Lolitamannens sömnbrist och överklassens solipsistiska arrogans

Författaren Vladimir Nabokov

Expressen har ännu inte beslutat sig skapa ett slutet grindssamhälle i samma utsträckning som övriga borgerliga tidningar med sina betalspärrar och som vänstergröna ETC just nu är i full färd med men där de förekommande försvara sig genom att låta en skribent plädera för tidningens rätt att agera kapitalistiskt - även om man tycker sig tillhöra den rättänkande sidan. 

Om inte förr lär den här bloggen lägga ned den dag då all information skyddas för intäkternas skull eftersom jag i allmänhet plockar några tankar från någon skribent och vrider i egen riktning... Jag menar, vem har råd att prenumerera på alla tidningar och vem vill bli fördummad och indoktrinerad genom att enbart sörpla i sig en tidnings vinkling?

Det är slut med Sverige, landet som var för litet för att kunna hantera riktig demokrati (en förutsättning för genuin socialism, som i sin tur bygger på en öppen och psykologiskt välutvecklad människa, omöjlig att uppnå i ett själviskt samhällssystem), ett Fattigsverige som de Rika under 1900-talet egentligen aldrig förlorade greppet om, och som nu i en historisk sänka, ämnar trycka de breda folklagren tillbaka till 1800-talet till följd av socialdemokratins totala korruption. Hur korrupt den hade blivit kan ses av dess medlemmar som nu löpt över till Sverigedemokraterna - en garanti för att dessa jönsar kommer att få det etter värre!

Rika människor i Sverige styrde smart undan hotet om rysk revolution även i Sverige. Men överklassryssen Nabokov fick fly landet och blev efter många turer amerikansk medborgare och författade då den skandalösa romanen Lolita om en pedofil man och hans flickebarn till kompanjon. Om honom skriver alltså Jan Gradvall läsvärt i Expressen, alltjämt för var och en att läsa, trots att det är en kulturprodukt som säkert tog honom ett par timmar att sammanställa.

Jämfört med den välinformerade kortbiografin på astro.com finns diskrepanser jämfört med Gradvalls text. Nabokov lärde sig t.ex. engelska före ryska genom överklassfamiljens nanny, men ändå talade Nabokov enligt Gradvalls källa nedsättande om sin "andrarangens engelska" jämfört med sitt fosterlands härliga språk. Var det en sådan fantasins historieförfalskning som uppstår i exil? Jag tror det, eftersom författarens driftiga solära kognition har ett så svagt fundament.

Den "upphöjda" Solen i Vädurens relation till sin disponent, den "fallna" Mars i Kräftan ger också nyckeln till en uppgift som visar hur briljant symboliken fungerar och att Nabokovs egen uppgift i en självbiografi om en födelse just i gryningen säkert stämmer, trots att astro.com bara B-rankat uppgiften. Men se var den exceptionellt orosbenägna Mars i trygghetssökande Kräftan lägger sig om födelsen inträffade runt soluppgången:

Tydligen led författaren av sådan sömnlöshet att han använda nätterna till att skriva. Till de besläktade Kräftan, Månen och särskilt det 4e huset hör sömn och återhämtning i hemmets trygghet. Men en fallen Mars i passionens kvalitet (Rajas guna) ger inte intrycket av någon vidare lugn och ro på författarens insida. Var det ryska revolutionen och landsflykten som finns förutspådd här? Överklassens Jupiter ligger också i väster, vid dagens slut och även om han fick med sig alla pengarna tecknar en Jupiter i väster en dålig tendens för Överheten. Minns Tiger Woods fall från näranog kunglighet till vanära då hans seriella sexmissbruk avslöjades och sponsorerna flydde.

Att sömnsvårigheterna är verklig svåra ses också av inflödet av orange ELD i det som borde vara ett "vattnigt" och intill tristess sömnigt hus. Det är fjärdehusets tillfälliga ägare Månen som tack vare Väduren i öster exakt samsvänger med sin egen naturliga hemort. Men här står Månen i Solens tecken Lejonet så att Nabokovs sol aldrig går ned! Bunden till hans 1a hus verkar motorisk energi fortplanta sig till psyket/Månen och Eld förångar Vatten, dvs, han tillåter inte sig själv någon vila (symbolisk död).

Helt klart är det här ett horoskop som skriker "utmattningssyndrom" eller "utbrändhet" - men poängen var att han var så rik att han inte behövde sjukskriva sig, överhuvudtaget inte följa de slaverilagar som normalt påtvingas de nyfödda människobarnen. Helt klart ger Jupiter i ett hörnläge, om så Jupiters svagaste hörn, Privilegier bortom det normala och i synnerhet när Jupiter kontaktar Solen, också i ett hörnläge. Månen i det lyckligt lottade 5e huset för kreativitet är en tredje indikation på samma sak, men nu att barndomsfamiljen (Månen) tillhörde den ryska eliten (vilket de gjorde).

Nabokov, på sina elitskolor, ska ha varit en sällsynt arrogant sprätt och här kan man jämföra med nyliberalen DN-Wolodarski som också föddes att rida lite ovanpå alla andra. Samma Sol i Väduren, samma veka bas i MarsKräftan. Det är märkligt hur lite Eliten, den gamla eller de ihåliga uppkomlingarna, begriper sig på sig själva! Nabokovs arrogans kan nog bäst fattas som att Eld/Vatten-kriget som ligger under Sol/Mars-kombinationen är en indikation om att alarmklockorna ständigt ringer hos trygghetssökande Kräftan - se rubriker häromdagen om hur skididrottaren Kalla bygger en Schwarzeneggerkropp och beundras för det - Mars i kroniskt beredskapsläge i Kräftan. 

Ryssen skrev aldrig något politiskt, vilket inte förvånar givet hur mycket de övre klasserna måste förneka om verkligheten. Nabokov menade, enligt astro.com, att det bara var författarens egen tillfredsställelse som var en giltig drivkraft. Här kan man verkligen tala om vekheten i en stark Sol med sin fallna disponent och också om den grava solipsism i 1a egohuset som bloggen av och till nämnt som en risk. Man skulle kunna tro placeringen är lyckad, men jag har mina tvivel. Individerna blir så självupptagna att de tenderar att betrakta omgivningen som rekvisita eller betjänter... 

Det är samma med Solens fiende Saturnus, den är heller inte lyckad i 1a huset eftersom makt och organisation aldrig får vila på en människans i värsta fall trångsynta ego! (Och Saturnus skapar i sig trånghet...) Solen är förstås Saturnus antites och sprider ljus när och fjärran, men här uppstår istället en gränslös känsla av att vara berättigad till allt, den falska inbillning som Överklassen har av de på något sätt är bättre människor. Men det är de inte, en annan person har någonstans byggd den goda karma som gör att själen nu glider in på en räkmacka och i ett överklasshem där den formas och i värsta fall bränner all sin goda karma utan att producera något nytt gott...

En sista detalj i horoskopet som jag tycker ropar mot en betraktare som bara läst en smula om Nabokov är den höggradigt suspekta kopplingen mellan Jupiter och Venus i 12e förlorarhuset. Det här är säkerligen familjens flykt från Ryssland när överheten eliminerades, men också en astrologisk representation för pedofilmotivets grogrund. Uppenbarligen hade Nabokov filat på temat många gånger tidigare (i dikter eller i andra former). Det finns något så ovuxet och ofärdigt över kvinnoplaneten Venus när den ligger i Offrets tecken Fiskarna, och som Vågens härskare hamnar den i "ömsesidig reception" med Jupiter-i-Vågen som ju är Fiskarnas härskare. 

Men kombinationen bildar en bortträngningens (dissociationens) loop mellan Luft och Vatten och när det omedvetna 12e huset involveras blir symboliken dubbel: naturligtvis är detta Nabokovs egna pedofila böjelser, otrygg och ovuxen som ett Barn (Väduren) som han var under det klassbetingade arroganta spelet. 12e huset står i västtraditionen för "hemliga önskningar" men någon liknande innebörd står inte att finnas i den hinduiska traditionen, där uppenbarligen allt "hemligt" eller "fördolt" är dålig karma som måste brännas bort för att själen ska bli helt vaken och befriad från sin lägre köttsliga natur. 

De gamla grekerna nåddes tids nog av hinduismen och det var ett fasligt argumenterande om huruvida människans själ är en eller om man bär flera själar inom sig, var och en med sin bestämmelse. Tänk kyrkans begravningsritual: "av jord är du kommen och till jord ska du bli" - inte så lite ologiskt förefaller begravningsförrättaren här tala till STENDÖTT STOFT som om det vore den eviga själen! Kristendomen bannlyste själavandringsläran och efter det var allt bara förvirring med deras syn på hur människans osynliga insida egentligen är funtad. 

Nästan allt är Platons vanartiga lärjunge Aristoteles fel. Platons lära var enkel: själen har själsliga förmågor och fakulteter som är unika för det kroppslösa tillståndet, men därtill förmögenheter som bara är tillfälliga och som uppstår när den överlappar med en materiell livsform. Själen i kontakt med ett djur som människan får därmed tillgång till bland annat de fem sinnena och något banalt gatsmart rudiment till det som i den Högre Verkligheten är ett ofattbart Intellekt... Ja, Nabokovs intellektsplanet ser inte så lysande ut men sinnlighet (Eld och Vatten) tycks verkligen ha varit hans melodi. 

För varelser som lever som människor men i avsaknad av ett vaket Intellekt ser mycket fantastiskt och fint ut som egentligen inte är det, hinduismen inkluderar under Månen mycket av det jordnära människor tänker sig är intellektuell verksamhet, som t.ex. diskursiv logik - skillnaden är att intellektet likt Jupiter kan uppfatta helheter i ögonblicklig "fattning" och att dessa helheter kanske innehåller stoff som inte ens finns tillgängligt "under månen", för det diskursiva förnuftet. 

Gradvall talar i Expressen om Nabokovs ord som lekfullt hoppar runt som små killingar, men uttrycker det intelligens? Också Shakespeare lekte med orden och hittade på egna - också han hade Solen i "debutanten" Väduren (jag accepterar numera identifikationen av verken som en produkt av Edward de Vere, 17e greven av Oxford). Men "Shakespeare" var privat allt annat än intelligent och bara hans nobla börd gjorde att han tolererades.

Jag följer Jan Gradvalls milda förebråelse till samtidens åsiktsmaskiner: eftersom jag inte läst något av Nabokov passar det sig inte att säga något definitivt om hans "fallna" Merkurius i den "onda daimonens våld" (12e förlusthuset). Men skandalromanen Lolita ger en antydan om att hans Merkurius verksamhet inte får så höga astrologiska betyg. Att Lolita sedan ytterligare berikade honom är en helt annan femma där man kan fundera över den mystiska alliansen mellan förmögenhetens Jupiter och pengarnas Venus...

Onda jurister håller varandra om ryggen

Carsten Palmaers recension i AB av boken Domardansen genomsyras intill sista meningen av en återhållen sarkasm över Sveriges självförljugenhet inför dess faktiska rättsröta. En blick på skribenten avslöjar den syrliga kombinationen av Skorpionen och Lejonet (sol- resp. måntecken) och dess förmåga till att låta indignerad eller förtrytsam. 

Som någon kanske minns tog jag tillbaka den alltför svepande benämnen "dramadrottning" för just den här kombinationen av Vatten och Eld. Både Skorpion och Lejon är höjden av samlad integritet och istället för t.ex. DN-Wolodarskis eller Stefans Löfvens yviga ytskummande (Eld och Vatten i passionerade Rajas-kvaliteten) tecknar Palmaers Skorpion-Lejon sagda element i den hårt dämpade Tamas-kvaliteten). 

Den här kombinationen söker hålla "ihop sin skit" men spricker det, då kan man räkna med total ödeläggelse! Mycket passande är Palmaer också en dramautformare.

Jag nästan önskar att jag haft det här materialet från 1950-talet att inkludera som exempel i styckena om landets rättsröta i min bok Folksjäl. Å andra sidan tog den avstamp i det moderna nationalhoroskopet från 1974. Likväl intressant att finna lagens planet Jupiter i blåsväder redan årtionden tidigare, som en upptakt till den Onde Rike Mannens (och hans entourage) korruption i det moderna Sverige.

Det är två jurister som skrivit om rättsfallet Folke Lundquist och Carsten Palmaer verkar lite missnöjd över deras sätt att försöka göra roman av rådatat. Lite lustigt är det också att läsa bokbeskrivningen, där författarna menar sig "kasta nytt ljus över rättsaffärer som annat skulle ha glömts". Efter att ha googlat finner jag att dessa jurister själva far fram med osanning eller möjligen inte upptäckt internet än. 

Det saknas sannerligen inte material om det uppseendeväckande fall där en rådman visade sig vara en skurk vilket den svenska Eliten länge sökt tysta ned. Bara åtta månader före Domardansens utgivningsdatum skriver t.ex. en pensionerad jurist om fallet på sin blogg - en lagom tidrymd för författarparet att inspirerat hinna skriva ihop en bok om fallet. Sedan finns förstås både en Wikipedia-artikel och på sajten SKARN en fritt tillgänglig, tungt illustrerad och faktaspäckad "långläsning" (som SvD nu kallar sina artiklar bakom betaldörr). Det ser i mina ögon ut som de två författarna helt enkelt är idétjuvar och återanvänder material som redan finns fritt tillgängligt på nätet och utöver det bara hängt på lite eget (för Palmaer mått irriterande) psykobabbel.

Det goda medförde i vilket fall recensionen, att den korrupte lagmannens födelsedata lokaliserades (på SKARN). Följande horoskop är verkligen anmärkningsvärt med tanke på att det resulterade i en lagman som bedrev sin korruption i årtionden i skydd bakom ämbetets nominella oförvitlighet.

När det kommer till stort uppslagna människoöden, som Folke Lundquists, är det remarkabelt hur väl en solascendent fungerar i avsaknad av känd födelsetid. Samma frågetecken jag igår riktade mot den vällästa texten om Stefan Löfvens hypotetiska Saturnus-i-öster, kan gälla här. Den rättrådiga Saturnus är visserligen väl placerad i Justitias eget tecken Vågskålarna, men att knyta omdömet till sin egen begränsade ego-horisont (1a huset) eller för den delen sin individualitet (Solen) kan ha sina risker. Saturnus är en opartisk planet och tål inte att dras ner i det låga personliga eller individualistiska. Då finns risken för systematiskt missbruk av Systemet just som i rådmannens fall. Och Sveriges! Missa inte att Folke Lundquist upprepar Sverigehoroskopets kanske mest dominanta tecken, Vattenbäraren och Vågen...

Lika talande är det att det som till sist fällde rådmannen inte var hans partiska och orättfärdiga hantering av rättsfall utan sitt eget ekonomiska fifflande i fastighetsaffärer. Titta nu på 10e huset för en människas ryktbarhet och kanske eftermäle. En för Vågascendenten OND RIK MAN eller FUL LAGMAN (Jupiter = lagen) i fastighetens tecken Kräftan! Det senare tecknet korrelerar som bekant med personhoroskopets 4e hus för Hem, Trygghet och dyra Kapitalvaror (som ett hem eller en bil, bilen som ett miniatyrhem). I någon mån verkar de 12 husen och de 12 tecken utbytbara, i termer av en solkarta blir denna celebra Jupiter "ond i sina verkningar" och därmed alstrar "milstolparnas" Sol ett fult eftermäle i 10e huset för individens sociala ryktbarhet. (Mer i min bok om hur man ska förstå Sverigehoroskopets Jupiter i stört tillstånd.)

Sannolikheten att lagmannens psyke/Måne hunnit in i Fiskarna är ganska liten, det sker runt halvsju på kvällen. Om man antar ett sinnelag i den saturniska Vattenbäraren kommer sinnelaget också att fyllas av Saturnus - lagens verkställare - men, återigen, en nit som är alltför uppbunden till ett egocentrerat synsätt (1a) och därmed oförenligt med Justitias sanna väsen. Det är i skenet av främst den störda Jupiter i viktig position, man också bör notera att den här Vågen är belastad av att harmoni- och rättviseprincipen ännu inte har något stöd från Vågens härskare Venus. Den ligger ännu kvar i självtjänande Jungfrun och blir därmed en källa till "världslig förlust" i det 12e huset.

Solen i Vågen har alltid Venus i sitt eget eller något omgivande tecken (och mer sällan två tecken bort från Solen), så i de flesta fall betyder en Venus ett tecken kort om Vågen inte så mycket mer än att man får en kyligare, mer tillsluten och försiktig typ av Våg, kanske ständigt sneglande mot frågan vad den själv har att vinna på en affär. Det verkliga problemet tycks här vara jakten på Ond Prominens, Ond Rikedom eller en Ondskefullt Fattad Lag. Addera sedan hybrisdemonen Rahu (norra månnoden) som blåser upp psyket ofantligt och att lagens Jupiter befinner sig i ett stört eller dissociativt Vatten/Luft-förhållande till sin luft- eller rationellt orienterade disponent Månen (visualiserat som den grönblå röran i Kräftan). Jo då, ju mer man inspekterar horoskopet, dess tydligare blir det i vilken riktning det skulle kunna gå fel i praktiken...



PS. Just dessförinnan hade jag tagit mig igenom en småsömnig sociologisk eller möjligen feministisk betraktelse i samma AB över astrologins växande popularitet på internet. Det är en debattartikel så ingen skugga över AB. Dock ett graverande sakfel i faktarutan om än svårt att undvika givet den västerländska chauvinismen. Egyptierna och grekerna får äran för astrologin som vi idag känner men det är inte sant den "klassiska" (västerländska) astrologin uppstod i Egypten på 200-talet f.v.t. 

Egyptiern Claudius Ptolemaios refererar till ett babyloniskt "dekanatsystem" (zodiaken delad i ett "sub-system") i sin Tetrabiblos men vill mycket hellre marknadsföra ett inhemskt egyptiskt system. Väst har så länge klassiska studier bedrivits (av Grekland och Rom) systematiskt förringat inflytandena österifrån. Att astrologin "som vi känner den" ska placeras vid nämnda tidpunkt rimmar också illa med det äldsta hittade horoskopet, som varken är från Grekland eller Egpten. Det är, naturligtvis, en bränd babylonisk lertavla med inristad data och beskriver planeternas positioner för en individ född 410 fvt. Det äldsta kända grekiska horoskopet är från runt år 50 fvt.

Löfvens baneman Norlén

Jag har avstått från att läsa eller radiolyssna till nästan allt sedan valet. Sveriges sammanbrott är ett faktum och alla kan se hur folket är grundlurade på sin framtid. De lägger sin röst vart fjärde år varpå vidtar ett spel som inte har något alls med demokrati eller folkintresset att göra.

Dock fick jag syn på Ingvar Perssons bra summering av situationen efter att Jimmie Åkesson kastat in en skiftnyckel i den onde Ulfven Kristerssons och det ekonomiska Etablissemangets maskineri.

(Persson använder svenska formen "grus i maskineriet" - är det den snåla fattigsvensken som t.o.m. är snål när han söker sabotera - använder det billigaste materialet för att irritera, snarare än det mest effektiva?)

Inför Ulvens inbillat snabba steg för att - trodde han - under statskuppsliknande former bekläda statsministerposten visar Jimmie Åkesson exakt hur Oxens tecken som en psykologisk grundprincip beter sig: den "tjurar" och vägrar gå med på något alls. Det här kan vara zodiakens minst resonabla tecken, undantaget debutanten Väduren som brinner av otålighet att komma ut på bana men strax bränner ut sig varpå just Oxens totala negativism vidtar som en motreaktion. "Stand one's ground" som de amerikanska mördarna/nybyggarna sade efter att ha bestulit indianerna på hela deras värld. 

Affärsjuristen och numera moderaten Andreas Norlén avfärdades i ett kort inlägg redan 2012 men har nu blivit förste talman. Som första uppgift skedde det historiska i Sverige att han formellt avsatte sittande statsminister Staffan Löfven. Ouch! Svetsaren ångrar säkert att han i sin ytlighet lät sig luras in i nationell politik som högerintressenas nyttiga idiot. Det där var ingen rolig sorti.  

(Inlägget från 2012 innehöll faktiskt ett starkt argument för att Kristerssons osäkert placerade Måne hör hemma i Tvillingarna snarare än i Oxen.)

Intresset rör sig från den falske Ulven (och hans gamla partner i brott, Norlén) till det parallella dramat Löfven och Norlén - vilka märkligt likalydande efternamn! En synastri-karta visar att astrologin noterar moderaten som var den som (formellt) dödade Svetsaren (mer om det strax), hur en intellektuellt överlägsen men ond Elit inte har några problem med att driva sitt djävulsspel gentemot enkelt folk med kanske mer hjärta än hjärna:

Juristen i den yttre cirkeln har ett väloljat samspel mellan två positivt polariserade tecken: Tvillingarnas intellektsplanet Merkurius befinner sig i hetsporren (t.o.m. fanatikern) Väduren, vars energi här är av mer luftblå (intellektuell) art eftersom dess härskare Mars står i Vattenbäraren. Men psykets Måne, som i Tvillingarnas Luft har mer med diskursiv tanke (ett tänkande från punkt till punkt, via sunt eller falskt bruk av logiken) än känslor att göra, eldas här upp genom härskaren Merkurius position i Väduren. Månen bollar tillbaka och fast det här inte är en "ömsesidig reception" använder jag två pilar som pekar mot varandra för att illustrera "flödet" i en högt utvecklad intellektualitet, typisk för visionärer eller smarta (men falska) advokater och affärsmän.

Löfven är bara populism! Här visar de röda pilarna en äkta "ömsesidig reception" eftersom utagerande Solen i självbevarelsedriftens Kräfta disponeras av Månen i utfallets och aggressionens Vädur, medan Månen inte egentligen svarar rakt eller vettigt alls eftersom dess disponent står fallen i självförsvarets Kräfta och bildar det ömsesidiga mottagandet mellan två planetära teckenhärskare.

Det viktiga här, tror jag, är att "receptionen" överdriver den korttänkta emotionalism, ja t.o.m. sensationalism som Eld och Vatten i kombination tecknar. Och ur perspektiv av Staffan Löfvens dagliga liv (Månen) är detta en negativ sensationalism eftersom MånVäduren, hur progressiv och framåt den än skulle vilja vara, i grunden är negativt polariserad genom disponenten Mars fall ner i defensiva och milt oroliga Kräftan. Rädsla knyter sig och något ängsligare än Löfven har jag aldrig sett på den här nivån i inrikespolitiken.

Den solära motorn hos Löfven är således hämmad och motsvarar exakt de fyra tveksamma år regeringen Löfven fick - minns inte minst att deras knappa seger tvingade dem att underkasta sig Alliansens budget! Löfven upplevde bara en repris från sin tid som medlare mellan Metalls svetsare och den Onde Rike Mannen - en som valt överlöperi framför klassolidaritet. (Ja inte ens sin egen klass är svenska löntagare trogna när de tror den Rike Onde Mannen låtit dem kommit upp sig ett pinnhål eller två.)

Löfvens emotionalitet i Eld möter Vatten ger en perfekt kombination av symboler för en empatisk barnmorska eller dagisfröken som pekar med hela handen eftersom det räcker för väldigt unga intellekt. Men i politiken blir det exakt den till synes principlösa hattighet som snart fick mig att sluta respektera förre statsministern som MITT VAL av "landsfader". 

Placerar man Löfvens ledarskapssymbol Solen i 1a huset (som på kartan) finner man nu att moderaten är hans baneman. Brittiske astrologen talade om placeringar i 10e huset som aspekterade det personliga 1a huset som makthavare från ovan som kommer för att "sätta dit en". Eftersom hinduisk astrologi faktiskt har ett set av mindre viktiga planetaspekter som är närmast identiska med den västerländska traditionens, ser vi faktiskt här en Sol som ur Löfvens egoperspektiv och ledarroll är förödande: moderatens SolVädur i 23e graden kastar en disruptiv 90-gradersvinkel mot Löfvens Sol och Eld vinner alltid över Vatten, dvs ångar bort Löfvens själva livsbetingelse. Alltså: puts väck med Löfvens Sol i bemärkelsen Ledare eller statsminister.

Det här dramat i vad för Löfven i ledarroll är det 10e makthuset visar också vilken vek populist han var under de år högersosseriet tillsatte honom för syns skull. Okänt klockslag ger en osäker månplacering men jämför med Andreas Norléns Sol i 23e graden Vädur och hur den gradexakt "elektrifierar" halshuggningens Ketu i Löfvens horoskop och effektivt entledigar den senares Måne från sitt "dag-till-dag-liv" i maktposition. Här ser man Löfvens medfödda kris mellan sin mor och barndomshem och hur södra månnoden/Draksvansen avskildes från drakens huvud via halshuggning. Svansen är den kapade eller eliminerade delen och här visar astrologin hur den "ser" att historien faktiskt upprepar sig på det principiella planet. Löfven förlorade sitt hem (makthuset Rosenbad) under extraordinära former en andra gång. 

*****

*****

Man skulle t.o.m. kunna spekulera över om avsättandet hjälper till att i efterhand rekonstruera Löfvens födelsetimma. Astrologer är i allmänhet usla på "rektifikation" och deras finurliga efterhandsrekonstruktioner visar sig ofta felaktiga om senare ett autentiskt födelseklockslag dyker upp... (Gång på gång har korrigeringar dykt upp av celebritetsdata på astro.com.) 

Men jag kan inte hejda mig från en ytligt övervägd rektifiering: ponera att han föddes på sena eftermiddagen, med Månen (hemförhållanden, livets början/slut) i dramatisk kontakt med halshuggna Draksvansen (Ketu). Med gradexakt kontakt skulle en eftermiddagsfödelse i Stockholm kunna ge en Skorpionascendent och nu hettar det till direkt. I likhet med Socialdemokratiska partiets födelsehoroskop står nu underklassens Saturnus i 1a egohuset, en deprimerande och tung position som knappast gör en folkkär eller ens effektiv.

Obama hade den och trots att hans Saturnus stod i sitt eget tecken Stenbocken presterade han inget i närheten av det man kunde ha förväntat av det politiskt motiverade, förhastade och allmänt illa uttänkta Nobels fredspris som norrmännen bestod honom med. Premiärminister Margaret Thatcher hade t.o.m. sin Saturnus i 1a huset i tecknet för dess upphöjelse, "rättrådighetens" Vågen och ändå saknade hon fullständigt allt förstånd. Startade ett onödigt krig och drev senare i livet in i senildimma och begravdes utan en enda vän närvarande vid gravsättningen (jag tror någon officiell representant deltog). 

Det är något så fel att placera Döden i öster, just när Livet ska till att födas på nytt. Saturnus bästa position är i väster där ett antal av dess innebörder kommer samman. Åtminstone i hederskulturer, som den gamla kinesiska, där ålder och erfarenhet värderades högt. I Sverige mobbas alla över fyrtio, på arbetsmarknad och med pensioner som är ett hån. Det är Ulven Kristersson och hans likar i Eliten som har gjort detta land till vad det är. 

Skulle nu Stefan Löfven ha varit född med depressiva Saturnus i en Skorpion i första huset, är detta en värre position än både Obamas och Thatchers eftersom Saturnus inte bara är den Stora Illgärningsmannen utan i Skorpionen-i-första dessutom "verksam illgörare". Paradoxalt nog indikerar Saturnus både makt och den maktlösa underklassen - den senare är saturnisk i den meningen att arbetarna är de Mäktigas ägodelar, resurser, produktionsfaktorer som spär på Överhetens makt och rikedomar. 

Men en ond Saturnus i egohuset omvittnar något jag tycker man ser hos Löfven: den Ägdes innerliga drömmar om makt (och kanske t.o.m. revansch för vad mamma gjorde honom när hon lät adoptera bort ena sonen). Dessa är så djupa ting att jag inte tror Löven ens med psykoterapi skulle kunna öppna sig mot sanningen om detta hans jordelivs verkliga motivationsgrund. Det är från början till slut återbetalning för dålig karma och jag har fått associationer till grymma och hjärtlösa diktatorer från Romarriket mer än en gång när jag set hur Löfvens sinnesstämningar fångats på bild... Var han en korrupt romersk senator för tvåtusen år sedan, och fick vänta ända till nu på en nytt politiskt öde så att den onda karman kunde klippa till?

Jag har resonerat att ingen själ kan återbetala sin skuld förrän den jobbat upp något positivt kapital varmed att betala av. OmLöfven-livet nu var "payback time" för den här själen stämmer en Skorpionascendent med att han kom hit med åtminstone en ambition att börja tänka mer idealistiskt än den upplagefixerade dvs. korttänkta wolodarskiska Eld/Vatten-kombinationen låter antyda (man kunde också använda artisten Madonnas Eld/Vatten-horoskop, men hon har ändå lyckats väl som affärskvinna). Det 5e huset är den goda karmans sektor och ägs tillfälligtvis av Jupiter för en Skorpionascendent med dess näringslivsvänliga utblick (Vatten = näringens liv och tillika elementet som bäst symboliserar villkoret för den biologiska varelsens liv). Och det är här det intressanta uppstår: Jupiter står i 11e huset för ideal, vilka här inte sträcker sig längre än till Jungfruns domän: den individuella egennyttan. 

När Löfven började förhandla om löner med Arbetsgivaren var det kanske ändå detta man såg via hans idealhus - hans goda karma var i princip inget annat än en idé, en föresats som ännu väntade på att bli en solid karaktärsegenskap. Men Jungfrun representerar inte enbart individen och dess egennyttiga orientering utan också den splittrade mängden löntagare/arbetare. Överheten härskar över dem genom att söndra dem och lura dem att var och en bara tänka på sin egen plånbok. Således: att ha som god föresats (11e) att gagna myllret av arbetande individer. Men en skock individfragment som låter en förhandlare som Löfven tala för dem kommer aldrig att få ut något av den Rike Onde Mannen. 

Skäl: feghet och fruktan. Löfvens Saturnus i första huset gav (som i fallet Obama) en extremt låg självkänsla av den typ som alltid drabbar ett samhällets undre klasser. Med så låg självkänsla var det självklart att han aldrig skulle kunna göra någon verklig nytta för dem som bäst behövde en ledare. Löfven föll för frestelsen att tacka ja till partiledaranbudet, däri låg hans största misstag i livet. Han kommer att frestas av Djävulen även i kommande liv, tills dess han lärt sig att förstå spelets regler i det samhälle han nu återvänder till. Men tiden är kort att återfödas och putsa sina talanger inom det rådande paradigmet:  kapitalismen kommer att vara restlöst utrotad som det hån mot mänskligheten det alltid var och det snart. Om 200 år arbetar människor utifrån hela andra koncept...

Om nu Löfven verkligen föddes sen eftermiddag får någon annan ringa upp honom om! Men det är rätt talande att Skorpionascendenten placerar starten å hans liv under sämsta tänkbara förhållanden: Månen i 6e olyckshuset och fjärde trygga hemmets sektor ägd av en ond Saturnus som smittar hans unga bebiskropp (1a huset)! Dessa omen stämmer perfekt med bortadoptionen (för att inte tala om den "styvmoderlighet" som Saturnus alltid lyckas introducera om den är en personlig faktor.) Saturnus ger också talproblem i 1a huset vilket jag noterade i samband med Obamas verifierade Stenbocks- och Saturnusascendent. Också Löfven har otroligt svårt att formulera dels vettiga tankar och dessutom klä dem i korrekt grammatisk språkdräkt. 

Undantag var Margaret Thatcher som jag minns om en kvinna som lade sina fraser väldigt väl (men ganska långsamt, som om hon inte tillät något Eld/Vatten i omgivningen stressa upp henne). Men Thatcher hade säkert hjälp av sin Merkurius i Vågen i första huset och även Jupiter i 3e grammatiskt medvetna kommunikationshuset är en tillgång. Att Thatcher baserade sin Våg på en sämre placerad Venus i Skorpionen i 2a ekonomihuset, visar hennes djupa psykiska störning och nyliberalismens djävulska väsen... (Thatchers namn och troligen också horoskop har taggats 9 gånger på den här bloggen för den som vill se strukturen jag just satte ord på.)

Hjärtinfarkt och labila stjärnor

Det är möjligt att det här är fel karta för sportkommentatorn som fick anledning att tänka på vad som var viktigt i livet efter en hjärtinfarkt vid 41 (AB). Men det är den enda i Sverige med denna ålder och detta namn (fast utan det snitsiga eller kanske fåniga bytet av "k" till "c").

På frågan om födelsehoroskop för personen i fråga kan bekräfta att rätt person är identifierad, blir svaret ett tveksamt ja. Den hårda ansträngningen - t.o.m. prestationsstressen - sorterar under Saturnus och Solen regerar fysiologiskt över hjärtat. Kartan har den inte helt optimala kombinationen av just Sol och Saturnus, i det indiska systemet ömsesidiga fiender! (Placera SolHjärtats Lejon i 1a huset så ramlar härsklystna SaturnusStenbocken in i 6e ohälso- och fiendehuset - ett tydligt tecken på att dessa två ledarnaturer inte är de bästa vänner.)

För att transiterna på himlen ska få något nämnvärt genomslag, sade brittiske mästerastrologen Charles Carter, måste samma planeter vara konfigurerade på något sätt även i födelsehoroskopet. Det som rör sig i tiden triggar det som fanns med sedan födelsen som en potential. Och kan man önska en tydligare indikation än att Solen runt midnatt gled in krampskaparen och Dödens Saturnus på himlen i en exakt version på Saturnus långa 270-gradersaspekt! 

Himmelen är just nu så ur spår att inte bara Sol-Kräftan Stefan Löfven igår avsattes under den störande opposition som bildas mellan Kräftan och Stenbocken för tillfället, om vi antar att rätt kommentator identifierats börjar man misstänka att även attackplaneten Mars angrepp mot Kräftan mittöver, kan ha haft med hjärtinfarkten att göra.

Dessutom SER sportkommentatorn ut som en Kräfta i ansiktet (en av flera undertyper). Har man bara knutet några tusen ansikten till soltecknet börjar man ana ett mönster. Jämför AB:s foto med t.ex. SolKräftan Tom Cruise eller för den delen de smårädda vidöppna ögonen med protektionistiska SolKräftan Fredrik Reinfeldt (hans som gömde sig i Rosenbads säkerhet efter det första härskarårets alla politiska övergrepp på landet och medborgarna). Det behöver inte handla om klockrena dubbelgångare, det kan räcka med någon diskret psykologisk signal och jag har lärt mig att man ofta har rätt i sin gissning.

Allt bara hypotetiskt. Jag svor en gång att aldrig syssla med medicinsk astrologi, det är bara själsdödande eftersom kroppen är något man får för sina synder. Utom i Sverige, satanistlandet som inte känner till något utöver kroppen...

Morsan begravs på fredag och viktiga delar av hennes nu uttjänta horoskop utspelar sig just i den andra oppositionen på himlen, den mellan Jungfrun och Fiskarna. Den ledande brittiske astrologen Geoffrey Cornelius studerade horoskop för händelser efter att individer hade dött (typ: framgångar för postumt utgivna böcker eller sånger) och noterade att horoskopet verkade fortsätta fungera även fast individen var död!

Jag har just nu Saturnus gradexakt på min egen medfödda och är därmed också under hårt tryck. När jag märkte att en säljare på brittiska Amazons marknadsplats bara spillde tid och verkade ointresserad av att återbetala köpesumman (bara 240 kr) för ett paket svenska posten hanterat under all kritik. Den brittiska supporten (ett nytt namn för varje mejlvända) fick plötsligt för sig att frågan rörde tullavgifter (goddag yxskaft) - trots att Sverige och England båda är EU-medlemmar. 

Då fick jag nog och drog en Saturnusgräns. Uppenbarligen fanns inget intresse att ersätta det förlorade paket (som PostNord skickade till fel utlämningsställe och som sedan lär ha gått tillbaka till England i början av augusti trots att svenska posten efter mycket slingrande rena lögner lovade att skicka det en gång till genom sorteringen - ibland är det som alla förbannelser slår till samtidigt.) 

Gav upp den tidsspillande säljaren och gick direkt till Amazon och begärde att få pengarna tillbaka. Saturnus som herre över definitioner och gränser är en delikat fråga här, men Handelsplatsens Herre har det yttersta ansvaret för krämarna. Jag var själv övervakare av torghandel i en annan kultur för länge sedan och gillar stark Amazons rättrådiga policy. Kunden riskerar inget och det är viktigt.

Den hedervärde indiske astrologen får krämarna att se ut som skitstövlar

Fick syn på en inbyggd knapp i astrologimjukvaran Jagannatha Hora som bara var en länk till konstruktörens Facebook-sida. Men där föll blicken på en läsarkommentar apropå Narasimha Raos arbete med att sprida den djupa hinduiska astrologin genom sin omfattande datakunskap. 

Kommentatorn skriver utifrån principen "manu samhita" i den hinduiska doktrinen om ett etiskt sensibelt universum. Den har ett djup som skär genom märg och ben och avslöjar kapitalismen och dess anhängares futtighet om inte t.o.m. vidrighet - i synnerhet de svenska medierna som knäpper av mer och mer av samhällsnyttig information för att berika sig själva på bekostnad av "de hungriga och de okunniga". När västerlandet brakar ihop, då kommer det att vara riktigt illa. Inte som när Sverige står och velar utan regering pga. sitt politiska system, lika inavlat och illa uttänkt som all mordteknologi vi producerar.

José Angel Padrón: I think he is a wise man, he practices the principle of Manu Samhita, because According to "Manú Samhita", there are three vices in Sanatana Dhárma "or Path of correct procedure:
Sell rice to the hungry.
Sell knowledge to the ignorant.
Sell religion to those who want to know God.
This brother applies this principle: He does not sell rice to the hungry. He does not sell knowledge to the ignorant and He does not sell religion to those who want to know God.

Med andra ord, Rao använder ledig tid åt att bygga och uppdatera det kompetenta programmet Jagannatha Hora utan att begära något tillbaka. Utan att ens ha en tiggeri-knapp som säger "donera" på sin hemsida.

När jag sedan tittar vidare på Raos FB-sida ser jag funderingar över Trumps framtid utifrån en helt annan variant på dasha-läran om ödescyklerna. Narasimha Rao menar att detta är ett bättre system än den 120-år långa storcykel enligt Vimshottari som jag som en dilettant petar i från tid till annan. Mästerastrologen själv använder en metod vars cykel är 108 år lång och kallas Ashtottari Dasha.

Det här stycket, Raos egen åsikt, ringar bra in Donald Trumps karaktär:

Jag är inte 100% säker om han kommer att ställas till svars eller avgå. Mitten av 2019 är den mest sannolika perioden (enligt Ashtottari Dasha-metoden) om detta skulle inträffa.

Men jag är 100% säker på en sak. Han kommer att genomleva sin måncykel 2020-2034. Den djupt skadade gandanta-Månen lider en förmörkelse genom Ketu i hans födelsekarta. Han kommer att vara en fullständigt bruten man under måncykeln, störd, deprimerad och i djup avsky till livet.

Intressant nog når Trump sin personliga måncykel 2020, samma år Sveriges öde enligt den enklare Vimshottari-metoden går in under den Onde Rike Mannens period - en tid borgare kommer att önska de bildat sig lite bättre och lärt sig se igenom falsarierna de svalt med hull och hår i hela sina liv... Vimshottari eller Ashtottari, metoderna skiljer sig åt men är bara pekfingrar. Och alla vägar bär ju till Roms sammanbrott. Nyckelordet här är att den transpersonella onda demon jag kallat Den Onde Rike Mannen hatar Trumps protektionism och att man kan tänka sig ett den nyliberala djävulen gör sig kvitt Trump vid den tid Rao pekar ut. Passande då att Fan bryter ut i full kraft även i Sverige, satellitstaten till USA.

"Marknaden dödar vår planet"
Texten, som vanligt i Sverige
numera, bakom betaldörr.

*****

Mer än dilettant i hinduisk astrologi hinner jag inte bli i detta liv, man måste börja studera läran tidigt för att djupt hinna undersöka den i hela dess bredd (om det ens är möjligt), men den gode datateknikern Narasimha Rao måste ha tack för sitt "missionärsarbete".

Detalj från gruppfoto. Herr Rao själv ser högtidligt observant ut som folk gjorde när kameran var en ny uppfinning och man ansträngde sig för att se anständig ut i bild! Gillar den här högbegåvade mannen! 

Lustigt nog har jag sparat hans kompletta horoskop men aldrig ens suttit ned och begrundat det. Han visar sig tillhöra Fiskarnas tecken, det mest självuppoffrande av dem alla, det minst profitlystna. En själ närmare andlig befrielse än många andra... Sol-Fiskarnas disponent Jupiter står passande nog i Vågens första tredjedel (så att hans Välvilja träffar undertecknad med Sol och Mars i den här regionen). 

Men ... givet den typiskt datatekniska Jungfruascendenten (Merkurius horder av räknenissar - hela hans datorprogram är idel algoritmer och matematiska beräkningar), blir Jupiter en verksam illgörare - allt enligt en metod han själv redovisar och som den här bloggen följer. 

Intressant nog koncentrerar sig den Stora Välgörarens "onda effekter" till 2a ekonomihuset, vilket skulle kunna utläsas som att han avstår att profitera på hungriga människor, dvs hans martyriska Fisk-Sol agerar så att den lider ekonomiska avbräck genom sina aktiviteter! Otänkbar för en svensk satanist i en kultur helt tömd på högre värden!

Å andra sidan är Venus en välgörare för Jungfruascendenten men åter igen ett men... Venus är placerad i det hämmande och instängda 8e huset och kan inte göra mycket för att rädda Jupiter som "spruckna bubblor" i 2a huset för egna finanser. 

Till och med den verksamma välgöraren Saturnus, som betecknar 5e husets "goda karma" finner sig instängd i det begränsande 8e huset för dålig medfödd karma. Något säger mig att detta var en talangfull människa som föddes till svåra omständigheter (Månen, barndomshemmet, i 6e huset för ofärd, måndisponenten Saturnus i onda åttonde!), men ändå lyckats skapa sig ett liv i USA och t.o.m. skrapat ihop pengar nog för att sända sonen till collage. (Mars i härskarläge i Väduren, så hämmad den är i åttonde, är dock en enveten vilja till nystart!) 

Horoskopet har så många svagheter att jag säkert skulle skrivit något raljant kartan tillhört en dekadent svensk politiker, men "av deras frukter lär man känna dem" och Raos verksamhet visar ännu ett sådant livsöde där själen visar sig vara  större än kartans "ingångsvärden". Utifrån den extremt nedbantade uppsättning spelregler jag valt att använda för att inte göra blogginläggen helt obegripliga för en begåvad förstagångsbesökare, kan dock Narasima Raos atma karaka nämnas. "Själens begär" för detta liv tecknas av familjära Månen som nått längst av alla (Vattenbärarens 29e grad). 

Månen betecknar som sådan den vardagliga människan, en i det anonyma folkhavet, men sinnet tar färg av Vattenbärarens intellektuella Luft och den organisatoriska Saturnus, den senare dock i debutanten Väduren. Detta är knappast en reinkarnation av Gustav Eiffel eller annan byggare av magnifika system, men det är en själ som för detta liv hungrade efter att sätta sig i kontakt med större, rationella strukturer (Saturnus). Och eftersom Saturnus är en verksam välgörare för den merkuriska/kvicktänkta Jungfruascendenten blir det som greven av Oxford en gång sade under sitt författaralias Shakespeare: "slutet gott, allting gott"!

Kistamördaren - en gång en Persbrandt-wannabe

[Det här skrevs på tisdagsmorgonen, innan "skådespelaren"/Kistamördaren erkänt sitt dåd. Namnet får stå kvar utstruket på kartan mest för att jag inte orkar göra om bilden. Det tar i vilket fall bara sekunder att googla upp rätt ställe på Flashback och någon minut att lokalisera förövaren.] 

Högerextremistiska aphjärnor på Flashback är åtminstone roliga att lyssna till i deras okunniga språkbruk. Som när de sticker in "kommunist" eller någon förmodad synonym så fort de vill kommentera sånt som inte passar deras svårt begränsade hjärnvolym:

MGM är nog mer en uppblåst, aggressiv jävel som Martin Jonsson (Lottas mördare) som lyfter skrot i något fallfärdigt Sovjetgym och pucklar på sin fru snarare än en kurdisk balkongkastare. Den enda hederskultur han känner till är sin egen.

En snabb koll av den identifierade mördaren som ströp sin asiatiska postorderhustru visar allt man kan begära av en måttligt begåvad människa med stinkande dålig karma. Jag väljer här en karta ur månens eller psykets perspektiv eftersom det uppenbarligen är en vanemässig hustrumisshandel som den här gången gick för långt och blev till mord.

Den "fallna" Månen i dödens tecken Skorpionen och angripen av sin egen disponent, våldsplaneten Mars här hiskligt illa placerad i 6e olycks- och fiendehuset. Att denna för sinnelaget tekniskt sett välgörande Mars inte alls fungerar är helt uppenbart och den hinduiska spelregeln att det är gynnsamt när en härskare tittar mot något av sina egna hemmatecken är ju rena dumheterna. Man måste förmoda att det är regler för totala nybörjare som sedan stegvis lär sig tolka symboliken medan man håller flera bollar i luften samtidigt...

Rasistsvinet på Flashback har dock rätt i en sak: heder inför andra eller konventionell och samhällsbetingad moral (10e huset) ska inte förväxlas med ett fungerande och gudomliga samvete (9e huset), men om samvetet har perverterats (dvs. själen är andligt skadad) då blir naturligtvis hederskoden också störd. Här är det just den fallna Månen-i-Skorpionen som äger 9e samvetshuset, och hur illa det är, förstår man strax:

I just detta fall är situationen extra kritisk eftersom sinnelagets aggression går hand i hand med Solen som viljan och utagerandet. Också Solen ligger i det onda 6e huset så att Mars dödande 210-gradersvinkel (motsvarande relationen 1a till 8e dödshuset) involverar individens egen inre natur (Solen). Så klart detta är prima för alla som hatar folk med bara en droppe arabiskt blod - han uppfyller alla aphjärnesvenskarnas fördomar!

Horoskopet är verkligen remarkabelt eftersom han en gång var en Persbrandt-wannabe och det begärsfyllda och onda sinnelaget som ascendent ger den psykiska fantasin om stor framgång en tydlig koppling till framgångsstjärnan Jupiter i det publika/offentliga 10e huset, och dessutom i Lejonet, dramatikerns tecken. Tydligen har han drivit någon litet produktionsbolag i en låg division efter att det egna genombrottet som skådis uteblev i ett av världens mest rasistiska och segregerande länder: Sverige.

Utvikning. Fram till några minuter före åtta om morgonen skulle Persbrandts Måne faktiskt också befinna sig i Skorpionen, men av en förvekligad och karaktärslös sort eftersom disponenten Mars ligger i den passionerat estetiserande Vågen. Mannens försök att spela tuff typ får mig att undra om svensk underhållningspublik är helt avknäppt och inte märker hur ytligt hans roller sitter, inte trovärdigt alls.

Utifrån månascendenten, sinnelagsascendenten, tycks självhat vara förklaringen till hans respektlösa övergrepp på en hustru han valde ut för att hon var lägst på statusskalan, någon för honom att ta ut sin aggression över att själv vara en mixad sort som ingen i Sverige accepterar, finnar var svenskarnas gamla strykpojkar och marockan efter 9/11 ska man bara inte tala om! 

Vilket grymt slut Sverige kommer att möta i sin oförmåga att hitta en människovärdig politik sedan socialdemokratin korrumperades och sålde Staten till Marknaden!

Arnaulds och Frostensons logiktrotsande band

Likt countrysångerskan Tammy Wynette i hennes reaktionära redneck-låt Stand By Your Man, befinner sig Katarina Frostenson i ett stockholmssyndromsliknande tillstånd av irrationell solidaritet med hennes förmodade sexförbrytare till partner, Kulturprofilen. Pär Wästberg kommenterar det som att de båda tycks ha ett "mystiskt kontrakt" och att Frostenson helt enkelt ignorerar mannens mörka sidor. (Expr)

Det är rätt lätt att identifiera det "mystiska kontraktet" om man gör en synastrikarta baserad på den naturliga zodiaken (med Väduren vid starten i sektor 1).

Det är naturligtvis sammanförandet av de väsensskilda Luft- och Vattenelementen - på bloggen döpt till "dissociationssyndromet" - som låter båda två leva i en självförljugen dubbelvärld där den ena handen inte vet (eller åtminstone inte låtsas veta) vad den andra gör.

Dissociationssyndromet stärker här antagandet att Kulturprofilen verkligen föddes med Månen just i slutet av Vattenbäraren eftersom detta bildar en klassisk partnermatchning med Frostensons Sol i samma tecken. 


Att detta låter sig göras kanske beror på att också Frostenson har en dissociation på just den här punkten, den fjärde sektorn för "privatliv". Härskaren till hennes undertryckande Ketu i irrationella känslo-Vattnet befinner sig i rationaliserande Lufttecknet Vågen, vilket påminner om den djupt självförljugne Fredrik Reinfeldt som hade Solen i Kräftan, baserad på Månens rationaliseringar i Vågen. 

Kulturprofilens karta är dessutom dubbelt skruvad då hans ömsesidiga reception - Månens disponent Saturnus i Månens eget tecken Kräftan och Månens disponent Saturnus i Kräftan - DUBBLERAR dissociationen eller främlingskapet inom hans psyke.

I det internas tecken Kräftan har för sin del Frostenson avmätthetens demon Ketu (södra månnoden/Draksvansen) med dess spelade eller äkta indifferens. Hon ger således Kulturprofilens dubbelt sinnessjuka agerande (Solen, aktören) gott om utrymme att driva sitt spel.

På ett annat plan och med Arnault bortkopplad, visar Frostensons Sol i Luft och Måne i Luft en alltigenom intellektuell och distanserad natur (Saturnus nära hennes Måne gör henne extremt statusmedveten och statustänkande distanserar alltid, trots att Saturnus anses välplacerad i Vågen). 

Med hennes klena Våg-härskare Venus i ego-tecknet Väduren - handlar det aldrig om närhet i relationer efter en första uppblossande passion, Frostensons Våg är primitiv enligt Venus-i-Väduren och allt hon bryr sig om är ett inre navelskådande, ett utforskande av sin egen balans/Venus. Det kan vara ett annat skäl till att hon inte verkar bry sig om vad Kulturprofilen gjort, hon är det kanske mest själviska stycke människa Sverige frambringat på lång tid. 

Solen i Vattenbäraren råkar händelsevis matcha Elitens symbol i Sverigehoroskopet - och om den handlar det mesta i min bok Folksjäl... Hade jag haft tid och råd att skriva 1000 sidor om landet hade säkert Frostenson inkluderats bland exemplen på prominenta svenskar i synergi med nationens "självsvängning" - i synnerhet som hennes psyk-Måne anknyter till Sveriges ascendent i jämlikhetens tecken. Eller fick hon ett omnämnande i boktexten? Jag har redan glömt vad jag skrev under två feberheta sommarmånader! :-)

När Riksdagen röstade bort Löfven

En snabbtitt på himlavalvet när Riksdagen senare denna morgon förväntas rösta bort Svetsaren efter år med en alltför högervriden socialdemokratisk regering för att någon - någon! - skulle kunna känna sig nöjd med Sveriges fortsatta sjunkande ner i barbari och själviskhet. 

Pengaväldet (ni vet deras namn) har ägt politikerna i många år nu, men efter år 2020 - enligt prognosmetoden Vimshottari dasha - kommer det verkligen att vara de Rikas tid i Sverige. Jag fungerade mycket över om jag borde ha skrivit mer om den ännu oskrivna framtiden i min bok om folksjälen, men nöjde mig med några svepande riktlinjer utifrån planeternas skiftande egenskaper i nationalhoroskopet.

Ett är säkert även vid en flyktig koll på kartan: hybrisdemonen Rahu (norra månnoden/Drakhuvudet) har i sin ständiga baklängesvandring genom zodiaken plågat Stefan Löfven en längre tid - med lite beräkning skulle man kanske kunna upptäcka att det är samma tid Wolodarski och DN bedrivit smutskastning mot hans regering i syfte att rubba valresultatet. (Hur SD och extremhögern kletar ner allt runt sig med ordet "kommunism" är så lågt att det inte är värt att kommentera, men detta är ett givet och behöver inte spåras till stjärnornas indikationer.)

Jag har inte tid med beräkningar på varje liten händelse i samtiden utan nöjer mig med att notera hur Rahu - äregirigheten som alltid siktar för högt - passerade Stefan Löfvens SOL (identitet, ledarskap) för en kort tid sedan, men alltjämt ligger kvar i den inre trygghetens tecken Kräftan. 

Det intressanta är att attackplaneten och olycksbringare, den hatiska Mars i just dessa dagar gått in i oppositionsläge mot denna skyddade verkstad som är Lövens favorittema i detta liv. Upprorets Mars angriper dels Lövens ledar-Sol och kort därpå även den transiterande Rahu. Här bildas därför ett enormt krig på himlavalvet och som Löfven dras in i. Det handlar om galningar ur folkdjupet och deras vilja till makt.

Den sociala hackordningen tecknas ju av axeln Kräfta (trygga hemmet, folkdjupet) och Stenbocken (staten, patriarken) och eftersom axeln tillhör Passionens kvalitet ligger någon slags ståndscirkulation underförstådd. Det är en simpel materialistisk axel (Jord och Vatten) helt utan högre eller gudomlig sanktion. När omoralens Mars och överdriftens eller den gränslösa ambitionens Rahu inkluderas i berättelsen, får man en bild av sekularismen i all dess tarvlighet. Låga materialistiska kryp som likt cancerspridande krabbor söker ta sig uppåt mot mer makt och position. 

Jag blev faktiskt så tagen av att än en gång (och än djupare) spåra tendensen och riktningen i Sverigehoroskopet att jag är efter ha blivit klar med boken känner mig tom och utbränd på det här landet. Det blir kanske inte så många fler inlägg om svenska politiker och makthavare. Leif Östlund, f.d. Svenskt Näringsliv har ju nyss producerat ännu en episk groda och en gång för alla visar vilken inavel som råder i den svenska Eliten.

Jag har insett att inget gott kommer att komma från det här landet (sett ur den globala arenans perspektiv) och ber till gudarna om en minst hundraårig timeout och sedan en återfödelse i en mer högrest kultur, en där it-fascisterna inte aktivt söker frånta folket det sista lilla de har kvar av sin tanke- och skrivförmåga!

Jag menar, med den ohanterliga textfunktionen i mobilen sattes Operation Fördumning av folkmassorna igång och medierna stödde processen genom sin intensiva bevakning av Apple och redan dessförinnan vänliga och positiva smeknamn som "nallen" på detta Överhetens kontrollverktyg från helvetet. 

Om redan laptoppens tangentbord var förkrympt (=svårarbetat) och försåtligt drev folket till att minimera antalet tänkta och skrivna ord (hör hur illa svenska journalister låter i radio idag, inte en preposition är längre korrekt eftersom den här generationen är uppvuxen med "teknikstöd"), då kommer svenskarna, givet sitt okritiska omfamnande av allt nytt (om det inte gäller legitima invandrare) att snart ha berövats all förmåga att värja sig mot de allt värre levnadsbetingelser Överheten har i beredskap, SD som par i brott eller ej.

Sveriges politiker har förbrutit sig mot Samhällskontraktet

Den dagen skall Herren med sitt svärd,
sitt hårda, väldiga, skarpa svärd,
slå Leviatan, den snabba ormen,
Leviatan, den ringlande ormen,
han skall dräpa draken i havet.

Jesaja 27:1

 
Seg måndag igen och motvilligt börjar jag för formalitetens skull titta efter lämpliga jobb. Väl medveten om att det är en fejksyssla Staten ålägger medborgaren i väntan på att a-kassan ska tömmas och nästa oundvikliga tvångsplacering i någon meningslös sysselsättningsåtgärd vidtar. 

Västvärldens stater har idag gått i baklås och ingenstans är det tydligare än i Sverige där "arbetslinjen" är en standardfloskel som mörkar Krisen alltsedan marknadsliberalismen blev rådande doktrin. Den söker nu helt underkasta staten till foglighet inför det Giriga Odjurets kortsiktiga nycker. Ja, söker göra Staten till en del av det Giriga Vattendjuret - monstret Hydran eller Leviatan som Bibeln kallar näringsprincipen. 

Det är därför vi fick än ännu värre velpotta i Löfven efter Reinfeldt - båda odisciplinerade varianter av näringsprincipens Krabba (Vatten). Dessa är Kapitalismens nyttiga idioter och ordet demokrati har för länge sidan tappat sin betydelse i det här landet. 

Såg först på morgonen en några dar gammal men sanningssägande artikel i AB - läs "Mer liberalism räddar inte ditt parti, Löfven". Utmärkt klart skrivet om avgrunden mellan den dödande liberalismen och alla andra styressätt även om artikeln stilistiskt börjar med högtravande akademisk satsbyggnad för att en bit in övergå till simpla och populistiska ordvändningar. Var det två olika personer som skrev varsitt stycke? 

Man måste ändå vara tacksam för att AB (tills vidare!) valt att ta det demokratiska ansvar jag tidigare efterlyst på bloggen (eftersom jag tror mig veta att alla medier smygkollar ett urval inhemska åsiktsmaskiner i det som brukade kallas bloggosfär men nu närmast mördats av de stora teknikfascisterna Facebook, Instagram med flera hjärndödande ytlighetsfora. Bloggarna för nu en tynande tillvaro under samlingsbeteckningen "sociala medier". 

AB utgör en räddningsplanka för de som inte tänkt sig att dö just nu, medan de borgerliga tidningarna numera låst in allt bakom sina betaldörrar - ingen som inte redan sjunger löneslavarnas glada sång pendlande mot ännu en dags själsdödande arbetsuppgifter har längre rätten att ta del av borgerlighetens självindoktrinering. Landet har gått sönder, som det sades för några år sedan, och nu visar det sig i dessa isolerade, instängda bubblor som folk faktiskt betalar prenumerationspengar för att få tillhöra. Sickna små stackare, så rädda för att söka sin individualitet och de svar som enbart kan ges inifrån en människans dolda intelligens!

Jobbsökande... Det har varit sporadiskt återkommande rubriker i säkert tio år nu att rekryterare får plädera särskilt inför den Onda Arbetsgivaren om de hittar någon på hela FYRTIO ÅR som verkar passa profilen. Den Onda Arbetsgivaren är idag själv inte sällan en genomytlig 30-åring, obildad annat än i teknokratiskt pryltänkande och i behov av några år plus på de anställda att ha som hävstång för den obefintliga auktoritetsvibben. I sig är den här typen av chef en psykopatisk tom bubbla, ett barn av sin tid. I en själlös tid blir yttre markörer därför extremt viktiga för den som saknar verklig ledarskapsförmåga...Sådan bygger nämligen på hjärtats eller Solens utflöde. Psykopater har vänt leken bakfram, de riggar en tom form som de sedan - försöker animera. Det blir aldrig äkta.

Eftersom mitt senaste jobb var som webbansvarig - tack vare min sista sociala kontakt, en arbetsgivare som visste att jag var högkompetent som före detta systemarkitekt - sökte jag efter dennes rationaliseringsåtgärder snarlika arbeten innan jag efter ett halvår insåg att det inte längre fanns någon plats för en svensk närmare sextio än femtio. Det var då jag tog timeout och använde mina sparpengar till att skriva Folksjäl, boken om nationens dysfunktionella grundstruktur. Krafterna rann till igen, men nu är det som sagt seg måndag...

För se bara den första passande jobbannonsen jag fick syn på denna morgon. Det är det multinationella företaget som söker någon till en roll som påminner om webbansvarig:


We’d love to meet someone who...

Recently graduated or have a few years in to your career. You have a passion for...
bla bla bla

Redan i första stycket gör den Onda Arbetsgivaren numera klart att man inte är intresserad av någon som börjar närma sig det hotfulla trettioårsstrecket. Nyexaminerat lammkött eller två års erfarenhet i dagens Sverige är smärtgränsen.

Än mer generar sig det här företaget genom att på amerikanskt vis lista allt vad de "tror" på:

Our Values...

...We believe in people....


...men företaget är också...

...Cost-conscious...
Så där har ni det. Dagens Onda Arbetsgivare "tror på" människor så länge de är unga och gröna, och inte hunnit skaffa sig några löneanspråk. Ytterst är det Penningen som avgör hur mycket de i själva verket "tror på människor". Det är "kostnadsmedvetenheten" längre ner i trosdeklarationen som ger helhetsbilden. 

Med ord t.o.m. mer lömska än normal corporate bullshit söker Firman maskera att de är Mammons (penningdemonens) slavar. Anställda på det företaget kommer säkert inte att må bra, det luktar asiatiska huggtänder lång väg. (Minns att arbetarna på Apple-produkternas monteringsfabriker i fjärran Östern får skriva under att de lovar att inte begå självmord till följd av det livsvidriga företagsklimatet.)
 
Den här civilisationen är inte längre värd att arbeta för (vad än LO i länken ovan säger), och jag är glad att ha hunnit bli så här gammal innan Sverige urartade helt. Stärkt med filosofi med rejäla doser stoicism och kosmisk fatalism kan jag hantera ett kortare människoliv med en ålderdomsfas i armod. Den som åtminstone kan se igenom den korrupta smörja Sverige blivit är redan rikare än världen. Och världen hatar dem. 

Varför svarade inte en enda tidning på mitt erbjudande om ett gratis recensionsexemplar av nya boken om svenskheten? För att alla i någon mån ändå bejakar det rådande. Ingen vill egentligen bidra till spridande av en Berättelse om precis hur hemskt det ekorrhjul är som svenska folket lurats tro är den enda vägen.

Visst kan man i ren utopism fantisera om att Systemet gnisslande stannade av om alla slutade jobba i morgon, utan ätt rädas sin snara svältdöd. Men vi har redan sett hur den Onda Arbetsgivaren har nästintill oändlig tillgång till människor i andra länder som är mer än villiga att ta över jobben om nu svenskarna magiskt förvärvade förmågan till martyrdöden i protest mot Systemet. Ja, kamp intill sista blodsdroppen verkar vara enda reella alternativet till dessa banala töntprotester som bestod i en röst på SD. Jag menar, partiet var ju inte hemliga med att de totalt representerade det onda SlaveriSystemet. Men martyrium ingår inte längre i den degenererade svenska folkkroppen. Det är länge sedan vikingablodet svallade här.

Så hur illa tänker den femtedel av svenska folket som "missnöjesröstade" på SD? Sverige är helt klart ett land av Omyndigförklarade - inga vuxna själar skulle någonsin välja att återfödas via "svenska" genetiska linjer... Min bok Folksjäl berättar mer om hur astrologin avslöjar dynamiken som styr den ansiktslösa massan in i den korrupta Onde Mannens system. Spela med eller gå under, så lyder det numera illegitima Samhällskontraktet som de svenska politikerna ensidigt brutit mot folket genom att välja den Onde Rike Mannens sida!

Naturligtvis kan en sådan historia aldrig få någon plats i etablerade medier eftersom det är en förödande civilisationskritik - och dessutom sann.

Men dagens unga, kommer de att rusta sig till tänderna och vägra de sjufalt värre fasor som Överheten ämnar rulla in över medborgarna efter att Kapitalismen löst det lilla stillestånd vårt skendemokratiska val nyss resulterade i?

Har inte sett filmen men den handlar om korrupta politiker och ett korrupt System. Det mytologiska havsvidundret har figurerat åtskilliga gånger på bloggen under dels taggen Hydra men också bibliska Leviatan. Det senare ordet är ingen tagg men en sökning ger en drös texter som (alla på snarlikt sätt) studsar mot ordet:

http://siderisk.blogspot.com/search?q=leviatan

Hur skönt blir det inte att (åter)födas till Jorden när nästa stora Idé tagit människobarnen i besittning! Den Idén känner astrologin redan som Vattenbärarens tidsålder. Människan snarare än Penningen kommer då att vara det centrala motivet. Av människor för männskor. 

Men innan vi når dit - till vår egen tid - väntar en lång mörk natt...

Den suggestiva titeln till en av "barn-
boksförfattaren" C.S. Lewis romaner.

DN för självbespeglande narcissister

Efter DN:s hårdföra nya linje, "betala eller ge dig av, här gäller den grindsomgärdade klanbildningens regler" - bakvattnets Sveriges desperationsvariant på kapitalism - märker jag hur lusten att bevärdiga tidningen ett enda klick. Vissa dagar struntar jag helt i surfa dit för att bes deras rubriker och vinkling på världen.

Nu hände ändå det och eftersom jag kommenterat skribenten Katrine Marcal medan hon ännu skrev för Aftonbladet och fejkade socialdemokrat (av högervriden typ), blir jag uppriktigt förvånad av att hennes senaste inrapportering från England är fri läsning. Kanske därför att dealen med Bonnirers är att sluta skriva politiskt och mer, öh, underhållande. Som med den senaste och rätt sökta tesen att Hugh Grant är en stor del av ett fenomen Marcal tycker sig ha sett: rika eller mäktiga icke-brittiska kvinnor i par med välkammade och bleka engelska män. 

Jo, hon sticker in ordet "klass" i en kort mening men levererar på det hela taget en kriminellt ytlig analys av fenomenet hon vald för sin söndagskrönika. Missar t.ex. den intressanta vinkeln att Hugh Grant och Gwyneth Paltrow (båda nämnda i texten) tillhör det sekulära samhällets motsvarighet till kungligheter och i finare kretsar giftes finare folk bort av politiska skäl, för att stärka det egna rikets eller den egna familjens makt i närtid eller mer långsiktigt. Äktenskap över landsgränserna tjänade Överhetens långsiktiga stabilitet och överhetsposition. Rent klantänkande med andra ord. 

(Krabbans tecken för klanen eller familjen kan appliceras på flera nivåer. Ytterst sett drivs hela jordmänskligheten av samma självbevarelseinstinkt och ointresse för den Verkligt Annorlunda, den Främling som just nu iakttar oss och väntar på att vi ska växa upp.)

https://www.dn.se/nyheter/varlden/katrine-marcal-jag-ar-inte-ensam-om-att-ha-valt-en-brittisk-man/

Eftersom klickbara länkens text avslöjar lite för mycket, plågar jag mig igenom Marcals försök att komma fram till pudelns kärna, den som hon söker dölja genom alla de inledande styckena. Så, mot slutet kommer det hon knappt kunde hålla inne, utan själv ville skrika ut till alla svenskarna med borgerliga samhällsklättrarambitioner, som hon själv:


"Jag är ju själv gift med en engelsman och han har vid flera tillfällen uttryckt hur skönt det är att umgås med utlänningar. Då slipper man lägga tid på det ständigt pågående, och för utomstående helt obegripliga, spelet mellan britter.

Det som handlar om att kategorisera in varandra i olika hierarkier utifrån de miljoner klassmarkörer som finns i detta samhälle. Allt från vilken färg din hund har till vilket märke av te du köper." (Snyggade till styckebrytningen som Marcal eller DN schabblade med)

Som av en händelse - jag kan inte föreställa mig att Marcal skulle införskaffa boken Folksjäl skriven av en som inget är - använder hon samma idé om engelsmän som jag gjorde men spegelvänder den tragiska sanningen till något gott och befriande. Om fd Volvo-chefen Pehr Gyllenhammar skrev jag att han vid något tillfälle beklagade sig över att rikemanslivet på den brittiska landsbygden som så förljuget pådyvlats världen ännu en gång via serien Downton Abbey. 

Om nu Katrine Marcal i samma position som kvinnorna hon skriver om, själv en utböling men gift med en engelsk landskapsarkitekt (ett yrke där man, ju mer framgångsrik man blir alltmer kryper för den rika engelska överheten och deras fixering vid överkultiverade trädgårdar), finner sig en smula ute i kylan och inte får så många intressanta konversationsstartare som hon som intellektuell Solen-i-Vågen hoppats på, upplever hon men förnekar uppenbarligen samma sak som Gyllenhammar upplevde: den engelska nedlåtenheten mot ALLA främlingar. Till Marcals simpla exempel på TING kan nämnas att britterna markerar t.o.m. mot utländsk adel, är man greve men inte engelsk, då tilltalas man Count Dracula (typ). Som infödd gäller istället ordet Earl (apropå Marcals grå te-referens), vårt gamla jarl.

Jag förstår vad Sol-Vågen Marcal sysslar med här, som Sol-Våg syns åtskilliga spår på den här bloggen av min identifikation med, inte rika och mäktiga amerikanskor som "slipper" frågor från de frankt talat ointresserade engelska grannfruarna, utan med en Earl över århundradena, den hetsige och nyckfulle 17e greven av Oxford, för en kort tid i ungdomen drottning Elisabets toy boy och sedan förbittrad över fallet från grace under resten av sitt liv. Från det att dolda kopplingar över tid och rum dykt upp via drömmar och arketypernas värld finns ingen annan råd än att bränna den "dåliga karman" genom att skriva ut skiten ur sitt system - att patologisera en smula tills motivfixeringen släpper.

När man tittar på Storbritanniens horoskop från 1801 är det inte svårt att se varför Katrine Marval använder DN:s läsekrets för att utgjuta sig om en knappt ens begynnande insikt om att hon inte är helt lycklig i sitt nya land, att hon via äktenskapet gjort sig till en andra sorteringens medborgare (alla hantverkare med polskt påbrå har också haft svåra tider sedan britternas främlingshat bara ökat och ökat under åren som ledde fram till Brexit).

Det är intressant att se hur explosivt och intellektuellt destruktivt det brittiska horoskopet blir om man lyfter fram den "verklighetsnivå" de tre kvaliteterna Mörker - Passion - Ljus tecknar. Som vanligt beskriver de små färgklickarna i vilken kvalitet tecknets härskare själv står. Utifrån hinduismens beskrivning av kvaliteterna, som är precis lika hackindelad som britternas egna mentalitet (kanske t.o.m. den engelska rasismen kom på retur från Indien, skruvad ett varv extra, efter Englands kolonialisering av den gigantiska "sub"kontinenten).

Detta är det horoskop britterna själva använder, men översatt till den sideriska zodiaken. Då visar det sig att de är allt annat än sociala och vänskapliga Vågar, det är Trädgårdsmästarens tecken Jungfrun som stiger i öster. Alla som vet något om England förnimmer genast hur väl detta stämmer på den bild landet förmedlar som "person". Det är också Jungfrun som via Jordelementet och med klarhetens Ljusa kvalitet och via sin intellektuella hårklyvare Merkurius blir så sjunkligt besatt av att finfördela människor och ting i olika kategorier (och av olika värde). Nationaldraget blir än tydligare eftersom den breda och ansiktslösa massan - Månen - indikerar precis samma sak och nu från 10e huset och den officiella bilden.

Karaktärsskådespelaren Maggie Smith från Downton Abbey och tallösa nästan likadana rollfigurer illustrerar nu den nästan hånfullt och spotskt nedlåtande brittiska grundmentalitet som Katrine M aldrig trodde hon skulle få uppleva när hon gjorde sin familjs klassresa Polen-Svärje-och-ända-till-STORbritten. Britter är kända för en snabb tanke och rappa tillhugg, det är som en äldre och mer brutal Vilhelm Erövraren alltjämt lever kvar under ytan på denna mingelovilliga Jungfru som via avhuggna drakhuvudets Ketu i 1a huset beter sig rent motbjudande i sin snobbism och sätt att behandla andra som luft eller något katten dragit in. Jag har exempel i egna livet på kvinnor med Ketu i 1a huset (men inte i Jungfruns tecken) och båda var verkligen högdragna. 

Jag tror södra månnoden (Ketu/Draksvansen) indikerar någon slags destruktiv självdegradation (båda dessa har försökt begå självmord). Jag tror inte ett ögonblick på tvivelaktig information på internet om att Ketu skulle indikera "god karma", de astrologiska byggbitarna är betydligt mer gäckande än vad enklare kokböcker med fasta och fixa ingredienser låter antyda.

Till att börja med måste man undersöka hur den avmätta (britternas aloof) Ketu mår i grunden, dvs. detta är en fråga om Jungfruascendentens härskare Merkurius. Minns att Ketu som indikator i det objektiva livet glimmar till när huvuden huggs av, när hybrisdrabbade och äregiriga människor möter det slut som de själva bär ansvar för. Ibland ligger försyndelsen i ett tidigare liv och då skakar alla sina huvuden och muttrar något om att Guds vägar är outgrundliga. Han eller hon var ju så god! Men astrologin berättar mer, ett liv är ingenting och en själ återvänder till världen som del av en komplex väv där horoskopet kan säga något om vilken karma som förfallit till återbetalning i just detta liv...

Storbritanniens självdestruktiva Ketu bottnar i den allra värsta intellektuella ondska, de giftiga spottloskor som Maggie Smith excellerar i: Merkurius själv står i 3e intellektshuset - ett distinkt omen om att vi har en cerebral nation inför oss, men en där reptilhjärnan subtilt kontrollerar. Merkurius-i-Skorpionen introducerar oss genast för Skorpionen som påminner om Jungfrun med sin höga integritet och socialt avvisande natur. Skorpionen är i lika hög grad en ensling och kombinera nu dessa två tecken och vi har en terrorbombare som bara väntar på att hända! Inte konstigt att Storbritannien så villigt samarbetar med Den Store Satan i Nya världen... Mars-Väduren är solkad av 8e dödshuset och sprider sin energi till Merkurius i dödens Skorpionen. Går från död till död, det är utmärkande för entiteter i totalt Mörker...

Vilhelm Erövraren kanske t.o.m. är den rödbrusige normand som burats in i 8e onda huset för död och gammal oavslutat karma. Krigaren och erövraren Mars i härskarläge i Väduren råkar tyvärr vara Merkurius disponent, vilket gör att både den brittiska personan (ascendenten) och dess tankestil (3e) är av mordisk typ. Det är Väduren, debutanten, som i zodiakens första steg ännu är helt ohämmad - vilket det brittiska Monty Python-gänget på sin tid lyfte fram till ära och internationell berömmelse. (Tv-serien gick bara några få säsonger och kan tyckas ha fått ett oproportionerligt inflytande - men utan Monty Python ingen Rowan Atkinson och så vidare...)

Dessa är de viktiga faktorerna som förklarar hur de sämsta britterna - zoologen Richard Dawkins (han med "den själviska genen") och andra ateister är så fördömande och gärna kallar sig själva "brights" (ljushuvuden). Horoskopet är extremt ljusbärande (sattviskt) men på de kritiska punkterna blandar sig Mörkrets kvalitet in och förstör berättelsen! Ignorant snobberi blir följden, och en diskriminerande eller urskiljande läggning som bygger på total dumhet, på ren och skär attitydfixering (Tamas guna, Mörkret). Det är något "fel i huvudet" på denna nation vars konservativa premiärminister Fredrik Reinfeldt älskade att mingla med och som en gammal Volvo-chef och nu Katrine Marcal t.o.m. bosatt sig i. 

Men hackordningen då? Att bara vara rapp och giftig i käften (och lite crazy, som Monty Python-gänget) är inte nödvändigtvis en social rankning av medborgarna i dum underklass och den ljusa överhet som förstår alla de sociala koderna. Saturnus är den stora rangordnaren men står själv suspekt svagt i 12e huset för världsliga förluster. Över ett större tidsperspektiv förstår man att Storbrittanien fr.o.m. 1801 inte kommer att fara väl i Tiden (Saturnus/Kronos!). Kanske kommer de att vägra se verkligheten i vitögat och klänga sig fast vid myter om fornstora dagar (Downton Abbey och annan nostalgi) men mer troligt är också att den försvagade Gränsdragaren kommer att ge britterna problem med just sitt omfång och vem som har tillträde på deras mark. En svag Saturnus skapar en känsla av att vara invaderad över gränsen. 

Vilhelm Erövrarens onda karma ligger och tickar som en bomb här, men precis som med Sverige blir det polacker och andra lågstatusnationaliteter som en Ond Nation hugger mot, typiskt via nationens egna lägsta skikt. Detta, som jag beskriver i min bok Folksjäl, är den Onde Rike Mannens avsiktliga regi. Det var därför rikemanskvinnan Antonia Ax:son Johnson nyligen i Dagens Industri surade över att inte de som röstade på Sverigedemokraterna fick respekt. Kvinnan Antonia född till pengar och makt tillhör den Elit som trott sig kunna använda simpla svenskar eftersom alla vet att SD inget hellre vill än klassresa på det svenska sättet: rakt in i korruptionens näste. SD och Moderaterna är i princip samma sak. Jag skrev inte mycket om tiden efter valet 2018 men det ser ut som att högern med SD kommer att utmanövrera Löfvens dekadenta regim, högerpolitik med några klickar socialliberalism. Det är en skam att de fortfarande har namnet Socialdemokraterna, för deras politik är Överhetens, ingen annan.

Även om horoskopfaktorer i 12e kan sägas vara på utgående (i 12e löser själen upp sina gamla knutar till denna världen) finns alltid chansen att Saturnus snåla hackordningsmentalitet "läcker igenom" till 1a egohuset, även om omvärlden ser detta bättre än individen själv. Britternas 1801-horoskop säger egentligen bara att de borde lätta på, offra Saturnus strikta gränsdragning. Utan att gå in på den expanderande (här: kolonialistiska) Jupiter, så stämmer Saturnus position. Rikets gränser försvagades - men inte i första steget via invaderande folk, utan genom att ö-krets egna gränser utvidgades. (I själva verket påbörjades västvärldens kolonialism före 1801 så man kan välja att läsa kartan som att britternas önskan om att äga en bit av stora vida världen redan vid denna tidpunkt är ett verkligt problem.)

Om Saturnus är en på fler sätt än här beskrivna placering, finns ytterligare en tydlig indikation på den brittiska klassnobbismen och den symbolen är enkel nog att se: den sociala hackordningens axel, låga Krabban och höga Stenbocken är aktiverad. Och i 11e idealhuset ligger en VERKSAMT OND expansions-Jupiter i det egna Hemmets Krabba och säger den trädgårdsodlande Jungfru-britten att "min hem är min borg" (Krabban = säkerhet på hemmaplan) och om jag bara Jupiter-expanderar min domän att omfatta hela jordklotet kommer jag ÄNTLIGEN att känna mig trygg. 

Storbritanniens horoskop beskriver en snabbtänkt men samtidigt ynklig och feg nation, Katrine Marcal får skylla på sin Oxiga materialism för att hon drogs till en engelsk landskapknådare som berövade henne all värdighet som ingift kvinna i en mikrovärld (allt som är kvar av Imperiet) som i lönndom ser ned på henne, som någon opålitlig, en som möjligen inte skulle dela det brittiska sättet att prata skit om allt och alla utifrån.



Bonusspaning - Antonia Ax:son Johnson

Född i New York var detta Sveriges tredje rikaste kvinna 2012 (har inte inhämtat någon senare uppgift). Hon är "gamla pengar", ärvda tre gånger om. Även om födelseklockslaget saknas uppstår spännande ting när man placerar Familjen (Månen) i 1a huset:

Månen i Skorpionen lever i dödskuggans dal och under dödshot producerar det lägre sinnet inte mycket till kreativt nytänkande. Som bäst kan man likna Tamas guna - Mörkrets kvalitet - till Förvaltarna, de som håller ett inkört system rullande. Kanske därför vi har så många odugliga svenska politiker med Storkors i Mörkrets kvalitet? Ingen av den har några visioner för Sverige EFTER kapitalismens sammanbrott (mer om det i min bok).

Den sataniska axeln hos den stormrika Förvalterskan är minst sagt vidrig: Månen i mörker och så också dess disponent Mars (och i opposition från Oxen). Både Måne och Sol står i Mörkrets kvalitet, men huruvida Solens ljusbringande förmåga verkligen kan få en sådan här människa att ifrågasätta hela det system som favoriserar så få genom att felfördela så många, tycks Ax:son Johnson själv ha besvarat genom gnället över att SD behandlas så styvmoderligt.

Vilken Avtagerskans och Förvalterskans korrekta (fysiska) ascendent än är, kommer det stagnanta i Mörkrets kvalitet inte att försvinna. Hennes kvicka Merkurius-i-Jungfrun är ingen revolutionär eller visionär utan tar sin färg och kvalitet från den nära omgivningen och ytterst från horoskopet som helhet. Pga. Mörkrets väldiga dominans kan vi därför se hur just denna Merkurius tenderar att svärta ner sin smarthet genom att serva Det Rådande Systemet, serva hennes egen familjs förmögenhet (samma Jupiter i Kräftan som hos Storbritannien, men här som en verksam välgörare - ur Skorpionens dödsfruktande tillstånd är det perfekt att födas in i en rik familj, det garanterar ytterligare ett liv av "business as usual", utan behovet att ställa sig de stora frågorna). 

Jag noterar i Förvalterskans innehållslösa Wikipedia-artikel att hon sitter i styrelsen för Stockholms stadsmission, som gör gott för stadens allra fattigaste. Det innebär inte att Ax:son Johnson är god, bara att det tillhör Elitens självbild att kasta några smulor eller en smula uppmärksamhet åt förhållandena på botten. Blir livskvaliteten alltför djävlig hotar det nämligen deras egen uppburenhet. Den religion som inte ser den politiska dimension är inte namnet värd. Kristendomen, som så tidigt tog Överhetens (i Rom) sida, trots att Jesus egen bror Jakob, esséerledaren i Jerusalems församling, varnade för ord utan gärningar. Tiden för Underklassens uppror börjar dock rinna ut i Västerlandet, kontrollsamhället med IT-stöd har gjort att Överheten snabbt kan kväsa tecken på social oro. Återstår bara att i världens många helveteshål invänta kapitalismens brutala undergång och mänsklighetens pånyttfödelse i Vattenbärarens tid.