Knastertorrt (Om Jordelementet)

Astrologin är som en dold textremsa som löper parallellt med världens gång. Få har emellertid tv-mottagare som visar "källkoden" samtidigt som filmen rullar.

Ta som exempel långkörarnas okrönte kung James Arness från tv-serien Gunsmoke (i dagarna på väg att bräckas av Simpsons). Arness återkom sedan i Lilla huset på prärien som den väderbitne Zeb Macahan. Något dammigare och jordbrunare har man väl aldrig skådat på tv-rutan!

Och som det ser ut, så är det också enligt astrologin.

Den indiska, "kvadratiska" horoskopformen och
den astronomiskt korrekta sideriska zodiaken.

Arness föddes under ett bestickande överdimensionerat Jordelement. Och med det menas att astrologins två viktiga poler, SOL och MÅNE, båda faller i tecken av samma element.

"Zeb" föddes till Oxens tecken - det mest okomplicerade jordtecknet: landbacken som solid realitet. Men han hade sinnelaget (Månen) i Jungfrun, det läge då människan börjar dyrka jorden / materien. Människan jordbrukaren, människan odlaren! Att kultivera det jordiska. Materiell kultur.

Som om inte det här räckte är materiens själva kvintessens bland planeterna, Saturnus (det tredje jordtecknet Stenbockens härskare) också den placerad i Jungfrun vid Arness födelse.

Här förstelnar sinnelagets (Månen) rörlighet till följd av konjunktionen med Saturnus. Saturnus är Jordelementets rationalitet och mineralens rigida strukturer. Psykets kvalitet blir en robust och jordnära praktikalitet, ordna och hierarkisera.

Jungfrun är i sig zodiakens i särklass mesta praktiker, den har inget till övers för t.ex. Luftelementets högre intellektuella flygturer och den är heller inte inspirerad likt Elden att "skåda" nya ting. Jordmänniskan, och Jungfrun i synnerhet, noterar livets materiella sida och sätter åstad med att ordna och strukturera den. En fantastisk fallenhet för planritning och administration!

Jungfrun är associerad med händerna, och är därför en praktisk och fingerfärdig varelse i jämförelse med Zebs Oxe som egentligen bara kan "ge hals" och ryta eller sjunga. Oxen kopplas till ansikte, mun och svalg i den indiska astrologin och är ett typiskt musikertecken, behärskad av konstens Venus som den är.

Är det därför att undra över att James Arness andra stora rollfigur, Zeb Macahan, "råkade" få namnet på den i Egypten maskulint uppfattade jordguden Zeb (eller Geb)? Skulle inte tro det.

(Egyptierna vände intressant nog på steken och himmelen var för dem kvinnlig.)

*****

Som nästan övertydligt exempel på jordnära Oxens koppling till musikalitet, se svenska countrysångerskan Jill Johnsons exempellöst Jorddominerade horoskop. Ta bort den grovfysiska "båda fötterna på jorden"-genre hon verkar inom, vad återstår då? En vanlig tjej med båda fötterna på jorden.

Såväl Sol som Måne i Jord och ingen som helst aktivitet i Eldelementet. (Den röda infärgningen är "bara" en månnod som i det här horoskopet tycks helt passiv.) Inte undra på att Jill känner dragningen till Nashville, där man kan förmoda att många fler horoskop av Zeb-typen samlats!

Jord-typen känner av liv via vibrationer i materien: musik. Det i särklass mest "somatiska" elementet. På Jills himmel finns inte en anstymmelse till Vatten, så här existerar troligen inte ens några föreställningar om psyko-somatiska realiteter. Musik som ett rent hantverk. En så avundsvärt enkel himmel!

*****

Där nutida forskning som ett litet barn gjort sig kvitt forna auktoriteter och insisterar på att lära sig allt från början i gen, fast på SITT vis, där hade antikens folk redan hittat en enkel men fungerande modell för att förstå tillvaron i termer av inneboende kvaliteter och dispositioner. Och att modellen fortfarande fungerar. Det ser man varje gång man lyfter fram den dolda "källkoden" som löper parallellt med tilldragelserna i vår fenomenvärld, och jämför de två.

Det kommer att ta tid innan modern vetenskap kommit så långt att de når det eleganta grepp om relationen mellan mikro- och makrokosmiska fenomen som antikens folk ägde. Just nu tycks vi som vara på barnlik upptäcktsresa genom en närmast oöverblickbar gröt av nya data kring generna, vilka som gör vad, för att inte tala om hur hela systemet kan tänkas se ut som samverkande reglersystem (för ingen tror väl ännu att allt detta är slumpmässiga mutationer helt utan avsikt...?).

Men när, eller om, så sker, kommer mänskligheten att ha tagit ännu ett steg genom att nu bli sin egen lyckas smed på ett sätt astrologerna aldrig var. De kommer att förverkliga sin odödlighetslängtan i den evigt förnybara kroppsmänniskan. (Hör någon vilken total mardröm extrapoleringen av de fysiska vetenskaperna i förlängningen utgör?)

I senantiken tjänade astrologin (under en kort period, det medges) som ett verktyg för att realisera eller förbättra människans psykiska eller andliga kropp. Det här finns knappt ens kvar i västerlandets allmänna medvetande annat än som psykoterapi för sjukliga sinnen efter att 1800-talets positivism ("godtar bara den verklighet som de yttre sinnena kan registrera") i sin tur följdes av löpandebandtillverkning av prylar tillverkade av Jord. Nu hade gemene man helt däckat under ett alltigenom inomvärldsligt konsumtionsideal.

Livet är komplext och oväntat, och som dess spegel är också astrologin det. När man tittar på skådespelare som blivit kända för sin exceptionella dramatiska talang, då börjar man plötsligt hitta födslar i Eldelementet, ett livfullt och utagerande element. Särskilt Lejonet, zodiakens stora dramatiker, tjänar som bra kontrast till denna knastertorre aktör som tydligen hittade sin livsuppgift i rollen där han fick gestalta hur européerna lade ny mark under sig! Var människa har sin rätta plats i

THE GREAT CHAIN OF BEING.

Men märk, Arness var nu inte bonde, han bara gestaltade rollen. Och det är här aktörens remarkabla triangel mellan de tre lufttecknen Tvillingarna, Vågen och Vattumannen kommer in. Luftbubbleskapande! För det var bara idén om en jordens pionjär som visades på tv-rutan, inte en äkta jordbrukare!

Jag har genom åren samlat ett flertal horoskop över icke-celebriteter som ENBART består av Jord och Vatten. De två negativt polariserade, känslo- och materieorienterade tecknen tycks sakna drivet att bli celebriteter, åtminstone för en karriär på vita duken.

Dessa helt fysikalistiska horoskop brukar typiskt vara "kuggar i samhällsmaskineret", och privat människor som lever för att vårda sin egen kropp (eller andras), gå på gym, välja bland markadens en miljon schampos och hudvårdsprodukter och liknande.

De tror på "känslor" och är prylmänniskor i största allmänhet. De lever sina liv i vad som i antiken kallades "den sublunära verkligheten", under månen, i de fem sinnes våld. De är inte intresserade av abstraktioner utan är, som särskilt Jordelementet indikerar, helt för pragmatism i ordets vulgära mening: strunt i teorin, funkar det så kör på!

Det är de här människorna som ibland blir åthutade, "read the fucking manual" för att de rusar direkt på. "Learning by doing" visade sig nu vara ett problem när datorn kom till hemmet och under tio års tid har programtillverkarna arbetat med att lära sig själva att deras luftbubbla var oändligt mycket mer "yrkesskadad" än gemene mans. Datornernas gränssnitt måste ner till grottmänniskans nivå för att bli allmänt förstådda. Jord implicerar ett skifte från abstraktion till konkretism.

Lyckligtvis har den övervägande majoriteten av dem som domineras av Jord och Vatten ändå någon hållhake på Eld eller Luft via enstaka planetära placeringar. Och om inte annat kanske det finns en partner som kan förse dem med nya visioner och tankar.

Jag tror den kraftiga betoningen av Jord i "Zeb Macahans" horoskop förklarar just den loja pragmatism jag skisserat - Gunsmoke rullade på tv-rutorna i 20 år. Jordelementet representerar minsta motståndets lag i bemärkelsen att VILJAN här är helt underkastad de verkligheter det trögaste av elementen tycks måla upp för sinnena. "Zeb" tänkte säkert, "Varför ändra ett vinnande koncept" och hängde med tv-serien tills den gick i graven.

Jordmänniskor kommer aldrig ens på tanken att allt detta kanske är en dröm eller verklighet i en lägre ordning. De vill faktiskt inte vakna upp till filosofisk inspektion av sina kulissväggar, för de är ju födda att vara konsumister av prylar eller sinnesupplevelser till sin döddag. Hur födelsehoroskopet sedan ser ut vid nästa återkomst till jorden, det är en helt annan historia och en följd av beslut utanför den verklighet de fem sinnena befattar sig med.

Antecknat av en som föddes helt utan planetär aktivitet i Jordelementet, och inte oväntat också står utan nämnvärda framgångar med världens mått mätt. Avundsjuk? Egentligen inte. "Been there, done that."
:-)

Sfärernas musik: Dagen Död för svensk monarki

Kungörelsen av Kronprinsessans förlovning med en man av folket skedde klockan 14.00 den 24 februari 2009 i Vattumannens tecken - soltecknet i det svenska nationalhoroskopet (nytt fönster) och tillika symbolen för den samfällda folktanken.

I en enkel redovisning av "event"-horoskopet för kungörelsen skulle man kunna nöja sig med att peka ut ansamlingen av planeter i 7e partnerskapssektorn, vilket tydligt visar på ett definierande drag för den tidpunkt horoskopet kan tänkas uttala sig om.

Men jag vill istället fästa uppmärksamheten på att det var nymåne den här dagen, och tecknet var alltså Vattumannen. Nymånen symboliserar astrologiskt en projektstart. Det är ur denna konjunktion - detta heliga samgående i brudgemaket mellan brud och brudgum - som Månen sedan kommer att fyllas och svälla upp.

I en äldre tid - då man i högre kretsar ännu praktiserade astrologi - indikerade den här "impregneringen" andens (Solen) ankomst i världen och pånyttfödande av den fallna själen (Månen). Eller, den upplyste regenten som möter folket (Månen). Att Vattumannen indikerar folket som ett mentalt koncept eller folkets konceptioner, har sin särskilda och talande symbolik.

Någon kanske här ser kunglighet i nära samgående med folket eller en av dess representanter! För detta är astrologins tjusning: dess uppsättning symboler är inte i sig att fattas bokstavligt, men förstår man "nerven" i var och en kan man livligt se hur krigaren Mars verkar genom varje högröd och jäktad bilist inte mindre än atleterna på idrottsarenan.

Astrologin är studiet av ett antal principers verksamhet i fenomenvärlden (vår värld), och efter några års studier kan man tydligt härleda ganska komplexa budskap ur det sätt varpå planeter, tecken och hus (livsområden) kombinerats.

På Newsmill konstaterar skribenten Dag Elfström att Westling är slutet för ätten Bernadotte, och en astrolog har sannerligen inte svårt att identifiera signaturen för detta uttalande på den horära kartan härovan. Dödsbudet kommer på två sätt och det är just multipla indikationer (ett "tema") som övertygar astrologen att han har kommit något signifikativt på spåren.

Den enklaste indikationen först. De 12 hussektorerna överlappar i viss mån innebörden hos de 12 zodiaktecknen. Nymånen faller här i det 8e huset vars betydelse sammanfaller med Skorpionen i "den naturliga zodiaken" (dvs innan vi roterat himmelens stjärnbilder med deras planeter till rätt positioner, beroende på tidpunkt och plats på jorden).

Men det 8e huset och Skorpionen symboliserar döden. Den kungörelse vi vet skedde klockan 14.00 skulle, för den som inte visste vad horoskopet associerats med, te sig som ett dödsbud!

Det är indikation nummer två som avslöjar vad eller vem som dör. Den här indikationen är lite mer komplex och förutsätter en kunskap om det antika schemat för vilka planeter som naturligen härskar över vilka stjärntecken. Solen och Månen, t.ex. behärskar ett tecken vardera, Lejonet respektive Kräftan, kungen och folket.

Att Solen representerar samhällets nobless vet vi redan, och Lejonets konnotationer, exemplifierade via ikoniska figurer som Richard Lejonhjärta eller Kristusmetaforen lejonet Aslan i C.S. Lewis barnböcker, har uråldriga anor. Djurens konung är distinkt sinnebilden för den upplyste, andlige monarken!

(Vi lämnar nu därhän de dysfunktionella horoskop där man istället måste läsa Eldelementet på ett elakartat sätt, och där Lejonet istället kan stå för megalomani eller vettlös fysisk passion.)

Men tanken om en solkung kräver ett korrelat: folkmassan. Och den finner vi i Månen - den passiva mottagaren av solljuset, men som lever upp i den mån den kan låta sig "impregneras" av den livgivande anden och bli, som Första Mosebok säger, "en levande själ".

Lejon och Kräfta står arrangerade sida vid sida i zodiaken och indikerar via sina härskare Solen och Månen grundprinciperna i livets spel - givandet och reflektionen/tillbakabollandet.

När det förr sades att det står (en tänkande) kvinna bakom varje handlingens man hade detta sin analogi i Månens reflektion (och fördjupande) av solljuset. Inte för inte associerar den indiska astrologin Månen till manas - sinnelaget - vari all fördjupning av mottagna intryck sker. Men, åter, eftersom alla nu inte kan vara solar på den offentliga arenan kommer Månen också att konnotera folkflertalet...

Notera hur också i en annan riktning den antika astrologin elegant balanserade ut Konungen, Lejonet, men nu inte mot Modern (Kräftan) till undersåtarna som fysiska liv, utan undersåtarna som en tänkande folkgrupp: Lejonet och Vattumannen är placerade i naturlig opposition.

När konungen eller anden "lyser" över eller genom människorna, då formas deras intellektuella värld (Vattumannen är av det mentaliserande Luftelementet). Då är det högt i tak i landet.

Taget för sig, utan Lejonets välgörande inverkan, tenderar folkmentaliteten att sjunka lågt, för den planetära herre som associeras till detta tecken är Saturnus, blytung och avgränsande. En frigid planet utan något som helst "hjärterum".

(Naturligtvis sorterar hjärtat under Solen/Lejonet mittöver - som jag sade är astrologin är ett precisionsverktyg för kreativt tänkande på hög symbolisk nivå.)

*****

Med alla dessa spelregler redovisade, skall nu det noteras att Solen på dess 30-dagarsfärd genom Vattumannen rör sig i opposition mot den tröga Saturnus som för andra året i rad seglivat biter sig fast i Lejonet, mittöver.

Förlovningen kungörs alltså inte bara den exakta dagen för nymånen (Solen och Månen delar tecken under cirka 2½ dygn), utan även ett år under Saturnus 29 år långa cykel då denna blytunga underklassens planet är på visit i kunglighetens tecken Lejonet och samtidigt kunglighetens Sol befinner sig på månadslång färd genom folkmentalitetens tecken Vattumannen!

Astrologiskt kallas de båda herrarnas artighetsvisit i den andres domän för en "ömsesidig reception". Detta är en av astrologins allra viktigaste omen.

Läs nu samman de två indikationerna: blandningen av underklass med kunglighet innebär en "nystart" (nymånen) som via den "världsliga" placeringen i 8e livssektorn stavas "död".

När så Saturnus, den blytunga som också betecknar "karma" (bagaget vi fört med från våra tidigare liv, fast här snarast landets kollektiva bagage) opponerar sig mot dödssymboliken, får vi alltså ett budskap som skulle kunna läsas som "traditionens" (Saturnus) död via en man och kvinnas "projektstart" (nymånen).

Hur perfekt illustrerar inte "event"-horoskopet Newsmill-debattörens klara analys av den svenska monarkins död! Solen anses ytterst klent placerad i Vattumannen eftersom den är fiende med den värd - Saturnus - den nu gästar. Och exakt samma sak gäller stryparen Saturnus något ansträngda passage genom Lejonet på zodiakens motsatta sida.

Klassiskt indiskt schema (kanske övertaget från Babylon)

över härskarnas grad av välmående under sin passage
genom tecken ägda av andra herrar (klicka för förstoring)

Var det så här folket ville ha det? Ytterligare traditioner avlagda. Snart är vi bara sondmatade mikrochips allihopa, givet teknokratins dominans i det här landet. Svensk monarki hade troligen aldrig någon chans, för i de här delarna av världen har inte högre tänkande någon plats - ett sådant tänkande som astrologin svagt påminner om praktiserades i äldre högkulturer.

Nåväl, som astrologin subtilt tipsar om, går hjulen runt, och mänskligheten rör sig cykliskt genom eror av fördumning och kristallklart andeskådande. Tids nog kommer andra kulturer, andra perspektiv.

De själar som samlats här de senaste generationerna arbetar uppenbarligen med basala frågor som rör det materiella livet. Bara en hoper själar som uppenbarligen alla varit fattighjon och slavar i sina tidigare liv, skulle kunna göra gemensam sak och under, säg, ett århundrade eller två, samlas i ett land och där bestämma sig för att alla var jämlika, oavsett hur simpla, själviska eller dyngiga. 1900-talets värderelativism har verkligen anammats på våra breddgrader.

Det är ett enastående projekt som pågått i Sverige: att söka växa som individer fast man förnekat själens existens och istället hävdat att människan bara är en temporär biokemisk produkt. (Biologism.)

I de vises ögon lever det här folket i en mardröm där de söker medicinera bort ångesten över hur lågt i tak det är genom att uppfinna "lindringar" mot det fysiska i det fysiska. Go figure!

Det också uppenbart att den svenska monarkin inte varit kapabel att höja landets medvetande på mycket, mycket länge. Någonstans är det kanske en Upphöjd Vishet som nu låter Huset falla ner i dyn. När monarkin - med dess symbolvärde - försvinner, fullbordas det svenska projektet med dess ambition att fullständigt upplösa alla kriterier utom dem som människan själv tänker ut.

Men minns då, vad som tidigare sades om Vattumannen UTAN Lejonet. Blytungt kommer den frigida Saturnus att dra folkmentaliteten ner till grisars nivå (de där från liknelsen om pärlorna och svinen).

Kungörelsehoroskopet studeras med fördel sida vid sida med det svenska nationalhoroskopet.

*****

Kartan är beräknad enligt den astronomiskt korrekta sideriska metoden där alla placeringar i vår tid faller cirka 24° tidigare i zodakan än med den korrupta astrologi som serveras via den västerländska pressen. Kartan innehåller, i linje med indisk astrologi, heller inte de tre yttre planeterna.

Däremot anser den indiska traditionen de två matematiska entiteterna Rahu och Ketu - månens södra och norra nod - för ytterst viktiga. Dessa "demoniska" skuggplaneter är i allra högsta grad inblandade vid kungörelsen. Demonens avhuggna svans (Ketu) koinciderar närmast exakt med Stockholms östra horisont där Kräftans tecken - folkligheten - är i stigande ("ascendenttecknet").

Det frossande och otyglade drakhuvudet Rahu ligger i smeten av planeter i 7e partnerskapshuset. Stenbocken är det mest klass- och hierarkiskt medvetna av dem alla - faktum är att de två tillsammans bildar den oandliga ekvivalenten till herre och undersåte! Klassblandningen indikerad på ännu ett sätt.

Men månnoderna är här komplexa att tolka, och får vänta till en annan gång. Här ska bara noteras att axeln "öst till väst" (vår jordiska jag-och-du-nivå när vi är blott människor utan en tanke på att det existerar andliga dimensioner), markeras som en sant prosaisk diskbänksrealism klockan 14.00. Den hierarkiskt observanta axeln Stenbock/Kräfta - herre och dräng - lägger sig platt på marken! Ännu ett omen!

Vad gäller deras elementara tillhörighet tillhör Kräftan i öster och Stenbocken i väster Vatten respektive Jord, element som tillsammans bildar den dy eller gegga jag nämnde i förbigående. Detta kan läsas som ännu ett omen som förtydligar nymånens dödsbud: Huset som föll i dyn.

Det är väldigt demokratiskt, men också väldigt mediokert, när ett liv bara utspelas i den socialrealistiska dimensionen och aldrig en tanke ägnas de sublima möjligheter som astrologin kodifierade redan i antiken. En kunskap som sedan traderats genom historien i väntan på att mänskligheten åter kommer att förstå det närmare sambandet mellan universum "där ute" och vårt Medvetande "här inne"...

För en helt annan, mer konventionell slutsats om alliansen, se t.ex. SvD: "kärlek av det modernare slaget". Även i DN vårdar man sig om den politiska korrektheten, i linje med sitt upplevda uppdrag.


Tillägg 090528:

Nymånen i åttonde dödshuset fick naturligtvis en ny och mer pregnant mening efter att Daniel Westlings dödshotande sjukdom och njurtransplantation tillkännagavs i dagarna! Notera astrologins spöklika karaktär: i förlovningsögonblicket är alltså "paret" döende eller förlovningen dödsdömd.

Jag såg helt enkelt inte den djupa signifikansen, vilket en astrolog av högsta strang naturligtvis skall göra, även om han/hon sedan kanske väljer att inte berätta om alla horoskopets indikationer.

Pusselbitar till en självspillares dåd

Det ges flera pusselbitar till självspillaren Heath Ledgers psykologi i en DN-artikel.

Beräkning enligt den astronomiskt korrekta
sideriska zodiaken, där positionerna under
1900-talet ligger c24° tidigare än i den
korrupta västerländska zodiaken.

Fascinerande är att en "neo-vedisk" astrolog på nätet prisade Ledgers "upphöjda" Jupiter i Kräftan för dess goda inflytande på en Merkurius som å sin sida anses "debil" i Fiskarna...som om astrologen överhuvudtaget inte noterat den horribla konjunktionen mellan Merkurius och våldsplaneten Mars i martyr- eller offertecknet Fiskarna!

Senast jag läste en grundbok i astrologi lärde jag mig att expansionsplaneten Jupiter är lika duktig på att förstora upp de dåliga indikationer den kommer i kontakt med som de goda! Och vilken tolkning bör man välja om Merkurius står debil och samtidigt attackeras av göraren av ont, Mars? I ett martyriskt lagt och hyperkänsligt tecken som Fiskarna?

*****

Och den mäktige brittiske 1900-talsastrologen Charles Carters analyser - uppenbarligen baserade på ren logik och djup förståelse av den astrologiska symbolikens grundläggande valörer - fortsätter att träffa helt rätt.

Ledgers horoskop innehåller en närmare koppling mellan Lufttecknet Tvillingarna och Vattentecknet Fiskarna än man vill se. Sinnessjukdom sade Carter om det här, eller en så morbid fruktan för vissa tillstånd att man själv spinner loss och skapar dem! (Essays on the Foundations of Astrology, 1947)

DN-artikeln kommer snuddande nära den analysen: Ledger kunde inte stänga av tankarna. Det undermedvetna fantasielementet Vatten spinner och spinner och tvingar Luftelementet att mentalisera och mentalisera...

Vatten och Luft symboliserar, respektive, den irrationella och den rationella själen i människan. Den som väljer "känslan" får finna sig i ett dimmigare förhållande till logiken och kanske hela tankesfären. Lite som kvantfysikern Heisenbergs osäkerhetsprincip (wikipedia - i nytt fönster). Det här är inte fråga om IQ mot "emotionell intelligens" utan, i de extremare fallen, generalknas i hela det psyko-somatiska systemet.

För notera, det var Ledgers själva psykes (Månen i Tvillingarna) härskare Merkurius som skapade den oheliga alliansen mellan Luft och Vatten. Och Merkurius var som sagt "debil" som ren logiker, samt anfäktad av Mars överhettning - en kombination man sedan kan förstora upp typ 1000 gånger genom Jupiters enorma inflöde av expansiv energi.

*****

Månen är som sagt "själen" i astrologin, och där västerlandet numera förnekar mycket som de sedan kommer att tvingas lära om på nytt, så representerade en gång Månen - Luna - sinnelaget i största allmänhet. Människan bestod i antiken av en "högre" och en "lägre" del, och materialister och känslomänniskor är, tyvärr, totalt förslavade i den sub-lunära världen, rov för de fem sinnenas tyranni.

Om detta var den tidens filosofer eniga. Känslan korrumperar omedelbart den rena tanken och det krävs i princip en kompetent general för att kunna operera logiskt under full känslostorm. Merparten av människorna går in i tunnelseende och klarar knappt 2 + 2 när hormonerna förklarar krig mot människan.

Och Ledgers hantering av emotioner och känslotillstånd talade för sig själv: Venus opposit Saturnus. Alienation gentemot sina egna känslor. Där såg den neo-vediska astrologen i alla fall rätt.

*****

De senantika platonisterna lösgjorde de Fyra Elementen från deras fysiska världsbild och begagnade dem som metaforiska markörer för tillvarons olika ordningar. Skeenden i Eld och Luft ansågs därmed inte ödesbestämda medan skeenden i Vatten och Jord var det.

Den irrationella själen är således ett förkroppsligande av Felsteget - det inbyggda systemfel Platon hävdade fanns i den materiella världen (jämfört med idévärldens perfekta förlagor).

I Heath Ledgers fall kan man därför tänka sig ett genetiskt (biokemiskt) fel (Jord och/eller Vatten) vilket återverkade negativt på hans mentala liv (Luft), så till den grad att hans ande och fysiska värdkropp inte fungerade tillsammans.

*****

Man kan, ur reinkarnationsperspektiv, fundera över meningen med en kort inkarnation i ett felstämt redskap, eller vilka tidigare liv som låg till grunden för att förr eller senare nödgas kvittera ut en kort tur och retur till jorden för en sådan upplevelse...

De som granskat de märkliga fynd som seriösa läkare som Brian Weiss m.fl., rapporterat i samband med hypnoterapi, har emellertid noterat att själen förefaller ha en egen agenda. Ofta liknar den inte nämnvärt det lidande värddjuret människans egna ambitioner! Redan de gamla grekerna lamenterade den obetydliga del i ett större drama människorna spelade.

Kineserna kallade den gudomliga Himmelen "inte god" som människan betraktar godhet, i det att den konsumerade kroppar som man kastade halmdockor i offereldarna.

Den ödmjukande insikten tenderar vi idag att förtränga, vi sekulära, gudlösa materialister som själva är måttet på allt - se denna exempellösa idolfixering och personkult precis överallt! Men det pågår ett annat "experiment" på planeten jorden också, vilket öppnar mot frågor många inte lagt en timma av sina liv att fundera över. Den här bloggen (och min andra, Ockulta ögat) söker av och till ringa in vari det experimentet kan tänkas bestå.

Avslutningsvis kan man i DN-artikeln notera att Ledger intuitivt sökte sig till marijuana, en bevisad stresslösare från naturens örtagård - men det räckte inte. Han gav sig på en farlig blandning av syntetisk farmaceutika också, och det blev slutet för honom.


Tillägg 090223
 
Var filmkarriären verkligen värd en postum Oscar?

Den svenska folksjälen - en horoskopanalys

Kate Bush på 80-talet - kvävd av den uniforma folksjälen?
(Från videon till "Running Up That Hill")

I en musikartikel simulerar SvD:s skribent, politiskt korrekt, problem med att förstå ordet folksjäl i termer av en geografisk-temporal avgränsning. Det går att gissa hur genuint oförstående han skulle stå inför begreppet om det istället definierades i termer av planeternas placering på himlen vid en milstople i landets historia - just på det sätt som forna kulturer gjorde bruk av stjärntydarkonsten för att ta pulsen på sig själva.

Men experimentet är väl värt att göra. Två nätter i rad för snart tjugo år sedan kastades undertecknad just vid insomnandet under en evighetslång sekund in i en djupblå rymd. Där spelade samtidigt och i full samstämmighet all musik som någonsin skapats och någonsin kommer att skapas! Det var som om sfärernas harmoni röjde sin existens.

Från den upplevelsen vet han att den antika astrologiska konsten har mycket gemensamt med musiken. Och det visste Pytagoras med. Den hänförande upplevelsen, repriserad nästföljande kväll, har aldrig återkommit. Men det finns "peak experiences" man bevarar för resten av sitt liv...

SvD-skribentens förlust av meningen i ordet folksjäl bottnar möjligen i ett problem i själva den svenska folksjälen...

Jag har haft anledning att fundera över samma horoskop också i skenet av den generation som vuxit upp framför sina datorer och uppenbarligen verkligen tror att den illegalt nerladdade musik de hämtar från nätet för att använda som en diffus ljudtapet är deras självklara rättighet. (DN har en utförligare redogörelse för samma rapport.)

Fanns någon sådan egoistisk tendens smygande i den svenska nationalsjälens skrymslen, redo att vakna upp där möjlighet ges att fylla fickorna utan att "storebror" ser det, en slags degenererad rövar-viking?

Svaret är ja, det finns ett litet moment av smygkriminalitet i den svenska folksjälen - vilket vi ju alla vet även utan astrologi, se t.ex. F-kassans nystande i det svenska bidragsfusket, svartjobb, med mera...

Men låt oss ta ett steg i taget! Som senaste milstolpe används vår konstitution från 1974 och metoden är den astronomiskt korrekta sideriska astrologin som tar hänsyn till vårdagjämningens precession.

(Astronomen Ptolemaois förödande feltänk på 100-talet, vilket övertogs av västerlandet, har lett till att nu bara en av fem födslar inträffar under korrekt stjärnbild. Indierna gjorde ett bättre metodval och har därmed alltjämt en fullt fungerande astrologi.)

Ett står helt klart redan efter en kort granskning av det sideriska nationalhoroskopets dominanta symboler - det ser ut precis som vi är som folk: svala och kargt resonerande utåt och invärtes osolidariska med det mesta utöver våra egna materiella hållpunkter på tillvaron.

Men märk att detta är "snittsvensken". En del faller kort om horoskopet, andra har nått längre. En nationalsjäl rör, om man så vill, alla och ingen.


Den rationella handlingsmänniskan

Vi är aktiverade mot ett mål (Solen) av Vattumannens typ - det är det saturniska tecknets svala rationalitet som är vår ledstjärna. Men märk här att Vattumannen hade ett annat namn i Babylonien, där studiet av stjärnorna hade sin begynnelse. "Den Stora" var dess namn.

En poäng med benämningen är att novisen undviker missuppfattningen att Vattumannen skulle tillhöra Vattenelementet. Den är i själva verket ett av de tre tecken som grupperas under det mentala Luftelementet.

En omritad karta efter att den onda stjärnan
Algol hade introducerats på bloggen.
Folkpsyket (Månen) har tyvärr en disponent
(Mars) i förbund med detta Satans huvud
och senare inlägg har kommenterat
bristen på verklig kontakt mellan Månen
och överhetens/ledarskiktets Sol i Sverige.

Med "storhet" menade babylonierna "signifikans", det som är stort i bemärkelsen viktigt och avgörande. Den här idén klarnar (tankar och idéer "är" Luftelementet) om man kontrasterar tecknet mot Lejonet på zodiakens motsatta sida.

Lejonet är Solens eget tecken och allting dallrar i hettan. Påtagligt närvarande men suddigt i kanterna (åtminstone i den del av världen där symbolerna skapades).

Det kreativa och slösaktiga Lejonet hittar därför sin perfekta motpol i Vattumannen, som via sin härskare, Saturnus, koncentrerar och riktar in Solens översvallande energi. Vattumannen äger förmågan att konvergera och skapa något signifikant och strukturerat av Lejonets kreativa utflöde.

Vattumannen bygger en mental representation av det som för Lejonet är översvallande och levande liv. Lejonet existerar, Vattumannen står bredvid och verkar som en slipad kristall, en optisk lins. Bilden blir tydligare och framförallt begriplig - hanterbar, begreppslig - även om priset är att det mesta av Lejonets fullhet tvingas utgå.

Det är vad vi svenskar vill! Diskret stå vid sidan av och bygga precisa mentala luftbubblor som representerar livet. Inte konstigt att svensken anses som lite tråkig i länder där man lever livet (mer likt Lejonets tecken)... Men vi är lyckade som ingenjörer och tekniker - och för detta har vi förstås vår Vattuman-Sols herre Saturnus - den precisa avgränsaren - att tacka för.

Saturnus är i sitt andra härskartecken Stenbocken det materialistiska Jordelementets huvudman. Även när Saturnus tar sig an Luftelementet bevarar den sin tendens att sätta upp restriktioner och definiera stramt och snålt - men effektivt. Här träder bilden av ingenjörsmentaliteten fram, praktisk och duglig. Fena på att rita snygga skrivbordsprodukter...

I den värld vi lever i representerar soltecknet våra högtidstunder, momenten vi arbetar mot - och ofta förverkligar.


Den känslomässiga snittsvensken

Men om vår själ eller sinnelag (Månen), berättar nationalhoroskopet en annan historia. Där är vi egoistiska likt det mycket unga tecknet Väduren. Zodikan inleds av Väduren och representerar barnets psykologi, den första formuleringen av en distinkt jag-kärna i psyket.

Väduren är Aries på latin, vilket går tillbaka på grekernas krigsgud Ares, och, förstås den i slutet av 1800-talet så omhuldade tanken om de ariska folken, främst och bäst precis som Väduren/Aries utgör zodiakens huvud och start. I vårt nationalhoroskop av 1974 tycks historiska skuggor dröja kvar...

I vårt inre känner vi oss kanske alltjämt snäppet bättre än alla andra, men det är således en egocentrisk subjektivism som borde granskas utifrån - vilket naturligtvis "snittsvensken" inte är intresserad av. Väduren är lika lite intresserad av objektiva sanningar som Vattumannen inte äger något annat än förmågan till mental kartläggning...

Den här centreringen på en väldigt basal jag-medvetenhet som enbart kretsar kring den subjektiva upplevelsen av sin separathet från alla andra är bestickande vid jämförelsen med det centralistiska motiv som Vattumannens herre Saturnus (koncentration, tyngdkraft) för med sig.

Samtidigt stämmer inte riktigt bilden av en gallskrikande hypersubjektivistisk och ständigt utagerande vardagssvensk. Men astrologin är mångbottnad och ett steg återstår att ta...

Ja, var är då Vädurens välkända aggression? Svensken är ju närmast aggressionshämmad! Eller tillhör det den "yttre" myten som är kopplad till Vattumannen? Finns våldet men först när man går in i hus och stuga för att studera de enskilda uttrycken för det väduriska, impulsiva sinnet?

Genom att även väga in placeringen för de två primära tecknens härskare, Saturnus och Mars - för övrigt båda klassificerade som "naturliga illgärningsmän" i astrologin - kan vår fantombild av den svenska nationalsjälen preciseras ytterligare.

Och den bilden säger, tyvärr, att vi är ett rätt mterialistiskt och fifflande folk, om än duktiga på att i slutändan rationalisera våra förehavanden (via det solära uttrycket i Vattumannen) och få det att se ut som om vi är konforma med lagandan!

Under genomsnittssvenskens egocentriska instinkt att slinka undan varje form av överhet lokaliserar vi Vädurens härskare Mars i Oxens tecken.

Placeringen i ett tecken av Jordelementet stämmer genast om den "ariska krigaren". I folkdjupet är vi inte längre ute på vikingens härnadståg, vi har istället jordbrukarens grundkänsla.

Mars ligger obekvämt nerbäddad i Oxens materialistiska element men i enlighet därmed attackerar svensken sin jord med spett och plog. Odla för bövelsen, för din inkomst och ditt materiella välstånd! Passion för det fysiska.

(Om problemet med att kombinera Eld och Jord i ett horoskop rör hela mitt långa inlägg om aggression, egenmäktighet och materialism.)

Svensken går på instinkt och vaknar aldrig till så mycket som när frågor som "bara" rör prylar och materialistiska betraktelsesätt går i dagen. Det finns något djup ospirituellt i den här naturen, något psykologiskt trubbigt. En nybörjare (Vädur) i inre frågor men ett första steg som kvävs av att disponenten Mars dödar andens eld med en skyffel jord!

Budskapet om avsaknaden av individualitet i folkdjupet är minst sagt en smula störande. Vad gjorde Sverige under hela 1900-talet, sedan folkfattigdomen åtgärdats? Vilka var insatserna för att kultivera folksjälen? Hur kan vi fortfarande stå på ruta ett? Nej, till och med en överkryssad ruta ett!

Mixen av Vädur och Oxe är den kanske mest ofärdiga kombination astrologin känner (se inlägget om "egenmäktighetssyndromet" vilket, händelsevis, också skymtar i vårt nationalhoroskop).

Är det för att skyla denna krumhet landet går och myser i högfärdig inbillning om att vara så himla bra? Fungerar Solens placering i Luftelementet till dels som överkompensation för en grund själslig nivå?

Den största nyttan med astrologins rika symbolspråk, sade psykologen Carl Jung, är att en halvtimmas preliminärt studium av patientens horoskop kortar dennes behandlingstid med två år.

En larmande hop, uppenbarligen i klorna
på en fritt utagerande Mars

En blockering i nationens tanketillägnelse

Vilket är då målsättningen, vad var och är ledstjärnan för folkets omvandling och utveckling som distinkt aktör i världen? Solen i Vattumannen indikerar att rationalitet är A och O när det kommer till landets målsättningar, men låt oss nu titta på Vattumannens härskare Saturnus.

I indisk astrologi menas att det är Solen som visar det objektiva arbetet Sverige söker åstadkomma (förnuftsmässig strukturering - kanske in i absurdum), men det är Solens disponent (dvs, värdtecknets härskare) som anger hjärtat bakom denna målsättning.

Och precis som vi såg att den svenska egoismens hjärta klappade för Oxen, den egna jorden, den egna trädgårdstäppan eller sommarstugan, prylarna och den materiella komforten (ekar 1800-talets Fattig-Sverige fortfarande i vår folksjäl?), på samma sätt bottnar den svenska förnuftstron i Saturnus placering i en högst olustig konjunktion med den södra månnoden eller "draksvansen".

Indisk astrologi kallar de båda noderna där månens bana skär solekliptikan för demonerna Rahu och Ketu. Drakhuvudet är Ketu (då månen stiger uppåt relativt solekliptikan) och detta är en girig influens.

Mot vidundret som girigt sökte roffa åt sig gudarnas odödlighetsdryck ingrep enligt legenden gudarna och halshögg den objudna gästen. Drakhuvudet Rahu behåller girigheten, medan den blinda draksvansen indikerar en känsla av "been there, done that". Eller kanske en känsla eller ett de facto-tillstånd av isolation och avsnördhet...

Det finns något avmätt och oengagerat över den här placeringen, och det svenska nationalhoroskopet drabbas tyvärr av en allmänt negativ grundton när det kommer till intresset att inhämta och organisera ny kunskap (Saturnus och Ketu möts i Tvillingarna, ett Lufttecken redo att i grunden förändra sina mentala konceptioner).

Det är inte helt lätt att förstå vad problemet med den svenska ledstjärnan är, men så mycket kan sägas, att bakom Vattumannens svenska organisationsmentalitet klappar ett genuint hjärta. Också Solens disponent befinner sig i Luftelementet och det anses ge en allmän tematisk synergi. Det är ingen slump att Sverige producerar "system" som är väl genomtänkta.

Men jag vill dröja vid denna störda influens som den avhuggna draksvansen indikerar... I dessa tider av global recession, är det möjligt att man ska läsa dödsdomen över svensk rationalitet inskriven i själva nationalhoroskopet?

För alla luftbubblor, oavsett hur kompetent konstruerade spricker med tiden, vartefter att helt nya tankemodeller krävs för att möta nya verkligheter. Och Saturnus har den kusliga innebörden av Liemannen - döden. Tänk själva: vad när ett system nått total rationalitet, när kartan är färdigritad. Går då inte livet genast vidare? Gamla modeller faller sönder som de byggnadsställningar de ändå bara var...

Min preliminära åsikt om det svenska nationalhoroskopet från 1974 är att det på sikt omvittnade svenskens framtida problem med att släppa sin rationalitet och börja tänka i helt nya banor.

Se diskussionerna om SAAB och Volvo - svensk bilindustri som själva sinnebilden för den svenska rationaliteten och ingenjörskonsten - och de omställningar som nu krävs när vi lämnar industrisamhället och därtill - fast det vill ingen tala om än, pga den våldsamma friktion det kommer att medföra - en global civilisation byggd på ekonomiska och marknadsekonomiska principer.

Den lojhet och handfallenhet inför att ta till sig nya tankemodeller som proppen i annars så sangvina Tvillingarnas tecken tecknar, kan vara den identitetskris det här landet nu har nått. Vi är inte längre samma Sverige som då vi teknifierades - den förhärskande ton som fångas upp ännu 1974 som en Vattuman-nation. Men vilka idéer landet ska hämta hem (via kommunikatören och resenären Tvillingarna), det står ännu inte klart för någon. Hela världen ligger ju i vågskålarna dessa år.

Dessa var några tankar rakt ur huvudet, utan den djupare analys en astrolog bör ägna sin klients horoskop. Kommer några snilleblixtar, uppdateras inlägget.

Framför allt noterar den astrologiskt bevandrade att jag inte sade ett ord om landets Vågascendent - landets persona eller rollmask i dess mellanhavanden med omvärlden. Vågens härskare är Venus och den befinner sig i saturniska Stenbocken (och därmed drabbas nationalhoroskopet också av en mild version av egenmäktighetssyndromet jag bloggat om under februari 2009).

Jag kanske återkommer till kombinationen Vågen/Stenbocken i något annat sammanhang. Den ger ett kluvet budskap och en tydlig indikation om varför svenskarna kallats "tråkiga" (och det var dessutom före den stukade svenska naturen konfronterades med datorn som ersättningsliv).

Men sägas kan, att mixen av Stenbocken och Vågen egentligen är en diplomatisk, överslätande kombination. Naturligtvis är vinsten av en diplomat förlusten av en dynamisk närvaro, medan detta stämmer fullt ut med det svenska kynnet.

Samtidigt ger den här punkten ännu en antydan om att landets Luft inte är vad den borde vara: sant fri i sin tanke. Jämmer-Sverige? Minns att vårt solteckens herre är Saturnus, inte bara liemannen då den dagen kommer, utan i indisk tradition den låga shudra-kastens markör. T.o.m. vårt nationalhoroskop viskar "jantelag", ett begrepp som uppenbarligen hittat ett hem hos oss.

Att det finns problem med "höjden i det mentala taket" syns när en gruppering med distinkt låg snitt-IQ, Humanisterna, kan annektera ordet "fritänkande" och göra det till en synonym för ateism!

Men programmatisk scientism/ateism är så långt ifrån fritt tänkande man kan komma! Det innebär i själva verket en total slutenhet "uppåt" mot luften (symbolen för ett rörligt intellekt) och himmelen. Och det är just detta Saturnus/Ketu-kombinationen antytt och som nu också rollspelet instämmer i genom att Venus hänvisats till Saturnus frigida jordlott.


Sammanfattning

Överlag är detta dock ett gott horoskop - underskatta aldrig uppfinningsrikedomen hos en individ eller grupp som har både Sol och Måne positivt polariserade (Eld och/eller Luft)!

Men en reservation för att folkdjupet är för egocentriskt och materialistiskt, och att nationen på handlingsnivå ser ut att lida av en kontraproduktiv avmätthet inför radikalt nytt tankegods.

Och en reservation för att - fast nu frångår jag kriteriet på en sammanfattning - nationen kan, som andra västländer, misstänkas för en tendens att gynna sig själv i bilaterala avtal med utvecklingsländer ("bistånd mot motköp av våra produkter"). Väduren är en egoistisk grundton i vårt kollektiva psyke och aldrig så mycket elegant retorik i det blå (Vattumannen) kan göra en självtjänande grundattityd ädel.

I synnerhet i frågor om religion (och övriga "stora frågor") visar svensken en närmast kriminell okunskap och flathet. Det egocentriska barnet har för mycket mental luft men med för lite egna upplevelser för att kunna uttala sig omdömesgillt (minns den ohyggligt outvecklade kombinationen av Vädur/Oxe i sambande med vårt kollektiva psyke).

Och vi svenskar har en tendens att fastna i våra egna system (mentala eller objektifierade). Kanske är det därför vi anses som självgoda? En egenhet kring nyckelplaneten Saturnus visade att vi är så pass avmätta på att inhämta radikala perspektiv utifrån att en misstanke infinner sig: kanske föredrar vi att leva inuti en kollektivt delad inbilskhet om vår förträfflighet (minns åter nationalhoroskopets skugga av vår arisk-teutoniska själ)...

När det finns anledning att spika nästa nationalhoroskop, kommer vi därur att kunna avläsa om svensken då rört sig från individualistisk materialism och mot en ökad mental rörlighet!

Vid den tiden kanske SvD:s musikskribent också förstått att hans motvilja mot begreppet folksjäl perfekt återspeglas av nationalhoroskopets ovuxna Mån-Vädur, sentimentet hos det lilla barnet som till varje pris vill markera att det minsann står på sina egna två ben.



Anmärkning angående valet av födelsedata

Stefan Stenudd har på sin välskrivna sajt (västerländsk astrologi utifrån tropisk zodiak), också låtit valet falla på 1974 års Regeringsform. Men han föredrar klubbslaget i riksdagen cirka tjugo i fem föregående dag som födelsetid. Hans tanke är rimlig, men stämmer inte med det officiella datumet 28/2 (källa). 

Jag läser klubbslaget som "konceptionsögonblicket", och horoskop brukar man ställa för barnets faktiska födelse nio månader senare! Jag har här, i likhet med officiella datumet valt att betrakta midnatt den första dagen under ny lag som det faktiskt nyfödda Sverige. Jag menar, det kunde ha fallit en atombomb över landet sedan riksdagsledamoterna gått hem - och då hade vi aldrig haft något land att astro-analysera!

I båda fallen förblir dock den svenska nationalsjälen av typen Mån-Vädur med dess underliggande materialistiska fixering via Månens disponent Mars i Oxen.


Se även Wikipedias artikel om mundan astrologi och särskilt astrologen Charles Carters transponering av de 12 husens betydelser till nationell astrologi.


Tillägg 090313

Bloggen AllansfrittSverige bjuder på en genomgång av statsminister Reinfeldts ungdomsvision från 1993 av nationens tillstånd. Fascinerat noterar jag att hans spensliga skisser av svenskarna - "det sovande folket" - uppvisar påfallande likheter med dem jag här gjort utifrån nationalhoroskopet.

Se bara hur formuleringen "svenskarna söker sig till kollektiv, samtidigt som de strävar efter ensamhet" machar Solen i kollektivistiska Vattumannen samtidigt som Månen i individualistiska Väduren ter sig "kvävd i sin linda" pga härskaren Mars i Oxen och det problematiska att Eld (Väduren) och Jord (Oxen) inte gärna låter sig förenas.

Bloggens syfte är uppenbarligen inte att ära Reinfeldt för hans litterära ungdomsverk, men det astrologiska perspektivet bekräftar hans klara blick för den inkrökta kollektivsjälen. Det är kanske därför han idag är landets ledare...

*****

Här är senare inlägg i ämnet:

• Kulturskymning (Nationalhoroskopet - ett återesök)
• IT & demonangreppet mot det svenska psyket
• Ond demon 2011. Agent: journalistkåren!
• Centerns pakt med Djävulen - Gamla Bondeförbundets horoskop visar sig har intressanta beröringspunkter med den lägre aspekten av den svenska folksjälen, den som enbart relaterar till ego och egots materiella försörjning (Väduren/Oxen)

Se också Sveriges planetära cykler (dasa) för ytterligare inlägg

Och ordet blev kropp (Mickey Rourke)

Mickey Rourke i comeback som filmens luggslitne The Wrestler. Som sig bör med ett förflutet som boxare, visar skådisens födelsehimmel den klassiska överbetoningen på materialitet eller fysikalism - mängder av placeringar i Jord- och Vattenelementen.

I dessa fall fastnar individen med lätthet i de fem sinnenas våld och livsvägen kantas av en solkig grundton. Sök tala Platons "introspektion" med en sån människa och du vet snabbt att du är ute i ogjort väder!

Det är också enligt "Jord-Vatten-principen" västerlandets vetenskap (och hela den sekulära civilisationen) fungerar: självvalt i exil på utsidan av sig själv, förnekande några inre dimensioner, enbart förlitande sig på kunskap via sinnena. Antikens visa män hade utgjutit sig som som gråterskor över västerlänningens dödsstörtning ner i dårskapen av enbart-yta.

Rourkes astronomiskt korrekta horoskop,
uppställt med indisk, "kvadratisk" design

Anlaget för den vise mannens andlighet eller tänkande på högre intellektuella nivåer (Eld och Luft) är inte uttalat på Mickey Rourkes himmel, även om man knappast kan bortse från den energiska oppositionen mellan krigaren Mars (boxaren/The Wrestler i Rourkes liv?) och framgångsstjärnan Jupiter - den senare i Lejonet.

Lejonet - individualitet. Och visst är han en karaktär! Och det är därför alla, enligt DN, älskar hans berättelse om eländesåren och återuppståndelsen!

Kalla denna röd-blå axel på himmelen en strimma av hopp i vad som i övrigt är ren gyttja (jord + vatten = mud wrestling). Men det är likväl en framgång som inte höjer sig över honom själv som individ (Lejonet), och såtillvida "förbrukas" det här horoskopets ande (Eld) på den inomvärldsliga aspekt som stavas Mickey Rourke.

(Se paradoxen! Det "inom"världsliga är slagggen som den centrala eldhärden i tingens centrum spytt ut för att i objektifierad externalitet stelna till de dödas värld. Och det är detta vi kallar vår verklighet - gyttjan, sinnesdatat...)

DN:s Kerstin Gezelius återkommer om och om till det hon ser i Rourke: den effeminerade, androgynen. Och naturligtvis finns den aspekten på hans medfödda kartritning som ännu en av ytans egenskaper: se bara Månen (psyket - sedan antiken med kvinnliga attribut) nära konstellerat med Venus mittöver. Venus: skönhetens och prostitutionens skyddspatron. Psyket lyser alltid igenom kroppen - i synnerhet när det somatiseras i Jord!

Och givet psykets självhat i den frigida och strikt objektifierande Stenbocken blir Rourkes närmast kroniska missanpassning, oavsett konkret ramsituation, begriplig. DN-skribenten utelämnar egentligen bara möjligheten av en bortträngd homosexualitet som förklaring till Rourkes destruktiva livsbana.

Det är i synnerhet i Vattnet - psykets element - vi hittar de smärtande psykopatologierna, inte minst upplevd fiendskap till den egna kroppen. Den enda lösningen för vissa att bli Man kanske är att fullständigt slå sönder sin kropp under en halvdan boxningskarriär...

Horoskopet tiger således still om i vilket skick den inre andevarelsen är som kom hit förklädd som Rourke. För minns vad mänskligheten alltid vetat fram till den moderna materialismen: det är vi som är The Alien! (Se ett flertal blogginlägg om reinkarnationen.)


Efterord.

Människor som gör sig ett namn inom det fysiska - vare sig som atleter, bara plastikopererade, eller som biologer - tycks födda vid tidpunkter då Jord och Vatten dominerar. Se också inläggen om Charles Darwin, Richard Dawkins och under etiketten "kreativitet" deras motbild - de spirituella Nobelpristagarna i fysik och andra skapande människor.

Logiken är lätt att förstå: fysikalisterna tillför inget till den naturligt givna värld vilken de studerar enbart via de fem sinnena. Likt Linné kan de bara systematisera eller kombinera de data som anmäler sig via de externa sinnesportalerna.

Nobelpristagarna i kvantfysik är å sin sida alla rena tänkare i Platons tradition. Via matematiken (högre mentala representationer) når de egenskaper hos verkligheten vilka helt enkelt inte kan representeras i världen och inhämtas via de fem sinnena.

Möjligen är det därför Johannesevangeliets 1:a kapitel - som rubriken alluderar till - låter Logos komma till världen och anta "köttslig" (fysisk) form, för att den vägen väcka de upplevelsefixerade och sömndruckna andevarelser som kollektivt går under namnet människosläktet.



Tillägg 
Den 27 mars 2010 - ytterligare ett inlägg om Rourke.

De fyras gäng (piraterna)

Enligt DN:s analys vinner The Pirate Bay oavsett utgången i rättegången. Men frågan är om det inte är västerlandets moraliska förfall - följderna av 1900-talets egoistiska värderelativism - som vi ser i ytterligare en version i debaclet kring illegal filnerladdning.

Som de gamla kineserna sade, "olyckor må väl komma, men ve dem genom vilka de kommer". Kineserna - ett vaket folk - gjorde insikten att själva naturen har en inbyggd ekvivalent till moral, men den insikten släppte väst villigt i mitten av förra millenniet för att utan dåligt samvete kunna plundra världen.

Piraterna är bara en ovanligt listig avkomma till dessa, deras lika egocentriska förfäder, vilket vi ska finna vid en enkel genomgång av de fyras horoskop.

Fyra pirathoroskop enligt den astronomiskt
korrekta sideriska beräkningsmetoden

Dessa fyra moraliskt bankrutta människor har flera astrologiska särdrag gemensamt - som sig bör varje gång man ser en arbetsgrupp i synergi.

Alla fyra har SOLEN - viljans signifikator - i endera av de två positivt polariserade Eld- och Luftelementen. Tre av dem har Solen i den starka, framåtriktade och kreativt visualiserande Elden.

Solen är nu en djup och transpersonell nivå. Den kan synas i en människas strävan och inriktning. Ibland röjer sig den solära valören bara via t.ex. yrkesvalet.

Ett klassiskt exempel: den merkuriala Tvillingarna är nära förknippad med all form av kommunikation. Men det kan innebära allt från budbilar till journalistik. Likväl är det Merkurius med sina silvervingar på skodonen som arketypiskt verkar i båda verksamheterna...

Där födelsetimman som skulle sätta pricken över i:et saknas (som med de fyras gäng), kan istället MÅNEN tillgås som ett index på personligheten, känslolivet och "värmen". Månen uppehåller sig bara 2½ dagar i vart tecken och frambringar under loppet av sitt varv 12 vitt skilda sätt att reagera på livets tilltal.

Månen representerar således människans sinnelag. Som Solen är den främsta planetära representanten för Eldelementet, har Månen en naturlig affinitet med Vattenelementet: introvert, reflekterande. Men tesen om Månens introvertism kan förändras rejält beroende på vilken stjärnbild den passerar.

Tre av fyra pirater har Månen - det reaktiva sinnelaget - i någotdera av de positivt polariserade elementen. Samstämda månar är ett måste för att orka med varandra i en dag-till-dagsituation. Synergieffekter mellan individerna igen!

Sol och Måne är överlägset viktigast i astrologin och formar en psykologisk stomme. När 7 av 8 placeringar faller under den positiva, "utagerande" polariteten, dvs i Eld eller Luft, visar sig ett känt astrologiskt mönster: dessa två element tillhör zodiakens idealister - i kontrast till materialisterna. De senare hittas vanligen under Jord och Vatten.

Det är precis vad man kunde räkna med hos de fyras gäng i deras totala likgiltighet för immmaterielrättens existens. Undertecknad föddes själv med både Sol och Måne i Luft och ingen annan klassisk planet (Merkurius, Mars, Venus, Jupiter, Saturnus) heller i Jord. Först efter att ha i barndomen blivit påkommen för ett fånigt snatteri lärde jag mig respektera Jordelementets realism utan att för den skull förfalla till påver materialism.

I det här fallet förefaller datanördarna inte ha haft turen att bli gripna i tid utan deras idealism har korrumperats till den grad att de nu är systematiska brottslingar - om än inte i sin egen "vi-mot-världen"-bubbla.

Födelsetid på samtliga fyra skulle kunnat närmare förklara den moraliska bankruttheten. För tyvärr, alla som hävdar den fria viljan som en "trosartikel": astrologin förefaller i stora drag kunna förutsäga moraliska blindfläckar redan i det nyfödda barnet.

Detta beror förstås på den underliggande teorin om reinkarnation. Det är ingen slump att du föds under den kartritning du gör. Astrokartan indikerar det du, givet ditt historiska bagage, återvänt till jorden för att reda ut eller arbeta vidare på!

En studie av grovt kriminella horoskop visar att den här typen av ultrapositiva naturer knappast går att reformera. De är alltför självgående. Den hetluft som Eld och Luft tillsammans genererar kan inte upphöra vara kreativ och spinna nya visioner och projekt.

De som föds så här är födda att flyga och sedan kraschlanda om de inte sökt sig till ett legitimt område till att börja med. För minns, det här är jorden - inte de högre belägna Eld- och Luftsfärerna!

Nyplatonismens Rationella Själ kan producera rejält vurpade personer på jorden (se t.ex. Stalins och Hitlers sideriska horoskop), och ett mått av den Irrationella Själen - dvs det världen kallar förstånd - behövs för att kryssa genom sina levnadsår på ett snyggt sätt.

Ett legitimt uttryck för den inneboende kreativiteten kan ses bl.a. i horoskopen för 1900-talets största kvantfysiker, många av dem belönade med Nobelpriset. Här finns inte hos någon en materialistisk utan en filosofiskt idealistisk världsbild, och så naturligtvis den sublima kombinationen av Eld och Luft.

Går man istället till biologernas sfär, gissa vilka element som då börjar dominera, och med dem en tjurskallig och trög materialism? Korrekt. Jord och Vatten. Se vidare inlägg bl.a. etiketterade Charles Darwin och Richard Dawkins.

För piraten Peter Sunde, se även (det långa) inlägget om "egenmäktighetssyndromet" (nytt fönster). Där studeras den särskilt svåra kollisionen när Eld vill så mycket men Jord sätter sina "realistiska" gränser. Sunde kommer att vara en än mer frustrerad själ när TPB-rättegången är över!

Etiketten "kreativitet" ger några andra astrologiska exempel på synergin mellan Eld och Luft.

Darwins bulldog - en astrologisk studie i materialismens psykopatologi

Thomas Henry Huxley var en av Charles Darwins tidiga anhängare och föraktfull till allt vad den parapsykologiska forskningen studerade på det sätt bara britter under den rationalistisk-materialistiska perioden kunde vara.¹ Han grundade den s.k. agnostiska filosofin som säger att människan inte kan nå kunskap i metafysiska (religiösa) frågor.

Denna Huxleys inskränkthet låg således i tiden, men blir extra tydlig när en individ föds under himmelska indikationer som också talar om en bigott natur och en oförmåga att stå fri i förhållande till sin Zeitgeist, till samtidsbruset. Här ska vi alltså analysera Huxleys psykologiska fördomsfullhet med just ett sådant verktyg han själv skulle ha föraktat!

Huxley var en debattlysten man som hade hårda konflikter med kyrkans företrädare om evolutionen. Detta framgår av Solen med krigaren Mars i den extremt egocentriska och lättretliga Väduren, ett tecken synnerligen illa rustat att skaffa sig ett allsidigt underlag innan den ger sig ut på korståg för sin egen sak.

Egots tecken är istället känt för en impulsiv snabbhet och sitt tunnelseende. I företagsvärlden gör man naturligtvis en dygd av tillkortakommandet och talar om en "målinriktad inställning", "proaktivitet" och liknande.

Det kapitalistiska samhället - och Darwinismen - bygger på en fatal överbetoning av en enda av zodiakens 12 arketyper: Väduren, egot, konkurrensen, kriget. Inte undra på att jorden kippar efter andan efter 1½ århundrade av den här urspårningen...

Den amerikanske psykoanalytikern Jule Eisenbud tittade på naturprogram på tv, och som det skarpa snille han var såg han genast fenomen i djurens värld som tycktes falsifiera Darwins teser om det naturliga urvalet och den starkes överlevnad:

Actually, examples of what certainly appear to be predator/prey cooperation abound in nature, but they are invariably passed over, if they are noticed at all, with little or no puzzlement since they are, because of the unchallenged hold of classical and even neo-Darwinism, inevitably viewed through the wrong end of the theoretical binoculars.

It is known, for example, that many prey which are large enough and well enough equipped to defend themselves even when dragged down (water buffalo, zebra) do not do so and give up without a struggle; and several authors have noted that horns, hooves, and tusks are used primarily in fighting among members of the same species rather than in defence against predators.

Parapsychology & the Unconscious, 1983, s.178
(min emfas)

Tesen om kooperation i naturen sorterar nu under de harmonierande vågskålarnas tecken - mittemot Vädurens evangelium om ettrig driftighet för den egna saken.

Naturligtvis kunde inte Huxley som Vädur uppmärksamma tecken som tydde på samarbete (den grekiska tanken om en sympatisk samsvängning mellan allt i kosmos). Det hade omintetgjort Darwins själva grundtes om att naturen premierar den dugligaste med dennes överlevnad!

Men Väduren - förkämpen i frontlinjen som vi inte vill se alltför hög intelligens hos, men desto mer av kamplystnad! - är också allt som är progressivt i Thomas Huxleys horoskop. Den kände brittens tröga biologism syns av den antika himmelen i övrigt.²

Utöver den solära "motorn" - hetsporren och egocentrikern - är han i övrigt en produkt av elementen Jord och Vatten - en ren materialist.

Se särskilt den ytterligt primitiva Oxen - en fysikalist som i naiv realism enbart kan acceptera de fem sinnenas data. Självklart leder detta till en reduktion av tillvarons fulla mystik. Som man frågar får man svar.

Det intressanta är hans (och västvärldens) vetenskapliga myt som förnekar allt som inte kan underordnas ett lagbundet, empiriskt grundat (dvs av människan bestämt och av människan kontrollerbart!) schema. Hur väl sitter inte den här antropocentrismen med Huxleys sinnelag, Månen, som står "debil" i Skorpionen - dödsfruktan, fruktan för det okända!

Månen är vidare i ohelig allians med den materialistiska strukturens och gränsdragningens herre Saturnus mittöver, i den enkla naturens tecken Oxen. Det kan medges, att Månen konstellerad med Saturnus ger en kapacitet att förnimma strukturer, men givet elementen i fråga är det ändå en väldigt begränsad form av sortering man har att räkna med utifrån Huxleys typ av sinnelag.

Anmärkning. Det astrologiska idiomet använder språkliga former som går tillbaka till antiken. "Saturnus, gränsdragningens herre", är t.ex. en fras med flertusenåriga rötter i Babylon där stjärnskådarna i sitt systematiska arbete vid någon punkt insåg att Saturnus verkade korrelera med fenomenet "demarkation".

Indierna, som övertog babyloniernas rön och jobbade vidare med denna tidiga vetenskap, hymlade inte: Saturnus var den yttersta gränsdragaren och således till exempel dödens herre.

För materialismen, detta passerade stadium i mänsklighetens historia, tänk Walt Disneys Tjuren Ferdinand. Kreaturet som sniffar på blommarna under sitt favoritträd, utan några som helst impulser till att "tänka utanför lådan" eller ställa sig frågor kring sinnesdata som sådana.

(Lådan, om det behöver sägas, är förstås kreaturets herres hage, naturen och, överfört, den vetenskapliga disciplinen Biologi.)

Lägg sedan dödens Skorpion som ett giftigt mothugg till tjuren Ferdinands böjelse mot sinnesvärlden. Vi kan nu misstänka en enorm förträngning gentemot det ännu inte upptäckta. Chansen är faktiskt att vi får en usel vetenskapsman som A PRIORI söker förneka möjligheten av vad morgondagen kan vilja visa oss!

Att Huxley som biolog skördade framgångar (tack vare sin tids uppseglande biologism), framgår endast tack vare att hans födelsetimma registrerades: framgångens stjärna Jupiter steg i öster vid födelsen, just som klassisk astrologisk doktrin vill ha det!

Jupiter anses dessutom "upphöjd" i Kräftans tecken (1 år av 12) - den gör ett excellent arbete inom denna domän - och domänen, Kräftan, är i sig sinnebilden för de osynliga processer som alstrar biologiskt liv. Vattnet bakom stoftet, den osynliga kvinnan bakom var träig och stel man som får honom att blomstra.

Jord- och Vattentecknen är "negativt" polariserade, tenderar att stanna "inom världen" och aldrig ställa frågor "utanför" de givna ramarna, och så här negativa är i allmänhet horoskop på förra århundradets vetenskapsmän. (Skillnaden mellan idealister och materialister är påfallande!)

Detta var en tid när en rationalistisk och i anden helt mörklagd människotyp fungerade väl, och aningslöst lade världen under sig i kolonial stor stil. Jorden var en outtömlig resurs att hämta från, och i Oxens naiva verklighetsuppfattning var den lika stabil och orubblig som någonsin innan Kopernikus skickade ut den i omloppsbana i rymden.

Inte undra på att i samma materialistiska era kvinnan ömsom identifierades med den klippfasta positionen i hemmet och ömsom demoniserades i den unga psykologin som utgestaltningen av en "förtärande moder". Dessa manliga materialister var den demoniska moderns - Mater Materia - söner och det var i själva verket de själva som kastade sina egna Skuggor omkring sig...

Huxleys horoskop är paradoxalt eftersom grundsymbolen för vattnets flöde i naturen - Månen - här är illa skadad genom placeringen i det av de tre vattentecknen som sorterar under den Fixerade Kvaliteten. (Anm. De tre Kvaliteterna är: Kardinal/iscensättande, Fixerande/låsande, Rörlig/upplösande.) Det Fixerade Vattnet tenderar att upphöra cirkulera och bli skämt...

Genom astrologins metaforiska språk kan man därmed också säga att Huxleys själ inte längre cirkulerade möjligheter. Han var en stagnant psykisk pool i kombination med nämnda ettriga tunnelseende. Skorpionens skämda inre tillstånd (vatten) visade sig bl.a. som hans avsky inför parapsykologin.

Känt och mycket "skorpioniskt" motiv

Den astrologiska traditionen förknippar alltså Skorpionens grundtillstånd av vämjelse vid en ytterst djupt sittande dödsskräck. (Som vi såg var den också konstellerad med Oxens vilja till fysikalitet.) Och vad är parapsykologin om inte studiet av fenomenen som ligger bortom vetenskapens nuvarande hägn?

Självklart utlöser redan omnämnandet av parapsykologi en kraftfullt irrationell negativism hos dem som har obearbetade ting i sitt inre. Månen som symbol för det inre sinnet och Skorpionen är verkligen en "killer" i det avseendet...³

Månens extrema negativitet i Skorpionen blandas således med det opposita tecknet, den materialistiska och naiva realismens Oxe. Vatten och Jord ger LERA, en trög kombination. (Minns att astrologin målar med metaforer...) Vi kan idag rekonstruera Huxeleys psyke med god detaljskärpa - det måste ha varit totalt oförmöget att höja sig bortom den enkla, givna naturen.

Någon läsare kanske börjar förstå varför vi verkligen kan tala om en "materialismens psykopatologi" - Thomas Huxley har inte ett unikt horoskop, men det är närmast paradigmatiskt för att illustrera en sjuk bindning till "denna världen" med dess motsvarande irrationalitet närhelst ämnen som religion eller metafysik förs på tal.

Så "stäms" en vilja (Solen) av ett korrupt psyke (Månen) att endast vilja slåss för det biologiskt givna, och ett sinnelag helt utan intresse för högre tankar. Men, som sagt, det sena 1800-talet favoriserade mänsklighetens lägsta själstyper...

Samtidigt stiger lyckobringaren Jupiter vid hans födelseorts östra horisont och besparar åtminstone honom personligen de fysiologiska defekter som en så svag Måne skulle kunna bringa. Och han blev känd! Jupiter, när den är prominent på en födelsehimmel, har en otrolig förmåga att upphöja individen.

I en äldre tid skulle de här horoskopen kunnat indikera kategorin Satans barn. Förhöjd betoning på Ego i kombination med negativism och bundenhet till världen, människans dyrkan av sig själv ingår också i den här sorgliga ambiensen. Protagoras, den gamle greken var en tidig föregångare för den västerländska 1800- och 1900-talsmaterialismen då han sa: "Människan är ALLTINGS mått".

I samband med Darwins 200-årsjubileum påminner en artikel i Expressen om det fuskbygge den s.k. evolutionsläran är. Och notera, den är inte skriven av en kristen fundamentalist (det enda många svenskar skulle kunna sluta sig till, givet utbildningsanstalternas massiva biologistiska indoktrinering). Det är en läkare som gör den klarsynta kommentaren.

Kanske finns det hopp för Sverige om en sent uppvaknande ur den materialistiska drömmen? Jag som just hade sammanfattat allt i vit rock som "dr Crawfoord-syndromet": medvetandet som resultatet av kemisk hjärnsoppa snarare än orsaken till att hjärnan existerar till att börja med, och när något hänger sig - förskrivning av piller (fast med måtta, för vi är ju i Sverige).


Efterord.

En relaterad analys av den "store" Darwin finns här.

För Darwin vs. religionen, se DN:s håglösa inlägg från januari 2009.

När tankarna i samband med Skorpionens tema gick till Edward Munchs tavla "Skriket", hade jag inte konstnärens horoskop klart för mig. Men en snabb kontroll visade vad varje praktiserande astrolog lärt sig: att lita på intuitionen.

Munch föddes i Skorpionens tecken (enligt siderisk metod). Även olycksbringaren Mars befann sig där tillsammans med den norra månnoden som indierna ominöst kallar demonen Rahu - en mörk och girig kraft. Munchs födelse saluterades således på himlavalvet av särdeles mycken aktivitet i dödens och skuldens tecken.


Tillägg 090825.

Se även inlägget om Prins Eugén för några ytterligare reflektioner över möjligheten att en svårt skadad Mån-Jupiter kan indikera en materialistisk filosofi eller rent av irrationellt religionshat dolt bakom förnuftsargument.

_____
1. Denna frankt talat vidriga ton vidmakthåller intill denna dag engelska biologister som Richard Dawkins närhelst andra förklaringsmodeller än biologin förs på tal (läs: religiösa/metafysiska utsagor). Tonläget har smittat av sig på ateismens mer mediokra fanbärare i det här landet.

2. Härmed avses det antika systemet med de synliga sju planeterna. Jag räknar här bort den röd-blå axeln, månens två noder som inte bidrar med något i just detta horoskop. Detta är den indiska astrologins presentationsskikt intill denna dag. Zodiakpositionerna enligt den astronomiskt korrekta sideriska metoden.

3. Landets "mest hatade" 2008, kvinnomördaren Anders Eklund, var t.ex. född med Solen i kvinnans tecken Kräftan. Solen "disponerades" således av Kräftans härskare, "kvinnoplaneten" Månen. Och var fanns Månen då? Jo, i Skorpionen - vämjelsen inför känslor, det feminina, et cetera.

Fallen kan mångfaldigas i vart och ett av dem ska man hitta en ny subtil vinkling av Skorpionens tendens att äcklas. Anders Eklund är, det medges, ett extremt fall, men så hade han såväl Sol som Måne (de två psykologiska tungviktarna) i Vattentecken, vilka i sin tur konnoterar nyplatonismens "irrationella själ". Från dessa individer måste man räkna med uppseendeväckande avvikelser från vedertagna normer.

Jag förstår att människor i en "upplyst era" inte tycker om att höra att det faktiskt finns antika system som påminner om att vi - skapelsens krona - verkar ingå i ett större system som våra förfäder börjat kartlägga innan "Upplysningen" plötsligt avfärdade universum som ett svart hål av idel frånvaro (nihil --> ateism).

I ett bättre samhälle än vårt, skulle astrologer kunna anlitas för att förebygga olyckor som Anders Eklund, i väntan på att barnen i gen-verkstaden ska pussla klart (och till skillnad från kartläggningen, tycks projektet att urvinna sann överblickande visdom kunna dra ut på tiden...redan nu ifrågasätts genetiken av epi-genetiken).