DN:s Björn Wiman Att vara borgerlig tröttar själen |
I västastrologins förenklade former kallas Vågen ofta ytlig och lat och beskrivs som en som söker sitta på alla stolar samtidigt. Sådana omdömen kommer från astrologer utan intellektuell kapacitet, mer än troligt från inskränkta formalister med en bokstavstroende antingen/eller-läggning - jag är frestad att peka på den sär....skiljande Jungfrun och det jordbundna Merkurius-intellektet här.
I själva verket kan Vågens vacklande bäst förklaras med att den arbetar MER på det intellektuella planet än dessa små sorteringsmentaliteter som likt barn prövar om det fyrkantiga klossen passar i leksakens trekantiga utsnitt och klagar när den inte gör det. Luftelementet spelar över ett så mycket större område än de prefabricerade föremål och sakförhållanden som i synnerhet Jordelementet begränsas i sitt tänkande av. Anden är fri, materien är ofri. Vågen arbetar med både synliga och osynliga faktorer och just därför att den kan ta hänsyn till det inte för alla uppenbara kan den framstå som lite uddlöst diplomatisk. Den hittar försonande drag överallt eftersom den just drivs av Venus, anpassningens princip.
I Dagens Nyheter skriver en Björn Wiman alldagliga medelklassbetraktelser (han låter lika vag och "normal" som Per Schlingmann i SvD - en hygglig trädgårdsgrillande svensk men där det senare fallet är en falsk mask eftersom han går dem vars intressen inte sammanfaller med varken under- eller medelklassen). Jag hade verkligen inte mycket till övers för Wimmans villaträdgårdsposition i "Har DN skaffat en korkad kulturchef?" från november 2010 eller i "Ringhet förnekar sig aldrig" året därpå.
Men nu verkar något ha hänt. Nästan ångerfullt medger Wiman om Timbuktu och hiphop-kulturen att den: "fyller uppenbarligen ett tomrum på engagerande berättelser om ett nytt samhälle". Ska man vara petig är ett "tomrum på" en märklig tankefigur, för om tanken är tänkt ska det till ett Satans barn att sedan negativt förneka det redan tänkta! En frisk tänkare hade istället sagt att hiphop fyller det behov av berättelser om ett nytt samhälle som länge saknats i det här landet.
Varför tänker Wiman bakvänt? (Här måste man dock inflika att han ändå, till skillnad från den typiska moderaten, uppsnappat att något grundläggande fel uppstått "där utanför" den egna medelklassidyllen och dess "berättelse".)
Låt oss återvända till en märkligt blek årgång av Vågens tecken, symbolen för den sociala instinkten, viljan att associera sig och leva i endräkt med sin nästa.
En otacksam karta över hela dygnet att gripa sig an - sinnelagets Måne, det närmast man kan komma personen, byter tecken redan några timmar efter lunch. Men eftersom Wiman är borgerlighetens designerade megafon tycks en Måne med "megafonprincipen" Drakhuvudet i svenska folkets soltecken Vattumannen stämma bra!
DN är dessutom landets största dagstidning och Drakhuvudet indikerar ju i indisk tradition ambitionen av förhävelsens typ (hybris som senare kommer att straffa sig när Draksvansen skärs av från den hunger som gav hela drakkroppen dess direktiv).
Om vi tänker oss att Månen står i Vattumannen, inser man direkt att årgång 1969 inte kan bjuda på den optimala versionen av det samhällstillvända och synnerligen avancerade tecknet. Härskaren Saturnus är nämligen fallen ner i egocentrismens Vädur. Väduren är naturligtvis inte en mer ond symbol (och grundprincip) än någon annan, men det enskilda egoperspektivet saknar per definition den samlade vishet som Vattumannen representerar. Det här wimanska sinnet skulle kunna beskrivas som en oerhört framgångskåt egoist men ändå placerad i Vattumannens hägn.
DN:s så kallade kulturchef är bara en vanlig svensk som vill hitta sin särart i det kollektiva gråa, i det "gamla tråkiga sosse-Sverige" som högern brukar skriva sin myt eftersom INGEN till höger är en gammal och vis själ utan små och ofärdiga varelser som tror verkligheten kan skyllas på ett "dumt parti" när det egentligen är den egna fattigdomen man ser omkring sig men anklagar någon annan för. (Vad gör detta den är bloggaren till - med så oerhört mycket invändningar mot allt och alla !!!)
Jag har aldrig sett någon astrologisk motivation av disponentkedjan som då och då har testats på den här bloggen. Men den finns logiskt där som en latent berättelse i berättelsen och i Wimans karta är det en fascinerande berättelse som kan trådas upp utifrån den missanpassade gruppmänniska som vill bli en "någon" (Saturnus i Väduren kan anses vara en allvarlig regression jämfört med det sinne i Vattumannen som Gränsdragaren förfogar över).
I Wimans fall löper denna disponentkedja som utritat med gråa pilar - låt oss börja i det förnuftsbaserade, saturniska sinnet och gå allt djupare:
Månen i Vattumannen
< Saturnus i Väduren
< Mars i Skytten
< Jupiter i Jungfrun
Med Jungfrun tar kedjan slut eftersom det är Merkurius i sitt hemmatecken som förfogar över Jungfrun.
Och givet vår hypotetiska sinnelagsascendent i Vattumannen har vi nu hittat förklaringen till varför Wiman inte låter som en normal människa född i soltecknet Vågen. En Sol i Vågen arbetar aktivt för jämlikhet mellan människor om den har en Måne vid sin sida som den kan bolla med. Månen i Luft verkar i förstone som en perfekt sparringpartner och själv Våg blir jag lika bedrövad varje gång jag hittar en födelse i Vågen på den politiska högern, på själviskhetens sida och den destruktiva världsbild som bygger på tankar om ekonomiska tillväxtmodeller. Tillväxt och vinst - så tänker den mer primitiva principen Jungfrun som nu Vågen har tagit ett distinkt steg förbi!
Men här ser vi hur Wimans Våg ännu inte är mogen att bli en socialt kompetent människa, Solen i Vågen är en tjuvstart. Varken Månen vill spela pingpong på med den här Solen, för sinnet havererar ner i vädurisk egocentricitet (Vågens raka motpol) och inte ens Solens egen disponent är med på tanken om nolltillväxt och ett lyckorike mellan alla människor - Venus är "fallen" i antisociala och vinsthungrande Jungfrun!
Men här är då slutklämmen: det finns en gräns för hur lågt en själ på Jorden kan degradera sig. Lägre än det åttonde dödshuset (döden är syndens lön) kan ingen falla! Själv i föreställningen reinkarnerad jude (bland många andra tillfälliga identiteter) har jag fallit för analogin mellan åttonde huset och den gömma, genizah, där judarna vördnadsfullt placerade sina utnötta bokrullar att i egen tid förmultna - bokbränning var en helt otänkbar blasfemi för den här kulturen.
(Så inte för SvD:s egendomliga ledarskribent Per Gudmundson - att den mannen tillåts fortsätta i sitt arbete säger en del om den totala indifferens som präglar Rovkapitalet - här i formen av nyrika norska ägaren Schibsted.)
Det åttonde är ett "inspärrat hus" och indikerar en process eller en rörelse som brutits. Här skördas negativt karma precis som själen skördar god lycka i det femte huset. Den hellenistiska astrologin, som var början på västerlandets astrologi, tycks ha tappat bort rejäla stycken kunskap när stjärntydarkonsten och den åtföljande filosofin nådde dem från österlandet. Redan Ptolemaios på 200-talet hänvisar diffust till "gamla mästare" från vilka den grekiskspråkiga, kultiverade Medelhavsvärlden fått astrologin. Berossos är en tidig babylonisk "missionär" som blivit sinnebilden för kunskapen från Öst. Säkert fanns det många fler.
Judarna hade redan mött den babyloniska astrologin via sin babyloniska fångenskap under 500-talet fvt. Även om det första kända personhoroskopet hittats i Babylon och kommer från slutet av 400-talet fvt, är jag övertygad om att de knappa 30 horoskop som hittats har en förhistoria. Hur mycket äldre personhoroskopet är, kan man bara spekulera om.
Uppenbarligen är den hinduiska astrologins koppling mellan god karma och det femte (Sol-) huset samma tanke som sedan dyker upp i den hellenistiska astrologin där femte templet kallas agathon tyche, "goda ödet" eller "tursamheten". Vad västerlandet redan sjabblat bort i detta stadium är skälet till att vissa har god lycka med sig: hinduerna hävdar att det är den individuella själens medhavda färdkost in i sitt nya jordeliv!
Björn Wimans sinnelag är således fast rotat i det åttonde huset där dålig karma (äntligen) bryts och läggs i soprummet att värka ut i sin egen tid. Det är därför Wiman inte klarar att mer än defensivt medge att Kartellens och Timbuktus hårdföra text fyller ett "tomrum" i det svenska klimatet. Det här "tomrummet" är Björn Wimans egen gråzon, detta mörka åttonde soprum som avslöjar hur långt efter normal sociala instinkt han är. Den här själen har levt själviskt och privatistiskt en gång tidigare. Det går nämligen inte att bryta mot de kosmiska morallagarna mer än i ett liv förrän man tappar "flytet". Goda gärningar lever däremot vidare och blir till en gräddfil, andligt, intellektuellt och t.o.m. materiellt. (Däremot tror jag man gå ner sig rejält i hjulspåren men för varje felorienterad jordeliv kommer det att börja gnissla allt värre.)
Att Wiman alls kan sträcka sig så långt som han gör, skulle jag vilja förklara med Solen i Vågen. Detta är dock hans primära livsuppdrag: att förstå vad harmoni och balans mellan människor handlar om. I det sökande har den här bloggen på astrologins principiella plan noterat ett smutsigt bagage, men naturligtvis utan att kunna säga var och när Wiman betedde sig som Carl Bildt med flera gör i detta liv - korrupt och med blod på sina händer berikar sig själva medan de spelar ett helt annat spel för gallerierna.
Björn Wiman skulle kunna ha varit en annan tids motsvarighet till den onde Rovkapitalisten som nu börjat drabbas av samvetsnöd eftersom något gott alltid måste följa en individ ända ner i jordkroppen, även om detta goda bara yttrar sig som ångest eller depression - signaler i Vattenelementet på att det är något fel på det liv man lever och de tankar man tänker.
Att en människa utan en enda placering i Vatten också kan ha ångest och att någon utan Luft i horoskop faktiskt kan tänka (!), påminner om att astrologin är en kartritning men utan samma (falska) anspråk på att representera verkligheten som t.ex. biologer, som (har jag förstått) verkligen tror det är verkligheten de avtäcker via sina mikroskop.
Vem som helst från en äldre värld skulle kunna korrigera dem på den punkten. Det är bara ett sken de ser, ett fenomen konstruerat utifrån deras och majoritetens position i en värld så öppen att de flesta skulle bli sinnessjuka om de vågade smaka på den verkliga innebörden i ordet "frihet" och "valfrihet". Små kälkborgare är inte av rätt virke så de begränsar sig själva och andra och smutsar världen med sin materialistiska frihet att "slava i ekorrhjulet för att sedan konsumera sig tills de dör". Den här extremt korrupta verklighetsberättelsen kommer, som bloggens läsare förstått, från Jordelementet. "Ett hederligt arbete" är något som de allra mest ohederliga själarna har att lära sig.
Ingen föds med mer Jord i horoskopet än nödvändigt för den själens fortsatta skolning! Undertecknad delar med artisten Madonna en total brist på placeringar i Jord, men där sångerskan och direktören är megarik släpar sig den här bloggaren och akademikern fram under fattigdomsgränsen (tack vare svensk åldersdiskriminering och högerns "arbetslinje"), men detta är i själva verket en dold välsignelse och ett uttryck för hans massiva horoskopbetoning på det goda karmats femte hus. Jag menar, vem i Sverige skulle förmå höja sitt sinne och börja se klart med mindre det borgerliga produktions- och konsumtionssystemet stöter ut en människa?
Att astrologin är en kartritning påminns man om av horoskopet för Dalai Lama, som anses vara en befriad själ som frivilligt återvänder till det tibetanska folket gång på gång. Han har en av de sju klassiska planeterna placerade i Jordelementet, olycksplaneten Mars i avskildhetens Jungfru i fjärde huset för det privata, egna hemmet. Det här skulle man kunna tolka som att hans hem, Tibet, togs av kineserna och att laman sedan dess varit en folkledare i exil.
Man kan kontrastera DN-borgarens förvisso hypotetiska månhoroskop med Dalai Lamas faktiska horoskop och se hur den ena tyngs av själviskhet och privatism i åttonde ångesthuset och jämföra med den andliga ledarens fina femte hus för gott karma: Jupiter (filosofi, religion och samvete) i den sociala godhetens tecken Vågen och därtill en Våg vars härskare Venus ligger i gradexakt rät linje med kungamakaren Regulus i huset för buddhi - intellektet, ett av flera sätt att beskriva människans högre, rationella själ.
Lamans födelsetid kommer från anhöriga vad gäller födelsen nästan exakt vid soluppgången kan ju en tvivlare säga att något annat knappast var att räkna med. De munkar som letade efter reinkarnationen av denna bodhisattva hade givetvis vissa riktlinjer som styrde deras sökande.
Sanskritbegreppet bodhisattva blir extra pregnant i samband med det här horoskopet. Sattva guna är "den lätta materiella kvaliteten" i universum, varelse vävda av detta stoff svävar lite ovanför de som tyngs så hårt att de t.o.m. under kreaturet Oxens tecken har fått sina styva nackar nedböjda och bara stirrar på det materiella underlaget. (Judiska skrifter talar i kod om människor med den "nedåtstämda blicken"). Dalai Lama föds med exakt motsatt ascendent.
Oxen i öster placerar t.o.m. själen i fientligt förhållande till ascendenthärskaren Venus - att identifiera sig med sin egen materiella kropp är det största misstag en själ på Jorden kan göra!
(Just därför pumpas västerlänningarna fulla med reklam som handlar om att orientera dem maximalt mot inskränkt egenvård, schampon, deodoranter och hudcremer - Satan söker fjättra mänsklighetens tankeförmåga maximalt genom mat och dryck och egenvård - och ständigt nya köp av årstidens föreskrivna modeplagg.)
När Tvillingarna stiger i öster blir istället Venus en tillgång eftersom ascendenten anger att grundattityden nu är kroppslös eller andlig Luft. Själarna fröjdas i kommunikationen "på människors vis" med varandra!
Med begränsade egna erfarenheter har jag bara mött ett graverande undantag från det remarkabla frihetsbudskap som soluppgången i Tvillingarna verkar symbolisera och det var fallet där Venus befinner sig i Kräftans tecken (i andra Ox-huset för pengar och mat och dryck). Det är en vänlig men intellektuellt sorgligt begränsad moderat, ett offer för hela den falska världsbild som säger att folk i förorterna får skylla sig själva för att de inte kämpar hårt nog och: "fan dem om de närmar sig mitt fina kvarter med sina brandbomber!"
Högerns livslögn - Björn Wimans gamla berättelse - skulle vara aningen mer acceptabel om det fanns en filosofisk religion i botten, en lära om handlingar och deras konsekvenser över evigheten (karma) till exempel. (Alla folkslag har den utom de avskurna sekulära västerlänningarna!)
Men som det är har vi att göra med otänkande imbeciller som i blind fruktan söker bevara privilegier de tillkämpat sig på andras bekostnad utan att ens förstå varför de spelar detta skamligt låga spel.
En soluppgång i Tvillingarna rimmar perfekt med det indiska begreppet bodhisattva eftersom Sattva är en lätt och medveten kvalitet där Tamas är en tung, visserligen kroppslig kvalitet som är förtroendeingivande för andra som också befinner sig under Omedvetenhetens mörka inflytande. Göran Hägglund, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt TER SIG förtroendeingivande ut i kraft av sina storkors i mörkrets kvalitet Tamas, men bara för dem som är för tröga för att orka analysera den dimridåer dessa män producerar.
Jag Fas 3:ar som webbmaster för en egenföretagare med storkorset i Tamas och mer tummande på sanningen i syfte att kränga varor har jag aldrig mött. Människan saknar faktiskt moralisk kompass. Jag säger inte att alla storkors i Tamas är likadana, men nog är det ett okunskapens kors att bära. Jag tror att dessa människor accepterar mer myter och livslögner än rent sattviska varelser, men holländske invandrarhataren Geert Wilders med sitt storkors i Sattva visar att även medvetenhet kan användas för att sprida mindre hedervärda åsikter.
En intressant detalj från Wikipedia-artikeln om bodhisattva är att "sattva" i den här ordsammansättningen har bibetydelsen "existens" eller "genuint vara" - exakt samma tanke som möter i nyplatonismen och Plotinus filosofiska idealism. Det är det odödliga intellektet som är det verkligt existerande, alla försök att reducera människan till ett biologiskt djur reducerar människan till en skuggexistens, missar målet och producerar dålig karma för den som sprider den naturalistiska dyngan.
Här anas den kollektiva västerländska karman (gärningen) i dess gudsförnekelse - genom att som Reinfeldt kräva att människorna ska bete sig som djur och kämpa för sin överlevnad kommer västledarna att få betala svårt genom att degraderas till djurriket i sitt nästa liv. Luftelementets tre tecken betecknar den varaktiga rationella själen i tre slags subtilt materiella lägen.
Lägst har Vattumannen fallit som är ett tamasiskt, mörkt tecken. Vågen är i passionens eller Rajas våld, och oscillerar mellan kunskap och okunskap. Kunskap och därmed frihet tillhör bara Tvillingarna som är Luft i dess sattviska tillstånd. Notera att Tvillingarna därmed också är fria från inte bara Vågens parrelation och sociala kontrakt, tecknet står även fri i förhållande till Vattumannen som arten Människa, summan av alla mänskliga individer och fri från alla de mentala modeller som Vattumannen betecknar.
Det finns en logik i detta, för det är Tvillingarnas härskare Merkurius som är ängeln eller budbäraren. Buddhi, intellektet, har en distinkt släktskap med Purusha eller den Gud som är immanent i skapelsen - och det är Människan (Vattumannen) som är Guds avbild eller fenomen i tid och rum. Men uppenbarligen representerar Tvillingarna och Merkurius förmågan att upplösa sig från alla fasta förhållanden och spikade sanningar och söka vidare.
Merkurius, intellektet, är den fria viljan på det mänskliga planet, vilket t.ex. inte Saturnus (Vattumannen, Kristuskroppen) är. Denna värld måste gå under så att Vattumannen, intill sista medlem, kan gå vidare. Tvillingarna har en aspekt som redan gått bortom detta lagbundna system - eller kommer till vår värld från vad som från det världsliga perspektivet är en icke kartlagd domän.
Det andra ledet i bodhisattva är naturligtvis hinduernas namn på Merkurius: Buddhi (upplysning, intellekt), och det är här den här bloggen tillfälligtvis kört fast. För Buddhi är också en synonym för Purusha, den immanenta Guden. Det här komplicerar det astrologiska schemat eftersom den sjunde himmelen Saturnus, all makt och världsomfattande gränsdragning till trots, ändå är en "mindre" planet än den lilla Merkurius som astronomiskt ses ila runt Solen.
Solen och Saturnus är varandras fiender enligt hinduerna. Saturnus drar en gräns som Solen betackar sig för. Merkurius är skottspolen, fordonet eller skytteln som kilar mellan båda ytterligheterna, och av beteckningen bodhi (upplysning) att döma, inte knuten till någon av ytterligheterna.
Är det därför Jesus kryptiska ord att Människosonen, till skillnad från rävar i lyan och fåglar i boet, inte har någon fast plats att vila sitt huvud? "Människosonen" antyder den judiska tanken om en Ursprunglig människa, Adam Kadmon, vilken torde vara mänsklighetens urtyp eller urfader astrologin tecknar som Vattumannen. "Människans söner/barn" blir därmed mänskligheten, alla dessa tillfälliga förkroppsliganden på planeten Jorden av en högre och en evig princip.
Jesus uttalande påminner då mer om Merkurius/Hermes - en absolut fri agent - som inte hör hemma någonstans i det kosmiska schemat men som på planeten Jorden måste och också "upphöjs" ur sin fångenskap i kroppen. Och Merkurius (den rationella själen) "upphöjs" i Jungfruns tecken.
Den här högre aspekten av Jungfrun har kommit i skymundan på bloggen eftersom det snart visade sig att den "smarthet" som merkuriska Jungfrun tycks bära på, drar mot kriminalitet och själviskhet. Kanske planeternas "upphöjda" tecken (t.ex. Saturnus upphöjd i Vågen) bara ett löfte om att, ska de ske, är detta det bästa stället att vakna upp till medvetenhet (Merkurius) eller till insikt om sin själs form (Saturnus)?
I sin exil illustrerar Dalai Lama händelsevis bokstavligen Jesus tanke om att människosläktet ("Människosonen", arketypmänniskans avkomma) inte har någon plats att vila sitt huvud. Rävar och fåglar tillhör den här planeten och har sina hem här (lyor och reden) men Människan är ett annat väsen och hon har fallit ner.
Med tanke på hur variabel Merkurius är, kanske här ändå är en berättelse om den eviga själen (Solen) och dess antagande av en yttre form (Saturnus). Gud bortom världen låter sig i denna värld ses som ljuspunkten i centrum. Dalai Lama föds i soluppgången och budbäraren eller ordet från Gud är hos Gud, dvs. delar Tvillingarnas tecken med Solen. Budskapet är således underordnat Solens eget väsen.
Soluppgången med Merkurius och båda i Tvillingarna är uppenbarligen ett idealiserat omen om en bodhisattva! Men tydligen krävde de munkar som ledade efter ett gossebarn som var den reinkarnerade laman ytterligare indikationer i tiden. Och här tror jag att beskyddaren Jupiter i det goda karmas femte hus är ett viktigt omen om än inte lika viktigt som Saturnus i det dharmiska nionde huset!
Den individuella frihetens Jupiter i den individuella själens femte hus är nämligen en verksam illgörare. Och i hela konceptet bodhisattva ingår att dessa nobla själar väljer bort sin möjlighet att enskilt berika sig eftersom de känner kopplingen till hela mänskligheten. De återvänder till världen fast de inte behöver det, för att hjälpa till att dra lasset mot en högre kollektiv medvetenheten. Och här är Dalai Lamas Saturnus i härskarläge i Vattumannen (Människan!) i nionde gudshuset en fantastisk symbol. Återvänd sedan till den själviska skithögen Fredrik Reinfeldts horoskop och begrunda den kartan. Den illustrerar en råtta och Dalai Lama är i sanning en gud i jämförelsen med den man svenskarna valde som sin ledare!
På den skalan mellan maximal mänsklig godhet och en gemen och empatistörd själviskhet placerar sig Björn Wiman i den skuggiga gråzon som åttonde huset tecknar. Själviskheten (Jungfrun) vill fortsätta driva sitt eget spel, men åttonde huset tecknar att sinnet inte vill spela med. Det är ett svårt kluvet själsliv, men redan en placering i det åttonde huset visar att det goda har börjat vakna till liv. För det som läggs att tyna bort i åttonde indikerar - med den judiska genizah-analogin - att de heliga skriftlärda redan börjat använda en ny fräsch avskrift av den heliga texten. Någonstans, i något liv, lever redan NÄSTA Björn Wiman och gör där en helt annan och mycket bättre insats för sitt folk. Kanske som en medlem i Kartellen.
*****
Tillägg
Bland de frågetecken som uppstår under försöken att harmoniera olika doktriner, är förstås denna bestickande: hur kan Vattumannen (och dess härskare Saturnus) vara tamasisk (mörk, omedveten) om det samtidigt är en bild av Gud, immanent i denna världen, av mänskligheten som guds spegelbild.
Frågan besvara sig själv. Se det ofattbara mörker den här arten sprider omkring sig! Denna Gud i världen är en fallen själ, en sovande Gud som är omedveten om sin högre natur. Tankens konceptioner och mänsklighetens tendens att rita luftslott är det lägsta tillståndet man kan falla till med mindre man helt kapitulerar och lever som ett djur, för sina kortsiktiga instinkter.
Astrologin är ett av dessa luftslott eller skrivbordskonstruktioner men är intressant nog konstruerad med en eller flera öppningar ut ur sitt eget system! En öppning går via den högre Venus, Venus i Vågens Luft, och den rena himmelska själens attraktion till det påbud som kommer från ännu högre höjd med budbäraren Merkurius. Fastän själv essentiellt rajasisk (pga. sin eviga skytteltrafik mellan alla ytterligheter?), har Merkurius/Hermes en släktskap med den rajasiska Venus i dess positiva Luftläge.
Hermes och Afrodite är mycket riktigt ett återkommande par i grekiska myter, och de föder Priapos med den enorma fallosen. I anslutning till den här överdriftens uppenbart dolda symbolik kan man påminna sig den stoiska filosofins begrepp logoi spermatikoi - "förnuftsspermierna" som skickas ut från Solen, det Centrala Logos i vårt system. (Jämför hinduismens prana eller pneumatiska solvindar - termer som tidigare kommenterats några gånger på bloggen.)
Via den sjukliga jordiska avkomman i mötet mellan Hermes och Afrodite - kreaturen på jorden! - tycks man skönja Merkurius som ytterligare en symbol för den enskilda själen. Ur det här perspektivet är Solen snarare att betrakta som Guds avbild i världen och Merkurius är den kristna teologins Son. Kuken Priapos uppstår när själen fallit så lågt att den inte längre förstår Luftelementets natur utan en ännu lägre värld uppstår. Och det är i denna lägsta tänkbara värld vi hittar Persefone som den Venus som är filosofens hora, den lägre himmelsgudinnan (Venus) som nu härskar (likt Priapos) över boskap.
Här är Venus härskarskap över Oxens tecken och skälet till varför indisk astrologi inte anser att Venus identifikation med en "ox-kropp" (ascendent) gagnar själen. Historien om Priapos tillblivelse som en följd av Hermes och Venus kopulation på en högre höjd kan också avläsas i Hermes andra tecken, nu nere på Jordnivån. I Jungfrun ränner den här uppsvullna kuken runt och sprider sina spermier som faktiska sädeskorn på sin åker - och söker stora skördar (vinst). Samtidigt har Venus "fallit" i åkertecknet Jungfrun är nu exakt himmelsgudinnan som en fallen hora, hon som suktar efter mera vinst, i nyplatonistens Plotinus komplexa filosofi.
Totalt sett talar vi om djupt degraderade själar som verkar i den astrologiska treställighet som via husen kallas "resurser" (nyttiga idioter) och som likställs med Jordelementet där själen svamlar via en helt bokstavlig fantasi. Kvinnans bröst måste vara enorma, mannens kuk en halvmeter lång. När intelligensen sjunkit så här lågt återstår bara ateismens "naturalism" - själarna är inte längre kapabla att förstå vilka de är utan tvingas tillgripa materialismen i dess mest primitiva uttryck.
Logoi Spermatikoi är de förnuftsprinciper som utgår ur Guds medvetandets fullhet, ett slags översvämmande kreativa gnista hos den som redan är Perfekt och nu vill dela med sig. Men ju längre ner i skapelsens hierarki man står och iakttar denna process, desto mer bisarra blir uttrycken. Priapos koppling till boskap antyder att vi nu befinner oss mycket nära den domän som brukar kallas Djävulens, nivån där själen missuppfattar precis allting och tror mörkret är det goda.
Nu var ju hinduisk astrologi orienterad mot detta livet, så i en människas (läs: mans) liv ingick en period av arbete i resursernas värld - Jordelementet. Också judendomen lärde ut en slags "borgerlig arbetslinje" (fast utan regeringen Reinfeldts uppenbara inslag av både pennalism och slaveri). Guds påbud att arbeta i jorden och fortplanta sig gällde med mindre ett barn föddes (läs: gossebarn) som visade påfallande tecken på att tillhöra Gud och som därför kunde få undantag från den allmänna "arbetsplikten".
Man kan jämföra med det gamla europeiska feodalsamhället (som alltjämt gäller i Sverige men nödtorftig maskerat som demokrati). Här kunde ett fattighjon tas till nåder om han visade tecken på läshuvud (läs: han, inte hon) och få en utbildning av godsägaren eller vilken patron som råkat talangscouta grabben ur underklassen. Men dessa var alltså undantag från regeln att människan för sina synder dömts att stå och spetta i en motsträvig och nästan ofruktbar jord.
Att Sverige fallit under all anständighet borde hela folket ha fattat när dåren Reinfeldt gick ut med Djävulens - Arbetsgivarens - påbud att svenskarna ska fortsätta jobba tills de i princip stupar. När man tittar tillbaka på de senaste fem årens stormar i den tekopp som kallas Sverige undrar man om det här folket är helt efterblivet. Att Reinfeldt spånade på det temat nästan trettio år gammal gör dock inte honom frisk.
Och den här osvenska bloggaren då? Jag låter mitt födelsehoroskop vara mitt visitkort. Jag har maskerat mig till arbetslös Fas 3:are för att bättre se vad det är för illegitimt svartbygge högern och borgerskapet egentligen har kokat ihop. Det är ett skrämmande skitsamhälle som kunde uppstå på bara åtta år, och det är därför man måste söka sig längre tillbaka i landets historia för att förstå hur den här dekadensen så lätt kunde bryta ut.
Och här är socialdemokratins krypande för den Rike Mannen i början av 1900-talet början på problemen: fusksocialism som benådade skurkarna. Även om det "sociala välfärdssamhället" såg ut att fungera riktigt bra under flera årtionden. Men är inte grunden den rätta, vilket en sekulär, ofilosofiskt och därtill materialistisk grund aldrig kan vara, då kommer konstruktionen snart nog att brytas sönder.
Jämfört med andra högcivilisationer kommer troligen västerlandet, från upplysningen och säg några årtionden fram i tiden, att visa sig vara den mest kortlivade och dysfunktionella av dem alla. Vi började vår "upplysta" historia som slavhandlare i en skala världen aldrig skådat - har mördat oss själva i oräkneliga miljoner under två världskrig på bara ett århundrade - och nu, när eländet börjar kollapsa, väljer svenska folket en regering som smyginför slaveriet (Fas 3-slatten utför arbete utan att få lön för det!) medan gemene man inte kunde bry sig mindre, eftersom shoppa-och-sköt-dig-själv-doktrinen är så enkel att följa och riskerna så minimala. Vi låter storebror avläsa våra mobilsamtal och slutar att alls tänka de tankar som gör människan till mer än ett idisslande kreatur, en av storkuken Priapos groteska halvmänniskor.
4 kommentarer:
Det som står om "Resurser" och "nyttiga idioter" påminner mig om vad jag nyss läste i DN (säga vad man vill om Hanne Kjöller, men här har hon en poäng): http://www.dn.se/ledare/signerat/manniska-eller-maskin/ Det är alltså ett projekt för att minska ungdomsarbetslösheten i Södertälje där det statliga bolaget Tälje Tillväxt omämner de arbetslösa på ett sätt som Kjöller kallar byråkratisk produkt från helvetet. (Det senare kan jag hålla med om, men byråkratisk vet jag inte om jag skulle välja som adverb): ”Uthyrning av en resurs sker upp till sex månader, därefter har kunden möjlighet att anställa resursen alternativt hyra in en ny resurs från leverantören”. Denna "leverantör" väljer ut och förbereder resurserna, och har också en nöjd-kund-garanti, om kunden inte blir nöjd med leveransen. Vad ska man säga?! Avhumaniseringen är total -boskap var ordet.
S
Man ser samma förfarande lite varstans, tycker jag. T.o.m. tidningarna innehåller ibland frågeställningar som inte skulle ha kunnat förkomma för tjugo år sedan, journalister som tar det rådande läget och normal och sedan bygger på det.
Arbetsförmedlingen ringde mig idag om hur det funkar på Fas 3 och jag stack in ett: "hmm, anordnaren har avgett muntligt löfte att leja mig eftersom min närvaro höjt hans omsättning så till den grad att han inte längre skulle kunna hålla hjulen snurrande själv - men först vill han mjölka Fas 3 på så mycket pengar och gratis arbetskraft han kan".
AF-personen tog inte notis alls om min vink att sätta press på honom, utan sade, "vi får väl hoppas han rekryterar dig när perioden är över". Under tiden blöder jag 1500 kronor i månaden pga. gamla studieskulder och regeringens ”arbetslinje/piska”. AF gör definitivt inte sitt jobb utan finner också Reinfeldt/Littorins slavkonstruktion ”normal”.
Det är nog många enskilda anställda på AF som inte mår bra alls. Men vad ska de göra, de vill ju inte bli Fas 3-slavar själva...
Att en journalist som t ex Hanne Kjöller inte finner det normalt med den inställning till arbetslösa som språkbruket i exemplet avslöjar, är ändå ett tecken på sundhet, tycker jag, även om hon förstås inte ser den stora bilden... Men jag tror som du, att detta samhälle är dödsdömt, och att det kommer att bli värre innan något nytt kommer. Alla civilisationer och samhällskonstruktioner faller och följs av nya...
Under de år då jag av och till återupptäckte och roades av radioprogrammet Spanarna fick jag lära mig att det "måste bli sämre innan det blir bättre". På den punkten tror jag det harmlösa, borgerliga programmet hade helt rätt. :-)
Karma-lagarna (eller det som en människan möjligen kan skönja av dem) studerades av psykologen Gina Cerminara utifrån synske Edgar Cayces berättelser. Från hans 2.500 rapporter om människors tidigare liv tyckte sig psykologen se en gammal hederlig pendelsvängning som löpte över många liv.
Det som sats i rörelse måste nå sitt naturliga slut, precis som friskolereformen enligt den klart sverigedemokratiska presentationen på wikipedia-klonen metapedia.
Enligt den artikeln skulle vita svenskar ha strömmat bort från etniskt blandade områden för att sätta sina barn i rashygieniska "svenska" skolor. Det tragiska, givet det här landets historia och folksjälens Mån-Vädur/Mars-Algol-Oxe är att jag tror artikeln har rätt. Här är den föga smickrande pendelsvängning som kommer att resultera i att stora ödeskrafter gör slut på svenskarna helt och hållet. Landet har ju redan nu bekänt att de vill vara ytterligare en stat i USA. På reklamen använder Dressman inte ens svenskar ord för sina herrskjortor längre, "krympfri" har blivit "non-shrink" och så vidare.
Skicka en kommentar