Någon kanske uppfattade hur konflikterat inlägget var om Noomi Kleins hårdföra om än rabiata text som utmynnande i ett evigt tjatande om undergångsfolket som förvisso håller på att förgöra världen.
Hon hade en hopplös födelsekarta när tiden är okänd. Hur reder man ut en åtstramare (Saturnus) i fallet läge och i opposition till en expansionist (Jupiter) i "lyckosamt" tecken men illgörande för sinnelaget? Man kanske får stanna vid "aktivist", en själ som har med sig många olösta problem att adressera i detta liv och blir utagerande (Solen i Väduren kan vara väldigt utagerande).
Nödlösningen är som vanligt att spekulera kring en utvald själ som tar världens ondska på sina axlar och fast med stora egna brister ändå utför ett storverk. Men inte heller själens relation till DHARMA (hus 9) kan utrönas utan känd ascendent (när månascendenten stämmer väl kan det gälla för något men kan lika gärna familjehemmes påverkan och inte en själ på specifik mission...)
Att hon är ateist stod snart klart av den låånga essän och att hon inte har en aning om att Naturen själv kommer att frisera mänskligheten framöver och rädda oss från Kleins skräckskildring menar att IT-fascisterna och Trump bygger.
Förutom att ge hennes text hakade upp sig på samma nyckelord brast den i korrekt beskrivning av kristendomens flera missförstånd som givit Väst den variant på de apokalyptiska självdestruktivitet hon ser i den vanartiga amerikanska högern. (Jämför den här bloggens analys av USA-kartans suboptimala 9e religionhus.) Men hennes kritik rörde föreställningar som redan västerlandet hade versioner av många hundra år tidigare (greken Hesiodos lära om de fyra tidsåldrarna och stoikernas lära om periodiska världsundergångar eller världsbränder - förmodligen import av indiska tankar).
*****
Apropå världsskapelser passar det bra att avsluta rättelserna av bloggens förvirring om vem som var Platons världsskapare (Demiurgen) - det gudomliga Intellektet (Nous) eller Själen (Psuche). Hos nyplatonismens fader Plotinos definitivt symboliserade av de Kronos/Saturnus resp. Zeus/Jupiter.
Tänkarens Ennead volym 5 innehåller både lättare och svårare traktat på temat den övernaturliga eller rättare utomkosmiska tillvarons tre gudomliga hypostaser (avspaltningar): Den Ena, Intellektet och Själen.
På botten av Själen finns vår värld och ateister som inte ens försöker förstå sin plats i världen. Plotinos kallades senare i sitt liv Själens dunklaste regioner för "Naturen" och som en oupplyst måste han ha betraktat Naomi Kleins tankar. Jag däremot uppskattar en del av hon säger eftersom nyplatonismen öppnar vägar för den söker upphöja sig.
'Tillvaron är som en utdragbar tubkikare som tar slut vid Naturen men som via Själen sträcker sig upp till det gudomliga Intellektet som det absolut ligger i människans makt att erövra. (När naturaliste invänder sig mot att petas ner på botten av världssystemet säger platonismen att valet är fritt_ att man kan vegetera som ett halvliv under eoner så länge man inte tar sin människosjäl på allvar utan frossar i djurlivets egenarter. Nationer har egna ödesvägar och oturliga fall kan man dras med i en nation med dåliga utsikter. Slavar är ett exempel på varelser som är mer djur än människa och det är därför Sverige lyckats hålla sin befolkning på mattan ända sen socialdemokratins upphörda skrämma eliten och gav upp visionen om Vatttenbäraren - en enda mänsklighet.)
Intellektet är vad själsvarelser måste nå och i sig går det dessutom upp till Den Ena, men här måste en människosjäls trimmade intellekt dessutom tystna helt (genom kontemplation) så att Den Högste själv kan ge sig till känna. Den nästan perfekta själen bidar sin tid i det gudomliga Intellektet vilket innebär att själen ignorerar den enkla människans logik och diskursiva tänkande.
(Astrologin har bevarat filosofiska glimtar - Merkurius "upphöjelse" OCH negativa härskarläge i jordbundna Jungfrun har kommenterats tidigare: detta låter gynnsamt och för räknenenissar och revisorer är det säkert så.. Men logik och förnuft trälbinder varelsen och blockerar från den medvetandefunktion som behövs för att stiga mot Intellektet i den himmelska hierarkin. Astrologin varslar om skumma saker här eftersom Jungfrun också markerar platsen för människosjälens "olycka" - smartskallar har i själva verket dragit en nitlott på detta varv.).
Klein skäller på denna låga "teknikermentalitet" men sanningen är att hon själv bara har den enkla nivån av diskurs (en mycket eldig vrede i denna essä eftersom Merkurius i Eld blir grov och oförfinad när fundamentet är Mars i Jord - jämför svenska nationalsjälens Mån-Vädur med tröga underlaget Mars-Oxen).
Hon kan bara bara bli en låg ateist som aldrig förstår vad Mänskligheten står inför (hennes själ är hårt undertryckt i detta liv). Sanningen är inte hennes skräckhistoria med alla dess monster. Bra historia i alla fall, men att essän bara blir en litania beror på hennes psyke (Månen i kritiska Tvillingarna) som representerar just bara logi men inte den högre plattform (det gudomliga Intellektet) som behövs som förberedelse. Det diskursiva sinnelaget har visserligen stöd från förnuftets Saturnus men den planeten har reducerad förmåga i sitt fallna tillstånd och illa uppbackad av sin disponent Mars. (Det låter som en producent av klagovisor som slår t.o.m. den här bloggarens Måne - kanske därför jag ändå gillar något av det Klein säger även om essän saknade fundament - en materialistisk världsbild håller inte längre.)
*****
Vem är Demiurgen? Ett sista varv.
Ett hopp rakt in i Plotinos Ennad 5, 8e traktatet som är en del av en lång och svår text. Citatet är långt (men några infogade parenteser kan förtydliga) (Från Armstrong s. 276-77):
I den högre världen där vår, när vår kunskap är mest perfekt i sin konformitet med Intellektet (den andra hypostasen) tänker vi oss inget se eftersom vi väntar upp upplevelsen av sinnesintryck vilka hävdar att vi inget ser. Och sinnesintrycken kommer förvisso aldrig att se någon på denna nivå och kommer aldrig att se ting som dessa.
(Plotinos har tidigare diskuterat den intelligibla skönheten som inte har att göra med världslig skönhet eftersom Platons former lever i Intellektet och inte som kroppslig skönhet i den lägre värden, en obönhörlig materialist kan köpa ting men aldrig uppleva verklig skönhet - det moderna västerlandets tragedi och sekulära esteten Sverige är närmst helt förlorat).
...
Intellektet (för den människa där det aktiverats och förstår allt) och behagas av all sin avkomma (Platons former/idéer) och håller denna omkring sig (Intellektet "stiger aldrig ned") i sin och deras härlighet. Alla andra är sköna och t.o.m. än skönare och bevarats inuti Fader Kronos/Saturnus (som ÄR skönheten). Bara sonen Zeus/Jupiter har uppenbarat sig på utsidan. (här står de klart att Platinos använder en allegori som bygger på de mytiska Ouranos, Kronos och Zeus - tre fäder om man så vill. Men det är Zeus som är lägst, är Själen vari vårt universum existerar. Längre ner mot botten av de primitiva materiella världarna - den subluära månkretsen - kommer man inte och där håller Naomi Kleins naturalism hemma. Notera speciellt hennes Mars-fobi i essän apropå Elon Musik. Hon har verkligen en skadad VenusOxe helt nära Mars.)
Från Zeus, även om han är yngste sonen, kan man på avstånd se som genom en snarlikhet hur storslagen hans fader (Kronos/Saturnus) är och som förblivit inom honom (varje varelse inuti Själen bar sin fader som en avbild, som ett intellekt med gement i, förutsatt att man aktiverar sin högre natur och inte stannar av som ett kreatur). Men han (Intellektet) säger att det inte var utan syfte han flödade fram ur sin sin fader (Den Ene), för ett andra universum måste existera som har inträtt i Existensen (vara) med skönhet (Den Ena är bortom existensen och kan inte ha en egenskap som skönhet - obs, Den Ena syftar inte på en numeral).
(I denna oklara passage verkar Plotinos inte inte syfta på Intellektets värld utan vårt i Själen belägna universum, avbilden till de helt perfekta formerna. Nyplatonismen var kluven, denna värld både är vacker men i vissa avseenden inte. Ju mer men förnekar sin del i Intellektet desto fulare blir världen.)
.... För det är ett ytterligt brott mot universums lagmässighet att det inte skulle rymma någon avbild av skönheten och verkligheten. (Bara i Intellektets högre värld börjar de genuina existenserna - vi är bara avbilder och dödliga sådana.)
Plotinos lärjunge Porfyrios hackade idiotiskt upp vissa av lärarens texter till nio verk (ennad) per volym så den spännande fortsättningen dyker upp tidigare i volym 5, i traktat 5 (s. 165).
... I vår (föregående) liknelse med Konungen är annan varelse än de som paraderar före honom (Den Enda äger inte existens!) men kungen i den högra världen (Intellektet) har inget herravälde över annorlunda, främmande folk utan besitter en sjystaste, naturligaste överhöghet och det sanna kungadömet (Platons idévärld, Intellektet). För han är kung av sanningen och naturlig herre till all sin avkomma, kung över kungar och, och mer så än Zeus, som kallats gudarnas fader (de unga inomkosmiska gudarna som en del känner via astrologin). Zeus imiterar (Själen!) sin fader (Kronos) även i det avseendet att han inte är nöjd med att bara kontemplera uppåt mot sin fader utan aspirerar mot, kan vi säga den aktiva kraft med vilken hans farfar (Ouranos/Den Ene) etablerar verkligheten i VARAT/Existensen.
Såg ni? Mysteriet om vem som är den kosmsiska skaparen fortsätter. Det är både Kronos och Zeus som är demiurgen eftersom deras "släktskap" glider samman som en tubkikare som kan dras ut och skutas ihop! (Vill minnas att Proklos på 400-talet hade ett antal smådemiurger i sitt utvecklade system.)
Ledsen feminister, det är från "männen" i himmelen skönheten kommer och här i antiken kommer början på hatet mot patriarkerna. Terra vetter ner mot ren oformlig materia, sinnebilden för det onda. Feminism och platonism i dess olika former går inte ihop eftersom vi inte är kroppar utan själar.
Jesus hade en lösningen på detta (Thomasevangeliet) men kristendomen censurerade originalläran friskt. Det är med dålig kunskap om det som Naomi Klein får en del rätt men annat fel. Kristendomen har idag förenat sig med den sataniska världsordningen som Klein ringar in delar av och som bloggen ofta nämnt.
Allra sist i traktat 8 har översättaren Armstrong en intressant fotnot/kommentar:
Plotinos brukar gilla att identifiera Själen med Afrodite. Men så långt i detta (uppstyckade) traktat har Zeus haft rollen av Själ och leder kontemplationen av Intellektet och kommer ut from den intelligibla idévärlden för att som Hantverkaren tillverka sinnevärlden.
Afrodite lyckas både vara Kronos och Ouranos dotter i volym 3, 5.2 och kanske tänker sig Plotinos henne även som dotter till Kronos (Intellektet) här och har droppat Zeus ur sin allegori för ögonblicket.
Armstrong skulle ha studerat astrologin mer, för här är ett lysande exempel på det Plotinos kallade den "filosofiska astrologi" han uppskattade. Den här bloggens läsare känner igen de urgamla astrologiska scheman där Venus/Afrodite är Själen och härskar positivt (himmelskt) över Luft-Vågen, händelsevis just det tecken där Kronos/SAturnus betecknas som "upphöjd" (Själen sägs favorisera det gudomliga Intellektets representant och tankarna går direkt till Plotinos utläggning om att Intellektet är det Sköna eller Veckra. Många blogginlägg har tassat kring ämnena men detta är tydligt. Plotinos leker med båda Intellektet som Skönhet och Sanning men Venus och lagmannen Zeus representerar olika aspekter.
Orelaterat: var det antika uttrycket "Jupiter fröjdar sig i Vågen" uttalades hittade jag vid något tillfälle men har tyvärr glömt i vilken text. Naomi Klein har Zeus/Jupiter i Vågen men för en lunär ascendent är denna längtan efter nöje och behag inte bra. Jag har sett både extremt förytligade exemplar men också mycket trevliga och gracefulla individer med denna placering i viktigt husläge.
PS. I något inlägg om de Kaldéiska Oraklen har de tre fäderna nämns. Texten är ett hellenistiskt blandverk och nyplatonikerna gillade det. Men här finns också den alternativa tanken att Solen kan gestalta Fadern och den tanken har bl.a. ha stoiskt ursprung. Stoikerna var astrologiskt intresserade.
Solen härskar i Lejonet och intressant nog kompletteras den på andra sidan (i Vattenbäraren) av Kronos/Saturnus (dess himmelska Luft-läge). Eld och Luft har synergi så här finns tanken om "bubkikaren" att dessa två element ingår i varandra. Plotinos: ingen spatial åtskillnad mellan den högre världen och den lägre -VattenbärarenMänsklighetes symbol lever alltså inte på Jorden för den som ser utan i en högre värld. Här är Kleins stötesten, vissa horoskop med stark Ox-komponent är så tunga nedåt att det bara blir ateister av dem, men undantag finns. Det lär bli fler återfödelser om en så viktig insikt i själen saknas.
Kristendomen övertog konceptet "Fadern förhärligar sig genom Sonen" där "Son" i vår tid bör fattas som "Avkomma" - mänskligheten är ett andligt släkte fallet eller på glid. Detta påminner om att Solen (härskare i faderliga Lejonet) är "upphöjd" i Väduren/Barnet, som nos den friska men arga Naoimi Klein som ett andra påstående får mig tro att kan kanske önskade att hon blivit född man.