Plutarkos (1a årh.) föregick "nyplatonismen" (Plotinos) med ett århundrade, men den babyloniska astrologin var redan etablerad i Väst sedan några hundra år. (Babyloniske prästen Berossus.)
När jag läser ett citatspäckat förord till Proklos (400-t) "Platons teologi" fastnar jag vid översättarens försvar (gentemot den typiskt trångsynta kristendomen) av andra antika hedniska kulturers bruk av djurstatyer. De var allt inte lägre stående kulturers avgudabilder utan tvärtom mycket medvetna symboler för gudarna (plural) vilka i sin tur beskrev viktiga aspekter av det Platon (300-t fvt) kallade Det Ena.
Mer specifikt fascinerar beskrivningen av krokodilen, helig för inte bara egypterna (som bokens förord dröjer vid) utan också hinduerna. Några av Indiens zodiaktecken skiljer från den västerländska traditionen och frågan har gäckat mig i femton år varför Stenbocken blev Krokodilen (Makara) i Indien.
Kanske kan nedanstående citat från grekiske filosofen Plutarkos kasta ljus över saken. Det korta stycket innehåller flera hänvisningar som resonerar starkt med teckenhärskaren Saturnus - vare sig tecknet är en stenget eller en krokodil. Krokodilen bör ha förekommit i Babylon - se här - och därmed originalet till hinduismens tecken. Västtraditionens stenbock illustreras med ett rent fantasidjur: en get-fisk. Fiskdelen kanske påminner om dess rötter i krokodilen men kombinationen med getens överkropp gäckar (och församtidigt tankarna till en satansfigur vilken ibland men utan etymoliskt släktskap knutits till Saturnus)...
En sak stör spekulationen: Francesca Rochberg, professor i assyriologi listar babyloniernas namn för Stenbocken som másh ("senbabylonisk stavning") och översätter som Get-Fisken! Att koppla "másh" till sanskrit-ordet "makr" (ung. uttal) ligger långt bortom bloggarens kunskaper. Kanske är lösningen så enkel att krokodil inte är makaras enda innebörd. Googling visar att det också kan betyda "sjödjur" rätt och slätt, vilket klart bättre återknyter till Stenbockens emblem, fantasidjuret.
Knappast utan skäl vördades krokodilen av egyptierna. Det sägs att de såg en likhet till gudomligheten i hos den i egenskap att vara det enda djuret utan tunga. Ty det gudomliga förnuftet saknar behov av röst och fortskrider längs en tyst väg och ackompanjerad av Rättvisan bedriver det de dödligas affärer under tystnad [de dödligas öden formas under tystnad/i hemlighet].
Egyptierna säger också att krokodilen är det enda vattenlevande djuret vars ögon är täckta av en tunn, genomskinlig film...så att den ser utan att synas. Också detta för tankarna till den Första Guden. [Den Ena] [Några rader följer om krokodilhonans exakta sätt att lägga sina ägg i harmoni med Nilens variabla höjd för att hålla äggen torra.] De lägger också sextio ägg, samma antal som antalet dagar som krävs för dem att kläckas. De mer långlivade av krokodilerna lever dessutom just 60 år, ett numeriskt mått som är väl känt för dem som känner himlavalvets sätt att kommunicera sig.
Proclus - Six Books on the Theology of Plato
(ö.s. Thomas Taylor, 1816, s.24 i nysatta utgåvan från 2017)
Antalet ägg, dagar till kläckning och djurets livslängd är uppenbart dubbleringen av Saturnus cirka trettioåriga varv genom zodiaken och honans betydelse (nr 2) påminner om gamla föreställningar om att det maskulina föregick det feminina. (Stenbocken tillhör f.ö. zodiakens sekundära eller negativa polaritet.) "Tvåan" i kontext av krokodilen skulle kunna förklara varför just Saturnus tilldelats en kort specialaspekt av hinduerna, två hela tecken eller 60 grader från sin position riktar den sin korta kontrollerande aspekt.
Taylors utdrag ur Plutarkos "Om Isis och Osiris" (detta är INTE den Plutarkos som var ledare för Platons akademi i Aten men likväl med platonska böjelser) innehåller dock inga ledtrådar till Saturnus långa specialaspekt (riktad 9 hela tecken eller 270 grader längre fram i zodiaken), men detta har bloggen tidigare kommenterat som en del av Kretsloppet eller den fallna själen i Passionens grepp/kvalitet:
Stenbocken är "häradspåsättare" och kontrollerar via opposition Krabban som modersprincipen eller Naturen, Mötet mellan himmel och jord äger rum i Vågen, 270 grader bortom Saturnus och avkomman tecknas av Väduren/Barnet. Passionens tecken indikerar "mamma, pappa, barn, och föräldrarna tillfälliga union för att hålla Kretsloppet snurrande). De här fyra positionerna involverar såväl den låga naturen som den högre natur (Eld/Luft) som ikläder sig en "gyttjekropp" (Vatten/Jord) för sitt materiella framträdande.
Att Krokodilen/Sjödjuret är en symbol för Gud Fader i hellenistisk-platonsk mening är helt klart. Missa inte hur Plutarkos nämnder det gudomliga förnuftet - Saturnus är symbol i denna lägre värld för det gudomligheten och ordet "förnuft" nämns.
Förnuftet (logos) har "Rättvisan" som följeslagare och här hörs Saturnus nära koppling till Vågen/Justitia (där Saturnus råkar vara "upphöjd"). Vågen är tillika punkten där himmel och jord allierar sig för att under "tystnad" föra de himmelska förlagorna ner till den lägre världen. Krokodilens fortplantningsakt som metafor för den metafysik som ligger bakom det som för ateister bara är fysiska processer.
Det är uppenbart att krokodilen är Saturnus som Den Gamle, patriarken som dagens till Naturen fallna själar i uppror vägrar erkänna är denna värdens "fader" (Platons demiurg eller världsskapare). I vilken grad föddes aggressiv feminism av själar som hade något otalt med Saturnus i sina födelsehoroskop (Freuds "penisavund")?
(Bloggen innehåller kartor för några få feminister, inte minst Judith Butler som tror kön bara är ett socialt rollspel, gender vilket lett till att en stor del av HBTQ-smittan är social galenskap på "memernas nivå" - mentalt tjatter som fäster sig i rotlösa människor i materialistiska kulturer.
När folk tappar kontakten med sin ande återstår bara mentalt brus och oförmåga att skilja högt från lågt med egna intellektuella medel - man är offer för den nyckfulla tidsandan och/eller kulturens utformning. Butlers karta har granskats flera gånger - fem taggade inlägg.)
Just som detta skrivits bekräftar i en grandios "synkronicsm" perverteraren Aftonbladet hur den sekulära kulturen aktivt degraderar befolkningen: "Därför blir vi osedliga - monogami inte för alla".
Sekulära/ateistiska samhällen söker normalisera defekten som som resulterat av avskiljandet av det högre medvetandet. Bara den lägre själen styr civilisationen mot stupet. Memernas brus undergräver medvetandets omdöme.
*****
Via sin citatspäckade introduktion till "Platons teologi" uttrycker Thomas Taylor också sin personliga mening om 1800-talets - och dagens! - fördärvande naturalism genom att citera den romerske historikern och filosofen Sallustus (1a årh fvt). Den senare var uppenbarligen helt införstådd (som alla bildade människor vid denna tid) med själavandringsläran:
Det är alls inte orimligt att anta att brist på fromhet är en variant av bestraffning [dålig karma], och att de som vunnit viss insikt om Gudarna och likväl förkastat dem [hybris/ateism] i ett senare liv kommer att födas berövade denna insikt.
Kort sagt, den som sumpar sin chans till bättre vetande återföds utan sensibilitet och framstår som en mindre begåvad varelse. Frågan är hur medskyldig individen är till den onda kollektiva karma en tidning eller hela nationen bygger.
Den enskilda själen har inte förlorat sin bättre kunskap men i vissa liv kan vissa förmögenheter vara utslagna eller har sjunkit tillbaka till slumrande potential. Det förefaller som den tidiga astrologi som nådde Väst kom komplett med frågor om varför horoskop skiljer sig så i gynnsamhet. Traditionen måste ha varit muntlig. Ingen av de trettio lertavlor som hittats i Babylonien ger någon information utöver den astronomiska (planeternas placeringar). Några få hade enstaka och lakoniska kommentarer om det kommande ödet i världsligt avseende.
*****
Tillägg
Ett inlägg från januari 2024 nämner mot slutet den judiska platonikern Filon från Egypten om dygderna. Den primära dygden representeras av Saturnus/Stenbocken och för direkt tankarna till Plutarkos utläggning om krokodilen/sagodjuret häst-fisken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar