Det forna popsnöret provar emotionell kapitalism

En remarkabel koincidens i bloggarens morgonrutin. Snabbkoll på morgonrubrikerna och skribenten Kajsa Ekis Ekman - som just förekom i texten om nyzeeländska Jacinda Arderns oväntade avhopp från politiken - hade i AB fått publicerad en intressant text om "emotionell kapitalism".

Ordet var nytt för mig (och kanske ett nyord): att använda sina egna krämpor (verkliga eller påhittade) för att tjäna pengar, uppenbarligen en ny sjukdom i det döende Väst, ett kapitalismens lågvattenmärke.

Mitt i morgonhjärnans timma tänker jag att Ekman, född under soltecknet Krabban - hittar ett ämne väldigt snarlikt min månadsgamla text om Krabban som orosande (och därmed ofta militär hök likt Mån-Krabborna ÖB Bydén och russofoba militärexperten Paasikvi). Det blogginlägget nämnde t.o.m. den besynnerligt närbesläktade ordet "emo-journalistik" som också var låter som ett branschbegrepp utan spridd användning.

Bara minuter senare under morgonsonderingen siktas en DN-text av popnörden Fredrik Strage där bild och rubrik ger intrycket att tro skribenten sänkt sig till samhällspropaganda (vaccin-drevet ett varv till) men dolt den som någon slags personlig krönika. 

Och personligt var det, men så rörigt skriven att jag inte fattade vad slags nål han fått stucken i sig. Missade förmodligen några ord någonstans. Men som helhet är texten ett prov på exakt den emotionella kapitalism Ekman just beskrivit! Jag har aldrig sett en skribent kräkas upp en lika lång och ointressant serie tillbud om och inför blod, sjukdom och sprutor. Mannen behöver psykiatrisk hjälp snarare än använda sin åkomma för inkomsternas förvärvande!

Popskribenter kanske fångade uppmärksamheten under bloggens tidiga år (Strage, en tidigare kommentar 2010), men världen är större och viktigare. Nu måste emellertid horoskopet återbeses, kanske någon upptäckt de senaste 14 åren kan komplettera intrycket av födelsedygnet... 

Sideriska har letat exempel på de allmänna effekterna av de 4 elementen och här är ytterligare ett bra exempel på VATTEN som den fysiska/psykiska hälsans element. Strage är ett värre blötdjur än t.o.m. Ebba Busch (som har tur eftersom Jord-elementet ger allt hennes näriga Vatten en viss stadga, inte mycket men ändå en del).

Visst är detta ytterligare ett exempel på orosanden Månen-i-Krabban! Hälsoneurotiker eller russofob är bara skilda uttryck för modersprincipen och dess protektionistiska funktion i zodiakens schema. 

Men Strages blödiga lamentation kring alla sina personliga problem (där hemofobi, rädsla för blod, verkar central) förklaras inte av Månen i Krabban, trots att astrologins Måne representerar kroppsvätskor inkl. blod (blod sorterar inte under Mars, trots att den kallas den röda planeten, hinduisk astrologi tar snarare fasta på att alla flytande substanser lyder under Månen).

Min misstanke är att hemofobin och svimningsattackerna i sjukhusmiljö har med den demoniska överdriftens Rahu att göra. Månen/vätskan anges här gå in i dess excessiva tillstånd. 

*****

Astrologin är lite slirig i fråga om Rahu/Ketu som Psykets extremtillstånd. Trots att symboliken "känns" rätt,  stämmer den inte rent logiskt: Vid eklipser korsar solens och månens banor varandra, och dessa punkter betraktas som "då det händer", trots att symboliken handlar om självförhävelse och månen vid skärningspunkterna ännu inte börjat stiga till nordliga latituder! 

Det räcker tydligen att månen kommer tillräckligt nära och inte observerar behörigt avstånd- Det handlar om att sublunära och supralunära sfären inte får blandas samman och bara de sublunära demonerna har missat varningen i myten om Ikaros och Daidalos (för att blanda in den grekiska motsvarigheten till hinduernas varningar för hybris).

Jag kommer att tänka på andra (heders-) kulturer där hustrur kan ses gå på behörigt och respektfullt avstånd bakom maken, kanske för att det skapar en eklips redan att komma för nära maken eller solbanan (som alltid har latitud ±0°). Solbanan ger "normen" för vad som passar sig för emo-människan, den känslodrivna / kvinnan! Det finns manschauvinistiska drag dolda i det astrologiska systemet, närmast oundvikligt eftersom det är så gamla traditioner...

Intressant är att Platon såg känslor även i Lejonet, Solens eget tecken, men att dessa var en noblare sorts känslor än vattendjuren. Solen blir något av en medlare mellan enkel djuriskhet och den rationellla själen. Den senare tecknas generellt av Saturnus, en mer tydligt negativ eller restriktiv kraft i sitt Jord-iska härskartecken Stenbocken där den riktar sig mot Månen, urbilden för den irrationella själen. 

Men i sitt essentiellt himmelska Luft-tecken Vattenbäraren kan Saturnus vara en formgivare eller arkitekt där motpolen är visionären Solen i härskarläge i Lejonet. Den här konfigurationen visar tydligt att Platons "noblare känslor" valt andevärlden (Saturnus som livet efter den kroppsliga döden) och nu bildar en synergi. 

Bloggen har ibland sökt illustrera de här metafysiska förhållandena med ordet "andesjäl". Enbart sol och måne garanterar inget förutom en levande själ - ett animerat väsen, apa eller människa här på jorden. För lyftet till nästa nivå måste människan våga röra vid döden/Saturnus, obstinata feminister som gått in clinch mot "patriarkatet" har förmodligen problem med sin Saturnus och saknar intresse av att ta ställning till döden och vad människan ska göra med den tid hon har på jorden. 

Det är typiskt att mänskligheten nu befinner såg på ett så urartat och lågt stadium att en med feminismen besläktad aktivism har seglat upp, "rädda Jorden från klimathotet". I takt med människans Rahu-demoniska hunger har ribban sänkts - mänsklighetens Dharma (plikt) har skiftat - och miljömedvetenheten är nu den enda uppgift som återstår för mänskligheten.

VISSA folkslag har drivit sin teknokratiska livsstil för långt och till feminismens försvar gäller samma resonemang: i vissa kulturer har relationen mellan patriarken och resten av familjen degenererat. Inte för strukturen i sig är fel - astrologin påminner att det ÄR Saturnus som representerar den auktoritativa Gamle ("ålderns rätt"), den rationella själens representant på Jorden, men i många kulturer gäller istället auktoritetens korruption till en auktoritär manstyp och det är (förhoppningsvis) bara den senare avarten som feminismen vänder sig mot. 

Den urartade maktmänniskan hittas inte bara i de hederskulturer Sverige vänder sig mot utan även i sekulära kulturer som Sveriges egen, där patriarkalismen är extremt vidrig i det att den gör sig osynlig eller maskerar sig som populära fenomen och verkar i bakgrunden. PM Nilssons lagöverträdande (egenmäktiga) ålfångst är modern patriakalism i kostym inte mindre än finansiärerna bakom H&M tjejmode. Ebba Busch är själv saturnisk Stenbock (klassisk materiell patriakalism) och tycks vilja sitta på alla stolar iförd sin moderiktiga klargula vinterjacka. Dessa exempel är nog så hemska som mullor i traditioner som kräver att kvinnor kläder sig anständigt och använder slöja. Den som bara simmar i sitt eget akvarium kommer aldrig att förstå den egna kulturens tillkortakommanden.

Det blotta faktum att 10e makt- eller politikerhuset (motsvarande Stenbocken) förses med kommentaren "går att förbättra" i hinduisk astrologi, säger att dekadenta former av den Rationella Själen fortfarande går att fixa till. För Sverige som bannlyst religion och filosofi blir dock arbetet omöjligt. Hinduisk tradition påminner här om romerska filosofen Plotinos förvånansvärt negativa filosof, där materien verkligen är ond, och han resonerar övertygande för sin ståndpunkt. (Kristendom anammade samma tankar några århundraden senare, efter att teologen och kyrkofadern Augustus studerat Plotinos noga.)

*****

Åter till Strages karta. Ta nu sinnelagsascendentens Måne och notera att det demoniskt överdrivna lunära inflytandet befinner sig i 6e huset för fiender och ohälsa vilket gör att Månen och dess norra nod tappat kontakten med varandra. Istället för att bli en trygghetstörstande och girig näringslivsdyrkare svimmar Strage när månrelaterade händelser når sitt extremläge. 

Det nya favorittemat på Sideriska, hinduernas "6-8"-relation, en expanderad och modifierad version av den västerländska 150-gradersvinkeln, har just fått en säregen men intressant illustration via Måne och dess ena nod! För det måste därför Strages kapitaliserande på sina egna svagheter ha en eloge.

En bidragande faktor kan vara kartans starka betoning av Eld/Vatten, dvs ytliga synintryck påverkar det inre psykiska alltför mycket. Elementen behöver inte flätas samman via planeter, det räcker att ett eller två element tydligt dominerar numerärt i kartan. Därmed inte en antydan till intellektuellt bearbetande Luft. Å andra sidan en extrem materialistisk böjelse via Oxe/Skorpion i opposition (den sataniska axeln). Det är "DN" upp i dagen här. Var och en finner sin plats i världen.

På temat "Blod och svimning" påminde jag mig strax en incident från gymnasieskolans korridor. Någon klasskamrat lapade i sig vatten från handfatet i korridoren men reste sig så hastigt och okontrollerat att han slog huvudet i behållaren med pappershanddukar. En tjej i närheten såg förloppet och svimmade som om det handlat om en stor olycka med blodsutgjutelse. 

Undertecknad hade skolkatalogen kvar i en låda och tjejen, en klasskamrat, visar sig född en dag då Månen och Mars står tillsammans i Tvillingarnas tecken. Sinnelaget/blod och olycksplaneten Mars kan ändå kan ha ett samband. Mars/krig är ju så naturligt associerad med det röda blodet. 

Månen som fantasi eller föreställning (baserad på sinnenas data) förvärrade tydligen incidenten vid handfatet så att nerverna knäppte av hela kroppssystemet. I detta horoskop (utan klockslag) förefaller Rahu (i Lejonet) inte ha något funktion, den aspekteras inte av någon illgörare, men husplaceringen är förstås okänd.