Det högsta goda (hus 9) för ascendenten

På internet har jag sett försök att lösa problemet med att indisk astrologi innehåller två atma karakas, två signifikatorer för själen och dess strävan. Här förklaras, och jag vet inte om det är en enda uppgiftslämnare som kopierats in absurdum av andra som inget eget har att tillföra - nätet är en kloak om man inte redan vet vad man ska söka efter!  - att Solen bara är en generell själsindikator medan den specifika atma karaka i ett givet horoskop är den individens själsliga åtrå, vad den själen strävar mot. 

Atma karaka blir den planet som hunnit längst i ett tecken, en planet som ockuperar den 30e graden av ett tecken är svårslagen! Skulle två ligga på samma gradtal segrar den med högsta latituden - och typiskt nog finns en annan indisk tradition som påstår med motsatta: den som slickar horisonten är den med största inflytandet... Tala om att visuella intryck upphöjts till tolkningsregler!

Inga av de här ställena på nätet för jyotish eller hinduistisk astrologi diskuterar i sammanhanget nionde huset, som jag (intuitivt) kallat själens högsta goda eftersom det enligt hinduerna är horoskopets "bästa hus". Det liknas också vid det universella dharma och på vad sätt och med vilken styrka individen söker uttrycka detta dharma, denna lagbundna väg, i sitt liv.

Jag skulle vilja citera ett stycke av den romerska 200-talsfilosofen Plotinus på temat Gud som Platon summerade denna principernas Princip som "Det Ena, Det Goda, Det Sköna" utan att med detta alls vara en förkristen pionjär i treenighetstänkande. Hans sentida uttolkare Plotinus kallar Gud för en "simplex", dvs. helt och hållet en, och utan några delar - källan till livet och dess alla dualismer men själv bortom all sprickbildning. Plotinus:

Bemärk också att varje varelse i sin strävan efter sitt goda söker vara detta goda snarare än vad den, varelsen, [egentligen] är. Den anser sig som verkligast när den tar del av dess goda, och i så måtto den sålunda hämtar från sitt goda är dess existens [en funktion av] dess val.

Hur mycket mer måste då inte Principen, Det Goda, vara begärlig i sig själv när t.o.m. ett fragment av den är väldigt åtråvärd hos den externa [hos själar som fallit bort från centrum] och blir den utkorade essensen som promoverar den externas vilja och identisk med den vilja som [till att börja med] gav den dess existens.

(The Enneads, VI.8 Free Will and the Will of the One, min övers., emfas och försök till förtydliganden inom klamrar)

Med insikten om att Plotinus kände till hinduismen (och gjorde ett aborterat försök att besöka österlandet - ett krig kom emellan) och att hellenistisk astrologi håller hinduismens "bästa hus" (det 9e) för att vara "Theos tempel", Guds hus i horoskopet, är det inte svårt att överföra hans exceptionellt logiska tanke på horoskopets nionde hus. Faktum är att jag läste det här stycket för första gången bara häromdagen, men har sedan flera år dragit exakt samma slutsats om det nionde huset. 

Det var den hellenistiska astrologins benämning som gav en knuff i rätt riktning. Det är lätt att fastna på den indiska astrologins namn för Jupiter (Zeus): Guru och i det namnet bara se en lärare eller andlig vägledare. Om något är väl Gud den store vägledaren, för den som inte gör som Plotinus på annat ställe beskriver saken: likt Afrodite (Venus som metafor för den passionerade själen) vänder blicken ner mot en lägre nivå än själens naturliga habitat i Luftelementet (andevärlden) och reducerar sig till en prostituerad, verksam på de dödliga och reproducerande varelsernas nivå.

Den högre människan formas i samspel mellan
hennes animaliska lejonhjärta och den högre planen hos
Saturnus som gör henne till en integral del av andevärlden (Luft)
och Gudsrikets "många boningar".
(Vattumannen är ett pluralistiskt tecken, sammansatt av
en mångfald av Platons Idéer eller levande andeväsen.)

I den lägre verkligheten, underkastad tidens tand, verkar i Vattnets värld Mars i sitt negativa härskarläge i Skorpionen. Sexual- eller fortplantningsdriften driver på i förblindad kamp för sin arts överlevnad. Den falska speglingen i vattnet av det verkliga Livet föder i själva verket död på död). I den sterila Jordens värld stirrar man på varandra som föremål och väger i sinnet vad man skulle tjäna på ett äktenskap eller en närmare allians med den eller den... (Venus, kärlekens och själens "fall" i Jungfrun motsvarar exakt den själlösa jakten på vinster för egen del som åkerbrukets symbol tecknar.)

Vi står alltså inför ännu en paradox i den här läran: att horoskopet rymmer något som kallas själens atma karaka - det själen hungrar efter - och så det nionde huset som enligt Plotinus också borde vara själens högsta goda.

Detta öppnar för en potentiell spänning eller synergi mellan första huset och nionde - vad man fötts till att vara via sitt stigande tecken och dess härskare och vad man håller för att vara sitt högsta goda (härskaren över nionde).

Teoretiskt skulle sjuklig narcissism kunna uppstå om nionde husets härskare ockuperar det första huset... Jag har ett horoskop för den kanske mest osjälvständiga man jag någonsin mött. Tvillingascendenten gör hans högsta goda till Saturnus (Vattumannen i 9e), men Saturnus är fallen i egocentriska Väduren och står i 11e idealhuset, varifrån den pressar mot ego-ascendenten via sin indiska 60-gradersaspekt. 

Mannen är ett totalt offer för det borgerliga konsumtionssamhället. Han går inte att väcka via förnuftsargument utan är, som den moderat han är, en perfekt beskrivning av "det sovande folket" som Reinfeldt så hånfullt kallade sossifierade svenskar. Det är i själva verket konsumtionsvraken som slaviskt följer reklam och stiltips som är de sovande.

Här hjälper det således inte att horoskopets viktiga faktorer ligger i Eld och Luft - i den eviga världen. Om något skulle detta kunna indikera att hans osjälvständighet är en djup andlig skada. Han måste ha varit en oviktig människa under så många hundratals år och återfödslar att han nu inte kan komma till Jorden annat än vid tider då Själens Form Saturnus tecknar en som bara har egot som målsättning. 

Människan är vänlig men självcentreringen lyser igenom konstant och hade han varit kvinna hade han troligen stannat vid precis varje skyltfönster, men i lika hög grad som för att jobba upp begär inför nästa shoppingrunda narcissistiskt titta sig i ett glas för att bekräfta att man finns och ser bra ut... Astrologin har många kombinationer som alla mynnar ut i så här svaga horoskop. "Utfyllnadssjälar" har jag kallat dem när jag varit på bitskt humör.

Saturnus i ego-tecknet i stryptag om ego-ascendenten skapar den perfekta nyttiga idioten som arbetsgivaren kan skyffla runt och sätta på vilka uppgifter som helst. Individen har så mycket egofixering enligt kartan att han aldrig skulle våga riskera sitt varumärke... Det här skulle bli nyttiga idioter om en fascistregim tog makten.

Varför bedömningen av det här hyperborgerliga horoskopet för en livsstilsjägare måste bli så sträng beror på att Saturnus inte alls håller vad nionde huset i kombination med Vattumannen lovar. Se illustrationen härovan som ger den korrekta färgsättningen (även i linje med judisk kabbala) om man fokuserar på Intellektet (grekernas Nous) och kombinerar med den indiska kroppsläran som håller Saturnus för att vara den makrokosmiska motsvarigheten till den subtila andevarelsens sjunde energicentrum just ovanför skallen, i sig ofta beskriven som en tusenbladig lotusblomma. Talet tusen står för evigheten och Saturnus är mycket riktigt Tidens Herre, dvs evigheten själv. 

I den judiska Henoks bok, sammanställd av flera olika texter under de sista århundradena före vår tid, används omväxlande epiteten "andarnas Herre" och "dagarnas Huvud (dvs Herre)" - båda uttrycken syftar förstås på Gud, eller om man ska vara noga en andra Gud eftersom Den Första helt undandrar sig denna manifesta värld.

1. Och på den platsen såg jag (Henok) en rättfärdighetens fontän som var outtömlig.
Och runt den fanns många vishetens fontäner och alla de törstiga drack från dem och fylldes med vishet.
Och deras boningar var där, tillsammans med Den Rättfärdige, Helige och Utvalde.

2. Och vid den timman (för mitt besök i anden) uttalades namnet på Människosonen i andarnas Herres närvaro. Ja hans namn uttalades inför Dagarnas Huvud (Tidens Herre, Kronos, Saturnus).

(Henoks bok XLVIII - min övers. av R.H. Charles övers.)

Det är ingen större hemlighet att den tidiga kristendomen diskret gjorde sig av med Henoks bok eftersom man stulit så mycket av dess innehåll i författandet av skildringen av Jesus liv. Den levde dock vidare i den koptiska kyrkan i Egypten och återvände sedermera till västerlandet. 

Bara från det här korta stycket känner man igen det märkliga tillnamn som ges Jesus i Nya testamentet, Människosonen och hur Jesus lovar att själv dela ut levande vishetsvatten för dem som är törstiga att dricka från. Detta var redan inarbetade judiska motiv och det är naturligtvis möjligt och t.o.m. troligt att Jesus kunde Henoks bok utan- och innantill och alluderade till den. 

Sonen eller avkomman till den arketypiska Människan är enligt det fyrdelade schemat härovan förstås Solen. Jesus som ett Lejon, en rättrådig och värdig kung Lejonhjärta? Det har gjorts mycket av att Jesus passar väl in på solära myter, bl.a. den grekiske Apollon. Andarnas och Dagarnas Herre -Saturnus som en planetär sinnebild för Gud, eller den andre guden i meningen att Den Förstes första hypostas är Nous en medvetenhet som är existens i själva sitt tänkande. Gud blir medveten om sitt medvetande innehåll - de sina - först när hans simpla och obrutna Enhet övergår i den andra guden. 

Ur den lägre skapelsens perspektiv är förstås den andre guden den man betraktar som Skaparen och Platons berättelse om demiurgen passar perfekt på planeten Saturnus - den är först vänd mot himmelen och hämtar där in idéer som den sedan realiserar i det fysiska i tid och rum - som den faktiska hantverkarguden fungerar Saturnus i negativt härskarskap över Stenbocken och det fysiska Jordelementet bättre, här indikeras Formgivaren i direkt kontakt med den (intill nu) formlösa Materien.

Herren över dagarna (dvs. herre över den världsliga och av tiden trälbundna människan) och tillika andarnas Herre (i Himmelriket eller andevärldens osynliga Luft) önskar nu demonstrera för mänskligheten vad det handlar om att tillhöra människosläktet. Och för detta använder han Människosonen, hebreiskans ben Adam. 

Antingen betyder detta att Gud använder alla människor som sina redskap för att lära ut vad mänsklighet handlar om (till skillnad från Vattnets otillfredsställbara närighet och Jordens döda stirrande på realvärden). 

Eller också åsyftas en eller flera avatarer med begreppet ben Adam, avkomman till den första Adam, han som blev en levande själ genom att Gud tillsatte luft eller livsande till den dessförinnan rent fysiska konstruktionen - Adam blev genom den här anden mer än bara ett djur, han blev delaktigt i något högre gott än bara djurets eller biologins dödlighet och ständiga instinkt att reproducera sig.

Henoks bok använder definitivt Människosonen som benämning på någon utvald själ men samtidigt i Indien växer föreställningar fram (eller är redan på plats) om särskilda själar som inte längre ingår i kretsloppet men frivilligt kan stiga ner från "tomma luften" och ta fysisk gestalt för att, som hinduiska Bhagadvad Gita säger "förgöra de trolösa" och återupprätta religiösa (sanna) värderingar. 

Det sägs i den indiska texten att dessa nedstiganden från en avatar sker i samband med tidsålderskiften, och det var just då Fiskarnas tidsålder stundande som Jesus levde. Henoks bok talar dock om Domedagen och den förefaller kopplad till ingången i Vattumannens tidsålder, vilket är vår egen tid, eller våra barns eller kanske barnbarns. Som sångaren Tomas Ledin en gång stötte fram: "Å å det ligger i luften" 

Ledins horoskop saknar födelsetid men månkartan bekräftar de psykiska besvär den här artisten tagit sig genom. Nymånen i Vattumannen betonar den solära energin snarare än den (utslocknade) mentala Månen. Ledin är en energisk solar varelse och inte mycket till tänkare. Läs några av hans tidigare låttexter och inse. Ytligt och plattitydmättat så det förslår. Det var troligen den här förflackade Robbie Williams-mentaliteten, ytlig och inställsam entertainer, som kom tillbaka som psykiska problem när livet började efterfråga ett större djup.

Mycket riktigt är 1952 långt ifrån en optimal årgång av Vattumannen, Saturnus som här disponerar så många planeter befinner sig i ett långt mindre tecken. Där Vattumannen står för den perfekt sociala människan är Jungfrun i djupet antisocial och det är märkligt att inte konflikten mellan den utagerande Solen och den här extremt introverta och självcentrerade Saturnus skar ihop tidigare. Dessutom placerar månhoroskopet psykets härskare i det mörklagda åttonde huset där djupt omedvetna ting slumrar. Är det något Tomas Ledin behövde djupa depressioner för att ens börja tänka på, så var det hans egen själs form!

Å andra sidan gled han runt bra på de pengar ingiftet i svenska skivbolagseliten gav. Jupiter i Fiskarna i andra huset för pengar i ett sinnelagshoroskop får mig att undra om han faktiskt styrde kosan mot en tät kvinna! Det skulle rimma väl med den här degenererade själsliga formen. Även pengarnas Venus står pyrt till, i tolfte huset för den onda daimonen som söker vår förlust (för att väcka vårt högre, andliga liv). Detta ger en minst sagt underlig bas för energiska Mars i venusianska Vågen som agerar i "mitt högsta goda" eller "min gud" - dvs det nionde hus vi har tagit upp som en indikation som eventuellt ligger i konflikt med läran om en atma karaka.

Skulle Ledins "äkta" horoskop (baserat på klockslag) nu visa ett "frommare" nionde hus, skulle månkartan likväl antyda att han kanske gör gesterna fysiskt men att han psykiskt inte har klar väg "uppåt". Som sagt, det finns mycket i det här psykhoroskopet som gör att man inte förvånas att det tillhör en man som genomgick ovanligt svåra medelålderskriser och sen kom tillbaka som "mogenpoppare".

Ledins atma karaka är Jupiter - stora och lätta pengar - i andra huset för "min ekonomi" enligt hans psykiska månascendent. Det ser med andra ord ut som om han skördade exakt det hans själ åtrådde vid ingången till det här jordelivet. Men det fanns andra mörkare sidor också, och det nionde huset för "min gud" eller "mitt högsta goda" bara ser ut att vara "energi i kärlekens (eller artisteriets) tecken" - basen för denna förflackning av nionde huset (Mars är svag i Vågen) står att finna i tolfte där den onda daimonen härskar. 

Ytterst kanske man kan säga att den planet som i kraft av högsta gradtal verkar som själens åtrå är en fråga på själens nivå. När man sedan närmar sig den här världen och livet att leva där, då indikerar istället nionde huset VAD EGOT TROR ÄR DESS HÖGSTA GODA. Huset är, som alla andra, en funktion av det zodiaktecken som stiger i öster. Hos Ledin har vi solascendenten och månascendenten (nymåne) som ger LIVSLINJENS BÅDA LJUS rätt dystra besked "vinna världens rikedomar men lämna sin själ i korruptionens dystra åttonde hus". 

Men den fysiska ascendenten är okänd och det är i relation till det zodiaktecknet det skulle vara mest intressant att veta vilken tillfällig härskare över nionde huset för "mitt högsta goda" som Ledin hade. Som jag har antytt skulle ett enormt väl fungerande nionde hus likväl kunna antyda en som gör gott utan att sinnet är med på det... Och frågan är om Ledin skulle vara någon som alls gör som världens rika män som t.ex. Bill Gates: öser pengar över välgörande ändamål och viktig forskning. Livslinjens väg från det unga sinnets Måne till den mogna och individuerade människans Sol har oförändrat en självtjänande Saturnus i den andliga ignoransens åttonde hus. 

Notera att jag inte är mycket för den västerländska traditionen som ser åttonde som ett bra hus för "ockulta intressen". I antiken var det entydigt ett problemområde och är det andlighet man ägnar sig åt, ska man snarare studera nionde huset, Guds tempel enligt de gamla grekerna. Tolfte är också ett ont hus men här innehåller indisk tradition tanken om att avsäga sig världen just för att rena sin själ så i relation till det huset faller sig tanken om religion eller mystik mer naturligt. 

Av samma anledning menar jag att new age-dravlet om att Skorpionen har en Örn som sin högre symbol är rent dravel. Det är vårdagjämningens precession som ligger bakom den tilltagande förvirringen. Det som var Skorpionen för 2.000 år sedan är det fortfarande om man håller den sideriska zodiaken stilla i rymden (alltmedan jordklotet vrider sig i vrede och ångest över att vara en fallen själ). Örnen har en frihetskänsla över sig som i mina ögon rimmar väl med Skorpionens granntecken Skytten och det kan alltså vara den västerländska kultursjälen som är så förvirrad att den hämtar in en blandning av arketypiska motiv hos dem som söker (men söker för lågt). Ur denna tilltagande andliga dekadens som givit oss sekulära konsumtionssamhällen, har vi också fått myten om att det finns en högre Skorpionen som bäst illustreras av en örn. 

Sanningen är att det inte finns någon väg ur åttonde syndfulla huset annat än att frivilligt ge upp sitt djupa hat och acceptera Gud som väntar i nionde huset. Men från det ögonblicket finns inte synden och döden längre. Skorpionen försvinner som primär drivkraft, den "förädlas" inte. 

Visst, en reformerad syndare vill kanske hitta en annan bild för sitt nya liv - en fritt flygande örn - men strikt talat är Skorpionen vad den är: en negativ symbol, speciellt en negation av allt det Lejonet symboliserar. Att försöka tricksa bort zodiaktecknens grundläggande betydelser för att smickra alla sortens egon är ett av tecknen på västerlandets djupa degeneration. Inte bara moderater föredrar att leva i lögnhistorier, även inom new age frodas självbedrägeriet.

(När jag skrev till några rader om psykologen James Hillman upptäckte jag att samma låtrad från Ledins penna redan triggat en tidigare analys av hans horoskop, i "Sur luft" från 2011. Det hade jag glömt.) 

*****

Sista ordet

Citatet från Henoks bok här ovan följs genast av några rader som till synes omöjliggör alla försök att koppla den här judiska teologin (och början på den kristna) till den astrologiska modellen:

3. Sannerligen, innan solen och [zodiak-]tecknen skapats, innan himlavalvets stjärnor blivit till, hade Hans namn uttalats inför andarnas Herre.

Textens (inte helt klarlagda) ålder kan placera den just innan judendomen börjat ta del av grekisk bildning, grekisk filosofi. I den senare judiska kabbalan finns uppenbara ekon av "grekiska" eller kanske platonska tankar. Skulle textförfattaren ha den grekiska ståndpunkten att den tidlösa världen före vår värld alltid finns där den finns, råder ingen motsättning alls mellan judisk teologi och astrologi (och gruppen vid Döda havet som studerade Henoks bok flitigt var också astrologer). För det vi, fångar i tidens ström blickar mot är en zodiak i tiden, med skilda motiv, motiv som har sina förlagor eller arketyper bortom tiden - på den "plats", "Himmelen" varifrån Henok menar sig rapportera. 

Astrologin tecknar alltså, så gott den kan, bilder av realiteter som existerar före tiden tog sin början och det är i de två positiva elementen Eld och Luft vi hittar historien som sedan återspeglas på en lägre och mindre tydlig nivå i den negativa verklighetens Jord och Vatten, där invånarna (jordborna) får nöja sig med, som romaren Plotinus sade, "avbilden av en avbild". För det är notabelt att det Henok ser i anden - i Eld och Luft - är också avbilder. 

Men in till Den Ene kan ingen komma. "Ingen kan skåda Guds ansikte och sedan leva", däremot kan man föreställa sig Gud som en gammal vitskäggig varelse på en tron - eller i astrologiskt språk: som Saturnus i sitt andliga Lufttillstånd.

Den nyplatonska och nyjungianska psykologen James Hillman fick mycket kritik från "gammaljungianer" för att han betonade avbilden ("image") i så hög grad i sin kombinerade psykologi och filosofi. Men det var för att han förstått platonismen bättre än alla världens jungianska psykologer summerade! Arketyperna är inte förnimbara i sig själva, men via deras avbilder i den andra himmelen - den om vilka de som "ryckts hän i anden" kan berätta - har vi våra symboliska representationer av vad livet i den första Himmelen kan handla om. 

Att som ibland görs, prata om arketypen som liktydig med dess yttringar - horan, madonnan, den sluga räven etc, är bara grovt och materialistiskt och vittnar om dålig förståelse av den subtila antika världsbild Jung lånade så friskt från. James Hillman förstod bättre med sin Sol i avsägelsens Fiskarna och sin Måne i bildmottagaren Väduren.

Men framför allt hade Hillman en fenomenal Venus, en själsmetafor hos Plotinus, orienterad mot Fadern, andarnas Herre eller Saturnus, "Själens Form" i det gudomliga nionde huset. Det kan man kalla en perfekt öppning mot det himmelska! Inte konstig att bloggaren kände elektricitet flöda genom sig första gången han läste en text av Hillman! 

Med det här resonemanget om det goda upplever jag att bloggen gjort sitt. Vi har lämnat de inledande frågorna om vilken zodiak - den västerländska eller den ursprungliga - långt bakom oss. I den reviderade färgläggningen av platonismens fyra nivåer (varav tre finns inom Själen och bara Jorden har lämnats åt sitt öde) kan man efter följande citat från Plotinus (mot slutet av hans mäktiga Enneaderna) slutligen droppa hjälpkonstruktionen med de fyra elementen som fyra världar och där den negativa polariteten är vad grekerna kallades Processens värld och den positiva polariteten var den eviga eller Himmelska världen. 

Dessa element har också bara tjänat som avbilder för en högre verklighet, lika de fyra väsenden som stod omkring Den Ene (Gud) på annat ställe i Henoks bok. Plotinus klargör tydligt skillnaden mellan verkligheten och kartritningen:

Vi håller universum med hela dess innehåll för att vara som alltet skulle vara om skaparens design så velat den, utarbetande den (designen) med en avsikt och en förhandsgranskning som genom resonemang som sammantagna bildar Försynen ("Providence").

Alltet är alltid på det sättet och allt reproduceras alltid så: därför måste tingens förnuftsprinciper (logoi) alltid ligga inom de producerande krafterna i en än mer perfekt form; dessa den gudomliga domänens väsenden måste således föregå (logiskt och i förhållande till tidsprocessen i kopian av avbilden) Försynen, föregå preferenserna. Allt som existerar varandets ordning måste för evigt ligga Där i deras Intellektuella tillstånd.

Om nu denna (Intellektuella) regim ska benämnas Försynen måste det vara i den bemärkelsen att före vårt universum existerar det, ej utgestaltat i det yttre, en Alltets Intellektuella Princip (Nous), Alltet, det yttres källa och arketyp.

(The Enneads - VI.8 - Free Will and the Will of the One, min övers.)

Jämför med atomfysikern David Bohms "implicate och explicate order" - ibland faller äpplet bra nära trädet! 

Snart efter att den komposita Henoks bok fått sin slutgiltiga form slår den grekiska filosofin igenom i judiskt tänkande. Det är uppenbart att t.ex. Nya testamentets Hebréerbrevet direkt diskuterar den tvåvärldslära på nivån under den totala Enheten (Gud) som inte så långt senare romaren Plotinus blir västerlandets mest skarptänkta och elokventa förespråkare för. Den här tvåvärldsläran sammanfattade Jesus med ord som att "köttet kan inte ha uppenbarat detta för dig" eller "köttet ska aldrig ärva (se) Himmelriket". 

Jesus håller tydligen sin berättelse i kontrasten mellan den fallna skapelsen (Jord/Vatten) med dess exklusivistiska stil som promoverar den ene på den andres bekostnad och "himmelriket" (Eld/Luft) där andarna interpenetrerar varandra (det är inte kroppen som blir besatt av en ande, utan människans psyke/Månen - andlig identitet ges genom Solen - vissa andar är du själv men i andra jordiska framträdanden). 

När någon kallar honom "god" värjer Jesus sig lika bryskt som om en anhängare av Platons filosofi skulle värja sig om man kallade Fader Tid (Saturnus) god. För Plotinus på 200-talet var det solklart att Det Ena, Det Goda, Det Sköna är källan till Fader Tid och, om man så vill, Gud Skaparens Skapare. "Jag är inte god", säger Jesus, "bara Gud är god", och syftar med detta på den okände guden bortom världarnas skapare. 

Den författare av Johannesevangeliet som istället påstår att Jesus skulle ha hävdat sin identitet med Gud - "Jag och Fadern är Ett" diskuterar utifrån nämnda tvåvärldsschema, där astrologins Fader Saturnus och Solen förvisso kan ses som en slags dubbelprincip, som Regissören och Aktören och där Regissören själv likt hinduismens avatarer sänker sig ner till världen och framför de roller de skriptat sig själv en trappa upp.

Det är uppenbart så att astrologins schema med Saturnus som "den stora illgöraren" är ett schema skapat för att dölja astrologins verkliga budskap. Astrologi för fårskallarna där "illgöraren" är dum eftersom Saturnus periodiskt skördar de levande utskottens fysiska liv i sin roll som Liemannen. 

Här ses då som tydligast att Saturnus representerar en högre Princip, den här själens form, och således i evig strid mot köttet som drar ner andesjälen - Solen - till lägre nivåer än den egentligen hör hemma i. 

I Eld och Luft är det här kropparnas polarisering skapande, i Jord och Vatten jolmig och ytligt materialistisk. Man väljer de prickfria äpplena från fruktdisken utan att någonsin undra varför man beter sig på det sättet, vilket slags högre princip som styr ens diskriminering och till vilket syfte. Ett är säkert, sade Plotinus, det är inte känslan av Det Sköna utan en lägre falsk demon som målar sina preferenser över näthinnan på den drabbade.

Nu finns förstås möjligheten även i Jord och Vatten att se igenom de tendenser som tillhör dessa segment av verkligheten, och upptäcka att det är förnuftsprinciper med gudomligt ursprung som driver även syndaren att föra sitt liv åt fanders genom att ständigt fokusera fel saker och fastna på den yttre världen, den lägre världen vars mångfald visserligen motsvarar den högre världens pluralism men där förmågan att se den bakomliggande enheten och de stora penseldragen saknas.

Tillsammans bildar de fyra elementen Alltet, som i sin tur kan beskrivas som en tvåvärldsregim och medan de därovan ser vad som händer i det materiella, kan inte de som tagit steget ner längre förstå den större meningen. Ja en del som är synska kanske anar en del. Men vad gäller den principiella förståelsen av tillvaron har jag aldrig mött en mäktigare tänkare än Plotinus.

Och tro det eller ej, det är en svensk som sett till att den fina översättningen till engelskan alltjämt finns i tryck, för dem som inte blivit så dummifierade att de tror böcker bäst läses genom en charmlös läsplatta. Jag ser av en recensent på engelska Amazon att Larson Publications försök att sälja Enneaderna som e-bok straffade sig direkt.

Sideriska siktet har nu passerat fem år under det namnet, och med tanke på den tid jag lägger ned varje vecka, det faktum att de svenska nätmedierna 2013 som en man ströp visningen av bloggosfären för sina läsare och därmed chansen att göra gratisreklam för sina infallsvinklar på aktualiteter, samt det faktum att bloggens abstraktionsnivå relaterat till vad Pisa-rapporten avslöjat om svenskarnas allt sämre förmåga att uppfatta världen och ta till sig komplex diskurs väl förklarar att antalet sidvisningar stannat vid 500-600 per dygn i ett land med över 9 miljoner, med tanke på alla dessa variabler känns det här som ett bra sista inlägg. 

Tack, den handfull individer som faktiskt kommenterat under de gångna åren!

Konstaterat 13.43 den 22 april 2014. Låt oss bara kika på "dödshoroskopet" också:

En upphöjd Sol återvänder till Himmelen varifrån den kom,
och i det fysiska upplevs detta som ett frånfälle -
Jord och Eld i ömsesidig reception (Merkurius/Mars)
terminerar den merkuriala utflykten (spekulativt!).

Fjärde huset, "sakens slut" tecknas av dödens Skorpion med härskaren Mars i det andra huset som i hellenismen kallades "Dödsrikets port". Dessa låga energier fläckar som synes det "bästa huset", det nionde får vårt högsta goda.

Man kan med fördel istället välja att se det halvfulla glaset, som att bloggen slutar med ett matigt inlägg (om än inte när den ännu stod på topp - för det har den aldrig gjort). Det är Lejonkungen själv som tar farväl enligt den Regulus-förstärkta ascendenten ytterligare genuinförklarad genom Solen i sitt upphöjda läge - och ovanpå alla dessa omen i just det nionde gudomliga hus som inlägget (som påbörjades för några dagar sedan) skulle handla om!

Man kan fundera över om halshuggna och nu huvudlösa Draksvansen i Väduren - i samma grad som skribentplaneten Merkurius - förklarar mitt plötsliga (eller kanske inte) beslut att terminera bloggen: båda står i triggeravståndet en grad från bloggarens Sol i Vågens 6e grad medan den retrograda Skördemannen också står i en grads triggeravstånd till bloggarens Merkurius i födelsehoroskopet. Bloggarens Merkurius är dessutom hans atma karaka och han befinner sig just nu några år in i sitt livs enda maha dasha (huvudcykel) under Merkurius. Månen, dag-till-dag-besluten står i ett saturniskt tecken och återspeglar i den dimmiga fysiska världen skeenden på ett högre plan. 

Kvar i luften hänger också den stora Lufttriangeln med som vad man än säger om planeter som "tillfälliga illgörare" för vissa ascendenter, här bjuder på en fin berättelse, både den stora välgöraren Jupiter står i Luft (i 11e idealhuset) och den lilla välgöraren Venus i Vattumannen har i sin ömsesidiga reception exakt det förhållande till Kronos/Saturnus som Plotinus indikerar som själens ("Afrodite") passion till sin gudomliga natur snarare är att degradera sig till hora genom att vända sig ut, mot den externa världen av kött och blod (Jord och Vatten).

Som sagt, det gäller att sluta medan man är på topp! Naturligtvis kommer jag likt en narkoman att skaka av abstinens men ska ägna all frigjord tid att revidera en bok på engelska jag redan skrivit och snygga till ett och annat, särskilt på den filosofiska nivån, som jag inte förstod lika bra för två år sedan då det första manus skrevs.

("Siktets" födelsehoroskop kan ställas utifrån detta inlägg publicerat den 21 mars 2009 7.20 Stockholm.)

Två månar prövade i Vågskålarna - en visade sig värdig

Måste säga att jag gillar (numera helt) politiska kolumnisten Fredrik Virtanen i AB. En riktig dynamitard är vad han blivit, en ordfäktare, mannen från V som i Vendetta fast parkerad vid ett skrivbord! Den här drapan är fenomenal:

Storstadschauvinism är främlingsfientlighet i det lilla. Samma knäppa vurm för inavel, samma storhetsvansinne, samma inskränkthet, samma lillfascistiska tankekollaps. Kretinismen! (AB)

Resten av krönikan svamlar bort sig, men låt oss hålla oss till pärlan här ovan. Lite av den ständigt vredgade kapten Haddock från Tintin kan man nog ana här (dvs. seriebokens Haddock och inte kräkmedlet som gick på bio för några år sedan). 

Vid någon tidpunkt tyckte jag att Virtanen gjort en kovändning i förhållande till sitt födelsehoroskop, vars ingångsvärden tydligt lyser igenom i citatet härovan. Segregationismen från Månen i Jungfrun som söker sin egen sorts renhet genom att hålla utbölingarna borta. I inlägget Satan i zodiaken II (2009) antog jag det här sinnelaget hos Virtanen som då haft sin lapsus i formen av ett spekulationsraseri som lämnade honom smått barskrapad.

Men fyra år senare när Virtanen deklarerade att det var sexigt att betala skatt, hade jag omvärderat hans knepiga födelsedygn. Eftersom Månen vid lunch redan nått in i Vågens tecken och bloggaren är Sol-Våg började jag förstå varför jag gillade det jag läste. Det måste vara en Måne i Vågen som anslöt sig till Solen i Vågen!

Också den här bloggaren gick vilse och dekade ner sig moraliskt och tankemässigt under några år i Stockholms vulgära IT-värld, där teknik och pengar rörts samman till en satanisk sörja av simpla popkulturskonsumenter helt utan bildning (utom ekonomi och teknik) och alldeles för mycket kapital i omlopp. En underart till verkliga människor och helt ointresserade av världens alla sammanhang, bakom dag-till-dag-mötena med skratt och många efterjobbetgroggar kan jag i efterhand se en annan sorts människa, en sämre sorts människa, en människa helt utan omvärldsorientering eller med en djupt förljugen borgerlig världsbild, en sådan som nu en fransk ekonom stuckit hål på genom ny forskning ("En atombomb i den politiska debatten").

Jag tror Vågens tecken som sådant har risken för att degradera sig för en tid eller permanent till följd av dels dess vilja att upprätthålla en harmoni med sin sociala miljö och dels genom att dess härskare Venus nu faktiskt är en passionerad planet som söker skönhet och det behagliga livet. 

I horoskop där Vågen visar sig både genom sin högre luftslottbyggande sida (Vågen) och dess jordbundna och kroppsnära känslodel (Oxen) är risken uppenbar för en hedonist som väljer det materiella välbehaget och helt åsidosätter det sociala patos som också bor i Vågskålarnas tecken och som numera hörs så tydligt genom Virtanen.

Om en Måne/ett psyke i Vågen stämmer för Virtanen är han en tydlig representant för jämlikhetens princip - och det är ju så det låter i krönikorna. Samtidigt har jag redan pekat på den hypermaterialistiska "sataniska axeln" mellan Oxen och Skorpionen som en barlast, som Vågen intellektuellt, i Luften, har att förhålla sig till. Särskilt rättvisans princip har en härskare, Venus, som förirrat sig in i orättfärdighetens och Djävulens värld av overkligt glitter.

Faktiskt, sedan bloggen häpet tillkännagav att dess "sataniska axel" upptäckts tidigare i historien - samma axel kallas (monstret) Pyton i romarrikets äldsta astrologiska text, Astronomica av Manilius, har vi förutsättningar att bättre förstå varifrån allt det nya krutet hos Virtanen kommer. Minns "Drevets psykologi & antikens tolv tempel" från april 2013? Där noterade jag att ett antal socialdemokratiska kvinnor som var pådrivande i sosseriets Omar-skandal alla hade satansstjärnan Algol aktiverade på sin födelsehimmel och att Manilius associerade Pyton med VREDEN som bodde i djupet under den sicilianska vulkanen Etna. 

Är det då inte samma VREDE som Virtanen spyr ut numera? Han ligger ibland farligt nära tonläget hos en populistisk folkuppviglare (och detsamma kanske kunde sägas om den här bloggen), men han landar på rätt sida, i kraft av att tankarna i grunden är sunda. Jag skulle vilja påstå att detta är en sund motreaktion på  moderaternas styre, som helt förgiftat landet med lögn - folket tänker och lever en lögn nu som aldrig förr. 

Horoskopets dubbla "dissociation" (Luft/Vatten) för dock tankarna till de ateistiska hatdebattörerna som spydde galla på Newsmill för några år sedan och hur bloggen i samband därmed upptäckte att den "trevliga och sociala" Vågen faktiskt är det mest ateistiska av alla soltecken man kan födas under!

Vatten/Luft i kan tydligen både ge hatiskt attitydstyrda dårar som riggar halmdockor att angripa men också tjäna dem som håller sig nyktra och angriper desinformationen och de derangerade luftslotten! Se bara moderaternas och reklambyråernas avkomma: den är mer orealistisk och förljugen än någonsin i västerlandets historia. 

När jag växte upp kunde tobaksbolagen fortfarande annonsera "känt folk röker Kent" i dagstidningarna. Det påståendet hade säkert visst fog för sig - mer än troligt rökte åtminstone några kändisar Kent. Men jämför det med de ändlösa strömmar av televiserad idioti som dagens svenskar matas med, den ena produkten efter den andra där forskare påstås ha utvecklat den till en ny och bättre tandkräm under "sju år". Och två veckor senare har någon annan produkt copycattat samma dravel och har också arbetat på sin produkt under orimligt lång tid. 

Det är i den här malströmmen av ständig pågående mytomani (lögn) man måste placera och förstå nymoderaternas främsta företrädare, som alla tycks ljuga helt obehindrat och missrepresentera forskningsrön och sifferdata. Se t.ex. "Vet moderaterna fortfarande inget om sanning?" (jan 2012). 

*****

Några ord om Frestaren, Djävulen. I indisk astrologi dominerar åsikten att planeter inte aspekterar genom väggarna som skiljer tecknen. Jupiter med dess unika förmåga att bilda en triangel ignorerar därför en planet som står på gränsen till, men inte inne i samma element som utgör Jupiters egen tillfälliga "miljö". 

Eftersom indisk astrologi överhuvudtaget inte gör bruk av enskilda stjärnor finns det därför inga riktlinjer hur t.ex. Virtanens Sol förhåller sig till Djävulens stjärna Algol. Enligt indisk tanke är en Sol t.o.m. i Vågens 30e och sista grad helt fri från den store Korrumperaren, medan de som föds dygnet därpå, med Solen i Skorpionens 1a grad plötsligt har Frestaren att ta ställning till i sina liv.

Eftersom Virtanens horoskop redan innehåller en "satanisk axel" som i någon mån är ekvivalent med Algols inflytande är horoskopet inte lämpat för studera huruvida oppositioner som "skär snett" ändå har en påvisbar inverkan på livet. Givet Virtanens försök att bli en klippare som exploderad mitt i nyllet på honom, är det frestande att tänka sig att Djävulen subtilt påverkar hans Sol, dvs. talar till hans inre andesjäl söker derangera hans intelligens och uppfattning av vad Vågen har för livsmål. 

På bloggen har jag tonat ner Vågen som en handelsman, men den sidan ligger införstådd som en sidogren av det här sociala balanstecknet. Antikens kungar straffade de aktörer på marknadsplatserna som fuskade med motvikterna för att lura kunderna att de fått mer för sina pengar än krämaren släppt ifrån sig. Det är ett stående inslag i slaskpressen att varje år avslöja elektronikkedjorna och hur de smyghöjer priserna inför mellandagsrean. Fast det kanske är en smula sökt kan man se att det pågår ett schackrande med vinster och i synnerhet vinst på andras bekostnad i serien Jungfrun-Vågen-Skorpionen. 

Eftersom Skorpionen står för död och opponerar Oxen ("eget ägande") kommer skorpionhuset att fokusera "andras pengar", t.ex. sådana man ärver från någon avliden. Vågen är förstås den sociala balansakten i mitten, men på sin andra sida har den Jungfrun, det Jordetecken som är ensam om att söka förmera jordens håvor genom sluga metoder att effektivisera "bruket av det materiella" ("jordbruk") för att öka avkastningen/vinsten. 

Håller man alla tre principerna - "vinstmaximering", "andras pengar" och "vågskålar" tonar en riktigt usel människotyp fram här - en som via listiga luftslott söker tillskansa sig medel från andra för att addera till vad nu den egna åkerjorden ger. Här har vi väl Annie Lööf som en degraderad version av bonden, som söker förbättra vinsten genom falska vikter på marknadsplatsen. 

Kanhända en övertolkning av tre tecken samtidigt i SolÖgat och definitivt inte det enda resultatet av dessa tre sammantagna. För man kan stå på antingen Brottslingens sida eller på Myndighetens. Samma tre tecken skulle kunna figurera hos ämbetsmän som ser om kundernas rätt eller hos hälsovårdsinspektörer - om man påminner sig rötan i Skorpionen och Jungfruns panikrädsla för att få minsta såsfläck på tröjan. Vågskålarna kan tjäna både skurkar och rättskaffens folk och ett riktigt vidrigt exempel på den första typen är faktiskt Fredrik Reinfeldt som garanterat har den Måne i Vågen som jag tror Fredrik Virtanen har.

Ytligt sett verkar Reinfeldt ha en bättre Måne än Virtanen, inte minst för att han slipper den skärande dissociationen mellan ett psyke som söker balans men där Venus i Skorpionens mörka Vatten tenderar att derangera jämnmodet och framkalla "Pytons vredesmod" (låt vara en "helig vrede" över att tingen ter sig ur balans jämfört med de egna värderingarna). Dessutom slipper Reinfeldt tampas med Korrumperaren och har i stället sin psykdisponent Venus i mingel med kungamakaren Regulus - en indikation på favörer från ovan...

Reinfeldt har en ytlig glidares kombination av Våg-psyke och underliggande disponent - Venus i Lejonet ger med lätthet den sociala mingeltendens (Vågen = social) som går under namnet premiärlejon...

På bilden nedan har mingel-Fredde flugit över till New York över helgen och frotterar sig med.... kända svenskor. Sol-Kräftan är nämligen lite harig inför utlänningar, så harig faktiskt att Reinfeldt gjorde ett nummer i
riksdagsdebatt om att HAN, faktiskt, åkt i Stockholms tunnelbana...

Och det är med hans "bragd" - att faktiskt ha provat på att åka tunnelbana som en "vanlig" svensk (= stockholmare) som vi börjar ana att hans psyke inte fungerar som ett Våg-psyke normalt borde göra.

Eftersom det finns ett födelseklockslag ligger det nära till hands att förklara hans ångest för slutna och folktäta utrymmen som tunnelbanan med "förlustens tolfte hus". (En som inte fruktar folket som döden skulle aldrig komma på tanken att göra ett lögnaktigt nummer av sin förmenta folklighet.) 

Venus i tolfte står med andra ord helt utanför den normala verkligheten, och har tagit skydd i ett skyddat boende eller befinner sig i landsflykt i det här huset. Inifrån denna plats, där vardagskontakten med världen därutanför har gått förlorad kan den extremt introverta Reinfeldt sitta i lugn och ro och låta sitt psyke spela över det andra huset för privatekonomi. Det är som ett litet barn hemma på pojkrummet som hellre ägnar sina dagar åt att bygga sina privatekonomiska luftslottskalkyler än att komma ut i det öppna och se hur folk egentligen har det. 

Ett skrämmande uselt horoskop för en som ska vara ett folks ledare! En dagdrömmande räknenisse utan någon empati alls med människors FAKTISKA ekonomiska situation. Ett gissel för alla de i landet som hade det sämst då Reinfeldt, sponsrad av Svenskt Näringsliv tog makten och som genast såg till att göra det ännu sämre och osäkrare för alla svenskar. En otrygg människa - otrygg som Reinfeldt själv - käftar inte emot när arbetsgivaren kommer med extra pålagor eller egenmäktigt sänker lönen (Reinfeldt och Borg chockhöjde ju a-kassorna för att driva ut svenska folket i "ensam-är-svag"-tillståndet. 

Alla dessa moderaternas åtgärder som regeringsbärande parti illustreras perfekt av ett Våg-psyke som helt enkelt är sinnessjukt - inga av Vågens fina kvaliteter stämmer här. Venus står i tolfte och är enligt de gamla grekerna i "den onda daimonens våld", och den onde i Reinfeldts fall är ingen annan än tolfte husets ägare Solen - hans egen andesjäl och Sol-Kräftans generella livsmål: att sänka individerna ner till rädsla och ängsligt revirbyggande för att säkra sitt eget (eller avkommans) mål mat om dagen. 

(När Sol-Kräftan inte är en ond demon är dess direktiv både sunt och naturligt: vi måste äta för att den biologiska kroppen ska bära oss framåt. Några har en Sol som söker ett högre förverkligande än att bara äta eller producera föda, men det är bara de onda Vatten-varelserna bloggen hånar - eller lamenterar för deras oförmåga att hålla sig borta från drog-, sprit- eller sexmissbruk - den Vegetativa Själen tycks starkare än det mänskliga hos en del.)

Denna primitiva drift som tecknar en lika låg intelligensnivå som den Växtriket arbetar utifrån, upphöjs sedan till ett ideal (11e huset) i Reinfeldts horoskop! Vi kan helt klart säga att han är en köpt lakej - det är Svenskt Näringsliv - närighetslivet (Växtriket eller Djungelns lag som bärande princip) - som äger Reinfeldt. Under åtta år vid makten har näringslivet dikterat hans och Anders Borgs förstörelse av det här landets trygghetssystem. Närighetens djävlar vill nämligen skapa sårbara och bräckliga människor som är beredda att jobba i princip gratis. 

Och faktiskt, de lyckades så till den grad att de defaitistiska socialdemokraterna inte ens har ryggrad att peka ut hur sjuka värderingarna som styr det mesta i vårt samhället har kommit att bli. Den enda chansen för landet är att Löfven tappar många väljare till Vänsterpartiet så att vi får en regering i höst som verkligen står upp för människorna istället för de kapitalstarka. Men för att det ska ske måste borgerskapet börja inse att de inte alls blivit rika på den partipolitik de röstade fram. 

Problemet är att högern har alla pengar och reklambyråerna till stöd för sin kontinuerliga mytomani och lögnindustri. Det är fenomenalt att det Reinfeldt hånfullt kallade det sovande svenska folket faktiskt har börjat förstå vad som håller på att hända (att döma av alliansens starkt sviktande opinionssiffror). 

Jag skulle vilja påstå att det beror på att båda de borgerliga tidningarna DN och SvD, trots deras allmänna dekadens i ett skiftande medielandskap alltjämt minns något av vad det journalistiska uppdraget handlade om. För de mutskandaler, korttänkta beslut (då särskilt stockholmsmoderaternas rivningsraseri) och misslyckanden som följd på den omoraliska regeringen Reinfeldt och den nivå den satt, är verkligen uppgifter värda förstasidorna, månad efter månad. Skol- och vårdskandalerna som är resultatet av borgerligt regeringsinnehav vid avgörande milstolpar, är uppenbarligen ämnen som ligger så nära till och med högerjournalistikens inbyggda känsla för vad som är rätt och fel går före ideologiska skygglappar. Det är tur för medierna är verkligen den tredje statsmakten.

Regler och undantag

Någon struntviktig figur som inte besinnat astrologins vansinniga komplexitet påpekade i bloggens begynnelse att en sak sades i samband med ett horoskop på någon punkt men något annat i samband med ett annat horoskop. Läsaren hade missat preciseringarna i vardera texten och tittade med överförenklande och reduktionistiskt uppsåt på texterna. 

En del har genuint öppna fönster till Solen - Intelligensen - andra bara inbilskhet eller hybris - och en tredje grupp kortsluter allt de rör vid genom inre negativitet - en själsskada som yttrar sig som låsta attityder i vissa frågor. Attityden står här i vägen för intellektet som därför aldrig kommer åt att på ett begåvat sätt resonera sig fram till en bättre förståelse.

Men här är ett genuint problem. Den franska rasisten Marine Le Penn med ett komplett horoskop (= inkl. födelsetid) som starkt påminner om den om inte rasistiske så åtminstone diskriminerande Fredrik Reinfeldt. Båda har den Jungfrun stigande i öster och är därför bestämda att aldrig se sammanhang utan bara det som skiljer det ena från det andra. 

Urskillningsförmågan i detta mikroskopiskt vassa tecken har sin plats under en kort tid just nu i den IT-fascistiska och detaljfanatiska västkulturen men har i alla andra högcivilisationer misstrotts eller, som i den indiska astrologin och religionen, till och med betraktats som människans fiende eller olycka. Britterna talar om att vara "penny-wise but pound-foolish", slug i det lilla men tappa sikta på vad frågan egentligen rörde.

Det blir inte bättre av att både Le Pen och Reinfeldt är födda Sol-Kräftor i 11e huset för ideal och "bästa förutsättelser". Deras personlighet är att diskriminera och deras ideal består i att framhäva det etniska, det som tillhör de nära och kära. Inte konstigt att den kombinationen av ascendent och soltecken leder till en skev och förkrympt förståelsehorisont!

Om dessa ting skrev jag i juni förra året i "Rasism & det diskriminerande psyket"

Tar man emellertid bort födelsetiden från den franska rasistens horoskop uppstår vad som kunde tyckas vara en pinsamhet. Bara två månader efter förra inspektionen av Marine Le Pens horoskop skrev jag: 

"Hur fantastiskt är det inte att läsa Aftonbladets recension av Kajsa Ekis Ekmans rapport om hur myten om lata greker bara är Storfinansens planterade myt för att mindfucka västerlänningen precis som Anders Borg hörts göra i frågan. Det fantastiska består i att Kräftan på den här bloggen är i akut behov av goda förebilder, och att Ekmans horoskop vittnar om en sådan."

Problemet är bara att sett till de två stora ljusen, Sol och Måne, har Ekman och Le Pen samma grundstruktur, Månen i Skytten som så att säga breddar basen för den normalt sett så trångsynta och familje- eller klanbundna Kräftan - just den tendens som så lätt blir till folklig populism som plockar upp trångsyntheten och rädslan i den lilla och odifferentierade flockmänniskan. 

De båda kvinnorna ser till och med snarlika ut (se ögonfattningen). Kräftan tillhör sorgens men också omsorgens Vattenelement och båda kvinnorna vårdar sig om något de upplever som ett problem. 

Kräftan skiljer sig från de andra två Vattentecknen genom sin kvalitet - Rajas guna tecknar passion eller lidelse. Min misstanke är att det är Kräftan (eller Månen som sådan i ett horoskop) som kan omvittna de som drabbats av mentala hang-ups - se bara massmördaren Anders Breiviks katastrofalt illa tilltygade Måne! Kanske tilldelades Kräftan eller Krabban härskarskapet över Månen sedan observanta individer noterat hur krabborna slåss intill döden för sin sak, deras instinkt är så passionerat stark att den rationella själen inte släpps in överhuvudtaget! 

Det här förklarar varför Månen hemma i härskarläge figurerat så starkt i horoskop för främlingsfientliga - den här månplaceringen kan i värsta fall vara permanent "mångalen", ständigt övertaggad och på jakt efter en fara eller hotbild att värna mot. Därmed faller också rättshaveristerna under Kräftan eller starkt lunära horoskop - för den som undrar har den här bloggaren Månen exakt i öster vid sin födelse men lyckligtvis i kunskapsorienterade och rationella Tvillingarna. Hade en så här prominent Måne befunnit sig i Kräftan hade jag kanske skrivit en djupt rasistisk och inskränkt blogg...

Här återanvänder jag samma bilder på Le Pen och Ekman som i förra årets två inlägg:

Så varför ringde inga varningsklockor? Går det att med heder slingra sig ur den här knipan eller måste man tillgripa lögner och historieförfalskning som nymoderaterna med Reinfeldt och Borg i spetsen gör?

Eliminerar man födelsetiden från Le Pens kompletta horoskop och tillsätter en månascendent, och samma för Kajsa Ekis Ekman, får vi följande:

Marine Le Pen

Kajsa Ekis Ekman

Över den franska rasisten lyser en garant för framgång, "kungavärdighetens" stjärna Regulus. Vi har horoskopet för femte republiken som kontext och mycket riktigt finns det diskriminerande och rasistiska tendenser t.o.m. i det moderna Frankrikes nationalhoroskop. Givet nationalhoroskopets varning för elitistisk och egoistisk självcentrering - snarlik den man ser i nymoderaternas horoskop- blir Le Pens "välsignelser" i Lejonet mer begripliga. 

Här är ett ledarämne med chans till framgång. Man ska inte glömma att hon tog över partiet från en man med Månen i populismens tecken Kräftan... för det är ju Solen i Kräftan som ger en underton som Lejonets härskare, en Sol-Kräfta i korruptionens hus. Ekman har inte samma himmelska favör och förblir en liten partsinlaga i det gruvligt okunniga svenska samhället där de flesta medborgarna är hjärntvättade redan av de förenklade rubriker och artiklar som påstår sig summera de politiska skeendena men i själva verket är djup desinformation. 

Inte ett ord i varken DN eller SvD om att Anders Borgs tycks ha ljugit i KU för några dagar sedan när han låtsades att han fick kännedom om Nuon-köpet via medierna först i efterhand. Nya uppgifter visar att hans departement visst var involverade och informerade. Bara AB på nätet hade den nyheten och gissa om de snabbt (efter en timma eller så) krympte ner storleken på den nyheten för att undvika skandalen. Den tidningen ägs till 90% av högern och det verkar som om de ärliga reportrarna på blaskan sitter i ett verkligt klämläge.

Ekis Ekman saknar således (som merparten av mänskligheten) gräddfilen som Regulus sägs ge till extraordinär storhet.

Därnäst kan vi notera hur penibelt problemet är - en rasist och en rättrådig under snarlika horoskop - de är nämligen födda precis ett Jupiter-varv från varandra så att båda har ett sinnelag (Månen i Skytten) som visar på den storslagna Jupiter-i-Lejonet, en slags faderlig godhet eller välvilja. Det kan inte råda några tvivel om att Marine Le Pen i sitt psyke upplever sig som en välgörare, ja, t.o.m. kallad av det universella dharma att göra sin stämma hörd. 

Ur psykhoroskopets perspektiv känner hon en länk till nionde huset som både kan teckna samvetet, andlig medvetenhet eller, på simplaste nivå, långväga utlandsresor eller t.o.m. utlänningarna själva. Rasisten har således problem med utlänningar som kommer och inkräktar på hennes sort - här är det uppenbart att Månen i Skytten skapar en syn på Solen i Kräftan som "hotad" i åttonde korruptions- och dödshuset. 

Men detsamma kan sägas om Kajsa Ekis Ekman, hon lever för att hitta hotade arter att skydda - nu senast grekerna som inte minst måste skyddas från den svenska högerns motbjudande lögnpropaganda där greker i allmänhet smutskastas för att Borg och andra oärliga glidare ska kunna spela lutherskt duktiga och flitiga - sådana som moderaterna gör minsann rätt för sig och hamnar inte i nationell kris.

Brittiske astrologen Charles Carter menade sig (utifrån Ptolemaios antika likahussystem vilket inte är detsamma som den är bloggens allra äldsta helhussystem) se hur de fasta husen, särskilt det åttonde, tycktes inverka menligt på individens attityder. Om Stenbocken och Kräftan båda bildar en enormt envis axel är den mellan Oxen (eller andra huset) och Skorpionen (eller åttonde) fullständigt hopplös i sin fixering. Stör aldrig en buffel eller ett nötkreatur - börjar hjorden rusa är det bara tonvis av kött som drivs med muskelkraft - här bor ingen intelligens alls utan enbart fixerade attityder, nötboskapen har försatts i "uppretat" tillstånd och indisk astrologi lär att motsatta tecken och hus alltid speglar varandra.

Oxen och döden i Skorpionen står därför varandra mycket nära, så att, faktiskt, inte bara Kräftan saknar förmåga att kontroller sig själv utan råkar in i en "crab fight" intill döden. Ja, detsamma gäller också stenbockarna som furiöst fortsätter kämpa tills en av dem visat sig uthålligast och starkast och tar makten över berget. 

Det är bara Jord/Vatten-axeln i Sattva guna, den medvetna kvaliteten, som har ett annat sätt att lösa problemen på, och vad gäller Jungfrun så har bloggen visat att metoden kallas diskriminering. I moderata Täby får man inte ens bo med mindre man kan köpa sitt boende - hela den förbannade nejden styrs av profitmentalitetens ideologi och Täby-borna tycks ha så lite personlighet att de bara kan definiera sig själva genom att hålla Fiskarna (samhällets empatiska och därför "svaga" medborgare) utanför stadsgränsen.


Men vartefter man går igenom Le Pens och Ekmans kartor punkt för punkt ser man ändå att de inte är av samma sort. Båda har ett välvilligt sinnelag med tydliga tendenser att uppleva livet för den lilla gruppen eller den egna gruppen eller dem man känner naturliga band med (Solen i Kräftan) som hotat eller i riskzonen för att undermineras (av "invandrare" eller en "svartmålande omvärld"). Men den franska rasisten har faktiskt en fallen Mars i Kräftan och det brukar vara ett tecken på en överalarmistisk tendens som skriker "vargen kommer" i tid och otid. Ekis Ekman har en mycket kyligare och mer kalkylerande krigshetsare - Mars i Jungfrun. 

Notabelt är att Skytten i första huset ser Mars som en tillgång och en välgörare (vilket för övrigt även den instängda och kanske dödshotade Solen i åttonde upplevs vara). Båda kvinnorna har således en mentalitet som upplever aktivism eller "krig" gynnsam för den egna saken. Men svenskan har ett helt överlägset månhoroskop här eftersom Mars slipper den instängda och attitydlåsta åttondehusplaceringen. Hennes Mars verkar oberoende av det solära hjärteämnet ("min grupp under hot här i åttonde huset"), och gör så uppifrån det publika och maktorienterade huset. Den franska rasisten låtsas vara en av det hotade folket och skriker och ylar med sin överkänsliga Mars-Kräfta så det står härliga till.

Skillnaden i tid mellan kvinnornas födelse leder dels till att Jupiter hunnit passera ett varv i zodiaken men också till att den långsammare tidmätaren Saturnus hunnit förflytta sig från ett Eldtecken till nästa. Och här ligger det rasisten i fatet att formalismens herre Saturnus är fallen i egoistiska och subjektivistiskt tunnelseende Väduren. Det här tecknet relaterar t.o.m. de största frågor till sig själv - ett effektivt hinder mot att nå en vettig insikt i nästan alla livets avgöranden men en perfekt placering för en "sub-generation" som fallit djupast ner i det egna livsstilsprojektet. Några av de mest förfallna individer jag mött, helt ointresserade av annat än sitt eget livsprojekt har tillhört denna dipp i Världssjälens medvetandefokus som drabbade dem födda runt 1969-70. (De som föddes under Saturnus senaste fall är ännu för unga för att ha satt några intryck i offentligheten.)

Det finns många möjligheter för ett horoskop att släta över eller t.o.m. maskera den här skönhetsfläcken, men i den franska rasistens månhoroskop ser vi att hon gör en dygd av sin djupt sittande inskränkthet genom Saturnus placering i det femte huset för individualitet och individens upplevda dharma (plikt mot sin inre natur). Det är således ett klart minus att ha en dålig planet i ett hus som ger fri lejd, och starkare utblås än från Solens eget naturliga hus är svårt att föreställa sig. Hela hennes "kreativa" bidrag från djupet av sin individualitet (i enlighet med Månens/psykets perspektiv) blir såldes "snålhet och snäva gränser i linje med min subjektiva och därför otillräckliga förståelsehorisont).

Här är, skulle jag vilja påstå, det som verkligen får Marine Le Pen att underprestera som människa. När Ekis Ekman föds mår Saturnus visserligen inte bra i Lejonet heller, Solen och Saturnus är ömsesidigt exkluderande i det att Solen LEVER LIVET medan Saturnus är livets formella förutsättningar. Aktören och pjäsförfattaren är inte en och densamma.

Riktigt problematisk blir t.ex. en konjunktion mellan Solen och Saturnus dock bara i Jordelementet där det är fysiskt omöjligt för två kroppar att ockupera samma plats i rummet. I andevärlden finns inte dessa problem. Andliga väsen kan gå rakt igenom varandra och t.o.m. stanna till och vistas för en tid den ene i den andre. Faktum är att astrologin har metoder för att visa hur Saturnus som Fader Tid regisserar själva tidens ande. Den indiska dasha-läran utger sig för att kunna säga vilken av de planetära själarna som är vakna och aktiva från tid till tid. 

Jag har tidigare med det egna horoskopet som stickprov upptäckt hur enormt väl denna teori stämde och hur inte bara bloggen startades en kort tid efter att skrivaren Merkurius gått igång för det här jordelivets enda huvudcykel så sent som strax före femtio, utan att jag helt utan att ha ens ha sökt något arbete av den typen ombads börja arbeta som översättare. Allt detta strax efter att Merkurius ande börjat verka i livet (och så kom förstås en stor brittisk författarande, den 17e greven av Oxford på besök i samma veva - bitar i ett pussel jag bara upptäckte i efterhand med inblick i dasha-läran).

Ekis Ekmans Saturnus i Lejonet står visserligen i sin ömsesidiga fiende Solens tecken, men man kan resonera så att den här Solen i dödshuset redan är undanröjd, vilket naturligtvis tar udden av antagonismen mellan dessa två som båda har ledaranspråk (men representerar helt olika ledarstilar - Solen genom värme och inspiration och Saturnus genom sval rationalitet och förnuftsargument). 

Och viktigast är kanske att Ekis Ekmans Saturnus inte är "fallen" ner i Vädurens ego-subjektivism utan, om något, tecknar en kompromisslös bindning till frågan om den djupa individualitetens frigörelse. Lejonet är mycket djupare än Väduren och inte nöjd med att som Barnet "göra en skillnad". Lejonet kräver respekt för vad den i djupet vet sig vara och Solen går ända ner till vår unika själsliga identitet. 

Det går att hitta bra kvaliteter i Saturnus placering i Lejonet, även om denna indikator för SJÄLENS FORM först i det tredje och avslutande Eldtecknet kommer till bäst rätt, och detta för att Saturnus då gästar den jupiteriska Skytten. Saturnus och Jupiter har ett neutralt förhållande till varandra, inte minst som Gränsens och Expansionens (Frihetens) respektive princip.

Således: Marine Le Pens Saturnus förspiller all sin makt på att söka dra gränser för personer - en fallen och bortkastad och värdelös sub-generation - Adolf Hitler startade sitt rasistiska Andra världskrig med "ariska" förtecken då Saturnus var fallen i Aries/Väduren (horoskopet här). Det är en större målarduk vi måste fokusera om man vill fatta hur patetisk själva kombinationen av Saturnus med den zodiakala princip som bara är intresserad av hur den själv ska bära sig åt för att kontrastera med sin närmaste omgivning. Känner hur väl detta sorgliga projekt matchar en rasists löjeväckande världsbild...

Ekis Ekmans Saturnus förspiller inte sin fulla makt eftersom den står i sin naturliga motpols tecken. Men här uppstår en spänning mot motpolerna som kan bära eller brista. Lejonet är segt och motspänstigt, men Saturnus tycks antyda karma i frågan om den djupa individualiteten. Saturnus ifrågasätter Lejonets form - och Ekman är förstås feminist bland annat. Lejonet ska föreställa neutralt, liksom Kräftan men det är rätt uppenbart att tecknen resonerar med den traditionella delningen av mannen ute i dagsljuset och kvinnan i skuggorna i det säkrade hemmet. 

Sedan har svenskan en potentiell problematik med Solen som fransyskan saknar, och det är den äregiriga demonen Rahu (Drakhuvudet). Pga. Solens placering i månhoroskopet kan man eventuellt tänka sig ett motiv av revanschism här som Marine Le Pen saknar. Vad ska fransyskan revanschera sig för? Född att överta en ledarroll, visserligen i ett populistiskt skitparti för idioter som inte kan tänka utan går igång på alla cylindrar bara de visuellt (Eld) ser en kontrast mellan sig själva och ett "invandrarelement på gatan. 

Le Pens fallna Saturnus visar hur lågbegåvad - som små otänkande barn - den genomsnittliga främlingshataren är, som attraheras och finner henne kungavärdig. Ekis Ekmans norra månnod i åttonde döds- och korruptionshuset antyder att hon i högre grad arbetar politiskt och ideologiskt för att frigöra några egna demoner (och gör det bra).

I ett horoskop som enbart utgår från ett psyke - som individen kan vara helt omedveten om att hon/han härbärgerar (!) - tycks det alltså vara en fallen Saturnus som ges fri lejd i femte huset som förklarar varför Marine Le Pen underpresterar så oerhört jämfört med Kajsa Ekis Ekman. 

Men i fransyskans fall har vi som sagt också en födelsetid och därmed det fysiska horoskopet, och i detta, som jag sade inledningsvis, finns en kombination av symboler som möter hos Fredrik Reinfeldt och som ofta motsvarar en snål, egoistiskt snäv och partisk utblick - den absolut sämsta sortens horoskop för en ledare. Jag har i flera inlägg påpekat hur paradoxalt det är att i elfte idealhuset placera något så prosaiskt som Kräftan - vanlig simpel ämnesomsättning! 

Man kunde tro att Fredrik Reinfeldt, mutad av matbranschen att sänka momsen med 5,4 miljarder (och inga jobb gav det och hamburgarna har återigen smyghöjts upp till samma pris), själv måste ha varit ett fattigbarn som svalt till döds i sitt närmast föregående liv. Kan detta vara ett generellt tema för dem födda Kräfta när Jungfrun - självtjänandet - stiger i öster? 

Att Jord + Vatten tecknar den dödliga delen av människan är uppenbart, och min gissning är att Reinfeldt och många andra moderater var småborgare - stadsboende nazityskar - och bombades till döds i den kända Dresden-bombningen som de allierarade utförd och där historien har diskuterat om man övervända övervåld. Kanske är det pga. detta usla öde, att i sitt tidigare liv ha sympatiserat med rasistiska värderingar, som Reinfeldt i detta liv fortfarande är en snål och självisk och pennalistiska djävul och likt Le Pen flörtat med det allra mest banala hos människan.

Den här gången fick Reinfeldt lite afrikanskt blod i arvsmassan men det är också det enda som hindrade hans typ från att närma sig rasistiska synsätt. Så istället hatar han sjuka och arbetslösa som pesten. Att ha det sista och mest exakta horoskopet - baserat på födelsetid - är guld. Det här inläggets jämförelse mellan två ytligt väldigt lika månkartor har sitt intresse men säger inget om vilken roll sinnelaget (Månen) spelar i verkliga livet - för det behövs de omen som ett klockslag ger. 

Den här bloggaren har t.ex. Månen stigande i Luft i öster och varje ord som sägs på den här bloggen speglar hans sinnelag! (Ja, efter att Saturnus från opposition sökt avgränsa och rikta ordsvadan en smula, hade inte Saturnus haft kontrollen kunde det här ha blivit en hur rättshaveristisk blogg som helst.)

Antropologen som började svamla om nordisk överlägsenhet

Ett intressant horoskop, det för österrikiska antropologen som var den förste att manipulera den rådande rasläran och hävda att den överlägsna ariska (kaukasiska) rasen hade sin dominanta och mest ursprungliga gren i den nordiska, blonda och blåögda underrasen. Resten av den historien är välkänd. Av "forskaren" Penka återstår nu inget utom den tvivelaktiga äran att ha spritt rashat och antisemitism i Europa.

Födelsetid saknas men även månhoroskopet påminner här om en viktig sak jag bara nyligen kom på att notera: de tolv husen fungerar som filter och be bästa avsikter "uppe i himlen" kan kanaliseras genom hus som inte lämpar sig för direktivet ifråga. Aldrig har väl det framgått så tydligt som i Karl Penkas månhoroskop, där ett jordbundet och konkret tänkande sinnelag i Oxen totalt havererar den mäktiga triangeln i Människosläktets eget element Luft.

Rasisten drar således ner den nobla mänskligheten i smutsen och reducerar andesjälens klara höjd till solkig biologi! Här ser vi tydligt hur Sverige ännu 2014 är groteskt infekterad av ålderdomliga synsätt som bara kunnat fortleva eftersom materialismen alltid varit så stark i det här landet.

Naturligtvis hjälper det inte Karl Penka att den ariska rasen - zodiaktecknet Aries  eller Väduren - har funktionen som den onda daimonen. Vädurar är som tokiga på att försöka spela förstafiolen, ta över rodret och bevisa att de är "nummer ett". De förstår inte Jesus mystiska ord om att "de första kommer att bli de sista, och de sista de första". Bloggen har tidigare diskuterat vad det kan tänkas betyda i relation till zodiakens sista tecken Fiskarna och dess omstart i det första, Väduren.

Naturligtvis kan man också påpeka att den här Penkas intellektuella analyser som varande Sol-Våg hämmas av att Venus är fallen i Jungfrun, just det tecken som ägnar så åt en fruktlös jakt på teknikaliteter och aldrig når det stadium där den ser helhetens tänkta funktion. I dagens it-fascistiska arbetssituation förunnas en systemarkitekt att tänka ut och skissera helheten, sedan får trälarna - Jungfrun - lösa de små teknikaliteterna.  (Platons techné - en låg slags kunskap nära knuten till Jordelementet och en pragmatisk mentalitet, se den digra uppsatsen i Stanforduniversitetets filosofiencyklopedi - nej, jag orkade inte heller läsa den.) 

Den här arbetsdelningen existerade knappast när jag visades några år inom IT-för-webben före millennieskiftet. Internet var ungt och alla var både sin egen arkitekt (övergripande designer) och kodskrivare. Det är senare den här delningen kommit till som ett led att "söndra och härska" och sänka lönerna för stora grupper människor genom att snitta ut lagom simpla uppgifter åt folket och lönesätta arbetet lågt. 

Så härskar Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och rovkapitalisterna över massan: genom att göra dem dummare från år till år, tills de inte längre är i närheten av "systemarkitektens" helhetsgrepp utan - likt Jungfrun - mer och mer bara ägnar sig åt sitt egenintresse. Det är därför bildning är något som Svenskt Näringsliv hatar i djupet av sin demoniska själ. Bildning ger nämligen en makt de söker monopolisera.

Hos Karl Penka ser man samma typ av diskriminering (mot raser) som bloggen redan noterat i det här tecknet, så skickligt på att plocka ut det ruttna äpplet ur korgen och "rädda skörden". Men den fallna Venus kombineras här olyckligt med den demoniska överdriftens Rahu (Drakhuvudet) och enligt det här sinnelagshoroskopet är Jungfrun dessutom genomrutten eftersom dess härskare Merkurius står i dödens Skorpion och närmast gradexakt mottar korruptionens strålar från den onda stjärnan Algol. Notera hur även Merkurius i Skorpionen via sin härskare Mars pekar mot den onda daimonen besatta av det ariska temat i tolfte huset.

Här således ett horoskop som bara bygger på Månen, ett horoskop vars livslängd är två dygn. Ändå ger det helt fenomenalt tydliga indikationer som man med lite grund att utgå från genast förstår för människosläktet (Tvillingarna, Vågen och Vattumannen) mer skada än nytta i sin sjukliga klassificeringsiver. Föga anade väl Karl Penka att det fanns ett himmelskt sätt att klassificera hans iver, ett som också har anspråk på att leverera den nakna sanningen om de levande varelserna och om de är på rätt väg eller har avvikit. (Ja, t.o.m. avvikarna är faktiskt på rätt väg enligt den gamle filosofen Herakleitos. Alla vandrar samma väg.)

Så vad är det för rötter den stockholmska inbilskheten egentligen har, när moderaterna i Stadshuset varje morgon kommer till kontoret och möts av flaggor som förkunnar för dem att de bor i "Skandinaviens huvudstad"? Är det ariska stormaktsdrömmar som förklarar vettvillingar som Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt - människor som inte är i närheten av de roller de försöker spela upp för det sovande folket.

Hanna Hellquist och förgrämda Vatten

Singer-songwritern Maria McKee (t.v.) och
kåsören och misantropen Hanna Hellquist (t.h.)

Det finns en sorts människor byter utseende på nästan varje foto som tas, det är som om de här individerna på något sätt har den lägre irrationella själen med dess ständigt skiftande tillstånd på utsidan  - som var de Vatten på utsidan istället för Jord (som sannerligen ger ett uttryckslöst pokeransikte eller en förmåga att frysa i poser som behagar fotografen/betraktaren).

Den roliga och minst sagt egna skribenten Hanna Hellquist är en sådan. Beroende på vilken bild man råkar på spänner hon över ett stort register. På vissa foton liknar hon en klassisk skönhet från stumfilmseran men i andra situationer ser hon ut som ett sårigt svart själshål. Faktiskt inte alls olik den en gång populära amerikanskan Maria McKee vars album delvis är så dystra att jag inte längre lyssnar på dem. Jag vet inte hur det gick sedan med McKee, hon halkade in i drogmissbruk...

Den påfallande släktskapen mellan de här kvinnorna - tillräcklig för en "look-alike"-märkning? - skulle jag vilja förklara med den fallna Månen i Skorpionen, psyket långt nere under isen eller i djupa och mörka stämningslägen. Hellquist verkar säker nog, här byter Månen inte tecken förrän strax före sju på kvällen. När McKee föddes däremot, färdades Månen snabbare och lämnar Skorpionen redan vid lunch. Men det är mörkret och drogerna som får mig att anta en Skorpion hellre än den hejfriska Skytten... Bloggen har ju hittat tecken på det klassiska mörkret som tillskrivs en fallen Måne i Skorpionen i testet av 161 mördares horoskop för några år sedan.

Fast man ser något som förbinder kvinnorna är det heller inte svårt att notera hur Maria McKee är ett starkt, "maskulint" Lejon medan svenskans soltecken är den sköra Kräftan - se vekheten hos landets statsminister, en uppenbart medioker variant av Kräftans eller Månens skiftande och protektionistiska natur...

För Hellquist, som är så självutlämnande i sina texter, blir Kräftans självbevarelsedrift något av ett mysterium. Till skillnad från Reinfeldt lindar hon inte in sig i härvor av lögner för att hålla sig fläckfri och skyddad från angrepp. Tvärtom verkar hon invitera till attack. Detta kan man bäst förstå genom att Solen - den aktiva väg man tar - förfogas av ett sinnelag, Skorpionen, som inte kunde vara mer olikt än Reinfeldts vilja att visa upp en perfekt och estetiserande yta via sin Måne i Vågen.

Den svarta men underhållande krönikören hämtar näring från sin egen kolsvart syndiga själ och hennes skrivare, Merkurius, är så välplacerad i sitt härskarläge i Tvillingarna att hon hittar orden för sitt sortiment av ågrens (alltid denna Vattnets bindning till de egna känslorna och problemen). 

Hon är en ofrivillig martyr - som Fiskarnas renande Vatten men utan att vilja bli renad - hon gjorde en serie där hon helt oförstående vandrade igenom ett antal kollektiva new age-verksamheter för andliga frigörelse - så typiskt Mån-Skorpionens, den förhärdade syndarens, stagnation i sitt tillstånd. Förklaringen till all smärta är förstås Mars placering i Jungfrun som en idealiserad position: istället för sexualitet orienterar sig denna Mars mot att vilja behärska världen in i minsta oviktiga detalj. Hon skriver om hur seriös hon är inför kunskaps- eller snarare faktarelaterade tidsfördriv som Trivial Pursuit i dagens DN-kåseri. (Jag har en känsla av att Hellquist fullständigt förväxlat faktakunskaper med bildning...)

På många sätt är hon arbetarklass som försöker vara och agera moderat lyckad likt Reinfeldts okunniga medelklassidioter, men faller till sist tillbaka och lovprisar vad hon tror är den helt obildade underklassens enda biljett till klassresa: duktighet och kompetens. Hur fel har hon inte i sin analys, men ganska begripligt utifrån kombinationen av ledande tecken, vilka alla försiggår i Jord och Vatten, elementen som verkar ha en närmast obetvinglig förmåga att dra ner människor i malplacerad seriositet och överdriven tilltro till synliga strukturer. 

Det här den här sorten som köper sig magnetiska armband eller hänger drömfångare på väggen för att värna mot onda makter, när det onda i själva verket sitter i Vattnet - den lägre själens tendens att falla ner och söka enklast tänkbara förklaringar - då ofta ren materialism eller tydliga och handgripliga orsaker. 

Det är symptomatiskt att Luftelementet i det här horoskopet "förbrukas" till själva informationsförmedlandet, medan den solära drivkraften inte ens bryr sig om att blicka uppåt och psyket är alltför hårt bundet av Jungfruns pragmatism och förmåga att handskas med ting och ord för att kunna besinna den större bilden. Men inom den intervall ödet ville se Hanna Hellquist verka, gör hon sin sak oöverträffat bra! För Skorpionen i första huset (även en månascendent) är Månen en verksam välgörare. 

Det kan verka motsägelsefullt givet dess "fallna" status, men det goda en framverkar är förstås just det Skorpionen hatar mest: förändring och död. Obeständighetens eller processens låga verklighetstyp tillintetgör sig själv på grund sin inneboende ovärdighet och frigör därmed själen så att den kan svara på högre signaler än de blott psykiska strömningarna. Tyvärr tecknas nu Hellquists andliga liv av Solen i Kräftan, så om man eliminerar sårigheten i den lägre själen, återstår just ingenting. Man får hoppas att skribenten förblir i sin andliga korruption riktigt länge - hon omvandlar ju stanken till lysande texter! 

Dock är inte Solen i Kräftan (i beroendeförhållande till Månen) sista ordet. Indisk astrologi söker istället själens trängtan i atma karaka. Och här är det naturligtvis Saturnus som är oslagbar genom att befinna sig i den trettionde och sista graden av ett tecken. Det kan man inte toppa! 

Men Saturnus i Lejonet vittnar nu om en ännu större komplexitet än vi just trodde att vi förstått oss på. För Saturnus är de döda andarnas planet och de formgivare som redan vår födelse bestämt vår livs- eller ödeslott. Saturnus är tidens herre och det immateriella andliga intellektet (vår höga, eviga och andliga natur) och som sådan faktiskt vår levande själs innehåll, det som ger själen form. I relation till den själ som lever loppan på Jorden eller på någon annan planet symboliserar Saturnus den del som aldrig manifesterar sig, det är Solen som tecknar dansaren. Saturnus och Solen är varandras antiteser, och där den ena verkar finns inte den andra. 

Vad Saturnus i Lejonet tecknar för en hel "subgeneration" (om cirka 2½ år) är således inget annat än just det jag inledde den här texten med: människor som mer eller mindre tydligt verkar bära själen och sin nervositet på utsidan - människor som i det yttre speglar de inre Principer eller platoniska former som passerar revy i respons på antingen själens slöa dumstirrande på andra människor (formerna reflekteras oändligt svagt genom yttre sinnesupplevelser) eller tydligt och distinkt när en människa har parkerat sina förståndsgåvor orienterade mot den osynliga andevärlden. Hellquists Måne i Vatten indikerar att hon parkerat sig i riktning mot världen och det är genom den - och de kvinnor hon i sin senaste krönika äcklas av - hon till sist ska lära sig något om sin egen korrumperade negativitet.

Saturnus, "själens form" i Solens tecken säger ungefär samma sak, hennes själsliga åtrå inför detta livet var att upptäcka hur andesjälen (Solen) degraderas när den sänker sig ner i Vattenelementet och därtill använder ett "fallet" psyke i Skorpionen som favoriserar Mars-Jungfruns egocentriska pyssel med rent materiella frågor. 

Se hur fascinerande horoskopet är: hon t.o.m. vägrar befatta sig med månascendentens elfte idealhus. Den mörka sidan är verkligen stark i den här och ett fysiskt horoskop (födelsetid) skulle troligen avslöja en långt gången vägran att förbinda sig med sin egen fysiska kropp (ascendenten). Men det här främlingskapet inför sitt kön och fysiska identitet kan således ses förespeglad redan på Månens nivå, innan Själen partikulariserats och tagit en individuell kropp. 

*****

Här är månkartan för Maria McKee, för den som vill fundera över hur ett Sol-Lejon kan bli så svart. Svaret är troligen: den sura och syndiga Skorpion-Månen vägrar hylla den inneboende livsanden.

Den sataniska axeln som drar hårt mot det enbart kroppsligt/materialistiska finns även hos amerikanskan och kanske kan den dumma utflykten i drogmissbruk kopplas till den falska lyckans Jupiter - vi ser Djävulen ljuga lögnaktiga ord från den orala Oxen som älskar att stoppa munnen full att tröstgodis!

Enligt Maria McKees månhoroskop är Solen visserligen en fantastiskt stark föreställning om att bli en stjärna och idol uppe i det publika och mäktiga tionde huset, men det är svärta som var bränsle även i hennes artistiska karriär. 

Problemen verkar utgå från det åttonde syndfulla och korrumperade huset där båda den sataniska axelns disponenter Mars och Venus gått samman i en "överlibidinös" konjunktion och dessutom tillsammans med den äregiriga och omåttliga demonen Rahu (Drakhuvudet). Här kan man tala om en libido som kanaliserats upp i det blått mentala - fast i ett "låst" hus. Tvångstankar eller t.o.m. föreställningar kan anas, och kanske behov av droger för att bryta upp just sådana själsligt stillastående mönster som får Hellquists författarskap att frodas.

På alla sätt och vis är Maria McKee den mer ambitiösa av de två, det är tydligt av planeternas placering. Men troligen är hon också den som kämpar med de större demonerna eftersom svenskans psyke baserar sig på en Mars som valt det mikroskopiska detaljperspektivet att ondgöra sig över. 

Läs hennes kåseri och känna den mysteriösa vagheten. Hon surar över den privilegierade övre medelklassens totala brist på faktakunskap i triviala ämnen - sådana som hon i nästa andetag berömmer sig själv för att hon utnyttjat på sin (klass?)resa. 

Någonstans här, börjar jag undra om de kåserier som innehåller så många fyndigheter i själva verket är en tragedi. Hellquist är totalt borttappad i de futtigheter hon ömsom lovprisar och ömsom tycks genomskåda.

I jämförelsen har Maria McKee en mer gynnsam grej på gång, som påminner om s-ekonomen Magdalena Anderssons horoskop: Hos båda kvinnorna står åttonde husets ägare frigjord från sitt eget mörker och verkar från det tionde publika huset. Där Hellquist tycks jobba med elfte husets ideala målsättningar, har Maria McKee en mer föreverkligad (10e) och offentlig plattform varifrån de kan diskutera den korruption de upplever i det åttonde. För s-politikerns handlar det om att återskapa en bättre rättvisa i samhället efter den själviska högerns härjningar under åtta år. 

Maria McKee har för sin del en hel del feministiskt att säga, men jag måste erkänna att jag inte hört skivorna på så många år och kan inte påminna mig några texter. Som jag minns det visar tredje plattan "Love is Sweet" (1996, ett säljfiasko som snart drogs in) prov på en verklig djuptänkare. Det var också på den skivan McKee visade vilken kapabel dirigent/arrangör hon hade i sitt Sol-Lejon, musiken är komplex och förtätad, drar ibland mot 70-talets progressiva rock - en tid då inte vår tids fördumning och enkla lösningar stod högt i kurs.

PS. Det är marknadskrafterna som vill människornas dumhet, och ju mer vi tappar förmågan till egen problemlösning dess fler områden som kan produktifieras. Senaste såg det bottennivån hittills: en nätsajt som erbjuder vårdkonsumenter att jämföra olika sjukmottagningar för att välja det bästa. Så detta är alltså rovkapitalismens moteld mot den allmänna insikten att högern totalt har raserat den svenska välfärden - en jävla klicka-och-beställ-sajt som vilken annan charterreseväljare som helst. Nu har Sverige sjunkit riktigt lågt.