Lider Damberg i 3e led för att stärka svenskarnas rysshat?

 

Expressen räknar med nya prenumeranter som vill få tillgång till en betalartikel som är en av de falskaste inslagen hittills i det drev som söker bygga folkligt hat mot Ryssen. (Staten och medierna verkar som en och bygger detta hat för att enkelt kunna kalla in och låta döda dö i ännu ett poänglöst krig, uppenbarligen har drevet snabbt resulterat i en ny vilja att dö som en idiot, snarare än att leva och lära.)

För vem tror ärligt att högersossen Mikael Damberg alltjämt går och mår illa av att en förfader stupat i krig mot sagde Ryss? Hur mycket kan historien skada förmågan att tänka stort och fritt i nuet?

Det är typiskt den lägre nivån av mänsklig slughet att låna ut sin personliga historia för ett så tarvligt syfte, men en blick på Dambergs födelsedag ur det mest allmänna perspektivet, fördelningen mellan de tre kvaliteterna, gör den här kalkylerande Räknenissens utspel mer begripligt:

OVANLIGT SVÅR "SATANISK AXEL" -
EXPANSIONENS JUPITER I SKORPIONEN
BROMSAS AV RESTRIKTIONENS SATURNUS I OXEN

 

Att Damberg hittat sin plats i livet som Räknenisse kan han tacka den välplacerade Merkurius i Jungfrun för. Det materiella intellektet - planeten Merkurius - sorterar visserligen under Passionens kvalitet, men den har här sin starka hemmaposition i Jungfrun som på JORD-elementets nivå söker och finner kunskap, som är av Ljusets kvalitet.

Så långt är allt väl och när man studerar den naturliga zodiaken behöver man inte fästa sig vid att Jungfrun korrelerar med 6e huset för Olyckan och Fienden, även Damberg avslöjar hur Jungfrun ofta missbrukar sitt Ljus genom att diskriminera MOT visst. 

Tänk Jungfrun som ett naturnära tecken som skiljer mellan dålig och god frukt så att inte ett ruttnande äpple förstör innehållet i hela fruktkorgen. Det är också Jungfrun som är fixerad vid RASER vid djuruppfödning, en accepterad form av rasism när diskrimineringen riktas mot lägre stående varelser än människan själv.

Detta Merkurius beteende förklarar kanske varför planeten "bara" klassas som Passionerad och inte Ljusgivande. Det är en typiskt mänsklig form av intelligens och har väldigt lite med det gudomliga intellektet. Jordelementet binder det merkuriska intellektet till kroppar och ting - Räknenissen har väldigt lite att göra i den andliga världen där andra regler gäller. 

Den andliga världen bryr sig Damberg föga om att döma av 0 placeringar i såväl Luftelementet som Eldelementet. Detta är en dag för "denna världens barn" att födas, med ett och annat undantag, som t.ex. en födelse just i soluppgången. Då får även Jungfru-Solen en andlig strävan vid sidan av sina kalkylerande och köttsliga böjelser se Leonard Cohens födelsehoroskop.

 

 

Utöver Dambergs specialisering i Ljuset pågår denna dag enbart en kamp mellan Passion och Mörker, och det går inte att utesluta att merparten av alla barn som föddes till jorden under perioden kämpar med Depressionen!

Nedstämdhetens Saturnus ger ofta seriositet, i Luftelementet en djuptänkare, i Eld en seriös skicklighet i bildseende och förmågan att som t.ex. fotograf fånga pregnanta motiv. I Vatten är Saturnus kanske sämst eftersom elementet symboliserar psyke och känslor. Dambergs Saturnus i Oxen är emellertid ingen muntergök den heller, men planetens har åtminstone sin materialistiska sida via negativa hemmaläget i Stenbocken så att placeringen i Oxen blir som att säga att arbetsdjuret INTERNALISERAT sin ägare och herre. Damberg är sin egen hårt piskande ox-pådrivare.

Och faktiskt... som förfädernas eller släktledens indikator i Mörkrets kvalitet tycks Saturnus ha stannat tiden så att Dambergs gener bara är en ren replikation av det som föregått. Det är därför mycket möjligt att vissa människor har KROPPSMINNEN - via sitt DNA - av eländen som äldre medlemmar i släkten genomgått. Just som Bibeln primitivt antog ärver barnen förfädernas missgärningar (och annat) intill "tredje och fjärde led". Damberg skulle i så fall fysiskt kunna vara ett öppet sår tillfogat hans farfar som stupade i krig. 

Detta motsvarar i sin tur en oerhört låg version av själavandring, rent jordbundna andar som bara är verksamma "under månen" eller symboliskt i den fysiska reproduktionens kretslopp (JORD + VATTEN). 

Synske amerikanen Edgar Cayce förklarade under hypnos vad hans kristna vakenjag hade svårast för: att själen lever många liv och dessutom på fler planeter än Jorden. Solsystemet är som helhet ett projekt som själen lär sig för att eventuellt lämna denna värld - hör och häpna - via stjärnan Arcturus som Cayces omedvetna såg som någon slags portvakt. 

Egendomligt är att den indiska Lahiri-korrektionen placerar denna stjärna eller Megasjäl (gud?),  "vägen ut" ur vårt solsystems flera dimensioner/planeter, i Vågens 1a grad. Vågskålarna är motivet i den egyptiska domstolsscen där den belastade själen VÄGS mot en fjäder. Kort sagt, den som inte betalt till pricken över i:et (som den insiktsfulle läraren Jesus sade och där det grekiska iota inte väger mer än just en fjäder), är ännu karmiskt belastad och kommer att få gå minst ett varv till i Kretsloppet (som egentligen är många olika kretslopp, alla tillhöriga de enskilda själarna).

Till stöd för en så halsbrytande idé om återfödelsecykler som enbart löper mellan Jorden och Månen talar brottet med den tidiga synen på att arvet och kromosomernas mutationer gör sitt i en "svart låda" vilka människans erfarenheter inte påverkar, genom t.ex. traumatiska upplevelser eller  vanemässigt tänkande. Att man kan förstöra sin fysiska hälsa genom psykiskt grubbel är en sak, men tidigare biologer trodde inte individen kunde inverka på sitt eget arvsanlag i "svarta lådan" och därmed det skänkte vidare ännu ofödda barn. 

Tanken om att många själar återföds i en liten cirkel för tankarna till liv i linje med Demokritos fabel om atomerna - kroppsligt liv i en död värld där människor inget mer kan än bygga vetskap på basis av gjorda erfarenheter och samtidigt vara så ologisk att hon på positivistiskt sätt förnekar tro och hopp att något går att förutsäga på bas av det förflutna (antikens atomer tog små krumsprång och gör tillvaron i grunden planlös och kaotisk) 

Liv på Ateistens nivå, är verkligen Helvetet om de genuint väljer att leva som de lär, livet som en pågående självlögn. Det beror på att ingen förnimmelse av Himmelens verkliga avsikter med det materiella livet ännu givits. Frågan är hur en själ som säger nej till hoppets och insiktens stora välgörare, Jupiter (med Sol och Måne av Ljusets kvalitet), hur den varelsen någonsin ska kunna växa ur den isolation som råder mellan det jordiska intellektet och den andliga väsenskärnan? 

Är vissa dömda för evigt, i alla återfödelser, eller finns någon form av rotation inbyggd i tillvaron? Finns ett evolutionärt "driv" dolt i karmalagarna eller illustrerar också dessa enbart positivisten eller atmoläreanhängarens kaotiska meningslöshet i det materiella? Såväl hinduer som en del grekiska filosofer tycks ha hållit karma som ett klibb som håller själen fast i all evighet tills dess den själv gör en ansträngning. Man måste alltså jobba (karma = gärningar) fram förutsättningar att i något liv få se "Himmelen bryta igenom" den falska materialismen. Det kan ske GENOM att materien upplåter djupare hemligheter, men då har "världen" övergått till att vara ett medium för högre principer och därmed förlorat det primat den har i t.ex. Sverige.

Dambergs låsning till släkthistorien syns tydligt i hans primitiva materiella klättrarinstinkt: axeln Krabban (urhavet) till  Stenbocken (världsbergets topp) visar att han är mer släkt med politiska broilern Ebba Busch än med socialismen som idé. Dessutom anas problem eftersom månnoderna är involverade i den här klättringen (vilket i sin tur antyder ett Sisyfos-slit eller ett kretslopp där Ljuset aldrig bryter igenom.)

Politiskt liknar kartan mest en typisk högersosse (med många reservationer eftersom rena materialister kan göra stor nytta i det helt Jord-praktiska). Damberg månar garanterat om svensk vapenindustri (som regeringen nu smörjer) i högre grad än de människor regeringen kommer att tvinga ut i krig om sådana som han får styra Sverige mycket längre till. Och Överheten lär inte frivilligt ge upp makten.

Kommer detta är märkas under Sveriges "lilla död" med början i höst? Jag fick ingen rätsida på denna intressanta period men det som händer i Sveriges politik under de närmaste åren kommer att ge ovärderliga insikter i hur man ska fatta Sveriges defekta Saturnus och därmed oberäkneliga sätt att hafsa fram lagar och förordningar, en moralisk sjuklighet på nationens intellektuella nivå.