onsdag 9 juni 2010

Ge Sturmark ledigt!

[Långt inlägg, cirka 6½ A4-sidor]

Morgonkaffet störs av att P1 kallat in Humanisternas ordförande Christer Sturmark att kommentera frågan om kristna inslag vid skolavslutningen.

På hans patenterat okontrollerade sätt klarar han inte ens en lågmäld morgondiskussion i radion utan att börja prata mitt i den kristdemokratiska kvinnans replik med en ond diktators tonläge.

Sturmarks i förstone ganska harmlösa horoskop förtjänar en kort specialstudie just med avseende på den obalanserade sekularismen, ja hans oförsonliga hat mot religionen som fenomen samt metodiska arbete på att hävda att gudsbegreppet inte svarar mot något "verkligt".

(Filosofen Plotinus: "Den Ende är bortom varat.")

Är månne Sturmark som ordensbrodern och ateist-biologen Patrik Lindenfors också ett "offer" för en religiös barndomsmiljö? Stannade de facto Sturmarks mognad redan i unga år så att det är en enda stor personlig psykisk hang-up han är ute och marknadsför?

Minns att det finns så kända tänkare som pragmatikern John Dewey [1], vars hela ateistiska världsbild formats av att det var "tråkigt i kyrkbänken". Det säger något om hur skevt våra psyken kan utvecklas över tid om man med en känsla som bas sedan ägnar resten av livet att samla argument som söker rättfärdiga denna känsla. 

Oaktat anledningen till Sturmarks patologi är det just den här i sig totalt irrationella efterrationaliseringen vi ser i verksamhet på hans födelsehimmel.



Tunnelseende och hetsiga krigaren Mars fyller en fin funktion på idrottsarenan. Den signifierar också genom sitt härskarskap över Skorpionen den blinda och omedvetna reproduktionsdriften i naturen.

Den är, om någon missat det, förnuftets och intelligensens raka motsats. Däremot kan Mars i kombination med t.ex. Solen indikera en förhöjd stridbarhet (se Charlotte Kalla, OS-medaljör) eller intelligens (enligt astrologen Charles Carter). I det senare fallet anses Mars intensifiera Solen och det är förstås den senare som representerar intelligens.

Just det här resonemanget kan tyckas lite skakigt givet är Solen redan i sig representerar ett slags maximum - vad skulle den i jämförelsen oansenliga Mars kunna tillföra? Men kritiken beror på literalistiskt tänkande. Minns att vi talar inte om fysiska himlakroppar utan om arketyper eller gudar!

I idévärlden är ett samarbete mellan den viljemässiga Solen - Helios, Apollon - och den passionerade Mars/Ares ett starkt team!

Sturmark prickar in det jag inledningsvis kallade horans syndrom men övergick till att beteckna mer neutralt, som "förhöjt libido": till Mars blinda drift söker sig en gatflicka som tänkt sig tjäna pengar på den kåta torsken.

Mars och Venus i deras mest genanta variant passar nu Sturmarks faktiska "nervighet" och "livsgärning" givet att han inte alltid sitter och plinkar på ett piano - ett mer lämpligt verktyg för den typ av libido som alstras i sensationalistiska och kännande Vattentecknet Kräftan.

Som tidigare noterats på bloggen är Humanisterna bara en franchise-pryl importerad från utlandet som en i raden av Sturmarks många mindre lönsamma företagsidéer. Det får man ge honom: han är ettrig och vägrar inse vilken medioker entreprenör han är! Påminner en del om parodiske Bodströms allt-i-allo-approach till karriären. "Nånstans ska det väl bli lite klirr i kassan. Jag tror jag skriver en bok, också."

Men ska man låta sådana här uttala sig om kristna ritualers vara eller inte vara i det svenska samhället? Särskilt som den här måttlöst profithungriga Kräftan mörkar sin irrationella känslonerv för sig själv genom att klä upp sig som en förnuftets förkämpe?

Se hur Mars - med horan Venus [2] i släptåg - angriper och degraderar hans förnuftsplanet Saturnus i det rationella Lufttecknet Vattumannen. Här är det perfekta exemplet på en djupt irrationell natur som samlar torra förnuftsskäl för att den egna aversionen är den legitima hållningen.

Solen i Lejonet blir i dåliga utföranden till megalomani eller hybris och bidrar till bilden av en som - nervöst störd i Kräftan - försöker överrösta den andra parten i en dialog. Saturnus svåra attack mot Solen begränsar Sturmarks intelligens, och det är tendensen att luta sig tungt mot logiska tankekonstruktioner som just mattar och helt blockerar det som Platon avser med intelligens.

Här indikerar Lejonets tecken emellertid också den äkta humanismens fokus på människan, individen. Men Sturmarks totala horoskop faller kort om den ursprungliga humanismen, som inte alls var religionsfientlig till sin natur - dess historiska portalfigurer hade alla en mer genomtänkt världsbild än Sturmarks, som omfattade ett högsta väsen.

Den fabricerade humanism Sturmark själv ger uttryck för är, astrologiskt betraktat, en följd av ett flertal konvergerande indikationer: känslans efterhandsrationalisering, Saturnus blockering av den sanna Solen (andligt mörker, materialism och kontrollbehov, etc).

Samt, ett psyke (Månen) som i Jungfrun tenderar mot perspektivlöst detaljplotter. Jungfrun ska nu sköta det praktiska detaljarbetet åt sin arbetsgivare Lejonet (Jungfrun är Lejonets högra hand), men i det här laget är arbetsgivaren - Solen - inte tillstädes av skäl vi redan noterat!

Då blir inte mycket kvar förutom den Saturniska myndighets-, kontroll- och censurivraren. Då får vi en visionslös (usel) entreprenör, en lögnare som silar fakta som det passar hans irrationella sida bäst, och den oärliga tjänaren Jungfruns smygande i bakgrunden efter materiella fördelar för sig själv.

Sturmarks andliga resning är inte imponerande. Men då ska man veta att astrologi är ett strängt system, det är oerhört svårt att pricka in "alla rätt".

Och här är den sekulära människans största brott mot mänskligheten: den söker skrota religionerna som finns på jorden för att påminna människan att hon inte är perfekt och att det finns ett andligt arbete att utföra på sig själv. Humanismens och Jonas Gardells brott mot mänskligheten är att säga "du duger som du är".

Naturligtvis har vi inget val: men att nöja sig med status quo är bara en sanning om du fastnat i lögnen att ditt i detta nu döende ego är det sista ordet och den reglerande principen i universum! Mänsklighetens parodiska hybris - att tro hon är det främsta skapelsen har frambringat bara för att hon är så svag i sinnet att hon inte kan famna skapelsen i dess helhet, och än mindre är rustad att iaktta eventuella andra världar eller dimensioner utöver sin egen rumtid!

Säg hellre ätt du är ett "fortskridande arbete" och att det här får duga som måttet på hur du hittills förvaltat VÄGEN, den oändliga.

Som Saturnus indikerar kroniska sjukdomar - karma från tidigare liv - är Sturmark ödesbestämd för den särskilda icke-intelligens han predikar som förnuft. Han blev svensk för att svenskarna behöver höra hur de själv tänker i mångt och mycket. Ödet arbetar homeopatiskt: ont måste med ont fördrivas.

Men spontant känner jag bara: Sturmark - ge honom ledigt på skolavslutningen och kalla tillbaka prästen till kyrkrummet så barnen kan få sin välsignelse!

*****


"Bonusspaning"

Så intressant är Sturmarks dissociativa eller efterhandsrationaliserade störning mellan Kräftan och Vattumannen (icke-mixen mellan Luft/Vatten), att jag sökte igenom ~4.200 sparade horoskop för att se på vilka andra sätt det här "syndromet" tagit sig uttryck hos offentliga personer.

Givet Saturnus cykel om knappa 30 år och det faktum att både Venus och Mars måste befinna sig i Kräftan, samt att datasamlingen glesnar ju längre tillbaka i tiden vi går, är det lätt att förstå att träffarna på sökmönstret skulle bli få. Det blev sex stycken förutom Sturmark:

Christer Sturmark 7.9.1964
Hans Wiklund 17.9.1964
Janeane Garofalo 28.9.1964
John L. Hall 21.8.1934
Kjell Lönnå 2.8.1936
Rosie Perez 6.9.1964
Yves Saint Laurent 1.8.1936

Det här är en ohyggligt intressant liten samling! Inte bara för att Yves Saint Laurents närvaro vagt bekräftar min tidigare tes att Sturmarks religionshat baserar sig på en latent eller undertryckt homosexualitet. Men han efterrationaliserar till och med här och söker andra sätt att avfärda religionen än just det skälet som är hans eget.

Kristendomen ser som bekant inte praktiserad homosexualitet med blida ögon, så Sturmarks egen natur har inget att hämta i religionens värld. Detta maskerar han sedan med en stor och uppblåst föreställning om den "sekulära svensken" förment fullbordade förfrämligande från det kristna ritualet. En avsiktlig avledningsmanöver, en s.k. "dissociation" - en bit av en hel världsbild och ett stort spektakel baserad på självlögn (bortträngning).

Hans Wiklund är visserligen ihop med en f.d. fotomodell (Emma Sjöberg) men något fjolligare vare sig som filmrecensent eller när han snurrar ett lotterihjul i någon marginell tv-kanal får man leta efter. Kredd dock till att han använder den påtagliga femininitet som hettan i Kräftan tecknar till sin fördel: spelar harmlös charmig pojke. Skälet till hans bättre sammanhållning är enkelt. Han är i princip BARA Jord och Vatten, alldeles för flegmatisk för att orka med de hitlerska uppbrusanden som genomfar Sturmarks sargade och självrepressiva väsen.

Körledaren Kjell Lönnå uppvisar också en mer fungerande version av signaturen eftersom Solen, Mars och Venus i Kräftan omvittnar en genuint själslig och musikalisk natur och här tycks störningen mot Saturnus i Vattumannen ge en helt logisk effekt: Kräftan/liten grupp, Vattumannen/stor grupp - Lönnå populariserade genom tv-rutan körsång i hela landet!

Vatten/Luft-barriären kan här läsas som gränsen mellan två världar: händelsen "inne i tv-burken" och dess indirekta påverkan på svenska folket framför teven. Det är möjligt att Lönnås liv innehållit skarpa gränser mellan små grupper och omgivande grupper eller ideologer även på andra sätt, men jag vet inte.

Lönnå var också ett fullmånebarn och den något stela Månen i Stenbocken syns här återigen på samma sätt som hos schlager-Anna: som stiliserad, formaliserad (inrepeterad) sång! Här alltså körsång alla sjunger, dikterade av körledaren (diktatorn) Saturnus (i härskarläge mitt i den stora gruppens tecken Vattumannen).

John L. Hall har jag inga kunskaper om alls. Han fick Nobelpris i fysik/matematik 2005 för sitt arbete med precisionsspektroskopi.

Återstår två amerikanska skådespelerskor, båda har det allra mest koleriska slaget av utlevelse. Brooklyn-bruden Rosie Perez är en vansinnigt snacksalig kvinna, ful i mun och massor av sexanspelningar på sin kurviga latinska kropp - men hjärtat på rätta stället. Hon blev väl aldrig ens B-skådis, men som lokal New York-kändis har hon setts i David Lettermans tv-soffa.

Janeane Garofalo noterade jag i charmiga tjejrullen Romy and Michele's High School Reunion som en kolerisk och bitter karriärkvinna som hatade sitt förflutna och uppfinner en cigarett som hetsröker sig själv - för de riktigt otåliga!

Eftersom den andliga (arketypiska) världen genomsyrar vår egen, t.o.m. i de filmroller skådespelare "väljer", ser jag i den här rollen Sturmarks totala brist på emotionell balans. Janeane är också den enda av alla sex som har samma kommunikationsstil (Merkurius) som Sturmark! Merkurius i Lejonet hämmad av Saturnus i Vattumannen.

Janeane gör också ett memorabelt inhopp i tv-serien Två och halv män, i en tillfällig affär med Charlies våpiga lillebror Allen. (Jon Cryers fascinerande "rubbade" horoskop här.) I den rollen visar hon återigen sin talang för att spela en patologiskt självrepressiv natur där den djupa psykiska sjukan (Mars/Venus i Kräftan) ibland tränger upp genom den saturniska självkontrollen. Det hela liknar, som sagt, Sturmarks eruptiva tendenser vilka riktas ut mot andra (religionerna) som får spela syndabockar.

Observera att Mars/Venus i Kräftan är inte "djup psykisk sjuka" i alla horoskop! Visserligen är Mars fallen i detta tecken (minns Länspolismästaren!) men varje astrologisk ingrediens ingår i ett större sammanhang. Hans Wiklunds Sol och Måne i Jord är t.ex. en så "jordad" grundnatur att den gjuter olja över Kräftans själsliga oro/libido och kvar blir bara den enklaste sortens sensualist, lätt introvert och bara intresserad av konsumtion.

Till den Vatten/Luft-störning vi här inspekterat har emellertid Janeane och Sturmark också den merkuriala (kommunikativa) principen hämmad av Saturnus och eftersom elementen är Eld och Luft får vi därför ett koleriskt och halsstarrigt uttryck. En perfekt grogrund för en diktator. Lyckligtvis håller det svenska nationalhoroskopet ett högre tonläge än Sturmarks (Solen med Jupiter i Vattumannen!), och därför imponeras inte svensken i gemen av hans maskerade intolerans.


_____
Noter.

1. John Deweys horoskop har beröringspunkter med Sturmarks, främst för att det rasar i två delar med den omedvetna sidan i Vatten (Månen, Jupiter och norra noden i Kräftan) och den medvetna sidan i Luft (Solen, Merkurius och Venus).

Därtill en illa placerad Saturnus i Lejonet och Mars i Jungfrun: dvs, kortslutning mellan Eld och Jord (Saturnus i Eld, Mars i Jord)- en potentiell förmörkare av förmågan att förstå (eller rättare: uppleva) andlighet. Minns att den enstaka flugan aldrig gör någon sommar, men här samlar Dewey ihop många faktorer som sammantaget talar mot ett sinne som förmår höja sig till den sanna filosofin (religionen).

2. "Horan Venus" - En och annan läsare har kritiserat bloggen för att förmörka saker för mycket. Dessa har inte uppfattat att ett epitet som det ovan inte står för Venus generellt, utan är en skräddarsydd fras just för det här specifika horoskopet apropå den specifika omständighet som studeras.

Att pengarnas och kärlekens gudinna här antar en prostituerads natur beror på förgrovandet från Mars samt att hon blir ytterligare degraderad genom att "rationella Saturnus" vägrar ha med den erotiska kärleken att göra. Saturnus dissocierar sig och Sturmarks sexuella repression SKAPAR MONSTER I HANS OMEDVETNA!

Carl-Gustav Jung: de gudar (och gudinnor) du visar på dörren kommer tillbaka bakvägen som din psykiska sjukdom. I den meningen beskriver det här inläggets version av dissociationssyndromet sinnessjukdom och hat mot könet/njutningen. Kanske t.o.m. kronisk impotens.

Saturnus representerar fixerat karma och man kan därför säga att detta monster följde med honom in i denna inkarnation. Han har orent mjöl i påsen från ett annat jordeliv. Sturmark kan ha varit offer för religiös förföljelse eller själv varit en diktatorstyp så att han av bara farten fortsätter trakassera religionerna. Eller bådadera!

Eftersom vi har så många liv bakom oss, är det lönlöst att söka precisera sin långa förhistoria via de planetära indikationerna. Själv nöjer jag mig med att betrakta hela födelsehimmelen som vårt karma - allt som står skrivet är kvaliteter och tillkortakommanden som själen arbetat fram genom sina liv.

I Saturnus repression finns både den goda självkontrollen förvärvad genom måttfulla tidigare liv, men som i Sturmarks fall med antydningar om att f.n. andra, mer problematiska tidigare liv förfallit till återbetalning. Mannen har ett gott grepp om formalia, men samtidigt är Saturnus själv störd och den stör därtill och krossar det som borde ha varit en ädel Sol. Det lägre sinnet står i Jord (Månen) och släpper heller inte igenom Solens sanna Eldnivå.

Detta senare är viktigt: En Eld/Jord-störning kan ha svårare för religion och andliga frågor än en renodlad Jord-natur! Detta visade sig i genomgången av teologer och jag spekulerade i att Jordelementet - då det höjer sig över materialism - kan uppskatta religion just för dess strukturskapande natur.


2 kommentarer:

  1. Kjell Lönnå är så vitt jag kan minnas kristen.

    mvh MN

    SvaraRadera
  2. Hmm, Lönnå kristen. Här nuddar du vid en annan aspekt av kopplingen mellan irrationellt Vatten och rationell Luft: kristendomens lära som en paradoxal lära som strider mot förnuftet.

    Kyrkofadern Tertullianus sade, "Jag tror just för att det är så absurt." (Jesus återuppståndelse från de döda.)

    Lönnås Sol i Kräftan (Vatten) skulle kunna beskriva en som är mer villig att kasta sig in i känslor över denna paradox, medan Sturmarks Sol-Lejon, störd av egokontrollören Saturnus, inte vågar låta känslorna verka i sig. Tvärtom tycks diktatorn Saturnus lägga locket på verksamheten i Kräftan.

    Till kristen renlärighet hör att Jesus bokstavligen återuppstod ur dödsriket Hades. Han skapade sig en ny kropp ur tomma luften istället för den döda (vart den tog vägen vet jag inte).

    "Rör inte vid mig (ännu)", säger han när han kommer ut ur gravkammaren, vilket en del menat tyder på att han ännu inte var fullt materialiserad, alltjämt bara en löslig manifestation eller vålnad. Detta passar bra med Lönnås Sol i Vatten i opposition till Månen i Jord.

    För den med öron att höra.

    SvaraRadera

Popup m ordverifiering (öppet kommentarfält ledde genast till drivor av spam).

30+ dagar gamla inlägg räknas som arkiverade.