Nu dödar extremhögern sina egna landsmän

Det här måste vara den totala kallduschen. (DN, SvD, AB, DN 2)

Hela västvärldens islamofobiska rasister frossade i lönndom över vansinnesdådet i Norge mot oskyldiga sekulära européer. 

Och så tycks gärningsmannen vara en av deras egna, en konservativ högermänniska.

Det här måste bara sjunka ner tills man fattar vad det innebär. 

Västerlandet börjar nu förinta sig självt, så sjuk i sitt invandrarhat har den västerländska sekulära kulturen blivit att Gud från sin himmel låter vita människor börja massmörda varandra (precis som de för övrigt alltid gjort i västerlandets förunderligt grymma historia). 

Det är som ett enda kosmiskt skämt alltihop.

*****

Från och med nu kommer det att krävas intelligens för att följa med. Vi ska än en gång fundera över Vattumannens relation till Lejonet och om äkta känsla för människan - hela människan och inte bara en förvrängd delmängd.

Astrologin är psykiatrins (se DN om mördaren) antika föregångare, dagens vetenskap må bytt terminologin från gudar till komplex men det är förstås samma landskap som beskrivs...

Horoskopet för Anders Breivik bjuder inte på några populistiskt simpla poänger, som t.ex. de jag anförde i föregående inlägg om två tölpaktiga Sverigedemokrater. Bloggen startade ut med ett mycket enkelt schema, den fallna själens sublunära värld i gyttja (Jord + Vatten) och den ännu flygande själens skapande och kreativa värld ovan Månen (psyket), den supralunära andevarelsens regioner (Eld + Luft). 

För att mildra den här hårddragna linjen mellan solära och lunära varelser och trösta de fallna materialisterna noterade jag att Eld och Luft inte sällan står att finna bland orealistiska extremister. Vi hade en invandrarhatande galning i USA som pricksköt med gevär, närapå helt i Eld och längre tillbaka i tiden har vansinniga visioner som Hitler och Stalin haft extremt Eld-dominerade horoskop. 

Faktiskt, i indisk filosofi kallas Eld inte alls det "noblaste elementet" (som hos den alexandrinske astrologen och naturfilosofen Ptolemaios) utan ses för vad Solen (den primära symbolen för elden) faktiskt är: ett element som förbränner och konsumerar - hårt! - för att alstra ljus och liv. 

Det här kastar ljus över varför indisk astrologi kallar Solen jiva-atmans eller den levande själens signifikator, medan den iskalla Saturnus kan presenteras som "själens form". Vad gäller?

Breiviks horoskop ger anledning att kort summera zodiakens Lejon- och Vattumanpolaritet.

Solen är vårt solsystems centrum. Detta förstod de visaste av antikens människor och tafatta försök att formulera en heliocentrisk världsbild gjordes faktiskt. Den naiva, på sinnena baserade tanken om att Jorden var alltings centrum hade dock sin praktiska nytta för människor bosatta just på Jorden... Insikten om att Solen är centrum förblev istället en insikt på den andliga nivån.

Men den levande själen (Solen) är bara en kosmisk manifestation, och inte tinget i sig. Det finns en sol bakom solen, som religiösa mystiker påpekade för att inte bli beskyllda för simpel soldyrkan (jfr svensk naturalism och våra lämmeltåg till solbelysta turistorter). Den "Svarta Solen" är i själva verket Saturnus som avgränsade det antika kosmos som sjunde och yttersta synliga planet. 

Saturnus är själens inte mindre än Världssjälens form (Platons "idé"). Det är denna Världssjäl som sedan projicerar föreställningar inom sig själv och på ett tillräckligt deliriskt stadium tror de andliga varelserna faktiskt att de är levande människor. De har kollapsat in i Mayas dröm, har tappat identiteten med sin egen andliga form (Saturnus) och tror nu att de är frustande, förbrännande och levande människor. 

De identifierar sig med den enda källa till liv de nu känner till: solen som driver det fysiska livet. De fallna själarna befinner sig nu i mitten av sin egen dröm och de projicerar ett solsystem runt omkring sig. De t.o.m. bygger satelliter som sänds utanför detta solsystem, men allt detta är bara att fördjupa sig än mer i drömmen om en objektiv värld "där ute". 

I själva verket kollapsar dessa naiva realister bara djupare och djupare in i sina fantasier. De till och med börjar uppfinna partiklar inuti atomen, en gång den materialistiska drömmens minsta och odelbara beståndsdel. (Platon kände fem typer av atomer kanhända ett lån från den indiska Samkhya-filosofin som har exakt samma modell.)

Ju mer jag funderat över zodiakens 12 mysterier, desto mer övertygad har jag blivit att exakt dessa tankegångar ligger inbäddade i den mörklagda, tamasiska oppositionen mellan Lejonet, Solens hus, och Vattumannen, Saturnus hus. 

Tillsammans bildar dessa två tecken denna märkliga "omvända världen", där det vi uppfattar som livets källa, Solen, och Lejonkungen - kung av Guds nåde på jorden - som det yttersta. I själva verket är det Saturnus, den stora Arkitekten, som har designat denna värld förrän den skapades i ett våldsamt big bang ögonblick och sedan börjades rulla ut i Tiden.

Men samtidigt bjuder axeln Lejon/Vattuman på en formidabel paradox, för det den kosmiska planen, livets dolda trådmodell som kläds på med förgängligt stoff via skapande Solen och sedan kläds av igen eftersom Solen också är en förtärande och konsumerande kraft, behöver en betraktare. 

Universum spelar inte bara upp sitt spel i mörker. Solen som centrum i vårt system, och andra solar i andra system, indikerar alltså Guds närvaro som det centrala ögat i mitten av varje skeende, Observatören som väljer att gå i exil i världen för att inifrån syndafallets själva centrum uppleva den värld som den dessförinnan skapat på "kartritningsstadiet". 

Den vita och den svarta Solen är således oupplösligt förenade, de beskriver delar av samma helhet, av den andliga varelsen som kreativa designer och turist i sin egen skapelse!

*****

När vi går över till den sublunära sfären, nere på vår Jord under Månen, då förändras Saturnus natur. Som fallna själar och inkarnerade i en människo- eller djurkropp möter vi istället Saturnus i sitt lägre hus, Stenbocken. Nu betecknar inte längre Saturnus andesjälens form eller idé utan verkar som materiens princip. "Och ordet blev till kött (kropp)", som Nya Testamentet sade. 

Den här Saturnus är möjligen den som kan kallas "den svarta solen" men då ur ett helt annat perspektiv än som "den hemliga och djupare andligheten bakom den naiva andligheten". För Saturnus i Stenbocken är en pusselbit till ateistiska horoskop, denna världens barn, Djävulens barn som i sin extrema fixering vid de fysiska sinnenas signaler inte längre klarar att fungera genom sin högre intelligens, den som är mer lättåtkomlig via Eld och Luft. 

Se t.ex. den ateistiska föreningen Humanisternas chefsbiolog Patrik Lindenfors remarkabla högtryck i Stenbocken om världsherraväldet, att få sätta den materialistiska agendan. (Dock pågår en motreaktion som söker rentvå sig från ansamlad hybris i ödmjuka Fiskarna!)

Det är inte konstigt att den som bara kan arbeta genom de fem yttre sinnena har väldigt svårt att se eller föreställa sig någon gudomlig orsak till sin omgivning. De är förstummade av syndafallet och tron att det sinnet registrerar är en objektiv verklig värld och inte en projektion i materiellt uppfattade termer inifrån sin egen själ. 

Mänskligheten drömmer den här drömmen tillsammans och på nuvarande evolutionsnivå är det bara enstaka själar som bryter sig loss och ser sagorna som materialisterna berättar för vad de är: en viss typ av önskedrömmar. 

Som en mycket vis man, Jesus, sade: "avkomman till Människan (ben Adam)" har ingenstans att vila sitt huvud. Denna typ av människa har vaknat upp ur den naiva realismen som den ringa människan använder för att skydda sig mot sanningen av vi är främlingar i den här drömmen. 

Att Människan är Vattumannens tecken kanske någon kan ana, och att huvudet är ledaren Solen (f.ö. upphöjd i huvudets tecken Väduren) bekräftar att dessa ord från Nya Testamentet döljer en kosmologisk sanning. De kristna av idag förstår inte mycket av sina egna texter!

Varför har inte barnen till Vattumannen, sinnebild för den kosmiska människan eller Själens form, någonstans att placera huvudet (Solen)? 

Detta är en rebus Jesus ställde sina åhörare vid den tiden, en rebus som förutsätter en underliggande världsåskådning. De som inte kastade astrologin från sig - som de kristna på 400-talet - har antagligen bättre förutsättningar att första vad han talar om än andra. Detta är djupt.

*****

Och därmed kommer vi till den islamofobiska norske högerfanatikern som skjuter ihjäl sin ideologiska meningsmotståndare inom den norska socialdemokratin.

Här hittar vi Solen och den svarta solen Saturnus i omkastade positioner, Solen med uppgift att stå centrerad i mitten av skapelsen har slungats ut i periferin medan Själens form, Saturnus, placerats i Lejonet, i Centrum.

I en tidigare diskussion av religionshataren och troliga islamofoben Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, funderade jag om möjligen hans Sol hemma i Lejonet och Saturnus hemma i Vattumannen blev en inflexibel konstruktion, och att den här ideologisk-kognitiva axeln gynnades av att båda palatsens härskare gick på ömsesidig reception hos varandra. 

Frågan återaktualiserades av den mystiske Rudolf Steiner och hans skådande in i andevärlden - han hade just denna ömsesidiga reception! Faktum är att Steiner hade precis samma sinnelag som norrmannen: Månen i dramatiserande Lejonet kombinerad med konkretiseringens Saturnus. Parallellen sträcker sig än längre, båda hade också filosofiplaneten Jupiter i "upphöjt" läge i Kräftans tecken.

Var Steiner en galning? De demonangripna svenska skeptikerna av idag som härjar mot antroposofin tycks tro det, men de ser bara sina egna hjärnspöken. Djupt inne i den materialistiska drömmen har de naturligtvis mängder av "empiriska fakta" att peka på. Det är den drömmen många människor i dag är ense om att kalla för den verkliga. 

Breivik och Steiner - inga själstvillingar

Steiner skulle ha sagt att de alla fallit lågt under Ahrimans välde - Saturnus i dess aspekt av materiell princip om jag förstått Steiners djupa tankar rätt.

Se t.ex. detta från Wikipedia:

[Steiner] described Lucifer as the light spirit, which "plays on human pride and offers the delusion of divinity", but also motivates creativity and spirituality; Ahriman as the dark spirit, which tempts human beings to "...deny [their] link with divinity and to live entirely on the material plane", but also stimulates intellectuality and technology. 

Är det någon mer än jag som tydligt ser ljusprincipen Lucifer som det uppblåsta Sol-Lejonet men som samtidigt har en impuls till andlighet inom sig? Någon mer som tydligt identifierar Ahriman som Saturnus - den satataniska teknokratens hat mot alla "högre gudar än honom själv"? Steiner har lyft fram ett kosmiskt drama ur sitt eget distinkt soli-saturniska horoskop!

Norrmannens horoskop skiljer sig på flera avgörande punkter från Steiners, och det är här man inser att det inte duger att jämföra horoskop som bara är snarlika. För Steiner var lyckligt befriad från den korrumperande månnodsaxeln, som i Anders Breiviks fall förvränger och ömsom förstorar upp (Rahu) och ömsom avfärdar eller decimerar (Ketu). 

Denna Drake i skyn involverar sig med inget mindre än just hela denna kosmologiska axel mellan idén om Människan, Vattumannen, och hennes levande manifestation, Lejonet.

Inte bara har norrmannen vänt berättelsen bakfram, Drakhuvudet och Draksvansen indikerar också att den i grunden supralunära (andliga) grundsynen skadats och snedvridits när den först ner under Månen, och ska hittat ett konkret uttryck i denna vår materiella värld.

Jag kan inte utan många timmars analys och funderingar säga mer om den här himlen, detta var bara en snabb granskning av horoskopets "topografi". Den ser inte farlig ut på ytan, men vet man att symboliken handlar om människans värdighet, då förstår man att problem kan få omfattande konsekvenser. 

Notera. Det är människofixeringen vi ser också hos Sol-Lejonet Christer Sturmark, ordförande för "Human-isterna", men i hatiskt/ateistiskt förnekande att individen skulle ha Människan - själens form - ovan sig! Denna mentala störning - ateism är en form av sinnessjukdom, dvs. en skada mot Månen - har bloggen tidigare identifierat till Sturmarks Kräfta, det lunära tecknet, och i kombination med en Måne som är bättre på att förneka än på att bejaka i diskriminerande Jungfrun.

I norrmannens horoskop har vi det räddhågsna värnandet av det egna som syne i Sturmarks fallna Mars i Kräftan, utan den motsatta impulsen, samma "upphöjda" Mars i världsherraväldets Stenbocken som hos Humanisternas chefsbiolog. Men hos norrmannen gör Mars verklig skada eftersom den inte har Saturnus över sig som sista ordet. Här kastar Mars en aspekt fram mot psyket och Saturnus i Lejonet och degenererar ytterligare den skeva uppfattning om Människan vi studerat.

Steiners drama med den uppblåsta och självviktiga Lucifers och den ateistiska teknokraten Ahriman är verkligen som huggen i sten i Sturmarks fall och bekräftar mina tidigare tankar att lösbrytningen av Solen ur Lejonet och flytten över i Vattumannen och motsatt operation för Saturnus i Vattumannen ger ett bättre perspektiv - Steiner såg två roller tydligt vilka i fallet Sturmark håller honom i ett hjärngrepp. Han klarar varken att få distans till sin teknokratiska ateism eller sin personliga uppblåsthet i ledarrollen för en intellektuell skräporganisation!

Sturmarks livsväg: Från "svenska" böcker om
matematiskt exakta datorer (Ahriman) till
Humanisternas uppblåsta främlingsfientlighet (Luficer).

Vag gäller den nationalistiska norrmannens horoskop, är det inte alls så oskyldigt. Psyket (Månen) företer tvärtom alla tecken på djupgående vansinne. Han skulle säkert ha applåderat de svenska Humanisternas insinuanta affischer från härom året, och astrologin avslöjar att han gjorde i praktiken det Sturmark bara drömmer om.

Astrologiskt tycks skillnaden gå mellan en introvert och fantiserande Mars-Kräfta och en utagerande Mars-Stenbock. Folkrensning är "the name of the game" hos vissa förvirrade människor. Men astrologin är som flugan på väggen, ser och noterar vilka dominanta idéer eller grundmotiv som driver människorna i deras liv.

*****

Se även Norske massmördarens astroparalleller - fler försök att få några perspektiv på det inträffade genom en granskning av snarlika horsokop.