Anm. Du som kommer in här via länkar om kyrkans problem kommer att tappa hakan. Detta är inte en blogg för mediokert tyckande eller förnumstigt hackande på dagens syndabock. Det är möjligt att du kommer att ge upp efter några stycken och aldrig förstå det som kunde fört dig fram till ett klarare perspektiv. Men låt oss hålla alla möjligheter öppna!
Melanie Griffith i Mörkrets och Lidelsens våld.
(Brian De Palmas "Body Double", 1984)
En lustig informationsbit fick mig att titta på horoskopet för tiden då skådespelaren Melanie Griffith föddes. Aftonbladet räknar upp några populära "kändissekter" och karaktäriserar dem, här och var på det oprecisa sätt som avslöjar att artikeln är ett hastverk skapat genom lite googlande. (Jag är själv inte utan skuld...)
Flera kändisar skulle kunnat undersökas utifrån AB:s smörgåsbord, men just det som utpekas som en religiös egenhet hos Melanie är intressant:
Naturligtvis skulle fenomenet religion som sådant kunna definieras på samma sätt, men det specifika med Melanies beteende är att det är en s.k. "literalism", ett bokstavliggörande av föremålet för ens tro.
Där en mogen religion handlar om att vila tryggt i Centrum av sitt väsen, där flyttar Melanie ut källan till sin trygghet på ett föremål - hon har objektifierat sin själs Centrum i en tingest. Inte undra på att hon är nervig inför flygresor, hon är ju totalt ocentrerad. Hon har ingen som helst trygghet i sitt inre. Såtillvida har "new age" inte gjort någon som helst nytta för den här människan utan tvärtom lurat henne ut på en irrväg.
Det fascinerande är nu att man direkt ser hennes problem i horoskopet!
Till att börja med är hon i lidelsens eller passionens totala grepp - jag har färgat de fyra Rajas-tecknen orange för att indikera Rajas eldar som rastlöst brinner och driver människan än hit, än dit. Rajas guna kan liknas vid den velighet som uppstår i spänningen mellan total fixering (Tamas) och total rörlighet (Sattva). I en tolkning av de tre gunas är Rajas det spelfält där jiva-atmas - själarna - utsätts för Ljusets och Mörkrets kamp.
Hela den gamla persiska religionen Zoroastrianism utgick från denna kamp. Vi kan kalla den en dramatisering av det kinesiska Yin & Yang-tänkandet. Längre österut, i Kina kontrasterades emellertid inte Ljus och Mörker med varandra, som vore de antagonister, utan sågs som två komplementära principer.
Båda synsätten har stunder då de stämmer, men ibland är även i Kina Yin & Yang verkligen en strid på liv och död! Pedofiliskandalen som skakar Katolska kyrkan och den nuvarande påven tycks ha varit det TEMA för vars skull han föddes till jorden i detta liv. Den kinesiska Ho Lo Li Shu-metoden ringar in hans födelsetimma med följande symboliska situation, och jag kan lugnt säga att jag kommit att tolka den på ett nytt sätt sedan skandalen började rullas ut:
Symboliken är helt obegriplig för en västerlänning. Men i klartext beskrivs här Mörkret när det gått för långt och nått ett extremläge. Moder Jord ska aldrig tro att hon är högre än Himmelen eller Yang, den princip som INFORMERAR den mörka materien så att liv kan uppstå. Man skulle kunna säga att de gamla kineserna med minst 3.000 år förekommer västerlandets feminism och materialism - och bannar dem för deras otyglade och principlösa själviskhet!
Kopplingen Yin = kvinna är dock felaktig eftersom alla människor är ett resultat av samspelet mellan de båda principerna. Men en del bryter loss Yin och gör den till ett självändamål, och det är här ett helvete börjar byggas.
För att försvåra tolkningen av strofen som åtföljde påvens födelse är Yin-principen kopplad till det ockrafärgade (gula) stoftet, medan Yang eller Himmelen motsvaras av färgen svart (eller blåsvart). Man måste också veta att draken är ett Yang-djur.
Med dessa nycklar kan vi se vad som har inträffat: I Yins "extremläge" kämpar två (eller flera) drakar på fältet (livets spelplan). Men i den olyckliga striden visar sig en del vara förklädda mörkervarelser. Genom de sår som rivs upp i konfrontationen blöder vissa nämligen den mörka materiens ockragula blod. De var falska, utklädda drakar, inte äkta drakar från Himmelen!
Men även den sanna draken skadas - han syns blöda sitt genuina blåsvarta blod. Kyrkan har allvarligt skadats av att homosexuella människor infiltrerat organisationen och därifrån utfört sin mörka ondska. De har förklätt sig som Yang men i själva verket har de suktat efter en Yin/Yin-relation med körpojkarna. Detta är ett brott mot TAO, livets egen ordning.
Det är en fullständigt mörkläggning av sanningen att skylla på prästerskapets celibattvång för det som hänt! Celibatet finns inom all asketism och är en metod att flytta libido upp på ett högre plan varpå individens psyke "fattar eld" och gudamänniskan föds. Inom indisk yoga kallas detta "kundaliniormens uppvaknande" och alla kristna helgonporträtt där människor bär en guldglänsande gloria visar hur könets energi sublimerats och nått hjässan. Även herren Buddhas eldsflamma vid hårknuten tillhör samma gren av den religiösa ikonografin.
Kyrkans svek är således dubbelt: inte bara har den accepterat så störda själar att prästämbetet var fel väg för dem (i detta liv), den syns också ha glömt bort att celibatet inte är ett självändamål utan en del av den praktik som Jesus troligen lärde ut till sina närmaste, för att de på sikt skulle upptäcka att "himmelriket fanns inom dem, och utanför dem", dvs mystikerns andliga uppvaknande.
Benedikt XVI har ett kinesiskt födelseomen som lämnar honom "i skiten" - i en uppslitande kamp när det plötsligt visar sig att det funnits mörkermän som poserar som ljusbärare i organisationen. Här tystnar det kinesiska ominat, det var denna avskalade insikt Ratzinger inkarnerade på jorden för att göra.
Vi vet inte vem den här själen har varit i tidigare liv eller gjort, för att födas till ett nytt jordeliv som slutar i en sådan total förkrosselse. Men uppenbart är att han nått mycket långt i på sin själs färd för att han skulle få denna surdeg från sitt eget historiska förflutna lämpad på farstutrappan. "Karma (Gud) ger ingen människa mer än hon orkar bära."
Efter denna långa exkurs, som strikt talat hör hemma i en diskussion av Tamas guna, Mörkrets princip i den indiska (och astrologiska) filosofin, åter till Melanie Griffith. Hon lider av både en låsning mellan två Tamas-tecken och en extrem övervikt av Rajas passioner.
Fokuserar vi hennes händelserika horoskop och begränsar oss till Ljusen, har vi genast svaret på varför hon objektifierat sin själs Centrum i en stor klumpig bergskristall: hon är en upplevelsetrånande Sol-Kräfta (själens tecken), men Kräftans härskare Månen har hamnat snett, mittöver, och befinner sig i mineralrikets Stenbocken, ett Jordtecken som har allt i världen att göra med kontroll, åskådliggjort t.ex. genom kristallens regelbundna symmetrier!
Denna "kvarnsten" hon släpar runt hängande kring sin hals, närapå bokstavligen, är alltså hennes ocentrerade psyke, hennes Måne som blivit fånge i Stenbockens tecken, i den verkliga världens lägre materiella avbild.
Hon är exakt den typ man kan räkna med som "literaliserar" ett andligt budskap som det bara blir en materiell tingest kvar och som hon dyrkar som en ren avgud. Detta är som synes överhuvudtaget inte andlighet utan just bara en människa med störningar i driftslivet (för mycket lidande/passion) kanske till en följd av Månens distinkta dragning till YTTRE FORMER och MATERIELLA TING.
Jag konstaterar helt krasst att hon troligen lindade den yngre Antonio Banderas runt sitt finger just för att en Stenbock är predisponerad att se på sina människor som OBJEKT - i det här fallet en exotisk varm latinsk version av manstypen.
Jag har redan varit inne på dessa svagheter i Månen i Stenbocken tidigare och alltjämt är nog det mest tragiska exemplet Heidi Montag (nytt fönster) som opererat sin kropp till bristningsgränsen.
Så "literalistisk" eller "bokstavstroende" blir alltså Rajas guna när lidelsen uttrycker sig genom Jordelementet, dvs Stenbockens tecken). Melanie Griffith har lika problem via alla sina fyra Rajas-tecken, men den intresserade kan själv spåra dessa förhållanden själv via tecknens planetära härskare.
Notera särskilt Mars (en del av libido-kombinationen med Venus) som är den egna kroppen och självuppfattningens tecken såsom ascendenttecknets härskare. Jag skulle dock rösta för att det inte är Mars som är horoskopets totalhärskare utan draksvansen Ketu som stiger i öster, med allt av denna kan medföra i ett horoskop som redan svårt slitet i ytterligheter.
Vad som slutligen gör henne till ett vrak (i mina ögon) är att Rajas inte alls kombineras med något av Ljusets kvalitet (Sattva) utan tvärtom med Mörkret (Tamas). För vid sidan av det anslående korset som antyder slaveri under passionen, utspelar sig resten av horoskopet i den vedervärdig låsning mellan Lejonet och Skorpionen, dramadrottningens signatur.
Här är då Ljuset och Mörker i en "annan dialekt", men nu talar vi dag och natt i den fallna världen, den som vi redan identifierat i den mer övergripande kategorin Tamas. Det är därför en av zodiakens stora paradoxer att ett av Eldtecknen, Lejonet, i själva verket är en mörkerman! Lejonet lider nämligen ännu av synden att vilja vara någon i denna världen - mörkrets och okunnighetens värld.
Men att ens vilja vara en auktoritet för andra är ett uttryck för att man ännu inte sett det sanna Sattva-Ljuset. Något för Humanisternas diktatoriska ordförande Sturmark (Sol-Lejon) att tänka på... I så måtto som Sol-Lejon ofta figurerar inom scenkonsten är det inte så mycket att säga om den saken, de gestaltar detta livet för andra i detta livet.
Melanie har faktiskt en enda planet i ett sattviskt, ljust och ljussökande tecken, och det är jovialitetens och hoppfullhetens Jupiter i Jungfrun. Nu har jag knappt sett en film med henne sedan 80-talet, men jag minns hennes närmast barnsliga (Väduren på ascendenten) förtröstan i uppsynen i många roller.
Och Jupiter välsignar hennes formfixerade Mån-Stenbock och gör att hon faktiskt kan gestalta den jupiteriska kvaliteten förtröstan på ett konkret sätt. Det vore fullständigt galet att säga att Månen i Stenbocken är död som en gråsten (eller en bergskristall), men den tenderar just mot fysisk gestaltning för att få igång en feedback-loop till sitt av yttre rollmodeller och förebildliga mönster bräddfulla själsliv.
Men som jag minns dessa rollgestaltningar i gamla filmer minns jag också hur "tung" och "trög" hon upplevdes i rollerna och det är helt klart att låsningen mellan Lejonet och Skorpionen gör henne idealisk för nedstämda roller men där överbetoningen på passionens Rajas skapar ett "fladdrande" INOM RAMEN för den rätt kroppsligt hämmade Tamas-naturen. Hon kanske behövde sin eldige latinare för att frigöra sig...
Jag har också diffusa minnen av skvaller om drogskandaler och ett sedeslöst liv bakom ridåerna, vilket naturligtvis stämmer perfekt med en sån här övervikt på dragningen mot mörker och passion, och bara en fysisk typ av ljussökande Sattva.
Melanie har säkert gått igenom hela spektrumet av externa medel för att få stopp på sin okontrollerbara lidelse (dubbelt attesterad genom både Rajas-dominansen och libido-indikationen) och dragning mot passionslåsningar, mörker och medvetslöshet (sjunkande IQ, "ignorance is bliss").
Tillägg
Timmarna efter det här inläggets publicerande kommer så Katolska kyrkans första svenska variant av den pågående pedofil-psykosen. Jämför nu den fullständiga skit som kommer att fylla medierna och PK bloggar i dagarna tre med den korrekta analys av kyrkans problem jag redan hade gjort här ovan.
De första nyheterna:
AB
SvD1, SvD2 (homoproblemet), SvD3 (påvens hem vandaliserat).
DN
SvD2 har det korrekta svaret, och det matchar exakt kärnan i det här inläggets stycke om påvens kinesiska ödesomen. Se vidare den amerikanske generalen i ett besläktat ärende.
Se även, i ämnet celibat, kardinal Bertones eget horoskop.
Se även en distinkt bekräftelse på inläggets tes om Melanie Griffiths "lidelse och mörker" i denna spin-off.
Melanie Griffith vägrar att flyga utan sin stora healingkristall, ibland måste hon boka en extra flygstol för den.Det här beteendet listas visserligen bara som "övrig" information och definierar således inte en anhängare av "new age". Men jag skulle säga att det överhuvudtaget inte har med någon form av religiöst utövande att göra utan sorterar som en fobi (flygskräck) som givit upphov till ett tvångsmässigt beteende. Kristallen är spädbarnets snuttefilt eller tröstnalle att ha vid sin sida när det känns som man inte har full kontroll över skeendet.
Naturligtvis skulle fenomenet religion som sådant kunna definieras på samma sätt, men det specifika med Melanies beteende är att det är en s.k. "literalism", ett bokstavliggörande av föremålet för ens tro.
Där en mogen religion handlar om att vila tryggt i Centrum av sitt väsen, där flyttar Melanie ut källan till sin trygghet på ett föremål - hon har objektifierat sin själs Centrum i en tingest. Inte undra på att hon är nervig inför flygresor, hon är ju totalt ocentrerad. Hon har ingen som helst trygghet i sitt inre. Såtillvida har "new age" inte gjort någon som helst nytta för den här människan utan tvärtom lurat henne ut på en irrväg.
Det fascinerande är nu att man direkt ser hennes problem i horoskopet!
Till att börja med är hon i lidelsens eller passionens totala grepp - jag har färgat de fyra Rajas-tecknen orange för att indikera Rajas eldar som rastlöst brinner och driver människan än hit, än dit. Rajas guna kan liknas vid den velighet som uppstår i spänningen mellan total fixering (Tamas) och total rörlighet (Sattva). I en tolkning av de tre gunas är Rajas det spelfält där jiva-atmas - själarna - utsätts för Ljusets och Mörkrets kamp.
Hela den gamla persiska religionen Zoroastrianism utgick från denna kamp. Vi kan kalla den en dramatisering av det kinesiska Yin & Yang-tänkandet. Längre österut, i Kina kontrasterades emellertid inte Ljus och Mörker med varandra, som vore de antagonister, utan sågs som två komplementära principer.
Båda synsätten har stunder då de stämmer, men ibland är även i Kina Yin & Yang verkligen en strid på liv och död! Pedofiliskandalen som skakar Katolska kyrkan och den nuvarande påven tycks ha varit det TEMA för vars skull han föddes till jorden i detta liv. Den kinesiska Ho Lo Li Shu-metoden ringar in hans födelsetimma med följande symboliska situation, och jag kan lugnt säga att jag kommit att tolka den på ett nytt sätt sedan skandalen började rullas ut:
Den Mottagliga. [Jord-principen, Mörkret, eller Yin]
Drakarna kämpar på fältet.
Deras blod är svart och gult.
Symboliken är helt obegriplig för en västerlänning. Men i klartext beskrivs här Mörkret när det gått för långt och nått ett extremläge. Moder Jord ska aldrig tro att hon är högre än Himmelen eller Yang, den princip som INFORMERAR den mörka materien så att liv kan uppstå. Man skulle kunna säga att de gamla kineserna med minst 3.000 år förekommer västerlandets feminism och materialism - och bannar dem för deras otyglade och principlösa själviskhet!
Kopplingen Yin = kvinna är dock felaktig eftersom alla människor är ett resultat av samspelet mellan de båda principerna. Men en del bryter loss Yin och gör den till ett självändamål, och det är här ett helvete börjar byggas.
För att försvåra tolkningen av strofen som åtföljde påvens födelse är Yin-principen kopplad till det ockrafärgade (gula) stoftet, medan Yang eller Himmelen motsvaras av färgen svart (eller blåsvart). Man måste också veta att draken är ett Yang-djur.
Med dessa nycklar kan vi se vad som har inträffat: I Yins "extremläge" kämpar två (eller flera) drakar på fältet (livets spelplan). Men i den olyckliga striden visar sig en del vara förklädda mörkervarelser. Genom de sår som rivs upp i konfrontationen blöder vissa nämligen den mörka materiens ockragula blod. De var falska, utklädda drakar, inte äkta drakar från Himmelen!
Men även den sanna draken skadas - han syns blöda sitt genuina blåsvarta blod. Kyrkan har allvarligt skadats av att homosexuella människor infiltrerat organisationen och därifrån utfört sin mörka ondska. De har förklätt sig som Yang men i själva verket har de suktat efter en Yin/Yin-relation med körpojkarna. Detta är ett brott mot TAO, livets egen ordning.
Det är en fullständigt mörkläggning av sanningen att skylla på prästerskapets celibattvång för det som hänt! Celibatet finns inom all asketism och är en metod att flytta libido upp på ett högre plan varpå individens psyke "fattar eld" och gudamänniskan föds. Inom indisk yoga kallas detta "kundaliniormens uppvaknande" och alla kristna helgonporträtt där människor bär en guldglänsande gloria visar hur könets energi sublimerats och nått hjässan. Även herren Buddhas eldsflamma vid hårknuten tillhör samma gren av den religiösa ikonografin.
Kyrkans svek är således dubbelt: inte bara har den accepterat så störda själar att prästämbetet var fel väg för dem (i detta liv), den syns också ha glömt bort att celibatet inte är ett självändamål utan en del av den praktik som Jesus troligen lärde ut till sina närmaste, för att de på sikt skulle upptäcka att "himmelriket fanns inom dem, och utanför dem", dvs mystikerns andliga uppvaknande.
Benedikt XVI har ett kinesiskt födelseomen som lämnar honom "i skiten" - i en uppslitande kamp när det plötsligt visar sig att det funnits mörkermän som poserar som ljusbärare i organisationen. Här tystnar det kinesiska ominat, det var denna avskalade insikt Ratzinger inkarnerade på jorden för att göra.
Vi vet inte vem den här själen har varit i tidigare liv eller gjort, för att födas till ett nytt jordeliv som slutar i en sådan total förkrosselse. Men uppenbart är att han nått mycket långt i på sin själs färd för att han skulle få denna surdeg från sitt eget historiska förflutna lämpad på farstutrappan. "Karma (Gud) ger ingen människa mer än hon orkar bära."
*****
Efter denna långa exkurs, som strikt talat hör hemma i en diskussion av Tamas guna, Mörkrets princip i den indiska (och astrologiska) filosofin, åter till Melanie Griffith. Hon lider av både en låsning mellan två Tamas-tecken och en extrem övervikt av Rajas passioner.
Fokuserar vi hennes händelserika horoskop och begränsar oss till Ljusen, har vi genast svaret på varför hon objektifierat sin själs Centrum i en stor klumpig bergskristall: hon är en upplevelsetrånande Sol-Kräfta (själens tecken), men Kräftans härskare Månen har hamnat snett, mittöver, och befinner sig i mineralrikets Stenbocken, ett Jordtecken som har allt i världen att göra med kontroll, åskådliggjort t.ex. genom kristallens regelbundna symmetrier!
Denna "kvarnsten" hon släpar runt hängande kring sin hals, närapå bokstavligen, är alltså hennes ocentrerade psyke, hennes Måne som blivit fånge i Stenbockens tecken, i den verkliga världens lägre materiella avbild.
Hon är exakt den typ man kan räkna med som "literaliserar" ett andligt budskap som det bara blir en materiell tingest kvar och som hon dyrkar som en ren avgud. Detta är som synes överhuvudtaget inte andlighet utan just bara en människa med störningar i driftslivet (för mycket lidande/passion) kanske till en följd av Månens distinkta dragning till YTTRE FORMER och MATERIELLA TING.
*****
Jag konstaterar helt krasst att hon troligen lindade den yngre Antonio Banderas runt sitt finger just för att en Stenbock är predisponerad att se på sina människor som OBJEKT - i det här fallet en exotisk varm latinsk version av manstypen.
Jag har redan varit inne på dessa svagheter i Månen i Stenbocken tidigare och alltjämt är nog det mest tragiska exemplet Heidi Montag (nytt fönster) som opererat sin kropp till bristningsgränsen.
I samband med offentliggörandet av sin nya färdigopererade kropp passade Montag på att "lansera sin nya baddräktskollektion till tonerna av den egna singeln 'Body Language'" (AB).Montag har inget fungerande förhållande till sitt Centrum alls utan är psykiskt felbalanserad: hon har spritt ut Centrum längsmed sin kropps ytterkonturer och sin vilja att ta upp och ockupera mer av rummet (för Stenbocken vill dominera!) har hon speciellt förlagt till brösten. Så till den grad, enligt slaskpressen, att hon nått den gräns där regler (Stenbocken/Saturnus!) säger, "Stopp, du kan inte gå längre". (Bortom gränsen väntar Det Yttre Mörkret, en skräckinjagande punkt utan återvändo...)
Hur kuriöst sömlöst berättelsen om hennes Mån-Stenbock överlappar med "Body Double", Melanies stora roll. De dolda arketyper astrologin studerar lyser igenom.
Så "literalistisk" eller "bokstavstroende" blir alltså Rajas guna när lidelsen uttrycker sig genom Jordelementet, dvs Stenbockens tecken). Melanie Griffith har lika problem via alla sina fyra Rajas-tecken, men den intresserade kan själv spåra dessa förhållanden själv via tecknens planetära härskare.
Notera särskilt Mars (en del av libido-kombinationen med Venus) som är den egna kroppen och självuppfattningens tecken såsom ascendenttecknets härskare. Jag skulle dock rösta för att det inte är Mars som är horoskopets totalhärskare utan draksvansen Ketu som stiger i öster, med allt av denna kan medföra i ett horoskop som redan svårt slitet i ytterligheter.
Vad som slutligen gör henne till ett vrak (i mina ögon) är att Rajas inte alls kombineras med något av Ljusets kvalitet (Sattva) utan tvärtom med Mörkret (Tamas). För vid sidan av det anslående korset som antyder slaveri under passionen, utspelar sig resten av horoskopet i den vedervärdig låsning mellan Lejonet och Skorpionen, dramadrottningens signatur.
Här är då Ljuset och Mörker i en "annan dialekt", men nu talar vi dag och natt i den fallna världen, den som vi redan identifierat i den mer övergripande kategorin Tamas. Det är därför en av zodiakens stora paradoxer att ett av Eldtecknen, Lejonet, i själva verket är en mörkerman! Lejonet lider nämligen ännu av synden att vilja vara någon i denna världen - mörkrets och okunnighetens värld.
Men att ens vilja vara en auktoritet för andra är ett uttryck för att man ännu inte sett det sanna Sattva-Ljuset. Något för Humanisternas diktatoriska ordförande Sturmark (Sol-Lejon) att tänka på... I så måtto som Sol-Lejon ofta figurerar inom scenkonsten är det inte så mycket att säga om den saken, de gestaltar detta livet för andra i detta livet.
Melanie har faktiskt en enda planet i ett sattviskt, ljust och ljussökande tecken, och det är jovialitetens och hoppfullhetens Jupiter i Jungfrun. Nu har jag knappt sett en film med henne sedan 80-talet, men jag minns hennes närmast barnsliga (Väduren på ascendenten) förtröstan i uppsynen i många roller.
Och Jupiter välsignar hennes formfixerade Mån-Stenbock och gör att hon faktiskt kan gestalta den jupiteriska kvaliteten förtröstan på ett konkret sätt. Det vore fullständigt galet att säga att Månen i Stenbocken är död som en gråsten (eller en bergskristall), men den tenderar just mot fysisk gestaltning för att få igång en feedback-loop till sitt av yttre rollmodeller och förebildliga mönster bräddfulla själsliv.
Men som jag minns dessa rollgestaltningar i gamla filmer minns jag också hur "tung" och "trög" hon upplevdes i rollerna och det är helt klart att låsningen mellan Lejonet och Skorpionen gör henne idealisk för nedstämda roller men där överbetoningen på passionens Rajas skapar ett "fladdrande" INOM RAMEN för den rätt kroppsligt hämmade Tamas-naturen. Hon kanske behövde sin eldige latinare för att frigöra sig...
Jag har också diffusa minnen av skvaller om drogskandaler och ett sedeslöst liv bakom ridåerna, vilket naturligtvis stämmer perfekt med en sån här övervikt på dragningen mot mörker och passion, och bara en fysisk typ av ljussökande Sattva.
Melanie har säkert gått igenom hela spektrumet av externa medel för att få stopp på sin okontrollerbara lidelse (dubbelt attesterad genom både Rajas-dominansen och libido-indikationen) och dragning mot passionslåsningar, mörker och medvetslöshet (sjunkande IQ, "ignorance is bliss").
Tillägg
Timmarna efter det här inläggets publicerande kommer så Katolska kyrkans första svenska variant av den pågående pedofil-psykosen. Jämför nu den fullständiga skit som kommer att fylla medierna och PK bloggar i dagarna tre med den korrekta analys av kyrkans problem jag redan hade gjort här ovan.
De första nyheterna:
AB
SvD1, SvD2 (homoproblemet), SvD3 (påvens hem vandaliserat).
DN
SvD2 har det korrekta svaret, och det matchar exakt kärnan i det här inläggets stycke om påvens kinesiska ödesomen. Se vidare den amerikanske generalen i ett besläktat ärende.
Se även, i ämnet celibat, kardinal Bertones eget horoskop.
Se även en distinkt bekräftelse på inläggets tes om Melanie Griffiths "lidelse och mörker" i denna spin-off.
Vi vet ju att det är homosexuella som förgripit sig på barn, varför då inte skriva detta? Hade det varit journalister som förgripit sig på barn så hade säkerligen enbart de skyldiga pekats ut och inte hela yrkeskåren. Skolministern har aldrig bett om ursäkt för våra dagis- eller skolpedofiler. Varför skall då kyrkan be om ursäkt för sina homos? Denna debatt syftar enbart till avkristna västvärlden och kan knappast anses vara seriös. För övrigt har jag aldrig hört någon kulturminister be om ursäkt för de pedofiler verkar inom hennes område. Vi kan naturligtvis fortsätta, men det nedlåter jag mig inte till.
SvaraRadera