Skorpionen, homosex & könsbyte

Här kom via Expressen ett ovärderligt och unikt tillfälle att studera bloggens teser om homosexualiteten som själens vägran att finna sig i sin tilldelade kropp och hur detta bör synas i horoskopet. Det är sextiotalsikonerna Sonny & Chers enda dotter som kom ut som lesbisk 1995 och nu tar nästa steg och opererar om sig till man.

Och alla misstänkta "syndrom" finns på plats! För nytillkomna listar jag några tidigare inlägg mot slutet. I övrigt ska jag bara kort peka ut vad av intresse för frågan detta horoskop innehåller. Franska astrotheme.fr listar för övrigt födelsetiden, och det är den som avslöjar allt, bara man dumpar fransmännens val av västerländsk, tropisk zodiak och använder den korrekta sideriska.

För det är med den äldsta babylonisk-indiska zodiaken vi ännu en gång hittar könsfixeringens tecken Skorpionen stigande i öster i samband med sexuella avarter, och här är dessutom olycksplaneten Mars hemma och stigande i sitt eget nattsvarta tecken!

Som om inte det räckte som omen om en tydlig "pojkflicka" (fast kanske inte så mycket ändå, givet tecknets introverta natur...) attackerar Mars identitetsplaneten Solen. Denna attack mot identitetsmarkören bildar händelsevis också det sociala utstötningssyndromet som vi sett i så många fall där människor hamnar på kant med en grupp.

Skorpion kombinerad med Vattuman kan stå för att mobba ut (skorpionförgifta) någon ur en grupp (Vattumannen = gruppering). Men Vattumannen representerar också logiska kategorier, arter, klasser etc, så här har vi nu berättelsen om ett intensivt hat mot sin egen "artsindelning"!

För minns, Skorpionascendenten betecknar individens egen kropp och jag-känsla. Att Chastity avslöjades redan 1990 men nekade till sin lesbiska läggning i hela fem år visar hur djupt hemlighetsfull Skorpionen är och hur privat (4e huset, det privata) hennes upplevda identitet på den tiden var!

Skorpionen tillhör Tamas guna den mörka, oupplysta kvaliteten och som synes är det också fullmåne när flickebarnet föds, och Sol och Måne faller också i två Tamas-tecken. Himmelen är med andra ord helt förstörd av den inflexibilitet som Tamas drar med sig, och vi har redan sett vilken riktning denna negativitet tar sig.

(Behöver det tilläggas att Sol och Måne också är grundläggande könsindikatorer, vilka här pga Tamas kvalitet går i clinch? En fullmåne i t.ex. den rörliga Sattva-kvaliteten hade inte alls varit lika rigid.)

Horoskopet illustrerar exakt de teser jag drivit på denna blogg, bl.a. i de avskydda artiklarna om feminismen, i studiet av 41 homosexuella horoskop där Skorpionkroppen totalt dominerade - och här har vi alltså ännu en skorpionkropp att lägga till den statistiken.

Vidare har jag granskat Svenska kyrkans ja till homoäktenskap och noterade där - återigen - Skorpionen stigande i öster plus en helt steril och död Venus. Händelsevis dyker samma olyckliga kombination av Venus och Saturnus upp på Chez Bonos himmel också, i den trettionde och sista "döende" graden av identitetslösa Fiskarna (ego-identiteten följer sedan i Väduren).

Och till sist - och håll i hatten nu! - samma stendöda Venus (noll harmoni med sin egen kroppsliga form) hittar vi också hos homosexuelle RFSU-ordföranden Sören Juvas, vars födelsedag är samma som för den andevarelse som uppå ankomsten i flickan Chastitys Bonos kropp vägrade acceptera sitt tilldelade öde!

Svenska bloggläsare, ni såg just nu historia skrivas, fast tyvärr så långt före sin tid att inte vår och inte nästa generation heller kommer att återupptäcka det som antikens höga andesjälar hittade och skapade astrologin för att beskriva.

Frågan blir nu: var fullmånen i mars 1969 öppna portar för ett lass förstockade själar, predeterminerade att möta sin egen bristande anpassningsförmåga och söka göra något gott från den punkten?

Vi människor vet närmast intet om hur den här världen fungerar! Att upptäcka DNA och skicka folk till månen kan tyckas märkvärdigt, men är bara skrap på ytan! Det är vi, andevarelserna - medvetandet - som är det stora mysteriet! Och så länge vetenskapen vägrar verkligheten bortom det materiella kommer den aldrig att kunna besvara de stora frågorna...

Jesus påstås i Nya testamentet har ställt åhörarna en förundrad fråga: "Har ni inte hört det sägas att ni är satta på tillväxt för att bli gudar?" På den resan kan man möta uppgifter som att inte styvnackat vägra det Livet lägger fram som ens nuvarande uppgift. Jag har en misstanke att den som smiter undan Ödet bara får bakläxa i ett senare liv...


Tillägg

I april 2010 menar sig Chaz vara en lycklig man. Men varför ser hon/han då ut att vara på väg att äta upp sig till en abnorm övervikt i sin nya kropp? Är min teori om själavandringen inkomplett eller felaktig? Har Chaz redan börjat "patologisera" över den nya kroppen också? Ska hon/han skapa ännu en stofthydda att förakta och värja sig mot?


Se även Feminister och andra vrålapor - inlägg i två långa delar där jag driver, halvt seriöst, tesen att ilska feminister är reinkarnerade män, samt inlägget (långt) om Maria 'Bitterfittan' Svelands horoskop som visar en ovanligt besvärlig variant av Skorpionens tecken.

Svinpesten: astrologisk efterkontroll

Aftonbladet listar några kända personer som alla dragit på sig gamla svinpesten. Det ger ett utmärkt tillfälle att jämföra med det "världsliga horoskopet" jag ritade för det första bekräftade dödsfallet i Mexiko tidigare i år (nytt fönster).

Namnen är Teri Hatcher ("Desperate Housewives", Dennis Hopper ("Easy Rider"), Rupert Grint (spelade en karaktär i "Harry Potter"), sångaren Marilyn Manson, samt Backstreet Boys-medlemmen Brian Litrell.

Mexico-horoskopet blev också startpunkten för bloggens studie av ett astrologiskt "syndrom" som beskrevs som ett socialt utstötningssyndrom. Jag spekulerade då att Vattumannen (folkmassa) och Skorpionen (förgiftning eller döende) kunde vara den stående signaturen, och jag visade i exemplen med Sveriges fulaste rasist, den allmänt utstötta Sten Hedin och den bitska för att inte säga bitchiga aktrisen Denise Richards hur utstötningssyndromet kan vinklas lite olika men ändå vara tydligt igenkännbart.

Det inlägget öppnade dörrarna för en störtflod av kändisar med samma syndrom, och framtvingade en vidare definition. Kanhända, resonerade jag, vill individerna skilja sig från mängden och vidtar mått och åtgärder för att ingen ska missa vem som är på scenen. Då kommer bl.a. mobbning in som ett sjaskigt sätt att sprida skorpiontaggens gift omkring sig i ett scenario som inbegriper etablerandet av denna förkastning mellan en enskild individ och det omgivande kollektivet.

Hur giftspridare vinner sig en identitet på andras bekostnad såg vi först i fallet med en ovanligt elak musikrecension (av Thomas Ledin) och några månader senare i en genomgång av invandrarfientliga skandinaviska politiker.

Som alltid måste tilläggas att det är extremfallen som blir upptäckta och når medierna - "där ute" finns många fler exempel som aldrig har utvecklats utstötningstendensen till fullo, kanske för att "goda" inslag på födelsehimlen neutraliserar just detta omen.

Så frågan är nu om det sociala utstötningssyndromet som en symbol för den "paria" som den här influensen lanserats som, skulle återkomma i de insjuknade kändisarnas horoskop? Då skulle vi kunna sätta myror i huvudet på den ordinarie vetenskapen som inte vet om att det som sker i det fysiska, det sker på basis av en osynlig grundplan som astrologin på ett gåtfullt sätt tycks kunna synliggöra en smula.

Dessa sammanhang mellan "himmel och jord" ligger helt bortom den naiva vetenskapens räckhåll, och bygger på att avstånd i rummet, eller rumslig utsträckning, bara är en fantasi i huvudet. Människan skapar i sin föreställning sitt liv, och planeterna finns inte "där ute". Du har hela kosmos i ditt eget medvetande! Detta är den slutsats all god filosofi nått genom tiderna, men att verifiera detta makalösa påstående (vi är gudar!), är naturligtvis inte det lättaste.

Två Stanfordforskare med patent i laserteknik, Russell Targ & Harold Puthoff, kom på 1970-talet en smula närmare den saken, då de använde den hypersynska Ingo Swann - "father of remote viewing" - och lät honom flyta i anden i rymden sida vid sida med en NASA-sond med destination Neptunus.

Ingo Swann kunde korrekt rapportera sina "synintryck" av både rymdsonden och även ge "visuella" av Neptunus, vilka senare bekräftades då foton av Neptunus nådde jorden. Var befann sig Ingo Swanns medvetande under dessa experiment? "Där ute" i världsrymden, eller "här inne", i centrum av hans eget psyke? Mänskligheten är alltjämt ett naivt litet släkte! (Neptunus-experimentet fritt från minnet. Återgivet i Swanns första självbiografi "To Kiss Earth Goodbye" från 1975 eller däromkring.)

För att korta en historia som kunde bli väldigt lång... Nej. Samtliga fem kändisar hade inte "det sociala utstötningssyndromet", dock hade tre tydliga fall av det. Teri Hatcher (som var Aftonbladets rubriknamn) och åldringen Dennis Hopper. I den senares fall minns man också hur han hade världen inför sina fötter och blåste karriären totalt genom drogmissbruk: Skorpionen som förgiftning igen!

Backstreet Boys-snubben glömde jag kolla innan jag publicerade inlägget, men bifogar det i en hast sedan jag hittat hans egen faktasida med födelsetid på nätet: Han föddes Vattuman med en Skorpionascendent "besmittad" av den måttlösa demonen Rahu! (Giriga Rahu visar härmed vilken framgång den kan ge, om den intar en prominent plats på himlen, den anses bete sig som en vulgär Jupiter...)

En födelse med lyckans Jupiter i Skorpionen stigande i öster.
Men se Mars-attacken! Röj! Droger! Nederlag. Omstart.
Se Saturnus i Vattumannen attackera hans
Skorpionpersona och understryka utstötningssyndromet.

Enligt vetenskapliga resonemang är störningen mellan Vattuman och Skorpion inte en en säker signatur för den här influensan. Alla hade den inte! Men den överförs ju via luften, via nysningar etc, och onekligen är den "onda" blandningen av Luft och Vatten en passande om än bara allmän symbolik.

Men när jag tittar på unge Rupert Grint och vurpade Charles Manson, ser jag att den senare har infektionskänsliga stjärntecken i viktiga positioner. Mansons födelsetid är känd och han har faktiskt en variant på den hypotetiska sjukdomssignaturen: Venus i Vattumannen i Skorpionens "naturliga" hus, dödshuset!

Dessutom har han den infektionskänsliga Månen i Kräftan på sin ascendent (kroppen) och Solen (livskraften) sjätte huset för hälsa - en svag solplacering. Den där utspökade token har avgjort klen hälsa! Och vi är alltså nu uppe i fyra av fem med "utstötningssyndromet"!

*****

Exkurs. Mycket kunde sägas om "Marilyns" födelsehimmel. Män som anländer under en stigande Måne (kvinnlighet, psyke) och därtill i det mest feminina tecknet Kräftan, kan mycket väl irrationellt identifiera sig med en kvinnoikon som t.ex. Marilyn Monroe - visst lyser logiken fram med obönhörlig kraft om man bara använder rätt zodiak - den ursprungliga sideriska som inte nådde västerlandet förrän på 1900-talet!

För hans eviga trassel med yta - det yttre - se den onda Mars från estetiska Vågen angripa Stenbocken - den senare den mesta materialistiska formalisten av dem alla. Här ser man en störd själ experimentera med sin egen identitet via sitt yttre artist-alter ego.

Precis som i vissa fall av homosexualitet finns anledning att misstänka att detta är en andesjäl som hade en kvinnlig kropp i sitt föregående liv och nu skiftat över för en "positivt polariserad" livsupplevelse. Men ekot av det förflutna är så tydligt att minnena nästan lever aktivt i det jag-medvetna första huset.

Själen är nostalgisk och i med kvinnonamn och en dos smink så fixar den här andesjälen ett halvdant och självdestruktivt liv istället för att gå till en hypnotisör och gräva fram hela historien om vad som gick så snett i förra livet. Men eftersom han nu tjänat pengar på att produktifiera sin psykiska misär, får man anta att han gjort det val han vill...

Vad gäller viljans planet, Solen, kan noteras att den också är angripen av ytans planet Saturnus! Arma stackare - detta är en mycket svag andesjäl, ohyggligt fixerad vid yttre formaliteter.

Att ett psykiskt vrak blir en idol på jorden säger något om västerlandets andliga och moraliska lågvattenmärke i dessa tider. Notera dock att den stigande Månen hemma i sitt eget Vattentecken gör honom till "modersgestalt" för alla dem som är offer för den irrationella delen av sina egna själar. Just denna stigande Måne gör Marilyn Manson till ett perfekt astrologiskt exempel på Vattenelementet som det naturligt psykopatologiska. Här svettas andesjälen ur sig sina fantasmer, den rensar ut gammal skåpmat!

Rupert Grint, född Sol-Lejon, har en klenhetsskapande placering, Mars (olyckor, Skorpionens härskare) i infektionsbenägna Vattentecknet Fiskarna, men i övrigt inget påfallande.

Fyra av fem fall bekräftar således min första idé om Vattuman och Skorpion i kombination som "svinpestens" signatur! Och hur otippat var det egentligen? Som jag skrev i det första inlägget blir skorpionens gift riktat mot en hel folkgrupp eller hela mänskligheten en symbolisk beskrivning av "massförgiftning" eller pandemi!

Och det är där folk grupperar sig som ett kollektiv giftet sprids. Människor som föds med "det sociala utstötningssyndromet" är antingen socialt utstötta och därmed förskonade från massans orenhet, eller också är de väldigt aktiva som en del av folkmassan och därmed benägna till skorpiongiftet som "stöter ut".

Man kan fråga sig hur många av det hittills dussinet döda norrmän som föddes under syndromet som varslar för att bli utstött från den sociala miljön via en skvätt förgiftad skorpionvätska? Är det så att astrologin, ålderdomlig och trubbig som den kan tyckas, ändå kan peka ut riskgrupper redan på pappret?

Teri Hatchers horoskop diskuterades i detta inlägg. Se hur likt hennes och Dennis Hoppers horoskop är - i båda fallen trilskas den gränsdragande och försvagande Saturnus med ascendent-/kroppstecknet. Inklusive Marilyn Manson har vi nu tre av fyra horoskop som är våldsamt "saturnusinfekterade".

Det finns skäl att misstänka Saturnus för att vara en periodisk nedsättare av allmän vitalitet (sårbarhet för virusangrepp). Det är dock den planet som till sist kommer att skörda det kroppsliga livet på alla, då i liemannens gestalt.

*****

Tillägg

En annan blogg påpekar att Teri Hatcher inte har svininfluensan. Nå, men tre av fyra är inte så illa pinkat det heller av det sociala utstötningssyndromet. Faktiskt "stötte det ut" Hatcher ändå - ur den utpekade gruppen! Stjärnorna väver ödet kontinuerligt.

Tillägg 091101

Nu innehåller samma Aftonbladet, på vars uppgifter jag grundade denna nyfikna undersökning en bekräftad uppgift att Dennis Hopper drabbats av prostatacancer. Utöver svininfluensan? Eller var det detta som var den egentliga åkomman som felrubricerats som svininfluensa?

Allt jag kan säga är att jag gjorde undersökningen i god tro, men att jag nu fattar något om varför jag hört röster som uttrycker förakt för AB:s journalistiska nivå. Nå, det finns fler i mer uppsatt position som också beslagits med att bara sitta och plagiera material från nätet...

Navamsha - niondedelningen

Nava-amshas (de två a:en dras samman i sanskrit) är en av de flera "amshas" (delar) som används i vedisk astrologi men som förbigås på den här bloggen.

Den här länken ger en kort introduktion till hur det här "extrahoroskopet" används för att backa upp eller säkerställa de löften som rashi - födelsehoroskopet - antyder. På det sättet liknar bruket av navamsha astrologins teman, nämligen att "en fluga inte gör någon sommar" - det krävs flera attesteringar av snarlik karaktär för att säga något bestämt i en viss fråga. Vad länken inte berättar är hur ett navamsha-horoskop beräknas, men till det har man hur som helst något vediskt astrologiprogram (t.ex. den gratis mjukvara jag rekommenderar på sidan med länktips).

Notera att inte bara nionde huset är ett dharma-hus som författarinnan säger. Dharma-hus tecknar andesjälens essentiella natur: dharma = "att etablera". En annan läsning jag sett är dharma = "det man måste göra för att vara sin natur trogen". Dharma tecknas av en triangel av hus, nämligen det första, femte och nionde.

För frågor om individens andlighet har jag i några få inlägg nämnt det nionde (naturlig härskare Jupiter) som avgörande. Svårt störda tillfälliga härskare till nionde kan antyda avtrubbat eller obefintligt samvete. (En Vågascendent ger t.ex. alltid Tvillingarna på nionde, dvs som tillfällig härskare den i sig slirigt dubbla Merkurius kommer här att ge ett budskap om individen är trogen sitt högre och bättre andliga jag, eller en "låg" försäljartyp eller enbart en logiker.) Artikeln går längre än till nionde och påminner om att nionde faktiskt har ett helt eget horoskop - i indisk astrologi!

Dessa tre hus kallas också kona-hus, och vagt känner man från sanskrit igen västastrologins trigon - i "kona", som ju är samma ord som vårt "kon" vilken på ett platt papper tycks ha tre hörn. Ursprungligen torde ordet ha betytt vass eller vässa, dvs det är spetsen som är det viktiga.

Kona-perspektivet saknas i västastrologi, men vi känner igen de fyra hörnhusen som den vediska astrologins kendra-hus, förstahuset är således både ett kona-hus och ett kendra-hus!

Vedisk astrologi påminner alltså mer än västerländsk om hur viktigt förstahuset är - här interpenetrerar tre-talet och fyr-talet varandra. En symbolisk sanning ligger dold där formen (3) möter substansen (4) och "Ordet blir kött" som det heter i Johannesevangeliet.

Tretalet är alltså intelligensens (formernas) värld, men via ascendenthuset ges formen en fysisk gestalt i vår tredimensionella värld av ting med höjd, bredd och djup och som blomstrar en stund längsmed tidslinjen, den fjärde dimensionen. Talvärdet 3 + 4, dvs perfektionens 7-tal är därmed dold i vår fysiska kropp och vår stund på jorden. Jesus sade, "Himmelriket är runtomkring er, och inom er, men ni ser det inte".

Vedisk astrologi betecknar även husen på några ytterligare sätt! Den astrologin är många gånger krångligare än västerlandets! Se klickbara länken högst upp på sidan om husen (bhavas) på samma sajt. Notera att den färgglada sidan med husen anger oväntade planeter för de tolv husen, inte alls samma som härskarna i den "naturliga zodiaken".

Dessa angivna planeter är karakas "signifikatorer" för husområdena. Första husets Solen är lättbegriplig eftersom den ju är upphöjd i Väduren. Och det ligger en logik bakom även övriga livsområdessignifikatorer. Ta bara Mars, krigaren, i tredje huset för mentalisering eller diskursivt, logiskt tänkande. En indisk helig upanishad-skrift säger: "sinnet är en dräpare" - vår logik hackar sönder verkligheten i svart och vitt, höger och vänster etc. Så visst stämmer det att krigets klyvande svärt är en signifikator över människans "simpla intellektualitet". Ett judiskt rabbinskt ordspråk lyder: När människan tänker, skrattar Gud.

*****

En inkonsekvens har redan smugit sig in på den här bloggen. Ibland transkriberas ett sh-ljud som "sh" men ibland bara med "s" - i fallet planetära cykler skrev jag dasa och inte dasha, men nu blev det rashi och inte rasi för födelsehoroskop, nakshatra och inte naksatra för de lunära husen och så navamsha istället för navamsa för niondedelen... Så går det när man inte kan sanskrit.

Feministhoroskop: fånge i vriden mansbild

I en Newsmill-artikel hittar jag en skarp analys av en visserligen ung och inte ens färdigexaminerad feminist-sociologs attack mot kvinnliga modebloggare. Kritiken går ut på att dessa ego-kvinnor inte bidrar till kvinnans frigörelse i allmänhet i samhället.

Aggressionsfeministen stämmer perfekt in på det mönster av "män klädda i kvinnokroppar" som jag föreslagit som en bokstavlig sanning för stora delar av feminismen: dessa är själar som nu återkommit från ett liv i en manlig kropp och inte alls gillar tonläget i den kvinnliga värld de uppenbarligen har tillbringat för lite speltid i genom årtusendena och alla tidigare besök här på jorden. Dessa kvinnor stormar nu på som de karlsluskar de alltid varit och försöker förändra kvinnorollen till något de själva (de feta egona) känner sig mer bekväma med.

* Del I, allmänt om feminsmen.
* Del II, granskning av en handfull feministhoroskop.

Sådant händer bara i en sekulär kultur som glömt bort själavandringen. Den andefattiga människan ger sig genast ut på ett stort "skapa om samhället"-projekt som snart landar i totalt kaos.

I det här fallet skulle även det västerländska horoskopet med den tropiska zodiaken ha resulterat i soltecknet Lejonet, och det är gissningsvis detta föräldrarna varit medvetna om då de döpte flickan till Leone, ett så udda namn kanske innehavaren tyckte, att hon valde att lägga andranamnet Elsa först.

Viktigare är dock att Lejonet är den klassiska mannens arketyp. Den självtillräcklige, enbart centrerad i sin egen dådkraft och en bossig men inspirerande källa för de mindre. Lejonet är urtypen för alfahannen. I så måtto borde inte Elsa-Leone ha klankat ner på de kvinnor som lyckats väl som modebloggare, för de uttrycker ju också det "maskulina" självförverkligande - Lejonet som individen som har allt fokus, alla strålkastarljus på sig själv.

Feministens onda attack på sitt eget kön måste förklaras med att hon är född innan Månen strax efter lunch går in i Stenbocken, för under morgon och förmiddag indikerar Skytt-Månen tillsammans med Mars just en sån här aggressiv kvinnotyp vi hittat förr i feministhoroskop. Mona Sahlin har den och mönstret fortsatte gälla i min tidigare genomgång av några kända feminister.

Nu är den iakttagelsen om en oförvägen ung lejonkvinna med att hatiskt (eller åtminstone problemfyllt) förhållande till sin feminina månhalva bara en del av berättelsen. Notera f.ö. att detta aggressiva och missunnsamma fruntimmer också passar på att födas under en störning mellan kommunikationsplaneten Merkurius i ultra-feminina Kräftan och dess egen disponent Månen - i sig skadad av illviljans och krigets Mars!

Merkurius-Kräftan kan beteckna som "enkla" (eller traditionalistiska) kvinnors kommunikation eller bloggande om "klassiska" kvinnofrågor som mode och mat och barnafödande. Men här kommer då en militant och onyanserad marsiansk krigare och söker "döda" den i sig harmlösa indikationen i Kräftan! Läs Elsa-Leones kritiker - den kvinnans analys är helt korrekt och totalt i linje med detta horoskop.

Den enda förmildrande omständigheten till den här rabiatfeministiska smörjan är att Jupiter faktiskt motsätter sig Solen i Lejonet. Jupiter står för framgång och expansion och denna kombineras här med folkmassans tecken Vattumannen. Här inser via att den unga Elsa-Leone ännu inte lyckats bemästra det högre tänkandet utan förenklar allt i ett "antingen - eller". För henne finns inte möjligheten att båda vara en lysande Lejon-Sol (en inspirationskälla för de många) och en som främjar (Jupiter) kollektivet (Vattumannen).

Den här oppositionen mellan Sol och Jupiter brukar jag etikettera med "intelligens" eftersom Solen onekligen förstoras ytterligare med förstärkaren Jupiter. Men eftersom Solen redan står på maximum som härskare i Lejonet är det fara vart att vi här istället har varningen för en av dödsynderna: hybris, övermod.

Det är således inte en normal bild av mansidealet vi ser här, utan en "Mega-Man". I skenet av artikeln läser jag detta som att sociologen fullständigt identifierat sig med manssamhället, har förstorat upp det och idealiserat det - och sen kastar hon skiten på kvinnorna istället. Är inte detta en reinkarnation som slagit helt snett, vet inte jag! 

Den kritiska läsarten av denna annars så löftesrika konstellationen av Sol och Jupiter får extra stöd av en minst sagt vidrig skada mot Solen som liemannen och gränsdragaren Saturnus orsakar. Från dödens tecken Skorpionen kommer denna tvångets och nyttobetonade Saturnus att söka låsa och begränsa Sol-Lejonets rätt att lysa fram.

Notera också att Lejon/liv och Skorpion/död är tecknet på en "drama queen", som mer ofta än inte saknar sensibilitet för livets finare nyanser. Det blir plakatviftare, ungefär som när Lejon-Skorpionen Bo Renck enhälligt sågades i USA för sitt pekoral till långfilm, överlastad av överdrifter bättre lämpade för simpla våldsvideor som den var. (Jag har inte sett filmen, men noterade hur väl kritiken stämde med de extraordinärt viktiga Sol och Måne i just dessa tecken som förenklar allt till svart eller vitt.)

Är denna berättelse "på liv och död" ett eko in i detta liv av hur nuvarande Elsa-Leone dog i sitt förra liv, kränkt och strypt och handlingsförlamad av yttre formaliteter (Saturnus), och hur hon nu i detta liv söker projicera detta obehag inför hämningar på en yttre syndabock: kvinnor i deras traditionalistiska sysslor?

Av horoskopet förefaller kvinnan antingen hata sitt utseende eller t.o.m. sin kvinnliga kropp och vill därför auktoritärt (Saturnus) införa förbud mot andra att "lysa för starkt". Men detta är den djuppsykologiska historien: på ytan låtsas hon vara feminist och samhällstillvänd.

Gick man på samma sätt igenom landets alla politiker, skulle vi inse hur sjuka vi till mans (!) är. Det var därför Platon underkände demokratin redan för 2.300 år sedan och förordade att styret skulle ligga hos de få perfekta människorna: filosoferna. Dessa, som redan passerat egocentriska begär och lust till världslig makt, skulle ta rättrådiga beslut.

Inte minst skulle de låta folket få det som folk ändå bara åtrår: drägliga materiella förhållanden och tillräckligt mycket underhållning för att inte revoltera. Så enkel är nämligen genomsnittsmänniskan och det finns ingen "gratis" evolution att se fram mot i det avseendet. Själens nobless måste odlas, var Platons bistra besked. Elsa-Leona kan börja inspektera sin debila Venus och fråga sig varför hon skattar kvinnliga kvaliteter så lågt.

Keira Knightley, kassako

Filmindustrin älskar Keira Knightley som toppar tidningen Forbes lista på inkomstbringande skådespelare. Eftersom hon är en av de celebriteter som haft vett att inte släppa sin födelsetid i händerna på all världens astrologer, kan man tycka att hon varit smart.

Men nej, den punkt vi kan kalla ego-punkten och som kommer med ett exakt födelseklockslag, bara säkerställer det man ändå kan se på himlen för hela dygnet, förutsatt att personens liv i grova grad redan är bekant - som i fallet med de världsberömda. Den här bloggen tar därför bara kändishoroskop och pekar ut de, ofta väldigt tydliga tendenser, som matchar kända fakta.

I Knightleys fall finns några klassiska detaljer på himlen som indikerar ett och annat. En nära bekant (kvinnlig) med Jupiter (framgång, expansion) i Stenbocken ondgjorde sig en gång att hon bara "drog på sig gamla gubbar" (hon ser mycket ung ut för sin ålder). Och detta är typiskt framgångsplaneten i tecknet för ålderdom och patriarkat.

Det hela bara underströks av att åldermannen Saturnus samtidigt passerade nära Jupiter så att "gubbfan" själv var på plats att dubblera samma trend.

Hos den brittiska aktrisen kan man läsa Jupiter i Stenbocken som att hon en framgång för filmbranschen - Saturnus är här de som ytterst håller i plånboken och producerar filmerna.

Samtidigt är ju kvinnan ofattbart vacker. Vad gäller astrologin och den sällsamma kvalitet vi kallar skönhet, har jag bara blivit mer osäker genom åren. Att hitta f.d. statsministern Göran Persson i besittning av en Venus stigande i öster (om den födelsetid www.stjärnrummet.se har är korrekt), påminde mig om att aldrig övertolka!

Det tycks finnas vissa tecken som oftare än andra tycks användas i sammanhang där yttre skönhet är A och O, och till de tecknen hör bl.a. Oxen, det första och enklaste tecknet i Jordelementet och som har skönhetens planet Venus som sin härskare. Keira Knightley prickar in sin födelse samma dygn den kvinnliga eller själsliga planeten Månen just vid midnatt hunnit in i Oxen.

Dock finns det en nivå till att granska innan man säger mer, och det är frågan hur tecknets ägare själv ställer sig till sin tillfälliga gäst. Nu visar sig Venus samverka på ett perfekt sätt med Månens flyktiga passage (c 2½ dygn) genom Oxen, för skönhets- och konstgudinnan befinner sig i sitt allra bästa tecken, "upphöjd" i Fiskarna (detta eteriska och svårgripbara tecken), och därtill i en kombination med Solen som visserligen tekniskt sett inte är bra, men som i praktiken hjälper den maskulina Solen till ett mer effeminerat uttryck. Inte för att Solen är värsta "macho" i Fiskarna till att börja med...

Och går vi ett steg till och frågar hur denna ovanligt venusbemängda Sol-Fisk har det, så är vi tillbaka till Jupiter, Fiskarnas härskare, och dess fantasiskt lukrativa placering i Stenbocken, tecknet för status i världens ögon! Och tänka sig, Jupiter kastar den stora framgångens välsignande öga mot just den punkt där vi började granskningen: den upphöjda kvinnligheten i Oxens tecken. Oxen är kreaturet, kossan - kassakossan! För minns, Oxen är pengarnas tecken.

Och Månens disponent Venus (pengar) är upphöjd och i kombination med den strävsamt arbetande dag-Solen indikerar pengar genom att bara visa upp sig! "Venus-yrken" är allt från gatflickan till fotomodellen till målarkludden i sin ateljé, som sedan låter konstverkan "gå på gatan" åt honom/henne. Venus tycker inte om att bli svettig.

Sammantaget har vi här en serie sammanvävda placeringar - Månen > Venus & Solen > Jupiter - som helt och hållet utspelar sig i de materialistiska och sinnliga Jord- och Vattenelementen. Men Keira Knightley har dessutom kapaciteten att gnistra med blicken och se väldigt ilsk ut, och det är ett faktum att Mars - hemma i härskarläge i Väduren - är mer av linslus än något annat i zodiaken.

Även detta tecken brukar förekomma bland "Hollywoods ansiktsfavoriteter" - och Anna Anka är ett nyligt exempel på en annan med Väduren och Oxen, vilka tillsammans "styr" hela huvudet, som fångar folks uppmärksamhet.

I mina ögon är det Månen upphöjd i Oxen och baserad på Venus också upphöjd i sitt bästa tecken som avgjort saken och förklarar kvinnans övernaturliga sex appeal - och det trots att hon är smal och spinkig som en skrika. Men! Det är inte Månens utmaning (opposition) från Saturnus (den avmagrade och åldrade) som nödvändigtvis står för denna uttunning. En Saturnus stigande i öster är inte alls oförenlig med en kurvig kropp, tvärtom förekommer denna kanhända rätt ytliga och världsliga (och depressivt lagda) placering i horoskopen för en hel del skönhetsmissar.

Som sagt, frågan om skönhet är komplex och består av många delar, och med det halvhjärtade intresse jag haft för just den sidan av människan har jag inte hittat några tvärsäkra astrologiska regler för hur sådan framskapas. Visst duggar indicierna tätt, Venus i tionde huset för "ära och ryktbarhet" ser ut att vara en utmärkt position - Meg Ryan och Brooke Shields var båda kända under många år för att vara slående skönheter med den husplaceringen.

Folkrocklegendenen Gene Clark (nyligen granskad) var, till skillnad från Göran Persson, verkligen en "pretty boy" i sin ungdom och hade Venus stigande i öster. Ett privat fall, med ett årtionde av framgångsrikt modellerande för en känd tidning, hade en Keira Knightley-kombination av Solen + Venus stigande i öster. Och så vidare.

Horoskopet dök spontant upp då jag läste i DN att Knightley ska göra en nyinspelning av My Fair Lady, och det slog mig genast att hon var en motbild till författaren (nytt fönster) till boken Kukbruk. På den stjärnhimlen lokaliserade jag mannens osunda böjelse till analsex till samma Mars i Väduren som Keira har inklusive den illvilliga bindning som Mars hemma i sitt nybörjartecken alltid har till Skorpionen (det andra tecken Mars härskar över). Visst är det den unga linslusens värsta mardröm att sugas in i Skorpionens mörker och bli en föredetting! Mars i positiv och negativ tagning är varandras mardröm!

Men där tar likheterna slut. För där han som lärde ut analsex till de unga känner en välkomnande attraktion från Jupiter i anus tecken Skorpionen - tänk en ringmuskel i som via Jupiters alltid lika välkommande författning öppnar sig på vid gavel för homosexuell penetration - där har Keira Knightley istället Saturnus, den som kniper ihop, stänger ute och frostigt undanber sig! Jag törs nog säga att ingen perverterad man kommer att komma någonstans med den här kvinnan.

Istället bildar Keiras Vädur/Skorpion ett intressant par som sannolikt bidrar till hennes dramatiska förmåga: Mars-Väduren är glödhet och direkt impuls. Saturnus-Skorpionen är istället iskall kontroll. Hon behärskar som aktris hela spektrumet från barnets oförställda glädje till en som mördar med blicken!

Detta är verkligen en remarkabel variant på Eld/Vatten-kriget som brukar fräsa och spotta vilt, men här är kvinnan sin egen mästerliga regissör: Saturnus kontrollerar mängden av "sensationalism". (Notera också att Sol-Fiskarna är ett klassiskt "identitetslöst" tecken som obehindrat glider in och ut ur roller. Knightley har verkligen ett perfekt skådespelarhoroskop.)

Ska sanningen fram, är denna Knightleys Mars strypt av Saturnus en klassiskt "brittisk" aspekt: "tight ass", "stiff upper lip", ospontan, sexhämmad - britternas påstådda negativa egenskaper kan göras lång. Men inför filmkameran, då hon tar regi från en annan Saturnus (regissören), neutraliseras hennes egen Saturnus och blir ett med filmskaparens. Publiken ser nu bara Keira Knightleys Mars-Vädur och de köper eldhettan (utan att vara medvetna om den totala egokontroll som styr utflödet av Eld) och de engagerar sig ännu mer i henne då hon har en så empatiskt sårbar och älskvärd sida i sitt tydligt markerade Vatten!

På många sätt är nog detta ett av de mest "feminina" horoskop man kan hitta, med båda kvinnoplaneterna i "upphöjda" (förädlade) lägen och därtill en Sol som verkar via det "feminina" och kännande Vattenelementet.

Läspaus!

Efter en överproduktionen av blogginlägg i oktober, kan det nu uppstå en del pauser medan jag strax ska läsa konstprofessorn J.L. Bensons studie i färg och filosofin bakom de fyra elementen för att se om jag hittar några beröringspunkter med en text om nyplatonismen och dess lära om Den Ene, Begreppsvärlden (Formernas värld) och Själens värld som jag f.n. läser. Jag har en artikel om de fyra elementen som jag inte vill lägga upp än eftersom den inte säger tillräckligt mycket utöver det som redan framskymtat här och var i inläggen.

För astrologin är ju ytterst nära sammanbunden med en svunnen världsbild som ju bättre man förstår den kan förklara mycket av det astrologiska fikonspråket. Därtill har flera världsreligioner djupt liggande kosmologier som också knyter an till astrologins "universum" (Se inläggen, f.n. två till antalet, om "Centrum & Det Yttre Mörkret").

Ja, som jag sökt antyda i inläggen om Arthur M. Young (berömd ingenjör och astrolog), finns de i vår tid som gläntar på dörren och upptäcker att astrologin kanske är en kodifiering av naturens egna lagar - och vem vet vad mer!

Nakshatras (De 27 lunära palatsen)

En dimension som överhuvudtaget inte används i västerländsk astrologi är den vediska delningen i (numera) 27 särskilda "palats", vilka Månen passerar under sitt månatliga varv.
 

Nakshatras är oerhört viktiga vid partnerjämförelser eftersom Månens hemvist bland annat antyder sexuell kompatibilitet.
 

Men detta är ett stort ämne som tar oss rakt in den vediska astrologin Den här bloggen har inga andra ambitioner än att påminna om att den sideriska zodiaken som används i Indien och i det gamla Babylon - och numera allt mer även i väst - är den där zodiaktecknen verkligen stämmer i praktiken.
 

Men titta gärna på (engelska) Wikipedias artiklar om de 27 nakshatras (nytt fönster). 

Eller ännu hellre den skickliga Barbara Pijans genomgång av palatsen som sådana. Går man in på sajten "från rätt håll", dvs via bara domännamnet, kan man nå de specifika historierna om Chandra/Månen i de 27 nakshatras - samma länkar på sidan här ovan fungerar inte!

Även india-astrologer.com ger en bra översikt över månpalatsen, kanske bättre än Barbara Pijans något ostrukturerade beskrivningar.

Du måste känna till din Månes exakta placering i den sideriska zodiaken för att veta vilken nakshatra du tillhör. Min Måne i Tvillingarna ger Ardra som nakshatra, vilket i några stycken bara stämmer alltför väl.

Däremot är Pijans allmänna skiss för män av Ardra en total flopp i mitt fall. Jag har överhuvudtaget inget intresse för fysisk ansträngning! Men här kommer horoskopets helhetsbedömning kanske in. Jag föddes utan någon vettig betoning av Jordelementet...

*****

När man börjar titta på den engelska delen av internet inser man snabbt att alla bara stjäl samma texter och placerar på sina sajter. När jag läst samma text om vedisk partnermatchning på tre olika sajter (ingen med någon källhänvisning), gav jag upp. Det var uppenbart att ingen fattat texten eftersom den var ofullständig och ingen av sajterna kompletterat med det som saknades!

Ibland är internet bara en sophög! Viljan att få fakta gratis kan straffa sig om man lär in några käpphästar utan att förstå sammanhanget...

Översittaren Dawkins igen (biologi som pseudoreligion)

I Aftonbladet 091025 upprepar Fredrik Lindström mönstergillt min ståndpunkt i bl.a. detta astrologiska inlägg som ursprungligen publicerades den 16e september. Många andra har också på allmänna grunder redan sagt samma sak. Gott dock att en känd svensk tar sig för att lägga ut de populärpsykologiska förhållandena: många har glömt att de lever av samma tro som religiösa men som de själva "tror" sig ha vuxit ur. Homo religiosis - det finns ingen annan art än denna som vi alla tillhör.

*****

Richard Dawkins - ett liv spenderat i biologistisk hätskhet.
(Eller: Materialism förfular människan, andlighet förskönar.)

Jag upptäcker att en vass hjärna (nytt fönster) med en engelska på hög abstraktionsnivå tänkte till om Richard Dawkins psyke och horoskop bara en månad innan jag knackade ihop ett av bloggens tidigaste inlägg om densamme!

Bloggaren resonerar utifrån den västerländska tropiska zodiaken, men notera utifrån hans anmärkning om burkor och "self-undoing" att det istället är den sideriska zodiakens Sol/Ketu/Venus i Fiskarna - "the sign of self-undoing" - som närmast perfekt beskriver Dawkins uppbragthet över vad han menar vara religionens förtryck av kvinnor (Venus)!

Det är Dawkins Ketu ("dämparen") och Dawkins energi (Solen) som nervar upp sig över Fiskarnas brist på tydlig jag-identitet! Den tropiska zodiaken innehåller visserligen Månen och Merkurius i Fiskarna, men det budskapet säger i jämförelsen ingenting!

Den engelskspråkige bloggaren har i sak rätt, men man behöver egentligen inte astrologin för att inse problemet att det är Dawkins eget psykiska innehåll som spegelvänds utåt och blir en hatkampanj mot religionen.

Sedan kan man alltid resonera om vilken zodiak, den tropiska eller sideriska, som bäst illustrerar detta. I den tropiska zodiaken finns förvisso Månen i Fiskarna medan Solen står i egostarka Väduren - och visst kan man i dessa båda tecken tillsammans se ett fokus på "att vara eller inte vara".

Faktum är att detta är ett rätt typiskt utslag för födslar under den här perioden och ett sätt att förklara varför kriminaliteten når sin topp vid denna region i zodiaken. Den som misslyckas bli klar över den grundläggande gränsen mellan subjektivt jag och "gränslösheten" (Fiskarna), kommer tveklöst att överträda lagens råmärken - just som Richard Dawkins etiskt har gjort genom att karaktärisera religionen som bara en demonbesatt eller mycket illvillig människa skulle göra. (Han har valt ut enbart allt det dåliga och lämnar okommenterade religioner som genomgående är sublima: buddhismen, taoismen etc.) 

I mina ögon förklarar emellertid den sideriska zodiakens soltecken bättre fenomenet Dawkins i hans ömmande för dessa ansiktslösa kvinnor bakom slöjan. Och att Dawkins trots allt visar förmåga att ömma för något är enda anledningen att jag grönfärgat kombinationen Venus/Ketu/Solen (i turordning genom Fiskarna), trots att det är uppenbart att det finns vissa identitetsrelaterade problem här.

Dawkins frånstötande översittarmentalitet (egenmäktighetssyndromet) kvarstår oavsett vilken zodiak man använder. Notera den dubbelriktade pilen: ömsesidig reception! Egoprincipens herre Mars gästar Stenbocken medan maktfullkomlighetens princip Saturnus avlägger en visit hos den förra. Jag läser i detta fall den ömsesidiga receptionen som en högst negativ förstärkning av egenmäktigheten! Detta är då den arrogans som Richard Dawkins tillskriver religionerna och där han bekvämt själv spelar Fisk-martyren!

Han är fullständigt omedveten om att han själv agerar ut översittaren så det brakar om det! En man i total självlögn, totalt intellektuellt ohederlig och fullständigt omedveten om sig själv (Solen i Fiskarna!). Det säger något om den låga medvetenhetsnivån inom biologin om en sådan här man kan bli världsberömd. I mina ögon är det bara en Hitler.

I samband med egenmäktigheten (subjektivitet + maktanspråk) kan man återigen notera att Saturnus/Jupiter i Väduren ger den vassare beskrivningen av Dawkins problem med kvinnor som döljer sina huvuden.

Väduren symboliserar hela huvudet och framför allt personens identitet. I den tropiska zodiaken hamnar den här aningen besvärliga kombinationen av begränsning (Saturnus) och affirmation (Jupiter) i Oxen som i indisk astrologi visserligen associeras till huvudets framsida/ansiktet, ibland bara munnen, men likväl inte har den övergripande betydelsen av personlig identitet. Och det är religionens identitetshämmande roll Dawkins söker sätta åt.

Föga förstår Dawkins att det är hans egen oförmåga att hitta sin inre ande (Solen) givaren av sann identitetskänsla som ligger bakom dessa antireligiösa projektioner. Sannerligen, en människa blir med åren ful i alla bemärkelser av att ägna sig åt att förneka världarna bortom biologins lilla skyddade verkstad!

Ett perfekt horoskop för att påminna sig Jesus varning att vinna världen men förlora sin egen själ. Dawkins själ är i den tropiska zodiaken Månen i Vattumannen, och därmed "radiostyrd" från Saturnus som sida vid sida med filosofins Jupiter korrumperas av den Mars som från Stenbockens tecken predikar materialismen i dess yttersta och sista stadium: oandlighet som programmatisk "ism". 

Jag har börjat notera att Stenbocken och Fiskarna i samma horoskop verkar andligt handikappade, dvs stärker den inomvärldsliga böjelsen på ett sätt som är antagonistiskt gentemot formaliserad andlighet (religion).

Deras respektive härskare, Saturnus i sitt negativa läge och Jupiter i dess negativa läge påminner sannerligen om att vi här har en tydlig indikation om det Herakleitos kallade själens fall ner mot materialitet. Och fallet beror förstås på att själen likt Narcissus förälskat sig i den spegelbild av sig själv han ser i de övre vattnen som kapslar in den sublunära värld i vars mitt vi hittar planeten jorden - symbolen för det totala andliga utslocknandet efter själens fatala dödsstörtning ner mot, och identifikation med, sin egen reflex.

Detta är hela kristendomens budskap, fast det knappt finns en präst längre som kan redogöra för vad syndafallet är eftersom kristendomen söker vara uppdaterad och köper den alltigenom materialistiska världsbilden. Men själens fall ner i inkarnation blir bara underlig om man inte behåller den antika helhetsbilden. Även om världen inte fysiskt är uppbyggd som man trodde förr, har den nya "vetenskapliga" föreställningen (eller myten) kostat lika mycket som den vunnit i precision.

För nu saknas helt och håller förklaringar till vissa fenomen som man fordom inte hade några problem med. Telepati, minnen av tidigare liv och så vidare. Allt detta har plötsligt blivit oacceptabelt - inte för att människan nu vet mer, utan för att vi bytte till förklaringsmodeller som valt ett mindre "scope" eller omfång för sina utsagor om verkligheten. Det här förstår inte "scientister" av den pseudoreligiösa typen, för de är, förlåt mig, inte särskilt begåvade. De befinner sig i stadiet av identifikation med sina tankar och dogmer och har förlorat kontakt med det fria medvetandet. De har gjort sin livsinvestering, som Richard Dawkins gjorde och klarar inte längre att "tänka utanför lådan".

Tomas Tranströmer beskriver väl fallet ner i andligt mörker enligt den antika världsbilden i sin debut "17 dikter" från 1954:

Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon.
Tingen flammar upp. Han förnimmer - i dallrande lärkans
position - de mäktiga trädrotssystemens
underjordiskt svängande lampor.

Dikten fortsätter ytterligare ett litet stycke men det är, som jag tolkat den, i de avslutande raderna Tranströmer vänder hela historien i oväntad riktning:

I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.
Resenären står under trädet. Skall,
efter störtningen genom dödens virvel,
ett stort ljus vecklas ut över hans huvud?
Tomas Tranströmer - Dikter 1954-1978, Bonniers

In the vital power of the human being that is ignited at birth there glows that remembered image.
Johannes Kepler, World Harmony (1619)

Säger Tranströmer (till skillnad mot Kepler) att vår ankomst till fysikaliteten är det andliga ljusets utslocknande? De flesta av oss glider handlöst in i den stora Satans händer och blir denna världens villiga tjänare under hela sitt liv utan att någonsin utveckla den ljusgloria som är syftet med den här plantskolan.

Biologin har skadat mänskligheten något oerhört, och frågan är om inte stafettpinnen tagits ifrån det darwinistiska väst. Historien om människan och vem hon egentligen är, väntar på nästa kvantsprång.

Jag tror det kommer att komma från Kina, en väldig ny vetenskaplig insikt som verifierar tidiga kinesiska modeller om att vi är andar på besök på planeten jorden, väsen i flera kroppsliga led och där det bortom den uppenbart fysiska människan det också finns en energikropp som var den som närmast gav upphov till vårt fysiska jag - en intuition som den kinesiska akupunkturen visar att de österländska tankarna om flera kroppar i samma kropp kan vara en mer fullständig bild än västerlänningarnas grottande efter små styrande bitar i materien.

(Fysikprofessorn Amit Goswami argumenterar i sin "Physics of the Soul", 2001, varför den gåtfulla "Tibetanska dödsboken" har rätt i sin femkroppslära.)

I samband med ufo-kontakter har också rapporterades om läkarintygade skador som spontanhelas¹, vilket understryker att det finns fler våningar i den här byggnaden än vår egen, och att det faktiskt går att utföra "mirakel" förutsatt att man står på den våning som ger rätt perspektiv på det rent materiella (se självbiografiskt inlägg om mitt möte med en äkta helare när jag var 20).

Nå, biologi är vad merparten av mänskligheten just nu är mogen att tala om och förhålla sig till. Synd bara att män som Richard Dawkins inte har intelligens nog att hålla sig inom sitt område utan tror att den biologiska föreställningen äger någon slags universell giltighet.

En värdefull och belysande studie av Dawkins angrepp på parapsykologin här.

_____

1. Se till exempel det väl belagda fallet med franske läkaren "dr X" (Jacques Vallee - Confrontations, 1990, s. 113), som skadades svårt vid 28 års ålder av en mina under strid i Algeriet men helades fullständigt 1968 i en närmast religiös ufo-upplevelse. Läsare av den här bloggen och min andra (Ockulta ögat) vet redan att Jacques Vallees egen kredibilitet är oklanderlig, även om jag driver lite med honom vid analysen av hans horoskop.

Generalknas på stjärnhimlen

Expressens berättelse om den småbarnsstora sextonåringen är, jämfört med artikeln på Wikipedia (eng.) nästan fånigt positivt vinklad. Naturligtvis kan man inte utesluta att i den härva av skadad biologisk funktionalitet det finns något som kan ge vetenskapliga insikter om "evig ungdom", men Wikipedia ger en nyktrare bild (nytt fönster). Ingenting verkar koordinerat i den här fysikens tillväxt. Hjärnan är alltjämt ett spädbarns, med intelligensen hos en knapp ettåring, medan benstomme har nått en tioårings stadium, fastän abnormt förkortad.

De vediska horoskopet kan inte i mina händer avslöja något, och inte enbart för att exakt födelsetid saknas, utan för att traditionell ayurvedisk medicin är ett märkligt ämne i sig och vars nära kopplingar till astrologin jag inte alls har någon inblick i. Likväl ritade jag en karta för dagen då Brooke Greenberg föddes bara för att se om alls något märkligt kunde skymtas.

På den här bloggen har så långt bara "underliga" himlar diskuterats i termer av psykologi och beteende. Men som djuppsykologen Carl Jung sade (och judarna samt även gamle Aristoteles menade): kroppen är vårt psykes "pricken över i", kroppen är objektifieringen av andesjälen.

Aristoteles vägrade följa sin lärare Platon hela vägen som den biolog han kom att bli. Han förnekade möjligheten av en Form utan en motsvarande fysisk kropp (och tillika möjligheten av en frisjäl) - samma tanke som vår moderna västerländska materialism som förklarar kroppens fakticitet med en mängd underliggande processer där de senare ersatt idén om en Form eller ett övergripande blueprint.

Biologen Rupert Sheldrake har dock förtjänstfullt försvarat Platon eftersom ingen i vår tid kan svara på hur ett organ vet hur det ska se ut och när det ska sluta växa till sig. Hos Platon fanns dessa "kartritningar" i en annan "dimension" än den fysiska verkligheten dagens jordråttor bökar i och söker alla förklaringar från.

Månen - barnets första, säg, tre år i modershägnet är drabbade. Månen och Mars kan indikera en hel mängd ting, men generellt tidiga år där olycksmomentet Mars tycks ha hängt tungt över barnets tidiga utveckling. Barnet föddes med felvinklade ben och opererades omgående. Mars är kirurgins planet.

Men den här himlen är mer komplicerad än så, för det är fullmåne, så Månen - symbol för kroppslig och allmän mognad och tillväxt - opponeras av sin egen disponent Merkurius, belägen i Skytten. Och som syns av kartan opponerar sig också Solen, symbol för intelligens och kraftfull aktivitet i livet opponerad med den redan olycksdrabbade Månen. Är det alltför djärvt att här se en livsväg där tillväxten från småbarnsstadium (Månen) till vuxen och aktiv (Solen) möter hinder? Fullmånen indikerar ofta livsvägar kantade av märkliga brott och snedsteg...

En kongenital fysisk skada indikeras säkerligen av störningar mot det stigande tecknet i öster, men vi saknar som sagt födelestid. Att, som indierna i nödfall gör, ta Månen (personlighet, sinne) som ställföreträdande ascendent ger oss emellertid just den panikkrisande bild vi just har skymtat!

Månen som indikation på den fysiska kroppen visar en "olyckskropp" (Mars) där själva symbolen för vuxenlivet (Solen) inte vill vara med, och där även kroppens disponent Merkurius hoppat ur och står utanför kroppen, förenad med Solen i bemärkelsen andesjäl. Nu är visserligen de involverade elementen Luft respektive Eld, vilka båda är positiva och befrämjar "utagerande" och manifestation. Vi ska strax återkomma till vad jag tror är en avgörande käpp i hjulet: en tvärlåsning mellan Eld och Jord - men minns att allt detta är väldigt hypotetiskt då tiden inte är känd.

*****

Med lite fantasi kan vi här se bilden av en som pga sitt karma från tidigare liv den här gången väljer att stå utanför sin egen fysiska kropp, yttermeravisso så eftersom kroppen inte utvecklas normalt och går att använda till något i den materialistiska delen av världen. Den andesjäl som motsvarar den här fysiska koordinatpunkten i tid och rum är "inte hemma", för dess lägre manifestationsformer har inte utvecklats.

Det finns ännu en intressant faktor här: den enormt starka ömsesidiga receptionen mellan två teckenhärskare som gått på visit i varandras tecken. Och det är viktiga härskare också: Solen i Skytten disponeras av expansionens (fysisk tillväxt!) Jupiter, och Jupiter står i Jungfrun. Jungfruns härskare Merkurius är å sin sida i Skytten och utsatt för både Solens brännande och onda inverkan och det degraderade Mars-psyket mittöver.

Märk också att den här ömsesidiga receptionen tvingar samman två element som är respektive det mest nobla och det mest basala. Eld korrumperas och "släpps inte fram" i sitt rena tillstånd vid direkta konflikter med det tröga och oformliga Jordelementet. I senantik världsbild är "Urmateria" så trög att Platons Former inte längre kan tränga in och aktualisera något vettigt.

"Urmaterian" saknar all positiv potential att bli något. Urmaterian kan sägas vara det Yttre Mörkret (se två separata astro-filosoferande artiklar i nytt fönster). Jord bland de fyra elementen är nu inte "Urmaterian", men väl en metafor för det passiva grundsubstrat som Elden - en metafor för Formen - söker in-formera och bibringa en yttre gestalt.

Som ett av den antika världsbildens fyra element är Jordelementet det mest motspänstiga - det är "hit ner" de högre formativa impulserna från den gudomliga verkligheten till sist når sitt somatiska stadium. Den som inte fattat vinken på högre nivåer, får till sist en handikappad kropp för att på ett mer "handgripligt" sätt lära sig den livsprincip man i ett tidigare liv förbrutit sig mot.

Jag tror du som läsare inser att detta är meta-fysika resonemang - går du till din genomsnittliga sekulära ateist har dessa helt slutat tänka på livet i termer av en underliggande mening. Men detta är en unik "black-out" i världshistorien och aldrig mer kommer mänskligheten att falla så här lågt i förståelse...

I termer av "brutal materia" (Jord) som hindrar den andliga impulsen (Eld) från att genomföra sitt projekt ända ut i den materiella slutprodukten (människokroppen), se också horoskopet för svårt handikappade astrofysikern Stephen Hawking. Här har vi födelsetid och vet att han föddes med en Skyttkropp (ascendent) vilket åter sätter expansionens (tillväxtens) planet Jupiter i försätet. Och återigen befinner sig Jupiter i ett Jordtecken - kroppens (ascendentens) disponent är fullständigt trög jämfört med den äkta Eld-ande (Solen) som innebor i den! Ringer det en klocka här?

Dessa är dock bara anekdotiska iakttagelser, och jag har aldrig kommit på tanken att i stor skala undersöka den hypotes som ligger halvt uttalad i dessa rader.

*****

En närmare granskning av himlen visar alltså, att det kanske är lika bra att kroppen Greenberg alls inte utvecklades, för det skulle som skulle ha kommit ut om bärredskapet fungerade, var något man i antiken skulle ha kallat en demon eller en ond andesjäl. Min gissning är att detta var en bestialisk människa en gång, och som nu via en helt oanvändbar kropp lär sig något om hjälplöshet och kärlek från människor som bryr sig och försöker hjälpa till. Jag spekulerar i den här riktningen pga. mängden av otjänliga indikationer - betydligt värre än hos t.ex. Stephen Hawking.

Den korrupta andesjälen registrerar likväl detta fysiska liv via de svaga kognitiva kapaciteter som ändå innebor i denna havererade Merkurius (kroppens ställföreträdande signifikator i vårt hypotetiska horoskop med Månen som substitut-ascendent).

Allt detta var mycket spekulativa tankar, men hel i linje med Galenos och de senantika platonska filosoferna. Hos Plotinos t.ex., sägs andesjälen "fälla ut" sig själv i "hypostaser" - lägre uttryck på lägre nivåer av verklighet. Det "systemfel" som kroppen Brooke Greenberg uppvisar är ett systemfel som också finns högre upp i den hierarki av medvetandenivåer som ligger bortom vår fysiska värld.

Men låt Expressen, i dess oförmåga att identifiera tragik ens när den skriker en i ansiktet, tomprata om lösningen på "den eviga ungdomens gåta". Det går att anlägga betydligt intressantare aspekter på ämnet. Men jo, de har en liten poäng ändå, för Månen i Tvillingarna symboliserar just ett "evigt ungt sinne"! Tvillingarna är det diskursiva intellektets tecken (Merkurius), och dess uppstart brukar ju läggas någon gång vid fem år.

Så "turbulensskaparen" Mars har ju ändå tjänat ett syfte - att flytta fokus mot frågan om "ung och vital" - tydligen det arketypiska motiv som har skribenten i sitt våld såsom ett komplex.

En annan sak är att alla de problem jag identifierat på himmelen faktiskt utspelar sig i zodiaktecken av medvetandets och medvetandegörandets guna eller kvalitet Sattva. (Kallade "rörliga" tecken i västastrologin.) Det har en symbolisk signifikans på både gott och ont: ont för att hjärnan stannat av så tidigt i tillväxten och gott av sagda anledning: dessa fall stimulerar till ökad förståelse, både hos omvärlden och den andesjäl som i just detta liv spelar rollen av den förbannade som dömts till ett jordeliv i exil.

Stor konst/Den onda ängelns hus

SvD har i dag en utmärkt artikel om "gåtan" Bob Dylan. Så väl det slumpar sig att haka på med en nyligen färdigställd astrologisk analys av Gene Clarks mörka demoner!

Clark var ett underskattat musikaliskt geni vars första grupp The Byrds fick Dylans godkännande - Byrds och engelska Manfred Mann var de två grupper som förmådde göra pur pop av hans material. Så menade den just avhoppade folksångaren Dylan runt 1965-66. I själva verket var det Gene Clark som förblev den amerikanska folktraditionen trogen livet igenom.

Gene Clark (1944-1991) - grundare av
det legendariska rockbandet The Byrds.

Sektorn just över födelseortens östra horisontlinje, horoskopets tolfte hus, tros ha fått namnet "den onda daimonens (eller ängelns) hus" under senantiken för att jordklotets atmosfär suddar till objekt som ligger nära horisonten. Alldeles bortsett från sådana försök att ge astrologin "rationella" förklaringar haglar det av fall som visar att "uppoffringens" eller "inspärrningens" sektor verkligen är en märklig region i horoskopet.

På den här bloggen har vi sett den i fall av kidnappning och i samband med David Lettermans hemliga kärleksnäste, och allra senast i horoskopet för Svenska kyrkans ja till homosexuella äktenskap (där det som offrades i tolfte var det fruktsamma partnerskapet till förmån för sterila homoäktenskap).

Efter att ha gjort det horoskopet började jag av någon anledning att läsa om initiativtagaren till folkrockgruppen The Byrds som debuterade maximalt 1965 med sin första listetta, den klassiska tolkningen av Dylans "Mr. Tambourine Man".

Gene Clark drog inte jämnt med den knepige gitarristen Roger McGuinn och fungerade ännu sämre med den dominante David Crosby i gruppen - Crosby och McGuinn mer eller mindre mobbade ut Gene Clark i sin "tjejpakt" som lämnade den stora stjärnan utanför. (Crosbys Sol-Kräfta hittade sin naturliga partner i McGuinns Mån-Kräfta - Kräftan står för feminin "bonding"!)

Efter två år hade han lämnat gruppen, men ett skäl som ofta brukar nämnas var hans hemska flygskräck som ledde honom in i alkoholism och sedermera också drogmissbruk. Han dog bara 46 år gammal efter att ha opererat bort stora delar av magsäck och andra inälvor pga svåra magsår. Samtidigt har han ett odiskutabelt kultrykte i USA och hyllas som en av de bästa låtskrivare som landet haft.

Han var många gånger formidabelt svårmodig musikaliskt och benägen till djupa och sökande texter som ofta hade mycket filosofiskt innehåll. Bara skivtiteln "White Light" säger något om att det här inte var vår tids banala och menlösa Idol. Han höll sig i huvudsak inom genren countryrock hela sitt korta liv.

Den onda daimonens hus lever ett herrans liv på den här himmelen och givet att en av dess innebörder är långvård, sjukhusvistelser eller andra inspärrningar, förvånar det inte. Inte bara var han inlagd för avgiftning utan de omfattande kirurgiska ingreppen mot slutet av hans liv rimmar också väl med detta hus.

Vad gäller de svåra magsåren saknar det förstås inte sin poäng att Månen (magsäcken) anses debil i Skorpionens tecken och att det just är dödens eller bortdöendets zodiaktecken som befinner sig i detta hus som markerar avskildhet från det ordinära livet! Skorpionens härskare Mars är dessutom hemma vilket ger en naturlig introvert.

Tänk på att Skorpionen symboliserar bitter galla, avund och allsköns osunda känslolägen vilka pga tecknets fixerade natur aldrig ventileras ut! Åtminstone jag tycker mig i denna Mars i Skorpionen se den giftgadd som invärtes frätte sönder inte bara låtskrivarens och sångarens sinne utan också hans inre organ. Här finns alla de viktiga fysiologiska planeterna samlade Månen och Skorpionen tecknar tillsammans mage och tarmar. Och tolfte är förstås "den onda ängelns" hus som förstör normal lycka. Horoskopet visar verkligen en som samlar på sig gifter.

Vad jag förstår var denne Clark en extrem ensamvarg och det formligen gnistrar sammanbiten och mörk Skorpion om honom på många foton, trots att ascendenten är Skytten och dessutom krönt av den goda och förbindliga Venus. Se för övrigt hur konstnärskapets och musikens Venus stiger i öster men hålls bunden av Saturnus - den formsäkra men depressive - i väster. Elementen är Eld och Luft så det är dock en kreativ och skapande spänning mellan skönhet och form/stil. Stora konstnärer verkar många gånger notoriskt olyckliga - det är kanske dessa känslor de omvandlar till sin konst!

Vad som gör hans stigande Venus till mer än en "pretty boy" - för lång och stilig var han verkligen - är dels denna kreativa spänning mot Saturnus och dels Jupiters välsignelse av Venus från ovan. Men Jupiter befinner sig i 29°58' av Lejonet och är en riktig problemplanet här, för det är nästan omöjligt att säga hur den beter sig. Ska den klassas som en placering i noll grader Jungfrun, eller är den, som jag missstänker, i inre kramp då den visserligen nominellt är en expansiv eldplanet i ett Eldtecken men också lever ett dubbelliv via en introvert och noggrann sida (Jungfrun)?

Som ett sista led i bedömningen av en planet har indisk astrologi också idén om planetens levnadsbana. Så här i den trettionde graden av ett positivt polariserat tecken (eller första graden i ett negativt tecken) anses planeten "död" - ja en planet genomlever "en uppgång och ett fall" i fem stadier om sex grader vardera. Den här Jupiters framgång är därför en smula prekär ut eftersom den just hamnat i den svåra övergången mellan Eld och det mer restriktiva Jordelementet.

Gene Clark har också kallats ett kriminellt förbisett geni och hans skivor efter tiden med The Byrds sålde uselt. Under perioder var han så under isen att hans material inte ens gavs ut i USA utan bara tittade fram på udda skivmärken i Europa. Hans karriär kantades av aborterade projekt (eller kollapsade bubblor).

Allt detta stämmer ganska väl med den här osäkra placeringen för framgångsplaneten Jupiter som visserligen står och nuddar vid tionde huset för ära och status - genombrottet med Byrds - men där han "valde" bort framgången, eller kanske inte pallade trycket. Ja, ska denna Jupiter anses kopplad till det stora scen-Lejonet eller till den dolda "bakom-ridåerna"-Jungfrun?

Precis som den skicklige matematikern och semiotikern Charles Sanders Peirce (tidigare granskad på bloggen) fick Gene Clarke först postumt sitt erkännande (Jupiter = berömmelse). Men i det här horoskopet kan vi tydligt koppla Jungfrun (som skyggar scenerna) till tionde officiella huset - kanhända ett hus där detta tecken känner sig obekvämt i. Men märk att Gene Clarkes problem med offentligheten kanske mer har med andra ställen i horoskopet att göra...

Att den restriktiva och svårmodiga Saturnus också koppar ett grepp om Jupiter underlättar inte heller! Med expansionens Jupiter och kontraktionens Saturnus kan man få en obeslutsam natur: "Should I stay or should I go?" Kroniskt vankelmod tycks vara en viktig sida i den här personligheten. Men minns då att han faktiskt var en legend redan i ungdomen och en Jupiter i tionde huset, där jag ändå vill se lyckoplaneten, går inte att bortse från! Den har närmast maximal "världslig" kraft om vi tänker oss att den hör ihop med tionde huset. Bara en planet som stiger i öster, som hans konstnärliga Venus, är kraftfullare.

Att mannen mitt i sina filosofiska grubbel verkar ha haft någon av en freudiansk dödsdrift, antyds inte av Skorpionen i sig, men väl i de komplikationer detta mörka tecken skapar på just denna himmel. Solen och Mars tecknar en förhöjd intelligens av ett djupt och inåtvänt sätt som kanske bäst ska kallas "emotionell IQ" - och det är detta som syns i all den beundran som nu för tiden omger hans namn.

Men inte bara är psyket klassas som svagt när Månen står i Skorpionen, detta är också ett fall av nymåne, där Månen anses vara en "bränd planet". Förmågan att ta ett steg bakåt och reflektera över sin livssituation kan vara hämmad. Solen - den aktiva och viljemässiga - tar över, och här är den, som sagt, rejält självdestruktiv i ett hus som tycks destruktivt så att individen söker sig bort från livet eller förstör för sig själv - i de fall där det inte representerar offerroller av olika slag. Och givet Skorpionens "fixerade" natur tycks Gene Clark inte ha kunnat hejda sitt destruktiva drogberoende utan fick lägga in sig för avgiftning. Den brända Månen hade även i normala fall haft svårt att se vart den aktiva Solen var på väg, men här råder mängder av samtidiga varningstecken.

Men Mars involverar också Solen när den kastar sitt långa "onda öga" mot Saturnus i sjunde huset för partners. "I'll probably feel a whole lot better when you're gone", hördes Gene Clarkes text och melodi på The Byrds debutalbum. "Gone" - lämnat scenen - så typiskt både Skorpionen och tolftehuset som båda tenderar att undanröja personer.

Det här är en mycket komplicerad kombination av tre planeter där Sol/Mars-Skorpionens introverta natur inte kan hindra att Saturnus likväl är en fiende till eldplaneternas "fria uttryck". Det finns, som jag, sagt något djupt betryckt över hans musik, eftersom Vatten och Luft tvingas samman här misstänker jag den här aspekten för att vara roten till hans alkoholism och drogmissbruk. Jag menar, den börjar i huset för ting man gör till sitt eget förfång, och involverar också det sjunde relationshuset. Clark tycks ha haft notoriskt instabila relationer med många människor. Saturnus tillsammans med hungriga och svårtyglade Rahu i sjunde partnerhuset är ännu en sån där aspekt som bara är konstig!

Och att alla dessa kopplingar mellan Skorpionen och Tvillingarna är "dödsaspekter" förefaller rätt uppenbart. Eftersom Tvillingarna också är ett merkurialt resetecken kan man kanske våga koppla den paralyserande flygskräcken hit, som möjligen var skälet att han till och börja med började bedöva sig för att palla alla resor med The Byrds. Horoskopet innehåller således en variant av dissociationssyndromet, där den irrationella känslan (Vatten) får mentaliseringen (Luft) att gå överstyr eller fyllas av mörka döds- och ångestkänslor. Vilket plågat horoskop detta är, när man tittar lite bakom den snygga Venus-fasaden!

Den här bilden fram mot slutet av hans 46 år korta liv säger en hel del. Jag har aldrig sett en sådan saturnisk sammanbitenhet på foto! Och dock är detta inte ondska, för en stigande Venus med stöd från Jupiter (även om den senare hålls i ett hårt grepp av Saturnus) lyfter den här människan skyhögt över alla de skräpkaraktärer jag släpat in från tidningarna i bloggen.

Clark har i många år varit en artist från förr som jag gillat. Jag har köpt nästan alla hans skivor. Men jag visste faktiskt inte att han mådde så dåligt (troligen i hela sitt liv) förrän jag nyss började titta på nätet efter fakta om hans liv. En del betvivlar astrologin, och det skulle man kunna göra om det inte var så att planeterna så ofta och så intensivt tydligt visar när något är snett, som det ändå måste sägas ha varit här...

http://en.wikipedia.org/wiki/Gene_Clark



Not. Ursprungligen uppgav jag, felaktigt, att "Mr. Tambourine Man" var gruppens enda listetta, men de upprepade den bedriften med "Turn! Turn! Turn!", släppt som en julsingel 1965.

En liten sprätt (dandyism)

(Obs, långt inlägg - cirka 9 A4-sidor)

Sprätten Beau Brummell (1778-1840)

Som en lustig spin-off på Kyrkomötets "ja" till homosexuella äktenskap nyligen knäppte jag på morgonradion och hamnade mitt i Susanne Ljungs STIL, en långkörare helt dedicerad till den yttre människan och dennas plats i den skiftande tidsandan.

Jag har hört ett fåtal program genom åren och tyckt mig ana att den ytliga människans försök att besvärja Tidens Obönhörlighet (Kronos/Saturnus leder oss kontinuerligt mot vår död) består i att identifiera sig med denna mörka kraft i ett magiskt försök att "stoppa tåget". Förklädd i ytans estetik hittar vi därför Saturnus under beteckningen "klassisk stil", dvs ett visst modeuttryck som "frös fast" och slutade förvandlas och vilket dess förespråkare sedan transporterar genom tiden som en relik att fetischistiskt avguda och i sin egen person imitera.

Morgonens program gav sorgliga inblickar i den homosexuella mannens "frusna" världsbild - för jag har börjat inse att homosexualitet är oförmågan att förlika sig med den man är, en slags "långsinthet" handikappar psyket hos den homosexuella och ur själavandringsperspektivet är det hans/hennes egen historia (från ett tidigare) liv som alltjämt leder just under den jagmedvetna gränslinjen och påverkar vakenjagets dispositioner.

Det här skulle, menar jag, lätt kunna fixas till med hypnoterapi, men istället har den del av världen som inte tror det existerar några objektiva spelregler för livets medvetna del (dvs hela den sekulära världen) valt att låta allt passera så länge det inte är till skada mot någon annan. (Tyvärr har jag läst att det är oproportionerligt mycket våld mellan homosexuella, men sedan när var den sekulära människan något annat än en hycklande dubbelnatur?)

I radioprogrammet talade någon svensk bloggare talade om stil som en medfödd karaktärsegenskap i kontrast till modet, som just bara är växlingar över tid. Det mesta jag hörde var bara dravel, men just detta uttalande anknyter till vårt ämne Saturnus. Våra planeter är i allra högsta grad medfödda, och Saturnus som gränsdragaren står närmare till tygets skärning och våra kroppars former, än någon annan.

Vidare berättades i radion om en fetischistklubb i New York som dyrkar flanelltyg (dags mynta ett astrologiskt "snuttefiltssyndrom"?), och dessförinnan hade talats om upphovsmannen till hela denna falska livshållning där psyket fixeras och förnekas att mogna och på djupet delta i sin livsupplevelse här och nu - dandyismens portalfigur Beau Brummell i tidiga 1800-talets London. Brummell var den ursprungliga lilla homosexuella sprätten.

Radioprogrammet Stil har visserligen prisbelönats för sitt sätt att placera mode i ett vidare idéhistoriskt och historiskt sammanhang, men förvånansvärt mycket av det som sades om Beau Brummell kan inhämtas enbart i artikeln (nytt fönster) om honom på engelska Wikipedia.

Lustigt nog nämnde programmet Stil inte med ett ord att Brummell var homosexuell, att han hånade blivande engelska kungen för att vara ett fetto och att han flydde landet efter att ha skuldsatt sig upp över öronen och dog sinnessjuk av syfilis efter alltför mycket homosex. Den historiska kontexten hade kanske gjort att den här typen av "stil" (medfödd eller ej) förlorat tjusningen för radiolyssnarna!

Jag hänvisar till Wikipedia-artikeln och ska nu bara peka ut några intressanta detaljer i hans horoskop vilka bekräftar det som framkom i dialog med en kommentatör till inlägget om horoskopet för kyrkans homoäktenskap.

Jag har ofta problem med min "pedagogiska färgsättning" av de här små kartillustrationerna. Vad t.ex. göra av Beau Brummells trippel i den enkla och rättframma sensualismens tecken Oxen?

Solen och Mars har båda en eldig natur och är därför planetära vänner, men här befinner de sig i ett Jordtecken, vilket ofta brukar degradera alla inblandade parter. Elden "betingas" till enbart materiella eller praktiska hänsyn ("Jord") och förlorar intresse eller t.o.m. kapacitet för "rent andeskådande". Istället får vi människor som bara brinner för det fysiska.

Wikipedia nämner här också Brummells stora arv tidigt i livet, vilket likväl bara satte igång begärets eldar än mer, så att han invecklade sig i härvor som syftade till att göra "lätta pengar" - notera att hans soltecken Oxen har Venus som härskare. I sin enklaste och mest fysiska tagning representerar hon pengar, vilka är en slags förkortning för "njutning" och "välbefinnande".

Solen och Mars är dessutom båda klassificerade som "onda" i indisk astrologi (Mars som "naturligt ond", Solen mer ett besvär de tider den gassar som starkast). I detta sällskap påverkas det känsliga och avläsande kvicksilvret Merkurius som direkt antar de kvaliteter den kommer i beröring med.

Merkurius är ju förmedlaren och kommunikatören och kan därför inte vara bunden till några moralregler eller andra scheman. Som grekiske Hermes kan den t.o.m. färdas ner i dödsriket och mingla på de villkor som gäller där! (Och i själens värld råder inte vakenjagets distinkt logiska tankestrukturer utan verkligheten tycks mer likna nattens associativa drömmar...)

Filmen X-Men (2000), som introducerade några populära seriefigurer, innehåller en perfekt variant på Merkurius. Det är Mystique, med blå kropp i sitt naturliga tillstånd (Merkurius härskar i det blå Lufttecknet Tvillingarna). Men Mystique har kapaciteten att anta skepnaden av vadhelst dess könsneutrala förlaga Hermes sätter sig in i. Det historielösa trendordet idag är "shape-shifter". Men minns Hermes barn i mytologin- hermafroditen, den tvåkönade! Där är grunden till Merkurius ovanliga fingerfärdighet (på alla plan).

Rebbecca Romijn som Mystique.
Bildkälla: IMDB

Horoskoptolkning är intuition, vilket är en kognitiv fakultet i sin egen rätt. Den väntar på sin upptäckt bortom vanlig logik och bondförnuft. Historien har inneburit en språklig förvirring, särskilt sedan ateism och materialism började blanda bort korten för att det skulle verka som om vi inte har någon annan värld att välja på än detta materiella jordklot. "Och håll dig där lille vän, för se hur död och ogästvänlig rymden är. Någon gud finns inte någonstans, så håll dig bara jord-verklig och njut dina sinnen. Allt annat än dumprat."

Innan Satans röst började viska genom stora delar av mänskligheten kallades den intellektuella eller begreppsliga världen av eviga Idéer (eller Former) för Intuitionens värld (eller dimension). Men inte intuition som någon dunkel maggropskänsla utan som ett rent, klärvoajant andeskådande. Att intuitionen degraderas till kroppsliga känsloförnimmelser har att göra med Satans storskaliga maktövertagande de senaste få hundra åren. Vi kallar det "upplysning", men det är en enda stor chimär!

Få individer genom historien har haft en öppen kontakt direkt med sitt intuitiva högre sinne, men Plotinus, den stora platoniske filosofen på 200-talet, sades ofta ha "ryckts hän" och likt en gudamänniska ha kontemplerat livets större sammanhang. Astrologiskt är det Jupiter (Zeus eller Guru), "högre medvetande", som motsvarar den här förmågan till direkt icke-logiskt andeskådande av de stora sammanhangen som aldrig det sönderhackande, kritiska intellektet kan se.

*****

Kanske använder jag denna högre intuition (eller också spekulerar jag bara, men notera att "spek" är en ordrot som ytterst också har med synförmåga att göra! Sicket spektakel!) när jag helt sonika beslutar mig för den avhuggna draksvansen Ketu (södra månnoden) är boven till mycket ont här. Se hur ovanligt många aspekter som kontaktar Ketu i Skytten, givet det sparsmakade vediska aspektschemat.

Det är Mars som drar in den straffade demonens lägre kroppshalva i berättelsen via sin 210-gradersapsekt. Och här involveras nu både Solen (som skänker sin vilja till vadhelst den finner sig i för sammanhang) och Merkurius (som är en hal ål, som vi sett).

Ett horoskop utan klockslag är ingen ersättning för ett med känd födelsetid, men redan i kombinationen av fyra himlakroppar (Ketu är en "virtuell", matematisk entitet), tycker jag mig se en total moralisk härdsmälta. Den straffade avhuggna drakkroppen/svansen (demonens huvud är Rahu) symboliserar via Skytten (avlägsna platser, utlandsresor) den sista flykten till Frankrike från skulderna i England.

Notera här då att 210-gradersaspekten (åtta tecken), som enbart Mars kan skapa, har samma symboliska implikation som zodiakens åttonde tecken Skorpionen: synd, skulder, degradation och den biologiska kroppens förruttnelse. Se hur alla moment är för handen: ett manligt könsorgan bortruttnande i syfilis, flykten från hemlandets monetära skulder och slutligen då sinnessjukdomen vid livets slut.

Nog ska vi söka roten till mycket ont i den kroppsliga kärlekens tecken Oxen och den här kombinationen av Solen + Mars med ombytliga Merkurius. En dandy är med andra ord en bög som går från man till man och stoppar in sitt kön i den andres anus eller upplåter sitt eget avloppsrör för dylik aktivitet. Det enda som saknas här är en aktiv Skorpion (kön och anus), men vi har tecknets representant härskaren Mars på plats, plus dess skorpionklingande "åtta-aspekt" mot den avhuggna svansen (den ruttnande penisen?).

Jag ska villigt erkänna min fascination för ämnet "snask och död". Jag är hetero i det här livet, men jag har fragmentariska minnen av ett annat liv (och med detta menar jag i en annan tid och kropp) där jag var en svår syndare själv! Den här bloggens för Sverige unika försök att systematiskt demonstrera hur astrologin inte alls är någon menlös och ytlig angelägenhet för veckotidningarna utan ursprungligen var "filosofi i praktiken", kan ses som mitt personliga försök att till sist "bränna karma" och få detta tidigare liv ut ur mitt eget psykiska system. Om någon får nya infallsvinklar på sitt eget horoskop eller liv, så mycket bättre!

Det ser alltså illa ut i sensualistiska och njutningssökande Oxens tecken. Enbart de tre planeterna hade inte varit tillräcklig grund för att säga något säkert (jag har t.ex. samma tre planeter, fast i Vågen) - det är "dödsaspekten" till en ytterligare planet som blir mer än man kan blunda för.

*****

Men det här är långt ifrån allt som finns att säga om den här omoraliske homosexuella sprätten. För granska nu disponenten till det här "ombytliga" (Merkurius) och könsorgansfixerade (Mars) stycket till mullrande kreatur (Sol-Oxen är en stark men oerhört fixerad natur som är lika svår att få att tänka om som för en oceanångare att ändra kurs på ett kick). Oxens härskare Venus har tagit ett, som det visar sig, fatalt ytterligare steg bortom sitt härskarläge och står i den sexuellt diffusa Tvillingarnas tecken.

Den som läste min ministudie av ascendenttecknet hos cirka 40 homosexuella människor kanske minns att bara två tecken stod ut från mängden: rumphålets Skorpion och som god tvåa, Tvillingarna! Nu är vi här igen, genom att ha Venus i Tvillingarna, disponerad av Merkurius, medan Merkurius "våldtas" av könsorganets Mars i Oxen. Horoskopet innehåller alltså den ultimat starka aspekten "ömsesidig reception" (eller "ömsesidigt mottagande") vilket nära binder samman dessa två tecken och de företeelser som de representerar. Givet fakta om Beau Brummell ser vi hur väl detta stämmer: han tycks ha ägnat sig åt ohederliga "trick för att fixa sin ekonomi" och det här är direkt Merkurius som "den ohederliga handelsmannen", den falska bilhandlaren, etc. Tvillingarna som pratmakare men ibland distinkt falsk sådan! Oxen å sin sida tycks i det här horoskopet vara "bara" pengar och sensuell komfort.

Att Brummell kom att bli något av en modeikon är den fullständigt förytligade och självförljugna människans sätt att blicka tillbaka på den här historiska figuren. Sanningen om honom är, som vi redan anat, att det var en ömklig figur fastän med betydande inflytande över sin tids sociala innekretsar (redan innekretsen höjer varningsflagg för dekadens!).

Han synes ha varit fullständigt förslavad under sin basala animala drift. Oxens tecken är sinnlig kärlek, men här finns sekundära indikationer på att den var korrumperad - Mars och Ketu bekräftad av den tydliga förekomsten av Venus i dubbelbottnade Tvillingarna. En Venus, noterar vän av ordning, som i sig är belägrad av hungerns (ibland den vettlösa girighetens) demon Rahu!

*****

Men det finns en sak kvar att säga, och det är här återkopplingen till tidigare inlägg kommer in. Så mycket skit har Månen i Skorpionen visat sig vara inblandad i via den här bloggens stickprov hämtade från skandalskriverier i nättidningarna, att man skulle kunna vara frestad att spekulera i en födelse 18.00 eller senare i London. Dygnets sex sista timmar har nämligen psykplaneten i debilt läge i Skorpionen. Och det är inte omöjligt att det är en exakt fullmånefödelse, vilket skulle aktivera "den sataniska axeln" för dem som enbart lever för sina kroppar och sinnen.

Men! Samma historia berättas faktiskt (fast på ett lite annorlunda sätt) under de föregående tre fjärdedelarna av detta dygn, och jag menar att den här historien, om Månen i Vågen, passar omständigheterna mycket bättre. För ett sinnelag i Vågen ger en mental knyck åt hans sinnelag, och han var uppenbart lagd åt socialt minglande, precis som Vågen (i högre grad än soltecknet Oxen eller måntecknet Skorpionen) är!

Det är också i Luftecknet Vågen som Oxens identifiering med sinnlighet och sinnesintryck (oralitet, smeka, ta eller smaka på) - allt detta frossande i världens goda - lyfts upp ett snäpp och blir till den estetiska människan. Hon som gör sig mentala föreställningar om vilka av Oxens alla njutningar hon ska "esteticera" och formulera som de mest "kultiverade" eller "konstfulla"!

Och nu kommer finalen: Kultivation handlar alltid om att stoppa tiden och börja mejsla fram en form ur ett "stillastående" material. Och det är Saturnus som är den materialistiska formförlänaren, här "upphöjd" i Vågen (för ett väl utvecklat öga för stil eller form) och med all säkerhet i kombination med psyket eller sinnelaget (Månen).

Kombinationen Måne och Saturnus, som jag kommenterade här i ett betydligt noblare sammanhang än det om självupptagna sprättar och deras klädfasoner, ger med största säkerhet en överseriös natur som tar sig själv på alltför stort allvar. (Se tidigare länk om homoäktenskapet där just Saturnus besynnerliga förmåga att krama livet och glädjen ur allt och bara göra det till plikt, till en "formfråga" - moder Teresa led tydligen av samma "tvång" som världen utövade sedan den tagit kontroll över hennes själ.)

Faktum är att psyket övermannat av Saturnus betyder "människa av värld", en situation där yttre normer och former ätit sig hela vägen in i sinnets skrymslen så att det inte längre finns något ledigt utrymme för egen reflektion och fantasi. Här är man identifierad med "objektiva modeller" och så är den konservativa grundtypen född, den som i termer av mode blir en som slaviskt hyllar och för egen del söker förverkliga en "klassisk stil", en hållbar stil (som magiskt står emot Tidens tand). Att denna ofta är enkel och betonar rena drag, är så totalt Saturnus, som obönhörligt trimmar och beskär tills den likt en stenhuggare frilagt en form ut graniten.

Men som jag sade om det tragiska horoskopet då kyrkan sade ja till äktenskap för enkönade par: Saturnus saknar själ och liv - världen som värld är steril och kan inte fortplanta sig. Bara fallna människor som valt världen och sålt sin själ (Månen + Saturnus) skulle ens komma på tanken att leva ett pseudoliv genom en "objektiv ikon". Här är homosexualitetens innersta kärna: de är slavar under en gammal form som de släpat med sig in i ett nytt jordeliv!

*****

Tillägg - noterat under dagen. I en underrubrik i AB säger Katrin Zytomierska om sin pågående graviditet: "Jag blir nog den som slår barnen" - och en relationsexpert rasar (AB 2). Inte omöjligt! Under den här kvinnans feminina Måne i Vågen har barnet bara en isdrottnings kyla att förvänta sig - sinnelagets disponent Venus tar oss direkt till samma akuta kombination av Venus och frigida Saturnus som kunde ses på himlen då Svenska kyrkan sade ja till det sterila homoäktenskapet. Kärlek som ren "formfråga". (Zytomierska har dock sin kombination i utagerande Lejonet snarare än "hålla det för sig själv" Jungfrun - därför hörs hennes alla grodor i det öppna!)

Se också AB "Kultur" som försvarar RFSU:s moderna roll som spridare av budskapet till unga att analsex är normalt (gaylobbyism).

*****

Efterord.

Undertecknad har sin Måne i direkt opposition till Saturnus! Jag har i ett helt liv, med början kort innan jag fyllde ett år då jag under 7-8 månader hade ett "stand-in" moderskap delat på två andra kvinnor, bearbetat frågan om vad som är psykets frihet kontra ett psyke bojat under en auktoritativ och normerande form (Saturnus). Månen står i 1a jag-huset och Saturnus i 7e huset för "den andre". Den här axeln skapar medvetenhet om gränserna för det egna jaget relativt partnern.

Det är uppenbart att oppositionen Månen/Saturnus kan återföras på den helt känslobaserade period då känslan av säkerhet (Månen) "utmanades" av Saturnus som "Terminator", gränsdragare och kapitelindelare. Det vill säga, vilken "form" har den här "objektiva" auktoriteten (föräldrafiguren) som jag upplever vara den som ger mig trygghet?

Månen i första ego-huset, utmanad av gränsdragaren Saturnus, kom ovanligt tidigt (eller åtminstone bryskt) att separera mig från symbiosen med modern ("bokslut") och bli medveten om att modersfigurer är något föränderligt, att de kan bytas ut men att deras funktion som tillhandhållare av näring är densamma!

Jag kan livligt förstå att en sådan här opposition skulle kunna vara förödande om den inte fallit i den anpassliga och kunskapsorienterade gunan eller kvaliteten Sattva. Något för vidare astrologisk forskning? Vilka klarar ett paradigmskifte och vilka lämnas traumatiserade kvar? Redan den här bloggen testar läsaren! Vem fixar att glömma sin gamla identifikation med ett visst av de 12 tecknen!

(Från den dagen, misstänker jag, var det kört med fast relationer, likt dandyn upptäckte jag att om en försvinner finns det nya modersfigurer och ambitionen att jobba för enskilda förhållanden försvann eftersom historien så långt visat att "nästa mamma" gjorde jobbet lika bra om inte t.o.m. bättre!)

Senare i livet kommer en sådan opposition att fortsätta verka, så att Månen månatligen gör ett varv och hinner placera sig i alla tänkbara faser i förhållande till den "stillastående" Saturnus - till objektiva sakfakta. Mitt psyke har varvat Saturnus så många gånger under detta liv! Och med Månens rörelse följer också, kanske tack vare viljan till kunskap (Sattva) en ständigt pågående assimilation av näring (eller "former") och en gradvis uppbyggnad av själen (Månen). När jag upptäckte djuppsykologen James Hillman för bara några år sedan och hans devis "soul making" - "att bygga själ" (hellre än kropp) - fattade jag precis vad han menade!

Den största tillväxten, inte bara för själen, utan också för själens högsta nivåer - de som tangerar evigheten - har ämnet astrologi bjudit på, precis som Platon säger i Timaeus.