Stötte på en intressant artikel på nätet i vilken författaren noterar korrelationen av Saturnus med skaparguden Brahma i en gammal astrologisk urkund.
Tankarna påminner distinkt om mina tidigare resonemang om Saturnus som Platons Demiourgos som kontemplerar formerna i Idévärlden och sedan vänder sig in mot vårt begränsade kosmos och formar allt däri i tiden, men ofullständigt och utan varaktighet. Saturnus blir därför också Döden som skördar allt som löpt sitt lopp. (Jfr. Platons distinktion mellan den sanna existensens värld och det overkliga vardande/tillblivelse levande varelser upplever i tidsströmmen.)
Läs nätartikeln och se hur nära nog identiskt författaren beskriver Saturnus - Skaparen - som en avgränsare av den fullhet som är Gud själv! Resonemangen (det finns flera upprepningar) på den här bloggen kan vara svåra att hitta tillbaka till, men återfinns i koncis form på sidorna 284-f.f. i min bok The Zodiac Rules.
Källan bakom allt denna "sekundära" Gud, snarast en censurmyndighet som portionerar ut evigheten i tidsströmmen (Saturnus som Kronos), är förstås Platons dialog Timaeus. Demiurgen nämns för första gången vid position 28a (alla seriösa editioner använder en sedan länge standardiserad sektionering av samtliga dialoger).
Hönan eller ägget? Det mesta pekar idag på att "redan de gamla grekerna" fick allt sitt tankegods från utlandet, bland annat Indien. Platons världsskapare och hela hans idealistiska filosofi med kroppslösa andesjälar är med all sannolikhet ett inlån från i första hand Pytagoras om vilken det i sin tur berättas att han hade rest vida i världen och kanhända hittat t.ex. själavandringsläran i Indien.
Vad nätartikeln innebär för den här bloggen är en oberoende bekräftelse av min korrelation av Saturnus med Platons världsskapare. Artikeln påminner också om att Saturnus är bäraren av vår dåliga karma - den primära anledningen av vi återföds till jorden om och om igen - och att det därför blir begripligt att t.ex. Egyptens gnostiker, som blandade Platon och judendomen så det stod härliga till, betraktade Saturnus som i princip Djävulen själv eller med Jesus beteckning, som "denna världens herre". (Det är möjligt att Jesus avsåg någon demon, men det finns distinkt antikosmiska tendenser i hans tankar, som om han rest lite för mycket i världen under sina "förlorade år" och lagt sig till med rätt ojudiska tankar...)
Lämnar man det kosmiska perspektivet blir Saturnus t.ex. den onda Arbetsgivaren som håller trälarna fångna - sådan gestaltar sig den värld man serveras vid återfödelsen sedan den egna själen degraderat sig och maximalt snärjts i världslighetens nät. Man sliter häcken av sig och någon annan skördar all sötma! Istället för att förstå rötan i vårt samhällssystem har svenskarna valt att bli ett oärligt och fifflande folk som söker kapa åt sig fördelar i smyg - se korruptionen (kartellbildningarna) inom handeln och patetiska försök att förlänga tjänsteresan ett par dagar extra på skattebetalarnas bekostnad.
Det är oklart hur straffet blir för en vandel av det här slaget. Ett är säkert: ett folk som sjunkit ner till svenskarnas avpolitiserade nivå av banal materialism kommer inte att meritera sig för ytterligare en återfödelse i ett rikt land!
Se åter horoskopet för Svenskt Näringsliv, i vilket "denna världens herre" typiskt nog tronar uppe i det 10e maktfullkomliga huset som en såväl naturlig som verksam illgörare och förtrycker hushållen på ett aggressionshämmade sätt i 4e huset för privat tillfredsställelse med livet. Ilskan hos undersåtarna är maximal i kartan för den nya och ännu ondare version av det som förr hette Svenska Arbetsgivarföreningen!
Åren som gått sedan namnbytet har bekräftat vilken hög med skitar som slutit sig samman. De 2.000 år gamla gnostiska texterna återkommer mer än en gång till Världshärskarens blindhet och arrogans - den Värdelöse tror faktiskt han är någon och saknar helt den vishet och det omdöme som kommer den till del som förankrat sig i det övernaturliga och har evighetens perspektiv på sitt timliga framträdande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar