdom som är människans girighet. Minns hur Månen/sinnet naturligen är en signifikator för begärsnaturen, och det är troligen därför bloggen i 402 horoskop hittat Månen i Jungfrun som extra brottsbenägen (eller åtminstone benägen att åka dit och dömas för sina överträdelser). Men det de tre onda, Månen, Mars och Jupiter, är en separat observation. För samma tre gäller ju som onda för Vattumannen i öster men ingen indikation hittades på att Månen i Vattumannen i sig skulle vara brottsbenägen.

Luftens andar

Amerikanska aktrisen Megan Dodds på mognadens väg

"[Luftens andar] kan sänka sig ner till lägre regioner snabbare än tanken och bli synliga efter att ha tagit på sig en kropp [formad] från de tjockare luftlagren. ... De här andarna stör ofta luftrummet och frammanar stormar och åskoväder. De är inte låsta till en form utan kan byta skepnad..."
— Randall Hutchins, om andeväsendenas ("sprites") natur på Shakespeares tid.

Jag hittar det här citatet i engelska Wikipedias uppslag om Shakespeares pjäs Stormen när jag sökte information om "aerial spirits".

Just en delikat luftens ande var nämligen exakt det som drabbade mig när jag såg en annorlunda filmatisering av Askungen med Drew Barrymore som den enkla flickan som vann prinsens hjärta. Megan Dodds tog i den här filmen på sig den föga avundsvärda rollen som Askungens elaka och förljugna halvsyster.

Sedan två "blå drömmar" ledde mig till upptäckten av den gamla zodiaken för några år sedan och ställde saker tillrätta - jag har alltid känt mig som en blå tänkartyp och alls inte som den i huvudsak Vattendominerade människa den västerländska zodiaken påstod att jag var - verkar min känslighet för människor och de fyra elementen ha ökat. Tänk att leva ett helt liv i västerlandet och använda en felritad karta - man sätter fel etiketter på precis allt! 

Jag har i skrivande stund inte läst Wikipedia om pjäsen Stormen (ska göra det när de här raderna rensats ur systemet), men när jag rullade sidan på jakt efter dessa "aerial spirits" kunde sökningen inte ha träffat mer rätt. Megan Dodds filmkaraktär störde verkligen luftrummet och hon väcker på ett ställe visst uppseende genom ett okontrollerat vredesutbrott ("storm & åskoväder") mitt framför franske kungen och hans drottning.

Genomgående i kostymfilmen var hur närapå genomskinlig Megan Dodds som person tedde sig (blond, blek och med djupseende blå ögon), och jag visste genast att det här måste, precis som jag själv, vara en person helt driven av Luftelementet.

Och hur riktig var inte den intuitionen.

Månen når Tvillingarna ungefär vid sexsnåret, Kalifornientid. Med tanken på den "chock" jag upplevde redan första sekund kvinnan kom i bild, måste det röra sig om en Måne i Tvillingarna, precis som undertecknad har. Luftelements väsen rör sig, som citatet säger, snabbare än tanken.

Renässans-Englands lära om elementalväsendena kan säkert förbindas tillbaka till äldre föreställningar om daimones som befolkar luftrummet kring jorden. Se hellenismens beteckningar: det tolfte huset som den platsen för den "onda daimonen" och det högre belägna elfte huset som den "goda daimonen". Men är frestad att komplettera: "den onda daimonens luftlager" och "den goda daimonens luftlager".

Jag har tidigare föreslagit att tanken på onda andar kommer från att luften blir allt fuktigare ju närmare den korruptibla världen nere på plattmarken man kommer. Luft och Vatten är inga vänner och de högre och tunnare (och torrare) luftlagren associeras med välvilliga eller goda daimoner medan osaliga eller illvilliga andar är de fuktiga luftsjoken. Redan Herakleitos utbrast att den "torra själen var den bästa".

Påminner man sig då att Saturnus i indisk astrologi betraktas som ett essentiellt luftväsende och i väst tilldelades epitetet "själens form" och ävenledes i hellenistisk astrologi korrelerar till den goda daimonens 11e hus, då har en åldrig föreställning ganska väl ringats in.

Den äldsta astrologin kände väl inte ens till den moderna elftehusbetydelsen "klubbar och föreningar" - detta är rationella förlängningar som tillkommit. Betydelsen "ideal" kan man dock tänka sig går tillbaka till äldsta tid av skäl som strax kommer att klarna.

Solens första timmar i synlighet är fortfarande så nära "underjorden" att den nyfödda dagen (den återfödda själen) alltjämt minglar med jordelivets låga och felaktiga disposition. Tolfte är dock ett hus som anknyter till Vattenelementet och den vegetativa själen som tenderar att binda människan i simpla och djuriska behov och beteendemönster. Att dårhus och fängelser och andra slutna institutioner kopplats till det tolfte huset kanske säger en del om att folk alltid upplevt att man måste begränsa den onda daimonen och skydda samhället från dem som är besatta.

Den slutna klostermiljön är förvisso en variant, där individer självmant bestämmer sig för ett liv i avhållsamhet just för att eliminera de sista resterna av en ovärdig sida i andevarelsen. Indisk astrologi har exakt samma idé: i 12e huset kan moksha (befrielse) uppnås. Jag blir mer och mer övertygad om att den indiska astrologins tradition om "sängkammarens hemliga nöjen" eller sex är ett specialfall, kanske ett tillägg från förespråkare för sex som en metod att uppnå högre medvetenhet om enheten mellan själ och Gud.

Sekulär skräpforskning tröttnar aldrig på att förklara att nunnor/munkar i hänryckt bön aktiverar samma områden i hjärnan som är verksamma vid sex. Den moderna skräpforskningen låter med detta antyda att vad religionen talar om "bara" är neuroner som fyrar av. 

Utfransning. De materialistiska reduktionisterna kanske bör vänta lite med segerchampagnen. Ny forskning från Holland har visat att människor som minns sina nära döden-upplevelser har betydligt bättre och mer detaljrika minnen än vad vittnespsykologin är van vid.

Detta är en tydlig indikation om vad den ockulta traditionen alltid sagt: frånvaron av en fysisk kropp gör alla upplevelser mycket klarare, själen ser och förnimmer utan tillgång till kroppsliga organ. Se vad jag tror är den aktuella forskarrapporten här. Den nämndes i någon svensk tidning nyligen, men jag minns inte vilken.

Först med Solens dagliga passage genom den goda daimonens elfte hus har nattens dagg avdunstat från gräsbladen och Solens torra och heta natur börjar kännas. Den irrationella Naturens demoner har ingen plats så här högt upp i luftlagren. Och det är här vi hittar "luftens andar" av bättre sinnelag.

 Kanske är det därför det 11e huset så småningom fick innebörden av "idealism" och "social föreningsverksamhet" - de irrande och smutsiga andarna på låg nivå hittar sig ofta inkastade i fängelseförvar eller offer för girighet eller orena lidelser, men höga och nobla (och "torra") "saturniska andar" är rena platonska idéväsen, rena former, levande intelligenser! Andevarelser är sociala, de minglar i grupper (precis som deras lägre motparter - människorna på jorden) 

(Jag ska återkomma till Saturnus som Intelligens i ett annat inlägg.)

Aktrisen Megan Dodds är ingen tolftehusvarelse men i filmen visade hon tydliga prov på förmåga att gestalta demonisk anfäktelse. Och faktum är att Mars i Fiskarna angriper Månen i Tvillingarna - en tydlig parallell till den onda daimonens sektor där tankeväsendet sjunkit så lågt ner i den fuktiga atmosfären att den "irrationella själen" har vunnit insteg och tränger bort den högre rationella själens gåvor. Dodds fick här en roll där hon kunde få rasa ur sig något som även finns i hennes verkliga andliga beskaffenhet.

Men bortsett från det, vilket fascinerande horoskop! En månascendent leder i det här fallet till den fenomenala niondehusplaceringen för Solen i Vattumannen, vars koppling till det 11e huset för den goda daimonen inte ytterligare behöver förklaras.

Solen är nästan barockt förstärkt av Drakhuvudet som i det nionde huset indikerar andlig hunger eller ambition: "Megan Dodds graduated from the famous Juilliard School, where she tackled a wide range of classic plays including "The Seagull," "Misalliance," "Macbeth" and "All's Well That Ends Well." (imdb.com) "

Samtidigt är Solens disponent Saturnus visserligen fiende till den levande själen i världen (Saturnus är den inkarnerade varelsens dolda eller bakomliggande form), men väl placerad i sitt eget 11e hus för den goda daimonen och det goda umgänget!

(Apropå Sol och Saturnus som varandras fiender får Moses får höra ur den brinnande busken att ingen kan se Gud i ansiktet och sedan leva - vissa saker är absoluta antiteser.)

Är det sedan med dessa skarpa astrologiska indikationer att förvåna sig över vacker men också kylslaget utomjordisk kvinnan ser ut. Det skulle verkligen vara en spännande uppgift att lokalisera några hundra eller några tusen barn som föddes i världen under de två dygn Jupiter i Vågen lade grunden till en stor triangel i Luft och Månen steg in i Tvillingarna för att fullborda triangeln! 

Kommer en ovanligt stor andel av dessa människor att uppvisa den gamla själens "long face" (vi kallar det respektlöst hästansikte) och samma sällsamma karisma från en själ som redan är långt borta från jordelivets petitesser fastän alltjämt kvar i en eller annan fysisk kropp?

*****

Som tidigare noterat är inte Tvillingarna i öster något vidare lyckosamt ascendenttecken om det är verksamma välgörare man söker omge sig med (och ta egen färg och ton från). Det är helt korrekt: Tvillingarnas härskare Merkurius ska vara en neutral rapportör och står varken på de goda eller de ondas sida.

Som månascendent är det mycket tydligt - den indiska traditionen ser filosofi i den här placeringen. Kärleken till vetandet som sådant, kan inte ta parti. Då blir man en förblindad ideolog som t.ex. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg - människor som kan köra ett helt land utför ättestupet utan att förstå vad de sysslar med. Filosofi kräver att man kan rannsaka t.o.m. sina egna tankar

Och, handen på hjärtat, hur många är det som står fria från den ständiga ström av tjatter som löper genom hjärnan? Eller kan få stopp på den här invasionen av "tankedaimoner" och kritiskt utvärdera dem? De flesta människor ser ut som igenkläggade avloppssystem i sina psyken!

Vad jag är ute efter här, är att det förhållandevis simpla psyket (fastän nog så komplex när det inte fungerar väl) i Tvillingarna direkt kontrolleras av en högre instans, intellektets planet Merkurius. Kärt barn har många namn och en viss oreda är att vänta när man söker harmonisera olika tankesystem med varandra.

På sanskrit heter Merkurius Buddhi och planeten är därför potentiell platshållare för ett enormt intellekt som kan liknas vid Guds eget! Kosmiskt medvetande med andra ord. Å andra sidan är sekulära västerlänningar inte vana vid att "skallen" innehåller så mycket mer än vett och förmågan till logiskt eller koherent resonemang, så Merkurius i västerländsk astrologi har begränsats av den här kulturens tillkortakommanden.

Megan Dodds sinnelagsascendent är remarkabelt neutral: Månen/sinnet är ofärgat, det underliggande intellektet Merkurius är neutralt och ofärgat och t.o.m själens form Saturnus är neutralt. Kvinnan är så luftblå och himmelsk att hon nästan verkar sakna mänskligt kött och blod. (Titta på fotona!)

Visserligen är Solen och Jupiter i den stora Lufttriangeln verksamma illgörare, men då ska man inte glömma att både femte och nionde är dharma-hus - "vad själen är förpliktad till för att vara sig själv trogen". Saturnus - själens form - äger hela hennes explosiva och dramatiska uttryck via den verksamt onda Solen så vi kan inte ens säga att hon är en av de själar som planterats på jorden för att skapa illdåd för sådana som förtjänar en minnesbeta. 

Men jag kan tänka mig att hon gillar att dra dramatiska och kanske också smått destruktiva roller eftersom hon gillar att gestalta dem för DET HÖGRE GODA. Hennes utagerande Sol disponeras ju av den stora regissören Saturnus, som från elfte idealhuset (och de goda daimonernas sällskap) söker lära den famlande mänskligheten något om sig själv.

Gå nu gärna till horoskopet för den 17e greven av Oxford, Edward de Vere, som jag varje gång jag elchockas av en aktris som Megan Dodds blir alltmer övertygad om skrev under pseudonymen Shake-Spear. Se hur perfekt Väduren och Vattumannen samverkar på grevens himmel och hans sentida uttolkerska!

Megan Dodds är förstås inte det första namn man kommer att tänka på i samband med barden - jag visste tills helt nyss inte ens om att hon existerade - men säg då istället (rakt ur huvudet) Kenneth Branagh, vars horoskop jag ännu inte kommenterat (främst för att jag inte är någon litterär människa eller teatermänniska). 

Jag har i det skrivande ögonblicket ingen aning om hur hans horoskop ser ut, men min gissning är att vi återigen kommer att hitta Eld och Luft i viktiga roller. ...(räknar och ritar)...
 

Minsann! Man ska lita på sin intuition:
 

Solen och Merkurius saknar intensitet här, men han har gjort sig ett stort namn via Shakespeare som världens mest kände uttolkare av dennes pjäser på film... Jag ser att Kenneth Branagh har exakt samma 10° Tvillingascendent som jag själv... Mitt möte i en dröm med vad som måste ha varit greven av Oxford, har jag relaterat på annat ställe. 

Branagh har också scenkonstens Lejon i tredje "Tvillinghuset" för sång och dans, men eftersom hans Mån-Lejon har en så svagt placerad disponent (Solen i sjätte huset), skulle man kunna tro att Branagh själv skyggade scenen och nöjde sig med regi. Men nej, han är ju en livlig skådespelare själv, och för detta måste man söka Solens (utagerandets) disponent Mars: placerad i den egna kroppens första hus - hur skulle en sådan nöja sig med att bara befinna sig bakom kameran?!

Branaghs - och min - Tvillingascendent och dragning mot Shakespeare (ofrivillig i mitt fall - det var inte jag som sökte upp honom det var en "aerial spirit" som kom till mig i grevens form) - gör den på Shakespeare uppfödda Megan Dodds Måne i Tvillingarna än mer trolig. Triangulering med hjälp av människors horoskop - om man bara har en zodiak som fungerar (den sideriska, inte den västerländska)!

Fruktan styr borgarens livsväg

Läs DN:s sedvanligt anonyma ledare som idag är länkbar - nu gäller bestämt inte policyn att isolera sig från övriga internet som jag antog i inlägg i förrgår.  

I dagens DN-ledare kommenteras Vänsterpartiets invit till Socialdemokraterna i samma tidning, och den tungt vägande invändningen mot Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är följande:

"Principfasthet får lätt något skrämmande över sig när den visas av ledaren för ett parti med totalitära, antidemokratiska rötter."

Med detta har väl stockholmstidningen DN för deras läsare förklarat vilka de är: sedan generationer bofasta eller inflyttade individer som sökt sig innanför den stora statens murar för att de är fega och rädda - en sorts folk som inte tror sig kunna lyckas i livet med mindre de utgör en kollektiv klump av dallrande själviskt begär. 

Tillsammans vältrar de sig fram och påminner om borgerskapets ondska från tiden för Franska revolutionen. Låt aldrig ett pack obildade materialister få särskilt mycket att säga till om i politiken. De väljer alltid den sämsta vägen.

Att ställa en ryggradslös människas fruktan mot heroisk och kanske t.o.m. militant beslutsamhet (DN:s anonyma ledarskribent använder visserligen ordet "kommissarie"), påminner fånigt mycket om hur jag noterade den ädla kämpens signatur redan i den första granskningen av Jonas Sjöstedts födelsehoroskop och hur - med pikant kontrastverkan - jag läste in rädsla i numera politiska chefredaktören Wolodarskis grundsyn i det första inlägget om hans horoskop. 

Det är den vanliga historien om hur astrologins symboliska Eld avdunstar Vatten - vilket för tecknen Kräftan, Skorpionen och Fiskarna utlöser fruktan och kamp för det egna välmåendet hos de två första - Fiskarna är här intressant och viker som "den frivilliga martyren" ner sig och går vinnande ur förlusten! De två första fortsätter att vara mentalt fjättrade av den blott vegetativa själens logik. De tänker som sparrisar!

Kan den antika astrologin månne vara så makalöst exakt att vi bara utifrån zodiaktecknen kan höra fingeravtrycken. Är den anonyma DN-ledaren skriven av just Wolodarski? Jag har tidigare pekat på hur Kräftans tecken representerar fruktan, girighet och ringmurar inom vilka borgarna försöker smörja sitt krås i lycklig omedvetenhet om att det finns rättvisekrav att ställa på ett gott styre. 

*****

Innan den anonyma ledarskribenten förklarar vilka ynkryggar DN:s läsare är, har han dock hunnit göra en bra analys av varför Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet så fullständigt hamnat i skuggan. Läser man de dominanta nätmedierna - alla högervänliga - är det som om partiet inte ens existerar.

Inför den uteblivna "Sjöstedt-effekten" praktiserade jag lite självrannsakan i ett senare inlägg (lycka till med att hitta det på denna oöverskådliga blogg) och begrundade den framåt Elden i hans horoskop och började så smått misstänka att den inte hade en så bra förmedlare i sinnelagets Måne, som jag först trott. Månen i Jungfrun innebär dock ett sinne i det kontraktiva (hypernegativa) Jordelementet, ett isolationistiskt sinne, en instinktiv tendens att ligga lågt...

Månen i Jungfrun som en introvert eller åtminstone tillbakalutad position kan faktiskt upplevas som en propp i maskineriet för den mäktiga ande som är Jonas Sjöstedt för den som förstår vad astrologin berättar om våra liv på nästa våningsplan. Sett ur den mäktiga andens perspektiv är mottagligheten nere på Jorden minst sagt minimal när Månen i Jungfrun tecknar ett folkkynne som utmärks av en självisk instinkt. Jungfrun då inte som den rena och lyhörda utan Jungfrun som profitintresset, som självtjänaren. 

Ett är säkert: Månen i Jungfrun är inte bra för att förmedla den stora bilden, den fastnar lätt i detaljfrågor och det är de stora penseldragen som jag saknat sedan Sjöstedt tillträdde. Dem hittar man snarare i bloggosfären - se bara Ett hjärta rött, en blogg med enkla men begåvade resonemang som synliggör valet en människa står inför. Om Håkan Juholt var för lite påläst i fakta, läser Sjöstedt för mycket rapporter och statistik. 

Månen i Jungfrun lyckas inte transformera detta till slagkraftig retorik utan han förblir, som Jungfruns tecken, en söndrande influens. Jungfrun eller åkerbrukaren klyver jorden och tecknet kallades i Babylon Plogfåran. I dess jakt på vinst/skörd tornar två jordvallar upp sig på vardera sidan om fåran och denna polarisering av två läger kan ses som t.ex. vinstförespråkare och vinstmotståndare. 

Sjöstedt har kanske den olyckliga positionen att han själv spär på dessa två vallar, denna polarisering, genom sin exakta kritik. Hade inte hela Finanssverige vädrat allvarliga hot med den radikale socialdemokraten Håkan Juholt, kunde man i hans installationstal höra hur mycket bättre han var på att förmedla en avteknifierad vision till lyssnarna. 

Jag tror redan här att högersosseriet i maskopi med andra högerintressen och högerpressen avgjorde hans öde. Det tog bara tio månader för ett enat Rovkapital att mörda Juholt. Hur omvända rollerna kommer att vara i himmelen, för att inte tala om när alla inblandade återses i  nästa liv, i nya kroppar och utan medvetna minnen. 

Men då är det Juholt som är härskare i det landet, och frågan är vad han kommer att göra med de skyldiga från ett skitliv i skitlandet Sverige för länge sedan. Har Juholt fortsatt bygga sin humanistiska sida, kommer han att benåda skitstövlarna som i detta hypotetiska liv naturligtvis bara urartat än värre. Själens formkurva spänner över så många årtusenden att den som tror egot överhuvudtaget har med den verkliga människan att göra kommer att bli besviken. 

Ut ur kroppen - men vad registrerar?

Jag har varit ur kroppen minst en gång i livet, men att man alltjämt ser rummet (om än med märklig runt om-sikt) är ingen garanti för själens överlevnad. Det är i själva verket bara psyket eller Månen som nu blickar in i den lilleputtvärld den förfogar över. Den helt jordbundna beskriver det som att något lämnat den grova fysiska kroppen. Detta psyke måste likväl förintas för att själen ska kunna gå vidare. Enligt indisk filosofi "är"  bara själar "månen" och når heller inte högre under sin utomkroppsliga sejour. Världstillvända själar är fångar i det minsta kretsloppet av dem alla: det mellan jorden och månen. 

Kanske är det därför Månen sägs "upphöjd" i Oxens tecken (Jordelementet) och den hellenistiska astrologin liknade Oxens 2a hus vid porten till dödsriket. Platon hade hävdat att kroppen (soma) var som en grav (sema) för själen. Vårt verkliga jag-medvetande slocknar i samma ögonblick vi begår den oheliga alliansen och väljer materia framför himmelriket. Ängels vingar bryts av. Det är därför Jungfruns tecken så sällan avbildas med vingar. Den inneboende principen i Jungfruns tecken är Buddhi (Merkurius), dvs. intelligens. Men Jungfrun har fallit ned till Jordelementet och kan inte längre flyga som en fri själ. Istället fattar Jungfrun sin plog och plöjer sina fält. Jordens rikedomar blir ett fattigt substitut för en fullhet som var själens, före syndafallet.

Månens "upphöjelse" i Oxen - dödsriket eller planeten Jorden - är ur det här perspektivet långt ifrån något gott, trots att ordet "upphöjelse" påminner om att stiga i rang, krönas till kung, eller annan befordran. Tvärtom betyder terminologin att sinnet (sanskrit: manas) blir en dominant princip i horoskopet för de individer som så föds. Deras ändliga förbrukningsvara "sinnet" upphöjs till det viktiga. Inte konstigt att Oxen sägs vara en sensualist som lever för mat och dryck och tycker himmelriket kan vänta (eller helt förnekar alla läror förutom naturalismen). 

Månens upphöjelse i Oxen sammanfattar exakt den mest degraderade av alla hypoteser i den västerländska vetenskapen: att vårt medvetande är en produkt av biokemi. Det är exakt så den 2.000 år gamla indiska samkhya-filosofin summerar den blott "själiska människan" (som Bibeln brukade kalla henne): Månen bunden till de fysiologiska processerna.

Sedan skolan gjordes om till något att tjäna pengar på har barnens möjligheter att förverkliga sin högre potential sjunkit som en sten. Svenska skolresultat är efter 20 års friskoletänkande nu sämst i hela den välmående delen av Europa. Det är bara "sinnet" (Månen) som dominerar oss nu, och ordet intelligens eller IQ-nivå får de svenska kossorna att se rött av ilska. I en urholkad "jämlikhetsfixering" vågar inte ens svensken erkänna att vi blivit Västeuropas byfånar. (I SvD berättar Jesper Sundén om hur även föräldrarna bidrar till att skapa morgondagens underklass - en hemsk tendens i de svenska hemmen!)

Stockholms alla moderata invånare lever som grisar - de jobbar och sedan går de ut och äter i stadens "matpalats" - DN pepprar sina lokala läsare med mattips! Låg intelligens är ett resultat av att leva så här anti-intellektuellt (Fredrik Reinfeldt: "visioner är farligt"). Månen är en klar magnitud UNDER intellektet som astrologin för på tal först i samband med Merkurius eller horoskopets femte hus (Solens naturliga hus har mycket med allmänbegåvningen "g" att göra).

I sällsynta fall återvänder själen så fort till en ny kropp att det gamla psyket ännu är något så när intakt. Det är då barnen alltjämt hävdar att de heter något annat, bor någon annanstans och att föräldrarna inte är deras riktiga föräldrar! Dessa själar har definitivt inte Månen i Oxen, för den som gått ner till underjorden och sedan kommit åter till en ny kropp cirkulerar inte ens mellan jorden och månen. 

Ett sinne med Jordelementet som dominant, är verkligen ett engångs-sinne, en slit- och slängprodukt, ett praktiskt redskap som summerar intrycken från de fem fysiska sinnesorganen. Fokus på den externa verkligheten exkluderar i princip möjligheten att minnas tidigare liv - annat än om något fysiskt objekt i omvärlden gör ett så kraftigt intryck att oseendets mur rivs och den inre själens egna minnen flödar ut i det kombinat av ego och sinne som indisk astrologi kallar ahamkara - kanhända "hjärnan" i modern mänsklig terminologi. 

Se den förödande logiken som visar hur antikens människor egentligen redan hade förstått alla viktiga sammanhang: ahamkara likställs med ascendenten eller horoskopets första hus. Detta är den personliga kroppen. Platon, under österländskt inflytande, menade att själens säte var i kraniet och i indisk astrologi är Solen symbol för den levande (inom-kosmiska) själen eller jiva-atman. 

På ett ställe i zodiaken finns en särskild betoning på denna andesjäl och det är i Väduren, där Solen är "upphöjd". Väduren, som bara händelsevis råkar korrelera till det första ahamkara-huset där ett tillfälligt engångs-ego konstrueras! Men det i detta läge Solen träder i förgrunden, det är i sitt tillfälliga fordon vi kan förstå att det här är en levande varelse och inte som Moderaterna uppfattar saken, en ekonomisk produktionsenhet.

Jonas Sjöstedts visionära Eld-horoskop borde ha ett enormt genomslag men förutsätter en seende och hörande publik. Kartan lider kanske ett litet avbräck av sinnet i Jungfrun med de avklippta vingarna. Även om detta sinne är av Sattva-kvaliteten - det vill veta mer om de "jordiga" förhållandena och är inte ett sinne så ingrott i skiten att det inte alls kan höja blicken från det praktiska. Men sinnet i Jungfrun talar matematiska och det är så osexigt något kan vara. Alla vet att siffertrixandes domän inte är den där människan verkligen känner sig hemma.

Det är möjligt att ett talrör för den enkla människan, hon som har det svårt att få ihop det materiella, måste ha en portion Jord i sig. Själv saknar jag helt Jord vid födelsen och skulle hellre svälta än tillmötesgå regeringen Reinfeldts och Svenskt Näringslivs krav och lögner om att den enskilde bär skulden till sin arbetslöshet. Avgrundens demoner har valt Sverige av alla länder och prövar här att straffa människor att ta arbeten till allt sämre lönevillkor i ett sataniskt projekt för att slussa folkmassornas rikedomar i händerna på några få superrika. 

Men gemene man är inte idealist, har inga idéer alls, inga motargument till att prioritera sin egen vällevnad. Gemene man lever t.o.m. skräckslaget i fantasin om en hungrig morgondag eller förlusten av sin bostad eller kanske bara en statusmarkör. 

Ondskans agenter Reinfeldt och anhang kapitaliserar på dessa människors rädsla! Ingen vågar stå upp och säga, "Nog!" DN:s ledare representerar en varelse så långt från den verkliga berättelsen om livet att man måste tycka synd om dem. Fega och följare av falska myter, offer för blockeringen mellan sinnet och deras egen själ! 


Se även: Lena Mellin & Fredrik Reinfeldt: Fruktan sitter mellan benen!
Se även: Vanmakt, fruktan och lögn