Astrologin, som bjuder på så många komplicerade kombinationer, lånar sig väl till häcklandet av vårt samhälles kapitalister och andra lågt stående varelser som ateister och räddhågset inskränkta främlingshatare. Mänskligheten är knappast i närheten av att förverkliga sin potential, åtminstone inte själarna hos de generationer som just nu befolkar världen.
Men vad händer med alla dem som föddes under gräsliga omen på himlen och likväl utvecklade goda livsverk? Tanken - och det ofta anförda svaret att "den Gud älskar dör ung" - föddes när jag kom att tänka på den artistiska ledaren till excentriska brittiska konstmusikgruppen Penguin Cafe Orchestra.
Jag tog fram Simon Jeffes horoskop och betraktade det himlavalv han valde för sitt inträde i tid och rum. Född 1949 och död redan vid 48 av en cancer i hjärnan som inte kunde opereras. Till och med utan känt födelseklockslag ser hans födelsehimmel väldigt suspekt ut, och jag tror inte hela skulden ska läggas på att hans far var laboratoriekemist, en grupp känd för att stå Djävulen närmare än de flesta i dess orientering ner mot det i sig döda substrat som de levande själarna väljer att stiga ned i och skänka en tid av liv som människan definierar det.
Simon Jeffes, ett udda universum i sig. Kosmologiska axeln Lejon/Centrum och Vattumannen/Alltets volym aktiverad via planethärskarna i ömsesidig reception. |
Eftersom klockslag och den fysiska kroppens ascendent är okänd följer ett rent spekulativt resonemang!
Bland planeterna är det Mars som representerar hjärnan (och hjässan). Man kan därför tänka sig ett horoskop ställt för hjärnan och där Mars alltid får tjäna som ascendent. Det leder till att sjätte huset för otur och ohälsa begränsas till hjärnan.
Nu stöter vi direkt på patrull eftersom det är Månen som tillfälligtvis äger 6e och utan klockslag finns ingen chans att avgöra huruvida Månen ännu var kvar i Vågen eller som här, i en karta för lunchtid, tagit steget in i Skorpionen! Ibland får man inget tillbaka alls för mödan man lägger ned!
Men på nätet läser jag om Simon Jeffes fascination för droner, monotona och sövande musikstycken och det här intresset för det minimalistiska och enahanda kan distinkt hänföras till Mörkrets kvalitet (Tamas guna), som i hinduisk uppfattning relaterar till omedvetna och därmed repetitiva människotyper, sådana som kanske t.o.m. med glädje sätts på rutinarbeten och där de upprepar samma moment om och om igen, år in och år ut. Människor som mår bra av att befinna sig i en halvdvala och låta kroppens egen rudimentära intelligens sköta t.ex. sorteringsarbeten eller enklare montering.
Den högre intelligensen behövs bara i arkitektstadiet, eller då man uppfinner något helt nytt. T.o.m. den kreativa sidan är inte immun mot habituering, givet en tillräckligt stor samling idéer kan även uppfinnaren till sist degenerera till någon som i princip bara kombinerar gamla dellösningar till något skenbart nytt. Vad som tecknas i serien Sattva - Rajas - Tamas - som ett fall från hypermedvetenhet ner i sömngångarslentrian är således inte tre distinkta nivåer utan en gradient och astrologin innehåller som bekant så många kombinationsmöjligheter att vad i horoskopet man än studerar möter man en blandning av kvaliteter. Men någonstans måste man bestämma sig för vilka budskap som spelar förstafiolen.
I Simon Jeffes fall verkar intresset för monotona droner indikera en väldigt tydlig typ med såväl Sol (sökarljus, intelligens, förståelse) som Måne (sinnelag, reflektion, meditation) i Mörkrets kvalitet. Solen i rigida och oföränderliga Vattumannen och Månen i Skorpionen ger dessutom det "sociala utanförskapssyndromet" vilket ofta tecknar särlingar. Penguin Cafe Orchestra var verkligen musik för "särlingar" och gruppens (som i hög grad var en förlängning av Jeffes själv), betecknades som typiskt engelsk excentrism.
Om vi därför hypotetiskt väljer Månen i Skorpionen får vi genast ett skriande hälsobud om Jeffes hjärna. Månen som ohälsoindikator står upphöjd i det världsliga, prominenta och effektiva 10e huset. Minns att 10e relaterar till fysiska resurser man att fysik ytterst inte är annat än en intellektuell entitet. Det existerar materia även i Himmelen genom att det gudomliga av evigheten tänker materia ("intelligible matter"). Gud tänker således (intill tidens ände) även Djävulen, som är materians lägsta manifestation och den negativa lockelse som den Onde utövar på svaga själar uppe i vår värld. Kort och gott: hjärnans ohälsa är en prominent gudomlig Idé i Jeffes hjärnhoroskop. Inte minst eftersom tidens herre Saturnus - Liemannen när måttet av tid är fyllt - som opponerar hjärnans signifikator. Dessutom opponerar Saturnus livskraftens Sol, dvs. symbolen för vårt liv här under solen, i vår värld.
Även ur ett Surya lagna-perspektiv (solascendent), håller Saturnus således räkning på levnadsdagarna och har satt en explicit gräns. Man behöver inte irra iväg i märkliga hypotetiska konstruktioner med detta horoskop, det räknar nästan med att konstatera att Solen minglar med BÅDA de naturliga illgörarna och att Jupiter (bringar av god lycka) inte finns till hands med någon (hinduisk) aspekt, förutom den till Saturnus. Jupiter välsignar med andra ord vad än Saturnus har för planer kring gränsdragning och omfattning för Simon Jeffes. Detta märktes naturligtvis på hans geni, hans verk som konstmusiker.
Långt innan jag börjat göra horoskop för musiker hade jag upptäckt och älskat Jeffes musik och det kanske inte är någon slump att också bloggarens horoskop senare visat sig innehålla en ömsesidig reception Solen och dess härskare och dessutom i samma element (Luft/Eld) som hos Simon Jeffes. Det kan vara som antikens tänkare sade: att man själv måste vara verksam på samma sätt/nivå som den andre för att fullt ut förstå denne.
Den likaledes excentriske metafysikern och pedagogen Rudolf Steiner hade samma ömsesidiga reception mellan livskraft och dess gräns (Sol och Saturnus) som Simon Jeffes, men eftersom AstroDatabank numera noterar kontroverser kring Steiners födelsedatum och därmed astrologiska identitet (Solen som atman) får det räcka med att påpeka det svårgripbara med just den här oppositionen som samtidigt är en ömsesidig reception. Steiners födelseklockslag är dock inte debatterat och det ger en fysiologisk Våg i öster med starkt stöd från Venus i Stenbocken. Trots att han var en nervös storrökare levde han till 64. (Ascendenthärskaren är omistlig om man seriöst vill bedöma hälsa, den här texten är som sagt spekulativ.)
Frågan om identitet ger sig också när man lyssnar på Jeffes och hans grupps musik. Den hämtar verkligen från hela världen och rör ihop en egenartad gryta. Förvirringens tecken är Fiskarna (där motsatta Jungfrun bemödar sig att arrangera allt i snörräta rader), och man kan misstänka att Jeffes tropiska soltecken Fiskarna har något att göra med det här underliga fotot från nätet (ett av ganska få) där han håller i en död firre:
I andra sammanhang har jag pekat på hur den "genuina" sideriska zodiaken tycks lysa igenom, så att individer intuitivt väljer "rätt" symboler även sedan deras västerländska zodiak hamnat i otakt med universums egen omvandling pga. vårdagjämningens precession. Men i fallet Jeffes skulle man kanske kunna peka på att redan den "äkta" zodiaken är trasig och degenererad, så att Jeffes valde eller godtog en konstnärlig fotografs idé om att mystifikt placera hans egen tropiska solära symbol i handen på honom. Det tyder på en själ som är avskuren från högre sanningar och en som därmed naturligen kommer att älska "droner" som lurar in i ett begränsat medvetandetillstånd som inte längre söker ytterligare förståelse.
Det finns helt klart musiker som för en vegeterande tillvaro och använder musiken som en snuttefilt, för en stämning att bara "vila" i utan att t.ex. som den högt syftande meditatören söka något bortom den musikaliska ambiensen som sådan. Platon föraktade musiken just av detta skäl, den leder ingenstans, det enda man gör är döda värdefull tid. Och detta skrivet av en bloggare som älskar att döda värdefull tid genom uppmärksamt musiklyssnande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar