Sveriges svarta vecka (tung astrologi)

En märklig koincidens visar sig vid dubbelexponering av trippelmordet den 7 maj (som öppnade för en svart vecka med nio mord i Sverige) ovanpå vårt eget nationalhoroskop. (Se DN om de nio morden.)

Jag medger villigt att jag inte är intresserad av prognoser utan mer av människors födelsehoroskop. Däri ligger all potential som sedan kommer att rullas ut i sinom tid. Det är planeternas transiter (T) över tid som sedan verkar som "triggers" på den medfödda potentialen.

Jag har i tidigare inlägg begrundat vad som verkat vara en svensk nationalpsykos, men kanske framgår entiteten Sveriges problem bättre av den här kartan.

Fixera olycks- och våldsplaneten Mars högst upp på kartan. Detta är Mars "för Sverige i tiden" så att säga. Fast ändå inte. För Mars är ond och den ensam (enligt indisk astrologi) äger ett framåtriktat "ont öga", den räta 90-gradersvinkeln.

Sedan oktober förra året har Mars befunnit sig i Kräftan i detta upphöjda och kraftfulla läge i det svenska nationalhoroskopet (för mitt resonemang om Sveriges födelseklockslag och varför vi spelar ascendent-rollen av harmoniska Vågar, se första analysen - nytt fönster).

Från denna "patriarkala" maktposition attackerar Mars landets själva ego, dess självbild (Vågen) - för ett ovanligt tydligt exempel på hur aggressorn riktad mot jaget kan utfalla, se Stig Dagermans självmordshoroskop (nytt fönster).

Jag har tillräckligt ofta påpekat att de fyra lidelsefulla tecknen (här färgade orange) representerar det biologiska livets kretslopp, med Stenbocken som patriarkal påsättare, Kräftan som moderlig mottagare, Vågen som mötespunkten för de två principerna och Väduren som avkomman (nio tecken och nio månader senare i zodiaken efter modersprincipen Kräftan).

Under denna tid, som alltså pågått länge än den svarta mordveckan har Sverige åsett Svenska kyrkan välsigna det sterila homosexuella äktenskapet, den remarkabla dubbelnaturen Kapten Klänning, svenska folkets nervsläpp när det - mot expertisens klara insikt - röstade bort det arabiskklingande namnet Salem al Fakir som vår representant i Eurovisionsschlagerfestivalen. (Ledsen att göra politik av Fakirs utmärkta musik, men det var rasism som sipprade fram ur folkdjupet i det beslutet.)

Men vad den senaste veckan vittnar om en krisartad kulmination i nationalpsykosen (röta i nationalsjälen)? 

Är det ens samma "psykos" som jag skrivit om tidigare? Sedan några dagar har Jupiter, en av de aktiva transiterande planeterna jag tidigare pekade på, kommit ur skottgluggen genom att byta tecken från Vattumannen till Fiskarna. Den mottar inte längre illgärningsmannen Mars "långa onda öga" (210°).

Och det är sant, en agent, en faktor, har försvunnit men nya har tillkommit. Men låt oss kalla det "ur askan, i elden".

Se hur transiterande Solen den 7 maj exakt stryker förbi den svenska nationalsjälen - vilken vi i snäv bemärkelse kan allokera till Månen i Väduren. Månen är också emblem får det som händer på insidan, i det privata, i hemmet, i själen/psyket. (Samtidigt anländer Månen till vår national-Sol, ett dubbleringsfenomen vi strax ska se ytterligare ett exempel på.)

Solen passerar nationalsjälen (Månen) och verkar som en "trigger" som leder till ett uppblossande. Dörrar till det privata slås upp på vid gavel och landet får tillfälle att via exempel se hur friska svenskarna egentligen är. Trippelmordet gäller alla och ingen, det är medelsvenssons psykologiska status som lyfts fram i en tillfällig flash.

Väduren är extremt egoistisk och tunnelseende - som bekant har masspsykoser lätt att drabba svenskarna. Landet är så litet och obildat att "one size fits all". Alla pratar om precis samma saker vid samma tidpunkt. 

Vår nationalsjäl disponeras av Mars, Vädurens härskare, och i Sveriges horoskop befinner sig tyvärr disponenten ("själens själ", det inre i det privata) i åttonde dödshuset för degeneration eller materialismens baksida: det faktum att alla sammansatta ting går mot sönderfall och korruption.

Sverige tog kanske ett litet steg på vägen mot självinsikt om sin bortträngning av materialismens dubbla sidor då man nyligen medgav dödshjälp åt en svårt handikappad kvinna, men samtidigt tycks vara gott tecken släckas ut av fem negativa, som mannen som fastnade i paragrafrytteri efter att ha gått på begravning (AB). (Paragrafrytteriet kan lokaliseras som nationalhoroskopets soltecken Vattumannen.)

Men allmänt är det ett problem att Sverige födelse med den nya grundlagen 1974 kom komplett med ett omen om fortgående själsröta inom svensken eller i de svenska hemmen. En materiens generation som inte kommer att stoppa förrän landet är helt kört i botten och moget att pånyttfödas som en ädlare människa.

Och det är naturligtvis inte invandrarfientliga rasister och materialister som kommer att ärva himmelriket! Och inte några territoriellt fixerade socialrealister. Inte heller gendergalenskapare och yttrandefrihetsfanatiker utan spärrar kommer att definiera nästa Sverige. Men nu går jag bestämt händelserna i förväg...

*****

Mars ovanligt långvariga vistelse sedan oktober förra året i ett lidelsefullt (rajas) tecken som relaterar till det privata, till hemmet, till själen (Kräftan), har alltså gjort det här landet mer nervöst än på länge. Och när Solen så nuddade vår medfödda Måne, då sprack det!

Det finns sekundära indikationer som visar på samma sak. Mars många månader i det tionde makthuset har via opposition pressat Sveriges 4e hus, vilket motsvarar Månen och dess innebörder: hem, säkerhet, psyke, osv.

Här har vi svenskar ett problem. Bakom hemmets lyckta dörrar är vi älskare av sämsta sort:  Venus i Stenbocken är slav under under yta och materialism. Venus är här en tekniker, men den är själlös. Martin Timell och tusen och en andra svenska snickrarande män - så de bankar och sågar och penslar!

Kärlek i Sverige är att puckla på och betvinga obändiga materia! Här tar den svenske mannen igen för att hans land är en Vågennation vars fabricerade rollspel tvingat honom in i en absurd och formaliserad jämlikhet som inte liknar någonting i naturen själv. Han återtar sin förlorade heder i hemmet, genom att kontrollera det och omskapa det, men bara i dess materialistiska aspekt!

Det är inte lite patetiskt, detta den totalt maktlöses symboliska försök att vara någon i ett hav av sekulär intighet, i en postmodernistisk värld där inga objektiva värden eller normer längre finns.

Allt, sägs det, är ju bara mänskliga konstrukt sedan människan längsmed vägen bestämde sig för att inte inte längre hylla den objektiva ordningen, sedan begynnelsen nedlagd i kosmos som naturrätt (västerlandets civilisation vilar stadigt på de gamla stjärnskådarnas inblickar i livet). Sedan "upplysningen" ska människan nu själv spela både aktör och sin egen domare!

Här kan vi också ha förklaringen till kvinnomisshandeln bakom låsta dörrar i Sverige. En av sekularismens odågor till barn är den militanta feminismen som kan sägas ha skapat störda svenska män. Ibland är det inte hemmet (en feminin symbol) de pucklar på med verktygslådan utan Kvinnan själv - i ursprungliga och fungerande kulturer Hemmets härskarinna. (Japanska män lämnar lydigt sin månadslön till Husfrun...)

Vårt nationalhoroskops Måne (kvinnans kvintessens) disponerad av en aggressionsbenägen Mars, är en riktigt ful plump i nationalhoroskopet.

Faktum är att kartan här ovan på dubblerar det onda omen där Mars sedan oktober förra året attackerat Sveriges sårbara hemmiljöer och privata "insida".

Exkurs. Glöm f.ö. inte att sittande regering kastade ut mycket sjuka människor på arbetsmarknaden i en parodi på gott och omdömesgillt styre - se min analys av Husmark-Pehrssons horoskop som en exakt parallell till denna pågående ondska på himmelen.

Ja, vi människor är själva bara agenter för större krafter. Ödet utnyttjar H-P:s flata psyke för att framverka det svenskarna tjänat ihop åt sig själva - en hjärtlöshet som dyrkar Marknadskrafterna som sin gud, en marknad som bara vrider ur människan som en blöt trasa och lämnar henne förbrukad - ett system ovärdigt den mänsklighet som evolutionen söker driva fram. (Jag talar om den syftande, teleologiska, evolutionen och inte materialismens rumphuggna version.)

"Dubbleringen" består i att T-Mars inte bara attackerar landets natala eller medfödda Venus via opposition - samma kontakt mellan just dessa två upprepas även åt andra hållet: landets medfödda aggression får nu tillfälle att uttrycka sig genom att fogliga och medspelande Venus i transit passerar Oxen. Och var utspelar sig detta kompletterande, tillfälliga omen? Jo i åttonde dödshuset, nationalhoroskopets formidabla akilleshäl!

Vi har således mycket tydliga Mars/Venus-omen i skyn just nu och de anknyter på ett obehagligt sätt till det svenska nationalhoroskopets oförmåga till kärlek bakom lyckta dörrar! (Venus i ett "kallt" tecken i fjärde huset för "moderlig värme".)

Passande nog publicerade tidningarna nyligen en undersökning som påvisade svensk (erotisk) kärleksfrustration! En sådan "flash" stämmer perfekt med att nationens sjäsliga grundtendens (Mars-Oxen) just exponeras i det offentliga (T-Mars genom tionde) så att alla kan se "svenskhetens" primitiva och okultiverade undersida.

Det går naturligtvis att spekulera i om nästsenaste nymånen i Väduren väckte den latenta svenska ondskan (dvs, brist på religiös/filosofisk insikt som öppnar mot godhet). Vulkanen på Island vaknade med besked bara en timma efter att Solen gick in i (sideriska zodiakens) Väduren, och några timmar därpå var också Månen på plats. Kanhända var Solens passage över den svenska Månen den 7 maj början på VÅRT VULKANUTBROTT... Vår inre lava rann nu upp mot ytan i en vecka av psykopatologisk blindhet.

*****

För andra inlägg om det pågående sammanbrottet i det MENTALA KONSTRUKT som är landet Sverige, se etiketter som "svenskhet", "transiter" eller "mundan/horär astrologi" (de har hamnat lite huller om buller).

Och visst, dagen för det här inläggets publicerande passerar den lättfotade Månen genom Sveriges åttonde dödshus för en känslomässig beröring av vårt allra ondaste. Men läs DN-artikeln och hör den sekulära vetenskapens menlösa och vattniga pladder. Då den antika astrologin mejslades fram förstod människan fortfarande vad livet handlade om, och gjorde åtskillnad mellan basal mentalitet och själens excellens.

Missade du nederländske filosofen Rob Riemens tänkvärda lilla bok "Nobility of Spirit - A Forgotten Ideal" från 2008, så är den alltjämt precis lika aktuell.