Lejonet: talang & arrogans

I Expressen skriver kolumnisten Ann-Charlotte Marteus den roligaste krönika jag upplevt på år och dag. Lustmordet på borgerliga tidskriften Neo måste läsas, och dess perfekt exekverade försåtlighet avnjutas!

Genast blir man nyfiken på vilka himmelska omen som förklarar hur Marteus fått till det så här? Kan det vara Skorpionens beryktade gift i förening med någon ytterligare faktor? Är det Kräftan som (oaktat de inlägg som fokuserat dess närighet) har en klart humoristisk sida? Är det den frihetliga och respektlösa Skytten som alltid bryter ny mark i sökandet efter ett större perspektiv?

Det här visar sig vara en mäktigare och mer komplex himmel än nybörjargissningar på tecken förmår ringa in. Det är mycket möjligt att bloggen här hittat det perfekta horoskopet! I brist på födelsetimma och för att kartans IDÈER ska synas tydligt tar vi en solär karta, som helt enkelt låter vart zodiaktecken vistas i sitt eget naturliga hus.

Här visar sig Marteus vara Solens eget barn. I härskarläge i Lejonet äger hon det obeskurna och förutsättningslösa synfält som i teorin bara kungar har. Zodiakens egen konstruktion låter Lejonet vara älsklig och lekfull - men en så extrem klarsyn in i tingens väsen måste tempereras av lekfullhet. 

Att Lejonet står för kärlek (och Skorpionen för hat) fast man kunde tro att något av de två Venusbehärskade tecknen skulle råda över kärleken beror på att det finns (åtminstone) två sorters kärlek. Lejonets och Solens är den givande kärleken, den som inte kräver något åter. Den Ene spiller över i sin fullhet och dess gåva är våra liv. Venus kärlek är på ett helt annat plan, den söker jämka och relatera på ett stadium efter den Stora Kärleken.

Faktum är att indisk astrologi håller den stora och den lilla kärleken som antagonister till varandra. Det kan undertecknad skriva under på som föddes med Solen i Luft och Venus i (Lejonets) Eld i ömsesidig reception, och där något annat, något större, snart nog känt sig extremt hämmat i varje fast relation. 

Solen är obegränsad i sitt synfält och hur många dagar tar det egentligen (när förälskelsens hormonrus bedarrat) att se vilket livsmönster som kommer att resultera ur blandningen av jaget med den nyfunna kärleken. Kalla mig gärna sjuk i huvudet, men jag har ofta sett en fasaväckande slentrianmässig och förutsägbar framtid redan i första mötet. Jag misstänker att det är Lejonets eller Solens räckvida Öga som ser vilken ANDLIG FRIHET just den här kombinationen av två personer kommer att resultera i.

Lejonet (Solen) är således kung och kan inte ha någon jämbördig vid sin sida, för den representerar i sig Totaliteten. 

Däremot har Lejonet i Marteus den perfekta bisittaren. Gudarnas skrivare Merkurius sitter jordad i det begränsade och begränsande Jungfruns tecken vars Jordelement står för maximal negativitet. Här hittar Marteus sina precisa ordval. Någon minns kanske att Jungfrun som soltecken kammat hem flest Nobelpriser i litteratur. Marteus krönika antyder varför, men går bortom fisförnäma eller överseriösa kulturprissar kopplade till Jordelementet, för Lejon-Solen leker bara, och använder den exakta skrivpennan enbart som sitt uttryck. Orden har inget egenvärde, förtjänar inte att vårdas som vid avgudadyrkan.

Författarskap och konstnärlighet faller i indisk astrologi under tredje huset (Lejonets femte hus är kreativitet i största allmänhet), så Marteus plockar dubbla poäng när det kommer till en vass tunga. För krigaren Mars svärd ÄR pennan enligt indisk tanke och den är tredje Tvillingshusets hussignifikator eller bhava karaka. 

Mars anses alltså ha så mycket gemensamt med Tvillingarna att den tilldelas ett andra kompetensområde, motsvarande allt vad tredje huset innefattar. En släkting, långt mer slängd i käften än mig (faktiskt den elakaste jag mött, när hon sätter den sidan till) är likt Marteus dubbel merkurier: Mars i Tvillingarna och en ascendent i Jungfrun. Ett av hennes tidigaste jobb var texttvättning (förbättring av textens kommunikationskraft) - något hon dock snabbt tröttnade på.

Och Marteus himmel fortsätter ladda upp fullträffar. Tendensen att såra skulle kunna gå för långt, Merkurius i Jungfrun och Mars i Tvillingarna skulle teoretiskt kunna slänga väl mycket, om Solen i Lejonet stod alltför svagt i sin verkliga husplacering för att kunna hålla i alla sina underlydande. Men här finns också Venus för att gjuta olja på vågorna, hemma i sitt "himmelska" härskarläge i Vågen. Den som är född Våg överreagerar säkert när en Venus-Våg kommer inom syn- eller hörhåll och överdriver denna Venus egenskaper, men det är ett faktum att det här är mer än bara partnerskap eller kärlek mellan två. 

Venus i Vågen återklingar av ett högre ideal om rättvisa och jämlikhet mellan människor. Det var detta som så tydligt hördes från Håkan Juholt, även om han blev helt tagen på sängen av den hatiska borgerligheten och högersosseriets vägran att minnas och erkänna sina forna ideal om den goda människan i social samverkan. Vågen och övriga två Lufttecken kretsar i indisk astrologi om kama - social instinkt (vilket i sinom tid leder till social kompetens). 

Det var Venus i idealistiska Vågen som talade genom Juholt, och faktiskt, han är född bara fyra dygn efter Marteus! En fenomenal agitator kallades han på sina håll, och det slår mig ju nu att det är SAMMA RÖST som hörs i Marteus lustmord på töntblaskan Neo! Fast utan Juholts sluggerstil, utan hans forcerade Måne i ettriga Väduren.

Och det för oss till Marteus sinnelag. Månens placering är inte självklar, men det finns flera tecken som tyder på en födelse efter halvtio på förmiddagen, då sinnelaget lämnar sin identifikation med makten och härligheten - Saturnus i ännu ett härskarläge, i världsliga Stenbocken - och når in i Vattumannen, ett av de intellektuella Lufttecknen. 

Det fungerar så här: Jorden är praktiskt tänkande, och det Jungfrun, det merkuriska av Jordtecknen kallar intellektualitet är i själva verket bara instrumentalism, intellektet satt i rörelse med vissa konkreta slutmål för det inre ögat. Luftelementet beskriver istället tänkande för tänkandets egen skull - glädjen i att kunna designa ett blueprint i himmelen - en levande Tankeform som sedan tar kropp och kanske blir till en lyckad produkt eller klassisk litteratur. Eftersom Luft redan deltar i oändligheten behöver ingen försöka vinna i Luften, det är bara i det fysiska som "min bil är större än din" kan betyda något. I andens värld är sådana utsagor som små smutspartiklar i ett i övrigt obrutet flöde av verklighet.

Låt oss titta än en gång på en obskyr brittisk adelsman som mäktiga tänkare som Mark Twain och Orson Welles hävdat är den uppenbara favoriten i den alls inte självklara frågan om vem som egentligen skrev pjäserna som bär det märkliga namnet Shake-Speare (i den tidens utgåvor så pass ofta stavat med bindestreck att man kan misstänka ett fabricerat alias). 

Mainstream-akademin i England vill ha någon liten rufflare i Stratford-upon-Avon, en viss William Shakesper (notera stavningen) till författare, och detta trots att en småstadsbo som aldrig lämnat ett privat ord på papper som jämförelse med ordvalen i pjäserna, trots att en sådan knappast kan ha haft den extrema inblick i hovliga förhållanden som pjäserna antyder. (Jämförelser av fraser, vokabulär och ordval mellan adelsmannens privata korrespondens och Shakespeare-pjäserna ger mycket intressanta resultat!) 

Argumenten för och mot den 17e greven av Oxford som Shakespeare böljar fram och åter, men han finns dokumenterad som pjäsförfattare i egen rätt och då som en av Englands bästa när det kommer till "lättare komedier". Det visar sig nu att Marteus har ett horoskop som i princip är skuret ur samma tygstycke som den förmente verklige författaren till "Shakespeare", men allra minst den uppskattade författaren av "lättare komedi". 

Där Marteus har kungligt roligt åt Neo via sin Sol i härskarläge i Lejonet, där uppvisar Oxfords horoskop "den kungliga avkomman", den upphöjda Solen i Väduren i utmärkt kombination med en Måne i vittomspännande och konceptuella Vattumannen. Greven hade också krigaren Mars i Vattumannen (Luft) vilket ytterligare fördjupar den andliga släktskapen med Marteus. 

(Eftersom själen inte upptar någon plats i det fysiska rummet - denna falska kulissvägg! - likt otympliga fysiska kroppar gör, är "andlig släktskap" helt en fråga om vilka själar som "ser" varandra. Själar med andlig släktskap kan göra den kuriösa upplevelsen av att kroppsligen förefalla befinna inuti varandra och det är säkert härifrån vulgära idéer om "tvillingsjälar" kommer.) 

Jag var 16 år gammal när skotske Al Stewart fick en välförtjänt världshit med sin episka poplåt "The Year of the Cat", och fast djupet i vissa av hans texter ännu undslapp mig var det uppenbart själens existens han skrev om albumspåret "One Stage Before" - en typiskt brittisk dubbelmening där texten samtidigt talar om en teatergrupp på en scen i Madrid för tusen år sedan och stadiet före (det här livet):

And some of you are harmonies to all the notes I play

Although we may not meet still you know me well

While others talk in secret keys and transpose all I say

And nothing I do or try can get through the spell

Faktiskt, det finns en sådan lätthet i Marteus anslag - i hennes "lättare komedi" - att det är nästan omöjligt att föreställa sig en Måne i socialrealistiska Stenbocken, hämmad eller formaliserad av Saturnus. Jo, de här typerna kan efter trägen träning bli formens mästare och det är inte helt omöjligt att Månen ligger i Jord eftersom det alltjämt finns en enormt stark, kreativ och lekfull Sol i Lejonet som tar udden av Stenbockens värsta dysterhet och solärt driver mot glädjen.

Men den som börjat känna av karaktären i de fyra elementen kan inte annat än välja Månen med frihetliga Jupiter i det sociala ansvarets tecken Vattumannen - soltecken i Sveriges nationalhoroskop för övrigt, eller det som var Sverige före det rabiata vargpacket vällde in i Rosenbod för sex år sedan och började riva ner ett fantastiskt samhällsbygge.

Månen i idéstarka Vattumannen skulle ge långtgående paralleller till den brittiske författaren, vars Mån-Vattuman med vitaliserande krigaren Mars liknar en Måne med Jupiter. Före den indiska astrologin trodde jag alltid att Jupiter var en Eldplanet, så att för den perfekta symmetrin Mars, Solen och Jupiter vardera härskade över ett Eldtecken (Väduren, Lejonet, Skytten). Men Jupiter har en särställning i indisk astrologi och betecknar det femte elementet Eter, den underliggande rumsliga spelplanen till hela detta kosmiska äventyr.

Från samma år känner jag en stundtals svårt dyslektisk man med våldsamma problem i logisk bearbetning. Men, när det kommer till dräpande one-liners, succinta sammanfattningar av en situation, då häpnar man efter att ha hört hans ologiska framställningar där väsentliga berättelseled helt tappats bort. Det här påminner om att stora delar av året 1962 hade triangeln i Luft eftersom Jupiter låg i Vattumannen och de två andra hörnen från tid till annan fylldes i av andra planeter.

Marteus och Juholt tycks ha fötts med den kanske bästa möjliga triangeln för effektiv kommunikation och ingen då bättre än Marteus, vars hela sinne är en delmängd av denna mäktiga platonska Form som säger: Lycka (Jupiter) åt Folket (Vattumannen) i kombination med en mogen och idealistisk kärlek (Venus i Vågen) samt energin att kämpa för och förespråka (Mars-Tvillingarna) en bättre mänsklighet (Vattumannen).

Någon gång efter 1962 svartnade kosmos helt och vi fick de högerpolitiker som JUST NU föröder det goda samhällsbygge som Marteus uppenbarligen förstår, eftersom hon delar den ursprungliga svenska samhällsvisionens högre  kosmiska tonhöjd.

Ja, det är ett rasernas krig - skilda släkten av andar ur universums djup som turas om att knåda den lera som är planeten Jorden; kullar av barn där vissa generationer bara famlar i blindo och förstör vad föregående byggde upp. Reinfeldt, Borg och anhang går till historien som ett gäng blinda klåpare fyllda av hat till ett system som var större och bättre än något de själva någonsin skulle kunna formulera. De föddes några år för sent, åren efter Juholt och Marteus och kunde inte annat eftersom de är det de är i den här föreställningen.

Låt svenskarna i nästa val med besked eliminera den här regeringen - innan de hunnit sälja ut allt till den kräftgång (Reinfeldt: Solen i Kräftan) som varenda privatiserad verksamhet nu utför. Apotek, skolor, äldrevård. Allt fungerar sämre där små människors vision sätter sin signatur vid samhällsbygget.

*****

Det vore ett svek mot min tonårsidol Al Stewart att utelämna hans horoskop från det här inlägget. Det ligger nog så nära Marteus (och grevens):

Ännu en stark Lejon-Sol för den lekfulla typen av kreativitet, dignifierad utan att anstränga sig (se bara Robert DeNiros skådespelarinsatser!) Den skotske musikerns födelsetid saknas men jag skulle sätta en peng på att det var när dygnets nymåne i Lejonet såg Månen/sinnet stryka ytterst nära kungavärdighetens stjärna Regulus. 

På skivan "Last Days of the Century" från 1988 - när Al Stewart var gårdagens rubriker - återvänder han till reinkarnationstemat (och nu är jag förstås helt medveten om vilka idéer han arbetar med). Nu kretsar hans tankar plötsligt kring ett potentiellt tidigare liv som kungen av Portugal och frågar föremålet för sin åstundan om det är vad som krävs för att hon ska bevärdiga honom en blick. 

Det här hörde jag från första stund när Kaj Kindwall spelade låten "Sirans of Titan" på radio 1975, här var en popmusikens kung, så annorlunda i förmågan att skapa melodier från allt jag hittills hört i mitt fjortonåriga liv. 

Så intelligent var Stewarts musik genom hela hans långa karriär, att massorna helt enkelt inte kunde tillgodogöra sig det han producerade i vad romerske filosofen Plotinus kallade Den Enes slösande generösa utflöde av... givande kärlek. 

Al Stewart prickade in en hitlåt, men det räckte för att han skulle kunna köpa sig sin franska vingård. "För det är jag värd." För en gångs skull är man beredd att hålla med de usla spinndoktorerna i reklambranschen.

*****

Varför får inte DN:s Björn Wiman plats i det här lilla sällskapet av celebra kulturpersonligheter? Han har ju också en försvarlig dos av Eld och Luft och mycket möjligt även han Marteus och grevens Måne i Vattumannen.

Ett svar är att han väl är en typisk Neo-typ fast tonar ner sin antiintellektualitet snäppet bättre, men astrologiskt har vi åter att göra med den avmattning som kosmos ser efter några starka år. Wimans 1969 är som ett annat universum jämfört med Marteus 1962.

Skulle födelsetimman vara före 14.00 är det här en helt annan Måne i Vattumannen än Marteus, och det helt enkelt därför att tidens herre Saturnus nu fallit från sin perfekta placering i Stenbocken till den plats där den har svårast att se på fakta med ett nyktert och objektiva öga: i egocentrismens princip Väduren. Här har vi konstnärerna som säger, "Och så här ser JAG på saken" - impressionisterna men också inom nästan alla andra områden, snäva och oupplysta partsinlagor.

Se även horoskopet för Andra världskrigets utbrott under just den fallna Saturnus i Väduren.

Att svenska skolan skapat en generation av ärthjärnor kanske har med kosmos att göra snarare än de senaste årens politik? Naturligtvis har en född 1969 väldigt svårt att se något gott i det som Saturnus i Stenbocken hyllade några år tidigare, Saturnus i Väduren är som om en helt nyfödd generation själar släpptes in på spelplanen, just de där jag nämnde, som nu kommer att riva ner allt det goda i sin enfald och okunskap.

Då hjälper det inte mycket att de drivs av Eld och Luft, tankehorisonten hos Björn Wiman, Neos Paulina Neuding m.fl. kulturarbetare just nu i sin krafts dagar är så mycket lägre än bara för ett årtionde sedan!

En Måne i Stenbocken med avsevärda maktambitioner. Tyvärr är Saturnus ännu kvar i zodiakens första akt, steget innan själen blivit, som judarna säger (vilket Neuding borde veta) en riktig Mensch. Detta sker först när själen verkligen öppnar upp Vågens tecken till sann jämlik relation. 

Neuding har faktiskt Jupiter i Vågen, vilket är ödets sätt att be henne sluta vara så egoistiskt tillknäppt och fixerad vid etnicitet. Men hon kan inte expandera till genuint partnerskap med sin omvärld eftersom ödesplaneten Saturnus och impulsgivare Mars tvärtom söker bygga in ännu högre borgerliga skrankor i tillvaron. Jungfrun är i dåliga stunder ryslig på att bara intressera sig för sitt eget, och Saturnus väger tveklöst tyngre än Jupiter i Vågen. (Jupiter expanderar intill den gräns Saturnus satt.)

Neos redaktör Neuding synes alltså vara en av de fördömda själarna som tvingas vandra jordens yta utan att fatta vare sig ut eller in. Man kan också kalla det sekularismens pris eller t.o.m. kostnaden med att födas svensk. Det här landets hat mot sann högkultur är extremt. Det är den nytto- och profitinriktade ingenjörs- eller planläggarmentaliteten mot "der Mensch". 

Sveriges drama i dessa tider är inte så lite tragiskt eftersom nationalhoroskopet faktiskt hade Vattumannen som soltecken: Människan då hon organiserar sig som ett kollektiv av Vågar, av individer som känner till hemligheten att alla själar är jämlika. Goethe sägs ha suckat över andens (Luftelementet) impotens, och något ligger det i saken. 

Ju mer jag tittat på nationalhoroskopet ju sämre tycks Solen i Vattumannen kunna stå pall mot den lägre och mer instinktiva lunära sidan i nationalkynnet. Jordens söner och döttrar har betydligt mer gemensamt med nazism och andra inskränkande ideologier - för att inte tala om den ringa människans allmänna ofördragsamhet - än "der Mensch".

*****

Man kan notera vägen mot verklig social kompetens i samspelet mellan Vågens och Vattumannens härskare: Vågen (venusiansk) tar emot Vattumannens härskare Saturnus och "upphöjer" i kärlekens och jämlikhetens namn den barska gränsdragaren. Saturnus (som förvisso inte tolererar motsägelser eftersom den ÄR Gränsen) finner i den kooperativa Venus sin planetära vän, dock utan att Venus upphöjs i de saturniska tecknen. 

Venus gör så att säga ingen nytta. Upphöjs i saturniska Stenbocken gör istället krigaren Mars, medan Vattumannen är ett av de få zodiaktecken som inte upphöjer någon. En ingång till Vattuman-Sveriges jantementalitet??? Idealt sett är detta begripligt: Vattumannen behöver inte upphöja någon planet eftersom den har förverkligat det perfekt jämlika samhället. Dess motsats är Lejonet, där man tyvärr hör Lejonets hybris i min tonårsidol Al Stewart:

And some of you are harmonies to all the notes I play...

Här är Sol-Lejonets livsupplevelse vilket kan göra tecknet helt odrägligt för en omgivning som mognat längre än till femte stationen: Lejonet upplever så starkt den individuella själens centralitet att hela omgivningen reduceras till hans eller hennes bitoner! 

Jag fick nyligen själv uppleva den här till sinnessjukdom gränsande arrogansen. En släkting beställde flygbiljett för att semestra tre dagar och övernatta hos mig utan att ens fråga mig om dagarna passade, om jag ens var hemma den veckan!

Det som på pappret är en perfekt placering, en central och all-givande kärleksfull Lejon-Sol tycks i praktiken leda till en hel del komplikationer... Lejon tror medmänniskorna finns där bara som möblemang och statister i deras egen Show! Lejonet ligger dock fortfarande ganska tidigt i den fortlöpande uppenbarelse som zodiaken är. Kosmologiskt eller metafysiskt är det en annan sak, men då talar vi om ting utanför Tid och Process.

PS. I bloggverktyget ser jag att detta blev Sideriska Siktets tretusende inlägg!  (211 ligger dock opublicerade.) Jag såg att det tjusiga talet närma sig för en tid sedan och lekte med tanken att skriva något speciellt. Sen glömde jag bort det. Hur passande att det var Solens eget tecken som spontant roffade åt sig jubileumsinlägget!

I Relativismens Era

[Ett egendomligt inlägg från den 2 juli som jag inte begriper vad det vill säga! Det verkar bara som om hjärnan rasat av sig skisser som kanske senare skulle kunna bli något.
     När jag tittar på himlen för den 2 juli passerade Månen genom Skytten - ja det var fullmåne, vilket kanske förklarar textens ämnesglidning! Det verkar som Reinfeldt var ämnet - men därav blev intet! Det galaktiska centret i Skyttens stjärnbild spelar faktiskt en roll i dessa nebulösa stycken... ]

True hope is swift, and flies with swallow's wings:

Kings it makes gods, and meaner creatures kings.

Shakespeare - Richard III, 5.2.23-24

Astrologiskt tecknas det sanna hoppet av den lätta (eteriska och hypersattviska) Jupiter utan störningar i horoskopet -- precis som det öde som understundom överflyglar våra förhoppningar har synliga symbol i tungfotade och kontraktiva Saturnus (med eller utan störningar).

Frågan om fri vilja att växa och utvecklas eller en bindande fatalism är ytterst en icke-fråga eftersom det handlar om samma sak ur två olika perspektiv. Den jupiteriska och saturniska principen kvittar ut varandra och lämnar oss med den soli-lunära axeln.

"Är du en levande ande eller en död sinneskonsument?"

Astrologin blir till sist - här och nu - existentiell och avkräver av den levande varelsen ett ställningstagande. "Bara ett barn av världen eller redo att åter hävda sitt sanna väsen som gudomlig avkomma, barn av Zeus/Jupiter?"

Saturnus drar "negativt" allt till sig mot sin på förhand uppgjorda plan eller struktur. Alfa och Omega: i slutändan återställs den Perfektion som rådde i begynnelsen.

Paradoxen är att Tidens Herre - en alltigenom Negativ Kraft i vår värld - tycks spela upp Filmen baklänges!  Vi tycks gå framåt, från en kort och flyktig ungdomsdröm mot åldrande och död, medan vi i själva verket rör oss bakåt, mot vår begynnelse och tillståndet innan Degraderingen.

Saturnus som Själens Form verkar tamasiskt som en centrifug som sliter den den levande Sol-varelsen ur sin stilla Observation i det privilegierade Centrum. Varelsen rycks ur sin vakenhet och sövs till ocentrering någonstans, i en lekamen av något slag. Kanske i en kropp av Luft, kanske nära det Yttersta Mörkret - i en kropp av Jord.

För de levande varelser som anammar det jordiska perspektivet rör sig Tiden perverst genom planeternas rörelser i sina banor. Dagligen färdas planeterna medsols och korrekt från öster till väster (se inlägg om Platon och zodiaken). Men i förhållande till himlen/zodiaken syntes planeterna sträva motströms (i sin rörelse från 1°-30° av ett tecken).

Idag vet vi förstås att det är jordklotets egen perversion som får det att sinistert snurra "motsols" (åt vänster) och därmed bidra till föreställningen om en positiv medsols rörelse. (Som de kinesiska taoisterna sade för 2.300 år sedan: "Det långa och det korta determinerar varandra.") Nå, alla modeller bygger på grundantaganden och att smula sönder dessa tillhör inte frågan något alls, om modellen tjänar sitt syfte, om den berättar något för människan som hon har nytta av.

Som nämnt i ett inlägg om den hellenistiska astrologins tankar, frisknar planeten till först då den börjar röra sig retrograd i zodiaken så att dess rörelse samstämmer med den skenbara dagliga rörelsen från öster till väster. Nu neutraliseras tendens hos Tidens herre Saturnus att slunga de levande varelserna ut i Periferin, ut i manifestation i denna världen.

Man kan säga att Tiden börjar gå baklänges eftersom varelserna nu kan återvända mot Centrum, där allt fanns samlat innan det skingrades och spreds ut i den kosmiska manifestationen. Vi färdas från spiralgalaxernas armar in mot det galaktiska centrets Centrala Sol. 

För den som inte ser Principen utan tror dessa berättelser hänför sig till den fysiska verkligheten, ligger händelsevis vår spiralgalax centrum i sideriska Skyttens stjärnbild, vilket intressant nog gör Zeus/Jupiter till vår "Övergud", guden bortom t.o.m. Solen.

I det här perspektivet blir vår sol blott en solstråle av många partiklar som utgått från Centrum, och i den grekiska mytologin är också Zeus den stora barnalstraren. Sydindisk tradition låter också planeten Jupiter (Zeus) stå för faderskapet, under sanskritnamnet Guru.

Den Absolute barnalstraren Zeus-Jupiter kickstartade oss i vår begynnelse är andra sidan av det mynt där vi tydligt ser den koherenta Saturnus som alla jordsjälars principiella mål, att samlas under Vattumannens symbol - som en integrerad mänsklighet, som den skörd det här solsystemet har att ge, och att verktyget är den Relativa Kronos-Saturnus som insamlar diaspora-gnistorna över Tid.

Den relativa och expanderande Jupiter - inom vårt solsysystem kan därför berättigat känna SANT HOPP inför sin tillväxt i kunskap och vidgad synrand i denna värld. För i världen simuleras samma Hopp om sina barn som Fader Zeus känner "i Vintergatans centrum"!

Undertecknad har en oduglig Jupiter på sin födelsehimmel (och hade en ofärdig jordisk fadersgestalt) och tragglar därför med dessa sublima insikter om vad som konstituerar de färdiga" själarna, de som redan är integrerade och mogna för nästa nivå. Problemet är att alla måste med och ingen kan gå vidare förrän hela mänskligheten har förstått t.ex. den här texten. Så i tid räknad har nog jordmänskligheten (och undertecknad) ett antal tusen år kvar...

*****

En västastrologisk artikel om det galaktiska centret som fysisk och metafysisk realitet, som den sattviska centripetalkraft som söker dra andegnhistorna tillbaka medan de materiellt synliga spiralarmarna förlorar sig allt längre ut i det Yttre Mörkret (fast västastrologin äger inte den ursprungliga begreppsapparaten längre och missar därför mycket). Artikeln är några år gammal och Plutos konjunktion med det galaktiska centret i december 2007 faller utanför ramen för den här bloggens antika sjuplanetssystem. 

Artikeln bygger upp storartade förväntningar om ett globalt uppvaknande vid konjunktionen - men inget hände! Om man slutar upp med den här perverst missriktade fixeringen vid exakta grader (en farsot som Tvillingarna, Jungfrun och Merkurius applicerar på områden där de helt enkelt inte är meningsfulla) så är det dock intressant att det påföljande 2008 blev finanskrisens år, och den kommer västerlandet inte att återhämta sig från. Inte förrän man dumpar de onda ismerna kapitalism och marknadsliberalism, och börjar bygga en civilisation på en annan värdegrund.

Men att säga att finanskrisen skulle kunna ha haft att göra med en Pluto-förmörkelse av det galaktiska centret (för det är ju det det handlar om, om man ska vara nykomlingen Plutos koppling till döden/Hades trogen), det vore ju att erkänna transsaturnierna som verksamma krafter! Den frågan har den här bloggen lämnat därhän för att bättre förstå astrologins antika kärna. Så det är bäst att avrunda här.

Syndafallet & De Fyra Elementen

En enkel introduktion till den antika läran om de Fyra Elementen, förföriskt enkel som naturlära och kraftfull som metafor för människans fall ner i blind inbilskhet. 

Den kanske vanligaste successionen hos de Fyra Elementen är följande:

ELD -- LUFT -- VATTEN -- JORD

Ibland i omvänd ordning, om man står stadigt i det antika världsalltet och betraktar Jorden som centrum. Men som Absolut Negativitet - kontrasterande med Eldens Absoluta Positivitet - är Moder Jord också ändhållplatsen för själens fall ner i ringhet. Här slutar resan ("The Well of Souls" från första Indiana Jones-filmen - vad menades?)

Det fyrdelade fallet kan också beskrivas så här, i engelska termer:

COGNITION

MENTATION

EMOTION

IDENTIFICATION

Eld är ren kognitiv kapacitet, Intelligens med stort I i viss bemärkelse, även om det människor kallar begåvning snarare hör hemma under Merkurius sluga fifflande och pusslande med fakta. Eld eller Solen själv behöver inte denna travesti, och dock är Merkurius Solens högra hand. Ja se, dessa handräckare!

Mentation saknas i svenska språket (det är inte detsamma som intellektualisering, och därav engelskan), men Luftelementet indikerar de intellektuella Former som är besjälade varelser eftersom de alla bär Solen eller Elden i sitt centrum. Det gåtfulla amerikanske mediet Edgar Cayce (1877-1945) yttrade ur trance, "thoughts are Things!"

Luftelementet anknyter till "andlighet", men för den fallna människan, en Adolf Hitler, är det bara "livsluft" åt lungorna eller "Lebensraum", luftrum att röra sig, och då ett livsrum rensat på ohyrans projektion av sitt elände på andra, som målas ut som undermänniskor. 

Stockholms Moderater, med ohyra som Fredrik och Filippa Reinfeldt i spetsen, ägnar sig sedan många år åt en nazivision som de låter puttra på så svag låga att ingen i närmiljön märker sin egen degeneration som människa eller hur de rensar huvudstaden på den mångfald av människor som alltid finns - tar ifrån hemlösa ett dagcenter på Söder eftersom högerdjävlarna gjort den gamla livfulla arbetarstadsdelen till ett trendställe och kör ut de hemlösa i en avlägsen söderförort. 

Koordinerat höjer Stockholms Lokaltrafik samtidigt priset på tunnelbanekortet för att agendasättarna någonsin ska slippa se de fattiga och hemlösa på citys gator igen. Moderater är våra dagars nazister. De gasar inte ihjäl sjuka, arbetslösa och hemlösa, men deras politik är likvärdig. De fruktar och hatar människor som inte är som dem. Hur har detta släkte fått fotfäste i Sverige, och hur kunde de som bäst ha långt över 30% av folkets gillande? Var har utbildningen brustit, att svenskarna inte kan genomskåda monster i kostym?

Problemet med stockholmarna själva är deras mediokra genomsnittlighet (den enda fullständigt odugliga förordningen efter den andra har utgått från Rosenbad de senaste sex åren). De är så mediokra att de aldrig kommer att förstå tankarna i detta blogginlägg. Vi andra måste alltså ta kontroll över sakernas tillstånd. En moderat saknar begåvning. De står allt för långt från den RÅA INTELLIGENS som bildas när Eld och Luft förenas till perfekt varseblivning av vilka tankemönstren inom politiken eller ideologin egentligen är.

Människor i Stockholm tillhör en andlig underklass på jordens yta, och det bevisade de tydligt genom sin nya slogan, Stockholm, Capital of Scandinavia, fast påståendet är falskt hur man än väljer att se på det. Stockholm är en region i Sverige som sjunkit lägre i andlighet än troligen hela övriga landet. Hit flockas de sämsta människorna - de som tänkt ta sitt syndafall ner i blind individualitet ännu ett steg.

*****

I fyrelementsläran sätter krisen in först nu, i gränslandet mellan Absolut Positivitet och Absolut Negativitet. (Gränsen har många beskrivningar, en annan från bloggen och antikens tänkare är den supralunära och den sublunära sfären.) 

Med Vatten uppstår känslor inför det som andesjälen varseblir i himmelen, i de två övre elementen. Och, skippande flera steg i redogörelsen om hur "Ordet (logos) blev fysisk kropp", kan noteras att vatten i folkmun kallas livets förutsättning. Det biologiska kroppsliga livet, inte det riktiga livet.

Med Vatten dominerar nu den negativa polariteten och Absolut Negativitet utgick alltså från det lägsta elementet Jord. Och känslan som uppstått ur seendet och förståendet av logiken (begripligheten) i allt, leder lekande lätt över till identifikation. 

Från och med nu är själen fast i ekorrhjulet av emotion och identifikation. Och det enda själen förnimmer är Jordelementets konkreta prylar med vilka den fullständigt identifierat sig och vilka utlöser emotioner och än hårdare bindningar i det förfallna tillståndet.

Därför kan med rätta Jordelementet kallas andesjälens totala död. För det som själen skådade som Visioner i himmelen och som vissa själar började hysa känslor inför, resulterar för ytterligare några Syndafallet där de slutligen helt identifierar sig med sina Visioner via den livsfarliga Känslan. 

Nu blir Ordet Kött, och inom sinom tid kommer prästen att lakoniskt mässa "Av jord är du kommen..." medan han skyfflar några skopor smuts över det skräp som resulterade av en själ med utomordentligt dålig styrsel.

Stockholms högerröstande själviska befolkningssegment - Reinfeldts anhängare - är själar som wobblar groteskt när man ser på dem med oförställd blick. De är sorgliga att se i sina små chica livsstilsprojekt. Men än sorgligare är den smörja som fyller deras hjärnor - de tror sig faktiskt sitta inne med en legitim syn på samhällsordningen. 

I själva bryter deras ideologi mot alla insikter om vad som utgör den Goda Människan, vilka mänskligheten med möda funnit fram till. Det är som om Vilddjuret i kostym plötsligt tagit över i dessa yttersta tider. 

Att detta kunnat ske måste förklaras som att materialismen eller Absolut Negativitet är deras enda "drivkrafter". Reinfeldt älskar att prata om drivkrafter för ditt och datt - hans soltecken Kräftan tillhör mycket riktigt de symboler som är i Passionens våld eller i indiskt språkbruk Rajas guna.

Moderaterna är helt enkelt Djävulens barn. Språket är ålderdomligt men det säger precis vad dessa själviska gnagare bekänt sig till i sitt val. Det är ju uppenbart att det är Moderaterna som är de tärande! Se på deras riskkapitalister, vilka civilisationens fiender är de inte, dessa som bara har lust att jobba när Vinsten hänger framför den dumma åsnan som en morot.

Aftonbladet påminner (åter) i en angelägen politisk krönika om vad Fredrik Reinfeldts Stockholm sysslar med, människohatets pyrande centrum som i sin tur föder metastaser som småfolkets tendenser till "sverigedemokratiskt" främlingsförakt. Men minns: sjukdomen började i maktens centrum.

Rensvält - utrotaren av bidragstagande
och sjukfejkande samhällsparasiter

Numerologisk dag för genier?

[Inlägg från den 3 juni som blev liggande...]

Det är av dubbelt intresse för bloggen att notera DN-artikeln om amerikanska underbarnet Sho Yano med en uppskattad IQ på 200 och på väg mot sin läkarkarriär efter universitetsstudier som påbörjades redan vid nio och - som sig bör med sådana här människor - komponerande musik redan vid fem (jfr Mozart).

Intressant dels för att underbarnet har samma psyke eller sinne som åtminstone för den här bloggaren slutgiltigt visade att astrologin stämmer, men bara den österländska som nyttjar den sideriska zodiaken.

Blivande läkaren har nämligen Månen i ett perfekt tecken för läkarkarriären - Skorpionen - som dock också är det tecken där sinnet sägs vara "fallet" och ytterst benäget till korruption. Och det var denna ålderdomliga utsaga som bekräftades i studien av 161 mördarhoroskop. Det skorpioniska sinnelaget är generellt dämpad, introvert och kontrollerat vakande, men kan dra mot extremlägen. Mord följer där vuxenvärlden tappat förmågan att kanalisera barnets aspirationer.

(Det parodiska är att västerlandet alltjämt traderar berättelsen om skorpionlynnets extremism men nu pekar på fel tecken, på Skytten, godhetens och välviljans tecken! Så kan också västerlandets förfall ner i satanisk materialism beskrivas: t.o.m. dess astrologi slutar fungera.)

I brist på klockslag får vi använda just den "fallna" Månen i Skorpionen som markör för första huset, men det förvandlar paradoxalt nog sinnelagets planet till en "verksam välgörare". Och Yanos mor noterade tidigt barnets särlingskap och undervisade honom i hemmet eftersom han inte delade värld med sina jämnåriga!

Fascinerande nog upprepas samma välsignande påverkan från modern även via Månens eget tecken Kräftan, som detta år huserar välgöraren Jupiter i sitt "upphöjda" läge! Här kan man på goda grunder anta att den röta i Skorpionen som ger så mycket mördare har trubbats av och vänts till något bättre. Istället går nu den unge mannen och blir läkare - kampen MOT Skorpionens korruption (sjukdom), död och förgänglighet.

Annars tror jag hyperintelligensen står att finna snarare med Merkurius eller Buddhi som indierna säger. Solen och Merkurius ligger i gradexakt konjunktion vilket ger den klassiska åkomman "bränd planet". Solens lyskraft osynliggör Merkurius och vad den nu står för.

Om Merkurius är intellektets och logikens planet är Solen den rena intelligensen, det gudomliga jaget och att en bränd Merkurius alls inte ger ett slött intellekt har stått klart länge på bloggen. Astrologin har dragit på sig så mycket värdelösa åsikter utan grund i verkligheten.

(Minns också hur den indiska avashta-läran kunde avfärdas efter en enda genomgång av Nobelpristagarna i fysik och hur en "död" Sol i slutet av ett tecken (eller i början för de negativa tecknen) alls inte hämmade förmågan att vinna Nobelpris för intelligent insikt.) 

Med Skorpionen i sinnelagshoroskopets östra horisont blir både Merkurius och Venus verksamma illgärningsmän och detta faktum påminner om moderns kloka insikt: barnet hade inget att hämta i relationer med jämnåriga! (Venus = sociala relationer, Merkurius = grundskola upp till högskola).

*****

Det är också intressant att jämföra Yano med några andra födslar den 22 oktober, väl medveten om att detta snarare tillhör numerologins domän än astrologins. För den sideriska zodiaken vrider sig hela tiden pga. störningarna i jordaxeln och ett födelsedatum dag inträffar inte på samma gradtal i zodiaken som samma födelsedag för, säg, 200 år sedan.

Själv född den 22 oktober, dock utan nämnvärd genialitet, har jag alltid på ett kuriöst sätt gillat skådespelaren Jeff Goldblum, med samma födelsedag. Han har gjort flera roller av typen opraktisk men begåvad professor än slumpen borde ha dikterat (The Fly, Jurassic Park, Independence Day...). Ett fejkgeni modell Hollywood? Min första kärlek genom tv-rutan som barn var den oemotståndliga Catherine Deneuve, som jag långt senare upptäckte var född den 22 oktober.

Runt 19-20 fann jag den fascinerande Edgar Cayce, en synsk amerikan under tidigt 1900-tal. Under djup hypnos kunde han diagnosticera sjuka människor utan någon som helst medicinsk utbildning. Han förklarade ur samma hypnos att han i detta tillstånd stod i kontakt med all världens kunskap och således bara kanaliserade befintligt vetande.

Men under några tusen transföreläsningar tecknade han också tidigare liv för individer och redogjorde för hur dagens relationer relaterade till samma individer i ett eller flera tidigare liv. Det tycks inte bara finnas släktförbannelser utan också förbannelser som går igen på relationsplanet...

När ett par bad Cayce att teckna bakgrunden till deras nyfödda son, kom det överraskande beskedet att det var den europeiska tonsättaren Franz Liszt som nu återfötts på amerikansk mark. Cayce gjorde sin sedvanliga "själsläsning" och noterade en påfallande karaktärslös varelse med tydliga tendenser till socialt rövslickande och rådde föräldrarna hur att bäst få styrsel på barnet i detta liv. Det var naturligtvis störande att första gången titta på "sociala rövslickaren" Liszts födelsehoroskop och notera den 22 oktober!

Numerologiskt ger 22/10 talet 5 och eftersom jag vände mig från det geschäftet tidigt - det tycktes så ytligt - fascinerar redan andra länkklicket på Google som hamnade på en vedisk sida vilken likställer 5 med Buddhi eller Merkurius, intellektets planet! Någon kanske minns min upptäckt av kopplingen Sol och Merkurius i horoskopen för Nobelpristagarna i matematik och fysik, ett annat av de test på bloggen som så smått börjat validera den antika vetenskapen om himlaljusen...

(Den vediska sidan begränsar sig till enbart dagen i en månad vilket ger den 23, men här går vi "fraktalt" upp en nivå och studerar en större gestalt.)

Jeff Goldblum -
geni men bara på vita duken

Catherine Deneuve - mer vit projektionsyta

Franz Liszt - hyperbegåvad kompositör
- social lismare? (s.k. lisztmare)

Som framgår om man klickar för en förstoring av bilderna, är det bara Franz Liszt som delar den intressanta Solen/Venus med Sho Yano, intressant eftersom Venus står för högre konstarter (särskilt i Luftelementet och här i Vågen där skönhetens gudinna härskar).

Märkligt nog visar sig alla tre männen ha den fallna Månen i Skorpionen, och eftersom födelsetiden är känd för samtliga kan följande sägas.

Jeff Goldblum, med Månens tecken Kräftan stigande i öster har likt det unga geniet sinnelaget på sin sida. Men gudarna ska veta att han betedde sig underligt i en intervju hos David Letterman för många år sedan... - han verkar abnormt skygg. Och det påminner om att alla dessa män har en variant av "dissociationen" eller särskiljandets syndrom.

Luft tenderar att leva sitt eget liv separerat från Vattenelementet och den lägre driftsnaturen. När de tvingas samman uppstår inte sällan underliga effekter. När hela livsödet är inställt på drifter och begär - som i Fredrik Reinfeldts fall - alltmedan det lägre sinnet (Månen) söker upphöja dessa ting till något högt, och gott och ideologiskt - då uppstår en falsk rationalisering. 

Man tar det irrationella och söker klä det i övertygande ord och förstår inte ens självlögnen när partiet börjar falla. Sol i Vatten och Måne i Luft kan vara den mest problematiska kombinationen för en realistisk självbild...

Så inte med Sho Yano eller Jeff Goldblum vars Sol i Luft ägnar sig åt en rationella sfären och låter det lägre sinnelaget få sitt, utan att blanda ihop de två nivåerna.

Franz Liszt föddes med dramatiska Lejonet i öster, men eftersom Solen anses "fallen" i socialt förbindliga Vågen anas nu något av synske Edgar Cayces varning för en social lismare! Lejonascendenten blåser upp och förstärker alla eventuella problem hos dess härskare Solen! Och till de problemen måste man eventuellt också räkna den inställsamma tendens som faktiskt finns hos kurtisanen Venus, ÄVEN när den befinner sig i sitt härskarläge Vågen. Liszt synes ha varit en effeminerad natur och detta är en vanlig konstnärsaspekt. Musan Venus bor nära hans solära och kreativa hjärta.

Det är således bara underbarnet som har både Solen, Venus och Merkurius i en tät klump och som uppvisar både konstnärlig och vetenskapliga böjelser.

*****

Deneuve - en liten särstudie



Catherine Deneuve fick ett ytterligt kort omnämnande i en av bloggens tidiga inlägg, i mars 2009. Hennes karta faller delvis utanför de tre männens scenario, men också hon har Solen i Luft och Månen i Vatten, sinnet i härskarläget Kräftan men i åttonde huset för sexuell förförelse och/eller korruption. Det är bara att gå tillbaka till 1960-talet och se på dem filmroller som gjorde henne till en ikonisk kvinna för att förstå hur korrekt den äldsta typen av astrologi är, med dess helhussystem och siderisk zodiak.

Vad gäller IQ-faktorn tiger hennes horoskop still. Skytten stigande i öster gör Solen, fastän fallen i Vågen, till verksam välgörare då den tillfälligtvis "äger" horoskopets absolut bästa hus, det nionde huset som har tumme med "Guden" (Zeus eller Jupiter). Och därmed favoriseras naturligtvis också skönhetens Venus i Lejonet enormt, som just ligger i "Gudens" hägn!

Det här är viktigt eftersom Venus i sig är en verksam illgörare i horoskopet i kraft av dess ägarskap över 6e och 11e husen, båda "onda" i indisk astrologi. Med så mixade budskap blir det mycket oklart vad Catherine Deneuve egentligen har för inställning till religionen, filosofin och Intelligens.

Venus skulle mycket väl kunna besmitta det nionde huset med sin aktiva ondska och försämra eller eliminera hennes intresse för de stora frågorna. Men å andra sidan gynnar ju den visserligen fallna men ändå verksamt goda Solen det onda 11e huset genom att ta sin plats där. Och detta borde influera 11e husägaren Venus till det goda!

I horoskop som är så här otydliga, kan man säkrast tala om att själen kommer att göra en lång resa i det här livet och kanske göra många omprövningar.

Deneuve har Merkurius stark i Jungfrun, så hon är knappast tappad bakom en vagn. Men det är inte smartness, klipskhet eller logik som är definitionen på Intelligens på den här bloggen. Intelligens är Solens att dela ut eller hålla inne med, och utfallet verkar i hög grad bero av vilket hus den verkar genom. I det här korta inlägget togs frågan om Merkurius som intelligens upp och hänvisades till en värdefull definition enligt indisk astrologi.

När regeringen ska till att tänka it

SvD skriver att det datalagringsdirektiv till stöd för polisens brottsbekämpande som regeringen Reinfeldt ritat ihop och riksdagen utan att fundera närmare godkänt, är en katastrof av luddigt tänkande:

Mikael Ek, vd på Svenska stadsnätsföreningen som organiserar runt 170 stadsnät i landet, kallar lagen för en ”teoretisk produkt”. Föreningen har under våren arbetat med att ta fram ett underlag för att hjälpa medlemmarna att förstå reglerna. 

 

Det här med opraktiska skrivbordsprodukter intresserar, astrologiskt. Spontant skulle jag gissa att berörda regeringsmedlemmar kollektivt om än inte individuellt har bildat ett "dissociationssyndromet" (instinktivt Vatten och intellektuell Luft i osynk). Åkomman söker typiskt maskera en grundläggande oförmåga att greppa ämnets komplexitet och blir då "desinformation" eller "snömos". Det är Vatten som via huvudtecknet Kräftan/skyddsinstinkten hellre skriver något lagom fluffigt och otydligt än erkänner att den inte förstått ämnets rationella struktur (Luft) och lämnar över till mer kompetent folk.

Om jag inte helt missuppfattat saken är det regeringens Förordning 2003:396 som innehåller kärnan till datalagringsdirektivet, och den faller under Näringsdepartementet. Mer exakt hittar man det aktuella tillägget i SFS 2012:291.

Med underskriften i det tillägget har vi den ytterst ansvariga myndighetspersonen bakom detta "fluff": den arma Annie Lööf (c), vars karriärval tycks ha varit åt pipan fel. För det är ju substanslösa floskler hon gjort sig känd för enligt en allt mer enig svensk press.

Också rättschef Dan Sandberg på Näringsdepartementet har undertecknat, så vi kan kort granska båda horoskopen.

Annars var it-minister Anna-Karin Hatt (c) som var djupast involverad i lagens skrivningar (IDG). 

*****

Juristen Sandberg är född i Lagens tecken Skytte och har Lagens planet Jupiter i Skorpionen för en djupt sittande reservation som gör att värdtecknens element så att säga omedelbart drar sig från varandra vid beröring. Det furiösa Eld/Vatten-kriget verkar undvikas på den här punkten.

Skorpionen är dödens princip och slukar allt i dess väg. Solen står konjunkt med Döden i formen av den formalistiska Saturnus. Ur alla dessa snåriga förhållanden nöjer jag mig med att notera intresset för att skapa strukturer (Saturnus) och begripliggöra det sedda (Solens öga)? Om lagens bokstav dödar medan anden ger liv, var hör då denne Sandberg hemma?

Jupiter i Skorpionen kan sägas retirera för att kunna ta Sandbergs fixering vid Saturnus strukturer ett steg djupare genom sitt negativa Vattenelement. Som barn av samma "minigeneration" tror jag mig svagt förstå den här grundispositionen. Jupiter och Saturnus hade samma placeringar året jag föddes, och astrologins snåriga saturniska system är ju ett annat av Lagens eller Gurus barn. Eller var det tvärtom? Eller är de bara två sidor av samma mynt? Saturnus sammanpressar och Jupiter utvidgar ju. Kineserna hade förstått det här med komplementära processer: "Innan du släpper pilen fri måste du spänna bågen maximalt."

Men sedan kan inte det överemotionella kriget avstyras, för hur väl fungerar saker och ting när Jupiter i Vatten i sin tur ägs av en pushig disponent, Mars i Vädurisk Eld?

Det här måste innebära en närmast hypoman eller hypervaken och potentiellt extremt stridslysten natur! Inom Skorpionens finalitet ligger Vädurens krigiska vilja att komma igång, bryta ny mark, "slippa hela skiten" Vilken slitig natur och vilken oförlöst liten bråkstake djupt under den legalistiska framtoningen!

Månen eller sinnelaget i Lejonet återknyter till Solen i Eld, så att vi har en person som är endimensionell: den solära viljan att organisera och begränsa (Saturnus) löper som en röd tråd genom hela naturen. Och så den okuvliga busen Mars i botten som en slags yttersta motivation. Är det den omoraliska Mars som tigger om att bli lagstiftad mot? Är juristen själv en kriminell som nu återfötts för att i nästa liv "överkompoensera" för gamla övertramp? Jag har ofta misstänkt att gårdagens skurkar är de som i nästa liv gapar och skriker om moral alla högst.

(Var lämnar det undertecknad med sitt bloggande om dygder och syndafall? Jo, jag kan säga att mina brott inte ligger i närmast föregående liv utan betydligt längre tillbaka på den jordiska tidslinjen. För själen är naturligtvis inte slav under något så parodiskt simpelt som en historieboks färd från första till sista sidan. Men det krävs fantasi för att ens börja föreställa sig en värld utan denna saturniskt inympade tidsstruktur som vi tar så för given att vi till och med kollektivt tror oss leva våra liv inuti historieboken...)

Annie Lööf är för ointressant och "fabricerad" för att förtjäna ytterligare ett inlägg. Se tidigare kommentarer om hennes överdrivet "tänkande" horoskop. Man partikollegan Anna-Karin Hatt har flugit under den här bloggens radar tills nu:

Här hittar vi samma fokus på Skorpionen och Skytten som i den inblandade chefsjuristen, vilket är precis vad man kan förvänta sig i projektteam där det precis som i familjer ofta finns häpnadsväckande tydliga astrologiska band mellan de inblandade. Faller någon utanför det "gemensamma mönstret" kan man räkna med att det är familjens svarta får, den som inte passar in i gänget...

Tyvärr stinker det inkompetens om Hatts himmel, och det är bara för gårdagens inlägg om BP-ordförandens klantiga hantering av oljekatastrofen 2010 som öppnade mina ögon för hur södra månnoden tycks innebära en avmattning av det ärende dess värdtecken representerar. 

Svanberg gick göra en förödmjukande avbön inför hela världen angående sitt uttalande om "småfolket" som klingade extremt arrogant i amerikanernas öron. Svanberg hade mycket riktigt ett Lejon "cut down to size" av den halshuggna Draksvansen!

Det är lätt att missa att IT-minister Hatt faktiskt har sin svaghet eller akilleshäl just i IT-tecknet Tvillingarna. Tala om fel person på fel plats. Nog för att hon älskar att vara med där det stiftas lagar och förordningar: se Jupiter och giriga Drakhuvudet samt hennes personliga sinne i Skytten !!!

Men intelligensen... Solen i Skorpionen hämmad av den insnävande Saturnus i Oxen med dess påfallande lokala horisont...Det råder alls ingen brist på Nobelpristagare med Solen aspekterad av Saturnus, men i det här fallet är också den rena Intelligensens Sol i blåsväder på ännu ett sätt: dess disponent Mars är förhållandevis klent placerad i Venus tecken Vågen, och det är nu vi i nyckelpersonen hittar just det dissociationsfenomen som jag spekulerade över. 

En Sol i Vatten känner och reagerar med djurets instinktiva säkerhet, och där Kräftan anses följa livets rytmik (eller tidvattnen) i sina perioder av kontaktbarhet och slutenhet, är det Skorpionens grundtillstånd att vara sluten.

Den dolda disponenten till denna reserverade utblick på livet är nu Mars i kollaborativa och intellektuella Vågen, och jag har svårt att föreställa mig ett mer omaka par. Indierna kallar disponenten för planetens själ, vilket i Solens fall faller sig onaturligt eftersom Solen anses vara just människans jiva-atma eller andesjäl! 

Men jag förmodar att Mars visar hur det finns en tanke t.o.m. bakom att en varelse väljer att arbeta med Skorpionens motiv i en inkarnation. Att brottas med den Absoluta Gränsen (Döden) är kanhända ett sätt för Anna-Karin Hatts själ att hitta en mental harmoni - för om något saknas det sådan när "hor- och horbockssyndromets" Mars + Venus skapar ett så oroligt mentalt liv. 

(De tydligaste tecknen på bokstavligt hor tror jag uppstår när Mars och Venus möts i det grovt fysiska Jordelementet. Venus och Mars i Luft tänker istället otroget i alla riktningar, och kan bedra sig själv intellektuellt t.o.m. utan Vattnets glupande instinktiva hunger...)

Hatt lider av samma dissociation i frågor om män och karriär (Solen) som Maria 'Bitterfittan' Sveland som föddes Skorpion två år senare och även då med soldisponenten Mars klen i Luft. Så jag förmodar att kvaliteten på Hatts lagstiftning om IT håller samma nivå som när Sveland bidrog till en utställning om den ikoniska Jungfru Maria med ren smörja. Den juvenila skilsmässoboken från häromåret visade återigen att dissociationsfenomenet, känsla och förnuft i olag, är ytterst svårgripbart. 

Jag har en känsla av att mognaden helt kan avstanna hos vissa individer och deras ämneshantering visserligen verkar slug och smart och t.o.m. kvick i deras egna ögon, men att den övergripande räckvidden är fullständigt uppåt väggarna. Något som tycks ha drabbat Hatts regler för teleoperatörernas datalagring.

Hårda tider för krabbans tecken

Det är inte lätt att vara född i Kräftans tecken just nu. 

Först gräver den här bloggen i evidensen från antiken och egen kvantitativ metod för krabbans påstådda närighet. Det verkar inte spela någon roll vilken partifärgen är, för är man Kräfta kan man både heta Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven. Det viktiga är snurrande hjul och vinster. Att inte få äta momssänkta flottiga handburgare på McDonalds är ett öde värre än döden för trygghetsprincipen uttryckt som zodiaktecken.

Och nu kommer en nyhet från grannlandet Danmark att en Alien-liknande parasit tar över de danska krabborna och ändrar deras beteende! (DN, så småningom mer utförligt i SvD).

Det är som om fantasin plötsligt blir verklighet, för i ett tidigare inlägg om Kräftan illustrerade jag just med en Alien i symbios med sitt offer. 

Astrologiskt är detta den osköna baksidan av Kräftan som modersprincip, som i ogynnsamma fall blir den psykologiska förtärande modern (- en Reinfeldt som låtsas ge sänkt skatt åt folket men egentligen drar oss alla vid näsan genom en storskalig dränering av Sverige till sina vänner långt borta i skatteparadisen). 

Och till och med den "onda modern" finns med i det danska fyndet: krabbor av hankön förvandlas till sist till veka honor av den infiltrerande parasiten.

Som bloggen tidigare noterat har Danmark ett ytterst sjukt horoskop, så att de är monstermagneter kan ingen betvivla. Redan Hamlet var av åsikten att det var något ruttet som jäste i det landet. Det var nog Alien-parasiten han anade i befolkningen långt innan de blev halvalkoholister och främlingshatare.

Det finns en tid för Danmarks tillblivelse, och jag upptäckte då att lägger man bara på en minut ytterligare byter den sideriska zodiaken från Lejonet till agrara Jungfrun. ("Rektifiering" med ett fint ord.) 

Jag ska inte upprepa argumenten för att danskarna är ett extremt själviskt folk här, men bara påpeka hur väl Merkurius i härskarläge i Tvillingarna i 10e stämmer med bilden av dem som ett kvickt, merkuriskt folk, "slängda i käften". 

Mer pompösa Lejonet som självbild och en gyttjig och enormt trög fullmåne mellan Oxen och Skorpionen skulle omöjligt kunna ge våra grannar den kvickhet de har, verbalt och intellektuellt. De merkuriska tecknen i hörnlägen stämmer perfekt, och särskilt med deras respektlöshet.

Vad en Jungfruascendent gör, är att placera den sataniska fullmånen längsmed 3e och 9e-husaxeln för en synnerligen materialistisk livsfilosofi (9e) som enbart handlar om att mätta munnen och konsumera. Längre fram i landets historia skulle den här axeln också explodera i en omvärlds hat mot danskarna för deras okänslighet mot andra folks trosuppfattningar. (9e huset som "utlandet".)

Men det är alltså Vattenelementet, havets och Alien-invasionens element, som är så intressant i det danska horoskopet. Krabban/Kräftan bär på den expansiva Jupiter och här förstärker den Månens dragning åt berusnings- eller förgiftningstillstånd via "välsignande" aspekt. Jupiters "lyckosamma" förmåga att expandera äger alltså rum på "insidan", vilket ju är ett av Kräftans fundamentala attribut. GEMYT. Kräftan styr insidan och Stenbocken (husfar) sköter familjens anseende utåt.

Men på Danmarks insida växer en kräfttumör, för den egentliga berättelsen är inte Jupiters lyckosamma utan historien om dess fallna disponent, Månen i Skorpionen och hur dess härskare Mars i sin tur skadas av umgänget med den stora illgöraren Saturnus. Från det osäkra havets tecken Fiskarna tar man det säkra för det osäkra och väljer att misstro alla utlänningar. Se hur de verkar vilja attackera den danska jorden! (Jungfruascendenten)

Jag hade glömt att det trångsynta och eländiga Danmark faktiskt hade den här komplexa axeln Jungfrun/Fiskarna som så ofta leder till motsägelsefulla attityder om främlingar. Jag känner till en smårasistisk och extremt fördomsfull kvinna som likväl adopterat barn från främmande land. Det syns som om individer längs denna axel för självberikande och självuppoffring kan landa lika olika beroende på vilket ämne som förs på tal. (En noggrann analys av vilka planeter som är inblandade och vilka hus de äger, kan reda ut en del...)

Så varför nyheten kommer från Danmark om parasiter som äter deras krabbor inifrån blir begripligare nu. Det är något så ruttet i staten Danmark (till och med efter att främlingshatarpartiet fått på båten) det till och med kryper bekräftelser ur haven att Danmark borde lätta sig på terapisoffan och reda ut sina grumliga bevekelsegrunder för att finnas till. Vad vill en dansk egentligen med sitt liv?

BP-pampen - Ursäkt 2010

Med anledning av förra inlägget (läs först), tittade jag på BP-ordföranden Svanbergs ursäkt för sitt illa formulerade språk i samband med BP:s oljekatastrof i Mexikanska golfen.

Svanberg horoskop med månascendent (Kräftan) i inre kretsen. Reuters publiceringstid (från Washington DC) för hans ursäkt till amerikanerna i yttre kretsen (se förra inlägget för länk).

Jag pekade i Svanbergs illa tilltygade födelsehoroskop ut den medfödda "halshuggna" eller "straffade" Draksvansen och föreslog att här indikeras en sårbarhet i frågan om det goda Lejonet eller förmågan att projicera en förtroendeingivande ledarskapsgestalt.

Titta nu på Reuters horoskop för hans ursäkt. En stor ledargestalt (Solen) stiger i detta ögonblick fram i kommunikationens och kommunikéernas tecken Tvillingarna men bojad till den bestraffade Draksvansen! Reuters meddelande handlar om en minst sagt stukad ledarpersons uttalande...

Svanberg bytte från lilleputtföretaget Telia till de stora grabbarnas liga när hans prestationsplanet Saturnus gått sitt andra varv i livet. Ökat ansvar brukar vara ett resultat av Saturnus transiter, men också uteblivna framgångar, om det nu var sådana man hoppats på...

Eftersom Svanberg är född som en lycksökare med lätta pengars Jupiter i egocentriska Väduren och troligen skadas moraliskt av oppositionen från en vek Mars i Vågen, kunde året 2010 inte ha varit sämre för honom eftersom lycksökaren Jupiter nu gick in i väggen, i opposition till inte bara Saturnus I TIDEN utan också Svanbergs identiskt placerade Saturnus.

Dessa är de stora penseldragen som en bakgrund till hans senfärdiga och sedan helt misslyckade framträdanden. När så ursäkten kommer sker det med olyckans Mars och "ödets sekundvisare" Månen svävande över just den zon där fixstjärnan Regulus i Svanbergs fall inte lyckas förmedla sina konungsliga intentioner eftersom demonen Ketu skapar tjocka i den jordiska atmosfären.

Som Solen/Ketu vid Tvillingascendenten är BP-pampens avbön i nuet (då Reuter rapporterar) så är Månen och Mars i vägen för kungliga Regulus det "då" där Svanberg kväkte ur sig sitt illa uttänkta corporate bullshit. 

Månen "då", Solen "nu" - och djupt i solsystemets bakgrund den mörka Saturnus som vittnar om att detta var tiden i hans liv att betala för gamla synder, kanske hopade under detta liv försvuret åt Satans omoraliska penningiver eller, mer troligt, en stor smutsig byk som den här själen börjat bygga redan i tidigare liv. 

Jag menar, man kommer inte till jorden med både Merkurius och Venus angripna av Djävulen utan att ha börjat gå snett redan i tidigare liv!

Sol och Måne i Sverigehoroskopet

I sin söndagskrönika om den svenska jämlikheten som en potentiell förbannelse för halva befolkningen, den kvinnliga delen, skriver Katrine Kielos i Aftonbladet (och detta är slutklämmen så stoppa här om du först vill ta in hela hennes tankegång): "Myten som vi har gått på i Sverige är inte den om att kvinnor kan ha allt. Utan att vårt svenska system kan allt."

Det är intressant att begränsa Sverigehoroskopets Sol och Måne maximalt och göra dem till Man (Solen) och Kvinna (Månen). Då uppstår en helt annan förståelse än den jag gärna uppehållit mig vid, senast i inlägget Reinfeldt lockade fram brutalsvensken. I det inlägget avsågs med nationalhoroskopets hårt klämda Måne lågutbildade män.

Men om man traditionalistiskt ser Månen som den ensamstående mamman i hennes klämda ekonomiska läge eller som den chefspositionsförnekade kvinna som av männen inte tillåts snappa åt sig de riktigt (för urholkade själar) attraktiva månadslönerna, och samtidigt Solen med förmögenhetens Jupiter som de tongivande männen i det svenska samhället, då har Kielos sannerligen avslöjat en skrämmande berättelse. 

Detta Sverige har mindre att göra med bildning kontra obildad primitivism, och mer om en förtryckande ideologi som är inbyggd i de svenska framgångsrika männens självbild och motsvarande nedgradering av kvinnorna.

Det här är ett nytt och spännande sätt att närma sig Sverigehoroskopet som det kan finnas skäl att återkomma till. Solen med lycksaliga Vattumannen som ett samhällskoncept som bara favoriserar männen eller Solarna, och lämnar kvinnorna - Månen i Väduren - att döden dö eftersom resurserna (Oxen, ett "artha-tecken" eller pengatecken) inte öppnar upp för den "lunära sorten", dvs. det svenska samhällets kvinnor, eller, mer generellt, Månen som det obetydliga "småfolket" överhuvudtaget. 

Minns en av dessa män, BP:s styrelseordförande Svanberg och hans katastrofala uttalande om hur mycket det per definition insignifikanta "small people" betydde för oljebolaget! (Reuters: BP chief apologizes...)

Då är vi åter vid den generande sanningen att svenskarna är pådyvlade en skendemokrati men att landet i själva verket är en Plutokrati, ett land där en handfull män med Stora pengar avgör det som händer. Det är därför vi hittar Djävulens symbol på mäktigaste plats i horoskopet för Svenskt Näringsliv.

En ny titt på Svanbergs horoskop avslöjar att hans kungavärdighet är seriöst skadad! Den persiska kungastjärnan Regulus står mindre än 3 grader från den "bestraffade" södra månnoden eller förlusten av allt det den motsatta giriga norra månnoden strävade efter.

Är det inte typiskt att när Svanberg gick från Telia till megastora BP för att nå den yttersta rikedomen (Jupiter), då hamnade hans ledarskapsförmåga (Lejonet) genast på förstasidorna. 

Man kan se det som att Jupiters välgörande aspekt mot Lejonet bär med sig fröet till "akut skadad kungavärdighet" i det "svarta hålets" förmåga att hålla Regulus symbolvärde utanför Svanbergs liv (inte för att de som styr näringslivet och ger varandra positioner märker att de alla är styrda av ondskans krafter...).

Vad värre är nog att Draksvansen i Lejonet också innebär en permanent strypning av just det goda chefskapets kvaliteter. I det längsta försökte Svanberg slippa engagera sig i oljekatastrofen med hänvisning till någon formell arbetsbeskrivning för styrelseordföranden. En slö Oxe som på mer än ett sätt misslyckades med rollen av den inspirerande och förtroendeingivande Lejonledaren! Solen i Oxen är dessutom i hemskt sällskap, med en Satan som skadar både kommunikationen (vad gott har Telia gjort mänskligheten?) och Venus/pengarna.

Svanberg kan nog med rätta sägas illustrera den onda svenska mannen som socialdemokratin redan när nationalhoroskopet tog form 1974 fullständigt accepterat i sin samförståndsanda "näringsliv/arbetstagare". Den här bristen på insikt i ondskan och godhetens natur uttrycker till fulla den nya högersossen Stefan Löfven som, som den lakej för dolska krafter i bakgrunden, påminner om socialdemokratins fall från ärbarhet och sina egna ideal om en bättre värld för människorna.

Mediejakten på osmakliga spin-offs

Med uppenbarligen massor av klick på sin äckelrubrik om 21 våldtäkter i Sverige på kort tid hoppas DN på ännu mer besök denna söndag. Fler klick ger mer pengar. De jagar cyniskt upp en flera dagar gammal BBC-nyhet om skändande av unga oskulder på ett kristet tonårsläger i Mexiko. Helgredaktören gnuggar händerna inför en så förnämlig koppling med de svenska våldtäkterna och kommer sedermera att brinna i helvetet för sitt orena uppsåt.


För den som istället försöker förstå sammanhangen, är samma händelse av godo. För som Ödet alltid vill ha det lider Mexiko av samma brutala underton i folksjälen som den svenska - fast ändå så olika. Här har vi Månen i Oxens Jord och sinnets disponent i Eld (svenskarna har sinnet i Vädurens Eld och disponenten i Ox-Jord.)

Att elementen är omkastade kanske kan förklara att Mexiko tycks ha en tendens att ventilera denna aggression mer ohämmat än svenskarna gör. Där knarkbaroner, här Svenskt Näringslivs försök att driva ett passivt folk ner i löglåneträsket - allt i den heliga konkurrensens namn baronerna emellan...


Auktoriteten på nationalhoroskop, Nick Campion, har tidsuppgiften 16.00 för Mexikos födelse, och det ger landet följande talande förhållande till torsdagskvällen nära midnatt som är BBC:s uppgift om illdådet:

Här är det Mars attack mot Väduren som fångas upp av religionens planet Jupiter, och precis som jag sade i motsvarande inlägg om brutalsvensken handlar Mars i Jungfrun om att skada allt orört och fint eller oskuldsfullt (jungfrurna) i den heliga vinstjaktens intresse. Det var naturligtvis inte sju kristna småflickor dessa gangsters ville åt, utan pengar. Det var pengar som drev Mars-Jungfruascendenten Reinfeldt att bryta sönder Sveriges sociala trygghetssystem. En kriminell är vad han är, och jag hoppas han kommer att få sota för det.


Det finns många tecken på hur tajmad händelsen i Mexiko var för att uppröra den katolskt mexikanska själen. Landet lider av hemsk machismo, Solen och Mars i sturska Stenbocken och ett sinnelag i Oxen med en underliggande oro via sinnets ägare Venus i eldiga Skytten. (Raka motsatsen till den svenska flegmatismen, som vi noterade.)


Attacken mot det kristna ungdomslägret tycker på att Mexikos födelsetid fungerar i astrologin: Solen befinner sig nästan exakt vid landets sena Tvillingascendent och utlöser där en opposition med Mexikos Merkurius/Venus-konjunktion i vilken också de demoniska månnoderna ingår. Landet föddes med straffdomens Draksvans i sitt öde (ett självdestruktivt land), och kanhända fick flickorna betala för den västerländska Kyrkans historiska utnyttjande av landet.

Det är sannerligen inte mycket som skiljer de svenska religionshatarna från dessa mexikanska gangsters. För tillfället skriver de uselt argumenterade artiklar på Newsmill mot religionerna överlag eller också går de med i dårfinkarnas förening Humanisterna. Det är det "svenska sättet". I Mexiko våldtar man troende eller gör som i vårt grannland och totaltokige norrmannen Anders Breivik, skjuter ihjäl dem! (Ja, politiskt engagemang är också en variant på tro.)


Horoskopet för övergreppen på de kristna innehåller fler tänkvärdheter, men de kan den riktigt intresserade själv lokalisera.

Den latenta brutalsvensken kanske borde bygga brödraskapsband med de mexikanska gangstrarna - uppenbarligen förbinds våra länder med jordbundna Oxen och Stenbocken som minsta gemensamma nämnare och en Luftpersona utåt.

DN-lobbyisten och look-alike-faktorn

Först nu kom jag på tanken att granska mannen som lobbade i DN för att slå mynt av barns utbildningsbehov ur look-alike-perspektivet. 

Med en fotbollscelebritet som Braulio Nóbrega född dagen därpå kan man räkna med likheter i utseendet OM (men det vet vi inte) även födelsetimmarna uppvisar någon slags parallellism.

Den andra celebriteten från den här horoskopgranskningen av lobbyisten, Ashlee Simpson, kan man på förhand räknas bort eftersom hon är född åtskilliga dagar senare.

Spattiga Ashlee Simpson
Wikipediafoto (2008)

Men sannerligen! Profitlobbyisten, född den 17 september 1985 och fotbollssspelaren Nôbrega, född den 18 september 1985, ser ut att vara framklämda ur samma pressverktyg!

Det var en skriande brist på tydliga foton på fotbollsliraren där han håller sig allvarlig, lik lobbyisten på Newsmills foto. Men slår man samman två olika foton för sitt inre sinne, tror jag att snittbilden säger en del. Jag noterar samma typ av käklinje, samma form på munnen och samma osäkrat plirande blick och hängande ögonlock i ytterändan - en ögontyp jag noterat förr i samband med Jungfruns tecken.

*****

Det tog flera år att tvätta bort minnesbilderna med över 20 års felaktiga västerländska zodiaktecken! Men nu börjar jag gissa rätt zodiaktecken igen! Och fortfarande fattar jag inte hur det går till och hur tecknet uttrycker sig, sol bärare av Solen eller ascendenten. (Månen har jag inte samma känsla av att den påverkar utseendet, men jag kan inte vettigt skäl till den känslan.)

Inför en kvinna på film jag upplevde som attraktiv (utan att veta att det var Liam Neesons tragiskt förolyckade hustru i sin kanske sista filmroll), associerade jag direkt till Vågens tecken och den kvinna (född i soluppgången) som jag tyckt mer om än kanske någon annan. Just för att ögonen var snarlikt placerade och någon speciell välvning i här och var i ansiktets linjer - särskilt de höga kindknotorna i relation till de brett placerade ögonen.

Hemligheten ligger i människan i rörelse - i 3D-bilden som formas i betraktarens medvetande. Platta foton kan maskera det kuperade landskap som är ett ansikte och som tydligen formas av de grundprinciper astrologin upptäckt.

Det visade sig vid kontroll att Natasha Richardson hade samma Vågascendent (men inte samma gradtal) och samma fallna Mars i Kräftan som attackerade Vågen från tionde makthuset som den kvinna jag spontant associerade till. 

Båda kvinnorna hade också Månen i 30e graden av ett Vattentecken, med den förolyckade Richardsons fallna Måne i Skorpionen som den mest kritiska placeringen: fallen Mars i Kräftan som får till uppgift att stödja och förfoga över en upphöjd Sol och en fallen Måne. Vilket märkligt omen!

Den anonyma kvinnan var dessutom livrädd för irrationella hot ute bland människor - helt i linje med den attackerande Mars i tionde publika huset. I Natasha Richardsons fall var det istället hon som körde ihjäl sig själv genom att skida rakt in i ett träd och dö i hjärnblödning. (Fallen Mars i Kräftan i attack mot egna kroppen, disponent över Sol-Väduren, huvudets och hjärnans tecken.)

Natasha Richardson 1963-2009
Sjunkande Sol i Väduren och extremt svag
soldisponent. Allt förpackad för en kort tid
i en gracefull Vågascendent.

Se också inlägget från 2009 om Natasha Richardson.