De två stora stockholmstidningarna publicerar båda historien om smädesmyntet som hånar landets konung med bara en minuts mellanrum, runt 9.30. Tilltaget är förstås värt mer förakt än kungens möjliga egna snedsteg - jag menar, Sverige producerar ju nästan bara materialistiska girigbukar (och fler snattare än i något annat nordiskt land), så varför skulle en nobel eller kunglig själ frivilligt återfödas i dessa trakter?
Varför, med andra ord, smäda vad som ändå är ett typiskt nationaldrag: solkiga människor som surfar till otrohetssajter istället för att lära sig konsten att bli människa?
Astrologiskt är ögonblicket för nyheten fenomenalt, för när det är en händelse av magnitud, då visar konstarten prov på sin förmåga att den synliggöra Ödet. Se bara hur exakt Månen - ödets urtavlas sekundvisare - prefekt prickar in konungens egen Måne:
Den här konungen har som synes Månen i Väduren uppe i det tionde "officiella" huset, vilket är en bekymmersam position eftersom Månen också representerar det mest privata. Konungen upplever det helt klart som pressande att i ett land av byfånar och onda människor på det sätt bara en sekulär kultur kan framskapa - tvingas löpa gatlopp i det offentliga.
Horoskopet vittnar om ett riktigt plågat livsöde eftersom sinnelagets (Månens) disponent är olyckans Mars, och den är inte bara fallen i Kräftan, tecknet för privatlivets helgd, utan dessutom kopplat till konungens egen person (1a huset).
Efter det här jordelivet kommer den här själen inte att ha brottom att önska sig en mäktig position igen. Man kan bara spekulera i varför själen valde ett så fullständigt bakbundet liv som statschef för ett land där konungen berövats nästan alla befogenheter.
Vad gäller publiceringstiden i sig, är det fascinerande att exakt grad ETT av konungens tecken Lejonet stiger över Stockholms östra horisont då båda stockholmstidningarna släpper nyheten. Den numerologiska signifikansen av talet 1 behöver knappast kommenteras, eller att Lejonet är Solens (nr 1) tecken och att Mars representerar skändliga attacker mot någons individualitet.
Vad som gör mig lite nyfiken är om antikens onda stjärna Algol faktiskt är med på ett hör här. Konungens Venus (mätressens symbol) står ännu under påverkan av en märklig anhopning planeter i tiden vari också Satans huvud (Algol) ingår. Och denna klump av planeter passerat Den Onde i Oxens fot synes ha stimulerat just den känsliga sidan hos Venus: hennes horaktiga tendenser, hennes naturliga instinkt att vilja associera sig med allt som skänker välmående och njutning.
Det är värt att notera att dem födda med Kräftan stigande i öster - det komfort- och njutningssökande tecknet - alla har ett potentiellt problem med Venus. Enligt indiskt synsätt förvandlas den till "verksam illgärningsman". Och det är ju exakt denna akilleshäl smädesmyntet lyfter fram.
När det gäller ödets stora penseldrag är det Saturnus man ska hålla reda på. Här finner man att den sedan några månader gått retrograd och backat ur rättrådiga Vågen dit den nådde runt årsskiftet. Saturnus tynger nu återigen Jungfruns tecken och i synnerhet konungen, som föddes med trevnadens Jupiter nästan exakt där nu den kalla och onda Saturnus befinner sig.
Därmed kommer Saturnus återigen att attackera konungens medfödda Saturnus genom sin "indiska" 270-gradersaspekt (västastrologer skulle istället kalla det en sinister kvadratur, men i indisk astrologi anses inte planeter kunna vända sig om och titta åt vänster). Det är inte oviktigt att konungens medfödda Saturnus ligger i 12e huset, som i indisk tradition bl.a. kallas "sängkammarens hemliga nöjen"!
Därmed kommer Saturnus återigen att attackera konungens medfödda Saturnus genom sin "indiska" 270-gradersaspekt (västastrologer skulle istället kalla det en sinister kvadratur, men i indisk astrologi anses inte planeter kunna vända sig om och titta åt vänster). Det är inte oviktigt att konungens medfödda Saturnus ligger i 12e huset, som i indisk tradition bl.a. kallas "sängkammarens hemliga nöjen"!
Här ser man hur Saturnus har förmågan att ta precis all livsglädje ur ett liv. Att den här saturnustransiten koinciderar med ett så sällsynt vulgärt övergrepp mot konungens person, antyder att hans medfödda Jupiter i sig var en svag punkt i horoskopet. När framgångsplaneten Jupiter inte fungerar normalt kommer den inte att bidra med något gott alls i livsödet utan bara spruckna bubblor och andra nidbilder av det Jupiter i grunden står för.
I västastrologi skulle man börja tala en Jupiter i 28 grader som att den läcker in sitt inflytande från slutet av tredje huset i det fjärde, men indisk astrologi drar i allmänhet distinkta linjer. Det är antingen en symbol eller en annan, inte någon ohelig allians av båda. Konungen föddes alltså med den jovialiska och framgångsskapande Jupiter i sitt tredje hus för kommunikation.
Och som dyslektiker och inte alls värst slängd i käften får man återigen en känsla av att denna Jupiter helt enkelt inte gör sitt jobb. Bekräftar då den indiska traditionen att Jupiter i tredje i Jungfrun är en vek placering?
I väst är redan Jungfrun en klen placering för Jupiter som ju härskar över opposita Fiskarna, där den hämningslöst ger upp på det sätt som bara Fiskarna kan hänge sig. Jupiters expansiva tendens att ge sig hän, går i baklås i Jungfrun, tecknet som är mer "om sig och kring sig" än kanske något annat i zodiaken. Denna brist på den jovialiska Jupiters spontanitet är påfallande i konungens fall och den tycks verkligen ta sig vägen genom hans intellekt och kommunikationsförmåga. Är det en sjuklig självmedvetenhet som förorsakar dyslektiska problem?
Är dyslexi i själva verket en så djupt sittande egocentricitet att individen inte längre klarar att distansera sig från text och därmed blir blind för båda ordens stavning men dessutom de tankemönster som föregår själva arbetet med att plita ner tankarna? Västerlandets bisarra så kallade vetenskap tror just nu att allt kan förklaras i termer av kemi, men morgondagen kommer att se oss som en sjuk generation som trodde att man kunde eliminera själen och psyket från ekvationen... Vad materialisten mäter och sedan analyserar i termer av biokemiska processer är bara en skugga av de Verkliga Skeendena som föregår det eko den materiella verklighetsnivån är.
Konungens Jupiter är tekniskt sett både en naturlig välgörare och en verksam dito. Den äger tillfälligen horoskopets bästa hus, det nionde för förutsättningslös upptäckarlusta, samvete och filosofi. Här går förstås upptäckarlustan i Vattenelements tecken, vilket i sig indikerar den vegetativa själens reflektioner eller avbilder av en logiskt föregående realitet. Konungen söker ärligt i sitt liv, men genom skuggornas rike. Och jag menar att man märker av Jupiters detriment i Jungfrun, fast indisk astrologi inte gör något nummer av den här typen av placering.
Och vad händer då när också Jupiters disponent Merkurius är klent placerad, "fallen" i jupiteriska Fiskarna. Vi får en ömsesidig reception mellan två försvagade planeter. Nu börjar kommunikationsproblemen verkligen märkas!
Trots att Jupiter vill så väl, är planeten involverad i en större härva som inte ser helt välsmord ut. Det är uppenbart så att Jupiters tendens att söka nya emotionellt tillfredsställande upplevelser, att bryta ny niondehusmark, har haft ett pris som nu präglats eller förevigats som en 1-krona.
Sådan är Saturnus - formgivaren eller mallen. När Saturnus i transit passerar över konungens medfödda utforskningsplanet, objektifierar Saturnus Jupiters intresse för Jungfrun, oskulden eller mätressen. (I det säkert föga populära inlägget "Är glamourmodellen dagens sköka" visade jag att flickor med Solen eller Månen i Jungfrun i högre grad än med de flesta andra zodiaksymbolerna rusade åstad och kastade sina kläder för småpengar - en tydlig bekräftelse på att det här Jordtecknet instrumentaliserar den materiella naturen, prostitituerar den och sig själva.)
PS. Kärleksgudinnan Venus "fall" i Jungfruns tecken har väl aldrig setts tydligare än i drottning Elisabet den första av England, "Jungfrudrottningen" som horade runt å det grövsta med adelsmännen, men såg till att sprida exakt motsatt officiella bild.
Horoskopet enligt den korrekta sideriska zodiaken är närmast fånigt övertydligt i drottningens fall: i makten och det falska anseendets tionde hus: Solen, Venus och den tvetungade kommunikationens Merkurius i Jungfrun. En hemsk människa, men där England fortfar att sprida en falsk historisk bild då drottningen är mer lukrativ än någonsin för underhållningsbranschen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar