 |
| "Modeller" - unga upplagor av Johnny "Tarzan" Weismuller och Kim Kardashian |
Så avrundar Sideriska siktet sin snart tioåriga historia med ett längre och lätt vindlande inlägg om skönhetens väsen, ett ämne som då och då figurerat genom bl.a. bloggarens intresse för platonismens förnyare Plotinus (200-talet).
Enligt dennes lärjunge Porfyrios föreföll mästaren skämmas för att ha sjunkit så lågt att han tagit materiell form på Jorden. Paradoxalt nog förfäktade Plotinus ändå universums godhet (i likhet med all grekisk filosofi). Det var bara vår värld på botten av det antika kosmos som var diskutabel. Plotinus samlade skrifter finns att läsa på sajten Sacred Texts och i Porfyrios förord berättas om den stora tänkarens ovilja mot att bli avporträtterad:
Räcker det inte med att släpa runt på denna avbild i vilken naturen har inneslutit oss? Ska jag också som ett åtråvärt spektakel för eftervärlden behöva lämna efter mig en bild av en bild?Platons gamla tanke går igen, att de perfekta Idéerna enbart ofullkomligt reproduceras här nere i den lägre naturen.
Eftersom Plotinus skrev rikligt om astrologin och erkände den - dock inte på astrologernas naiva sätt - utan som en vetenskap om hur Idévärlden gestaltas här nere i tidsflödets låga verklighet och hur planeternas tidsalstrande rörelse tjänar som sinnliga tecken på högre och eviga Principer, passar det att som kanske sista inlägg på den här bloggen granska Skönhetens idé ur astrologiskt perspektiv. Plotinus skriver om Skönheten i sitt sjätte traktat och kommer inte otippat fram till att det vackra inget annat är än en återspegling av det gudomliga i vårt mörka hörn av skapelsen.
Skönhet skänker människan en svag aning om var Verkligheten egentligen befinner sig på för nivå, långt bortom t.ex. västvärldens arbetsslaveri, rikemansfasoner som resulterar i massornas missmod och krökta ryggar. När SVT visar vilka svin som härskar över oss, finansbanker och samhällshatande rovkapitalister, gömmer de undan årtiondets viktigaste dokumentär i Kunskapskanalen som inte en människa tittar på!
Jag upptäckte detta av den slump när jag ögnade igenom tv-tablåerna nyligen. Läs mer om CUM EX-skandalen på nätet (t.ex. här), om hur förslagna räknenissar och kända storbanker plundrat ett flertal europeiska statskassor på tiotals miljarder kronor per land - något som skattebetalarna kanske inte bör få höra för mycket om eftersom dokumentären inte gavs PRIME TIME i någon av de folkliga tv-kanalerna...
I det här minitestet har jag sökte igenom en mager samling av 1800 horoskop med känd födelsetid, cirka 1500 av dem celebriteter. De totalt drygt 10.000 horoskop som resulterat under tio års bloggande går inte att använda i den här studien eftersom känd födelsetid är nödvändig för att studera huruvida kroppslig skönhet (som går via ascendenttecknet) bara är just en kroppslig egenhet eller om den dessutom har "gudomlig sanktion", vilket Plotinus tänkande indikerar.
Minst sagt godtyckligt har jag då och då skrivit in "skönhet" eller "bedårande skönhet" på kändiskvinnor vars horoskop jag noterat. Med en så subjektiv urvalsgrund hänger allt på att betraktaren, "i vars öga skönheten ligger" har en objektiv klarsyn och inte är fixerad eller grumlig i uppfattningen. Jag minns t.ex. en förlorad manlig bekant vars alla flickvänner hade enorma bröst - snart nog insåg jag att människan var andligt blind och styrde sin väg genom livet baserat på någon oförlöst mamma- och bröstmjölksbindning!
För att undvika subjektivitet har jag genomsökt gruppen med exakta horoskop på jakt efter nyckelordet "modell" och "skönhet" vilket bör ge ett bredare underlag än undertecknads preferens för "själsliga ögon". Det är hur som helst en tidsålders skönhetsideal som styr urvalet, en tidsanda som tydligen är på utdöende, att döma av Victoria's Secrets sjunkande aktier i allmänhetens ögon.
Att artister och skådespelare i allmänhet ser bra ut och erbjuds "gräddfilen" till kändisskap till följd av detta är en sanning som naturligtvis kunnat späda på dataunderlaget många gånger om - men då kommer frågan in om experimentledaren återigen ska in och kladda med sin subjektivitet och göra ett urval. Jag har därför från den ursprungliga gruppen av 230 personer taggade "modell" eller "skönheter" valt enbart dem med känd födelsetid. Det blev en hanterbar liten grupp om 39 personer (några manliga modeller men i huvudsak kvinnor):
Audrey Hepburn
Bebe Buell
Bettie Page
Blake Lively
Bo Derek
Brigitte Bardot
Brigitte Nielsen
Carla Bruni
Carmen Electra
Charlotte Rampling
Cindy Crawford
Claudia Schiffer
Daliah Lavi
Elizabeth Banks
Elizabeth Hurley
Elle MacPherson
Emma Watson
Emmanuelle Beart
Fabio Lanzoni
Heidi Klum
Isabella Rossellini
Ivana Trump
Jane Birkin
Joanna Lumley
Johnny Weismuller
Kim Kardashian
Krysten Ritter
Kylie Jenner
Lauren Hutton
Margaux Hemingway
Megan Fox
Mila Kunis
Milla Jovovich
Naomi Campbell
Nico / Christa Päffgen
Paris Jackson
Twiggy (Lesley Lawson)
Tyra Banks
Victoria Lagerström
Många av de här modellerna tillhör en äldre generation som föregick dagens trend att söka etniska, avvikande eller udda (och kanske mer originella än i konventionell mening vackra) ansikten. De verkar på det hela taget konforma med gårdagens västerländska skönhetsideal.
*****
"Modell" och/eller "skönhet", 39 st, och deras ascendenter (medel 3,25 asc per tecken):
ARI 2
TAU 0
GEM 5
CAN 5
LEO 2
VIR 3
LIB 3
SCO 6
SAG 5
CAP 3
AQU 3
PIS 2
ELD 9 givande mediet
LUFT 11 intellektuellt reflektivt
VATTEN 13 fysiskt reflektivt
JORD 6 kroppslighet
(Grekiskans physis syftar på den osynliga Naturen men i vår degraderade kultur uppfattas ordet ofta gälla det materiella. I äldre mening föregår fysiken det kroppsliga, och det lustiga uppstår här att fysik och psyke har en viss överlappning. Månen är t.ex. psykets planet och tillhör Vattenelementet.)
Ur denna synvinkel misslyckades konstarternas och skönhetens Venus helt att hävda sig! Som ascendenthärskare i sitt positiva hemmaläge i Vågen når den bara medelvärdet. Att ren materia (Venus i negativt härskarläge över Oxen) helt saknar förekomst rimmar å andra sidan väl med antik tradition, men att ett axialt fenomen uppstår via botten- och toppnoteringen i Skorpionen utlöser en intressant fråga: Skorpionen är ju den blinda sexualenergin Mars, som är rena antitesen till väna Venus!
Hinduerna anser dock inte att planeterna motverkar varandra ("planetära fiender") utan förhåller sig neutralt till varandra eftersom de är komplementära principer. För att attraktion (Venus) alls ska uppstå måste det finnas något man upplever som "det" med den andra personen och detta är då den sexuella attraktionen. Så skönhet är detsamma som sex appeal?
Tja, åtminstone enligt det här godtyckliga urvalet av celebriteter med fotomodellstämpeln! De har blivit kända inte för sin klassiska skönhet utan för att de besitter "animal magnetism"!
Låt oss pröva en helt annan synvinkel, den om Venus relativa betydelse på födelsehimmelen. Eftersom vi nu gör som degraderade västerlänningar och styckar Helheten i separata bitar för att avtvinga dessa individuella svar, kan man välja flera ingångar:
A/ Venus i prominent världsligt läge på himmelen, dvs. i något av hörnhusen 1, 4, 7 och 10. Av dessa är det kroppsegna första huset viktigast (som rymmer den Uppstigandes själens tecken och exakta gradtal).
B/ Venus i tecken där den sägs göra väl ifrån sig, men notera att vi redan fått en viss bekräftelse på den hinduiska regeln att Venus i negativt härskarläge i Oxen förvandlas till en verksam illgörare när Oxen stiger i öster. Mycket riktigt saknades Venus-i-Oxascendenten helt och hållet.
Men en närmare titt visar också följande:
Venus verksam välgörare när Vågen stiger i öster: 0 förekomster!
Venus verksam illgörare när Skorpionen stiger i öster: 0 förekomster.
Man ska tydligen inte göra alltför stor affär av Venus dåliga tendens att vilja harmoniera med det blott materiella i Oxen. Inte heller Venus med Skorpionascendenten lyckas placera sig i det mest personligt kroppsliga av de prominenta hörnhusen.
Varken bedömning A eller B verkar svara på astrologins mest grundläggande lärosatser!
Låt oss snabbt addera Venus position i hörnhusen oavsett ascendenttecken eller Venus påstådda lämplighet/olämplighet i vissa tecken, det finns fyra hörnhus, en tredjedel av zodiaken så att en ren slumpfördelning skulle påminna om medelvärdet 13 placeringar. Summeringen ger 10 Venus i världsligt viktiga hus, t.o.m. något mindre än förväntat. Mot detta den skicklige 1900-talsastrologen Charles Carter som menade att "Venus är den mest interna av alla planeter" och har mer med adaption till omgivningen eller den käresta att göra. Stämmer det, är hela upplägget med Venus som skönhetens indikator en villoväg, vilket det tycks vara.
Kanske är (paradoxalt nog) Mars en mer fruktbar linje att utforska! Det är dock i den osynliga Naturen (metafor: Vattenelementet) som själarna på högre andlig nivå (Eld/Luft) speglar sig i som en Narcissus och blir kära i sin egen Avbild varpå de släpper sin odödlighet och störtar ner i Naturens fantasivärld och många rasar ända ner till Jordelementet och materialiseras i den värld vi upplever här från planeten Jorden... Förhållandet mellan Ox- och Skorpionascendenterna här ovan tyder på att det är i tillståndet FÖRE materialiseringen som låga jordmänniskor (typifierade som "oxar" allesamman) upplever Skorpionen (den osedda och därför förföriska naturen) som en extra attraktiv uppenbarelse.
Vad om t.ex. den "överlibidinösa" kombinationen Mars och Venus (hinduerna räknar här både en nära konjunktion och "kombinationen" där det räcker att de båda delar samma tecken)? Venus, med något snabbare färd genom zodiaken än Solen, passerar Mars ungefär årligen. En chans på tolv tecken skulle ge "hypernaturens" signatur 3,25 förekomster. I den här samlingen av "modeller" och "skönheter" dyker den upp 5 gånger, men dataunderlaget - 39 horoskop - är minst sagt tunt...
Skorpionen och Vattenelementet (Naturen just före förkroppsligandet till natur med liten begynnelsebokstav) tog sig således en komfortabel ledning. Se hur bland de 4 elementen Jord och Vatten repriserar minidramat mellan Ox- och Skorpionascendenter - det jag alltid kallat den "sataniska axeln" - dvs. världen för de andligt döda materialisterna. Skulle även en sökning på Mars+Venus peka åt samma håll?
Med bara fem förekomster av hypersexualitetens kombination kanske en djupborrning i underlaget kan te sig smått fånig...
Ma+Ve i
ELD 1
LUFT 1
VATTEN 0
JORD 3
...men faktum är att Jordelementet nu revanscherar sig. Siffror ska man vara misstänksam mot, det är en låg verklighet som lockar deras anhängare och siffernissar förstör mer för mänskligheten än någon annan underart. Siffrorna tillhör i sig den lägsta tänkbara verkligheten där det finns något med volym och utsträckning i tid att mäta och räkna på. Siffernissarna är den lägre naturens barn, det visste redan de gamla grekerna men Sverige och Väst i stort tycks helt ha glömt att man en gång visste bättre än att lyssna till ekonomernas infallsvinkel och än mer låta dem diktera världens gång.
Vad som likväl fascinerar är att den sataniska axeln återigen drar uppmärksamheten till sig genom att nu spegelvända det initiala fyndet med Ox- och Skorpionascendenten. Utifrån den extremt sexualiserade människans perspektiv (Venus/Mars) upplevs skönhet via 3 förekomster i Jord som ytterst attraktivt eller skönt. Notera glidningen i ordval: attraktion likställs utifrån ovanstående fynd med "det Sköna" som inte nödvändigtvis avser formell skönhet men väl något som attraherar och tjusar människor. I den lilla gruppen ingår f.d. fotomodellen och den ursprungliga bio-Tarzan Johnny Weismuller ("talar med aporna") som exempel på att vi talar "animal magnetism" tolkad som "det Sköna"! Ett annat bra exempel är Kim Kardashian som är mer djur än människa i undertecknads ögon, men naturligtvis oerhört attraktiv som kvinna. Man skulle vara rätt omänsklig om man inte kunde uppfatta det!
*****
Och hur var det nu med Plotinus idé om att skönhet ytterst är en egenskap hos Gud själv? I hellenistisk astrologi kallades hinduernas "bästa hus", det nionde, "Gudens hus" och det är förstås Zeus eller Jupiter som representerar det gudomliga och därmed, snarare än Venus, det Sköna. Eftersom "Ordet (den högre andliga principen) måste bli kött/inkarneras som människa duger bara födelsehimlar med känd födelsetid att inspektera. Utifrån ascendenttecknet ser de här 39 personerna först ut att ha en rent slumpmässig fördelning av Jupiter i husen (och Måne, Sol och Saturnus som jag passade på att inkludera):
MO SO JU SA
h1 4 3 4 3
h2 5 1 4 3
h3 4 3 3 2
h4 2 2 0 2
h5 5 3 1 2
h6 2 4 3 3
h7 2 5 2 4
h8 5 3 2 2
h9 1 3 5 5
h10 3 3 6 4
h11 3 4 5 4
h12 3 5 4 5
Den mundana och enkla Månen ser förvisso passande nog ut med sin ynkliga enda placering i det nobla 9e huset med dess förankring i "Högsta Himmelen". Likaså verkar Solens enda placering i 2a huset ner i Dödsriket ("Hades port" enligt grekerna, en tanke som jag nyligen hittade originalet till även i gamla babyloniska tankar). Det verkar rimligt att redan ett litet dataunderlag visar var man INTE hittar Skönheten i så måtto man använder en kvantitativ metod för att få en aning om högre sanningar...
Den långsamma ödes- och formplaneten Saturnus uppvisar mindre spridning mellan husen än någon av dem andra och stämmer på något vagt sett med att bloggen förgäves fått taktangivaren att uppvisa några som helst intressanta (för att inte tala om statistiskt signifikanta) variationer i fråga om teckenplaceringen.
Ett annat bakslag är Solens bleka prestation i den individuella goda karmans 5e hus, och ännu värre Jupiters enda förekomst i detta hus. Här, om någonstans, skulle man ha räknat med att se en betoning, i synnerhet eftersom 5e och 9e är två av de hus hinduisk astrologi knyter Jupiter särskilt nära till (i rollen som bhava karaka, hussignifikator).
Är då astrologin bara nys, eller är det så att studieobjektet (här: skönhet) bara uppstår genom ett antal omen som sammanflödar och inbördes stärker varandra? Jag har ställt frågan tidigare: om så, hur kunde antikens stjärnskådare alls komma på tanken att tilldela vissa planeter en viss betydelse, om allt bara flyter (panta rhei)?
Är då varken Venus eller Jupiter rätt planet att använda i sökandet efter Skönhetens signatur nere i mätbarhetens lägre värld?
När man tittar på Jupiters kolumn en gång extra ser man dock ännu ett av dessa axiala fenomen - symmetriska och därför iögonfallande signaturer - som dykt upp många gånger under bloggens försök att få astrologin att "bevisa" sig. Jupiter i det mest tillslutna av hörnhuset - det 4e för Hem och det Privata - saknar helt lyckoplaneten och även det är logiskt eftersom i princip alla 39 är celebra eller t.o.m. ikoniska figurer. Jupiters plats bör inte vara i hemmet. (Stor rikedom ska aldrig tillåtas hopa sig i ett enskilt hushåll!) Axelfenomenet ges av att motsatta huset - tionde huset för ens status inför världen - har ett maximum av 6 förekomster.
Efter den observationen kan man också notera hur skevt Jupiter valt att favorisera horoskopen som grupp: den egocentriska första tredjedelen (kallad "personalistisk" på bloggen) samlar bara 11 Jupiter, den andra "individualistiska" tredjedelen har bara 8. Sen brakar det loss totalt i den kulminerande "universalistiska" delen - Skytten (Jupiter), Stenbocken (Saturnus), Vattenbäraren (Saturnus) och Fiskarna (Jupiter). I dessa "stora" tecken som har med världens öde att göra, hittas inte mindre än 20 Jupiter.
Så jo, kanske har det här lilla pilottestet givit tummen upp för den antika läran om att Jupiter är något alldeles speciellt, bland studieämnen står den religionen och filosofin närmast, den är Guds emblem och därmed indirekt den välsignelse som kanske både ger skönhet, rikedom och berömmelse. Totalt sett tecknar dessa 39 skönheter en Jupiter som manifesterar sig för världen och definitivt inte i det privata Hemmet! Undantaget är förstås Fiskarna, det universalistiska tecken som symboliserar exil, förlust eller andlig frigörelse från allt vad världen har att erbjuda/snärja själen med!
Av nyfikenhet tittade jag närmare på de fyra modeller/skönheter som hade sin Jupiter i förlustens 12e hus, för att se om det fanns några kompenserande budskap på deras himlar:
- Cindy Crawford, supermodell, har Jupiter i Oxen men verkar kompenseras - storligen! - av Tvillingascendentens härskare Merkurius i 9e jupiteriska huset, där Vattenbäraren och Saturnus här är tillfällig härskare och en ställföreträdande symbol för Guden !!! Och kvinnan har ascendenthärskaren bara en grad från Saturnus (alias Jupiter) i härskarläge i Vattenbären i 9e. Brutalt starka indikationer om en av "Guds bästa kroppar".
- Elizabeth Hurley, brittisk fulsnygg modell, har också Jupiter i Oxen i 12e. Men här händer det att Tvillingascendentens ENDA VERKSAMMA VÄLGÖRARE Venus råkar befinna sig i Tvillingarna i 1a kroppshuset. Långt ifrån Crawfords nivå men ändå ett otvetydigt budskap om en "venusiansk välsignelse" som kompenserar Jupiters frånvaro. Också Hurley har den ställföreträdande Saturnus som Jupiter i härskarläge i Vattenbäraren i Guds nionde hus!
- Elle MacPherson, en annan supermodell känd för att hon hade en enveten stalker efter sig under många år, har Jupiter i negativt härskarläge i Fiskarna i 12e och således en positiv och preppy Vädursascendent. Eftersom jupiteriska Skytten tillfälligt har 9e huset saknas helt de indikationer om en avatarliknande representant för gudomlig skönhet här. Ska man tillgripa det tidigare resonemanget om att den dolda Naturen ändå inte är helt dold? Kvinnans Sol med Jupiter i Fiskarna i 12e är två planetära vänner som dessutom harmonierar med Vädursascendenten som gör både Sol och Jupiter till verksamma välgörare. MacPherson som Moder Natur som indirekt skiner igenom?
- Joanna Lumley, en gång firad brittisk fotomodell och långt senare komedienne i rollen som en dekadent och bedagad kedjerökare i roliga tv-serien Absolutely Fabulous. Jupiter i 12e i Jungfrun och Vågascendentens Venus obskyrt placerat i sitt negativa härskarläge Oxen i onda 8e huset! Visserligen ett tredje fall av Saturnus (formgivaren) i det gudomliga 9e huset och här ska man minnas att Saturnus är en välgörare för Vågascendenten. Dock knappast den typ av indikation som stödjer antagandet om att Skönhet kommer av en direktförbindelse med den gudomliga världen...
Vad som är anslående med Lumleys karta är dock nymånen - Sol och Måne i Ansiktets tecken Väduren - båda Ljusen opponerar och engagerar således Vågascendenten. Och när man uppsöker Vädurens härskare ligger den i Vatten, i Kräftan i 10e offentliga huset. Här är således den Osynliga Naturen (Vatten) som stiger upp i 10e och elektrifierar den viktiga nymånen genom en Eld/Vatten-konflikt. "Mediamässig" är bara förnamnet eftersom Månen bildar en ömsesidig reception med sexualitetens Mars (noterat tidigt i den här studien). Mars är nu en "verksam illgörare" för Vågascendenten och förklarar i 10e offentliga huset hur väl hon passade i rollen som en billig slampa i Absolutely Fabulous. Hon direkt njuter av att få leva ut den här sidan av sig själv, vilket undertecknad kände en annan kvinna som också gjorde som hade en Vågascendent under angrepp från den libidinösa och "fallna" kvinnans Mars-i-Kräftan.
Joanna Lumley var/är karismatisk som få i undertecknads ögon, men plötsligt har studien grenat ut sig i en helt ny typ av faktor, en som involverar de stora Ljusen! Bäst att sluta här innan vi är nere på helt atomär nivå, där astrologin verkar fungera bäst - som relativt unika skisser där astrologin har flera sätt att indikera en sluteffekt (t.ex. spektakulär skönhet).
 |
| Joanna Lumley i brittiska långköraren Coronation Street |
Faktum är att även Saturnus, den andra universalistiska planeten, ser ut att vinna kraft av att befinna sig i sin egen region. Husen 9-12 samlar återigen flest förekomster av Saturnus (18) om än med mindre marginal till de andra (10 resp. 11). Är det här början på en bekräftelse av en helt annan astrologisk doktrin? Den som favoriserar planeter ovan horisonten, som om den allra mest reptilhjärnemässiga distinktionen mellan ljus och mörker eller "ovan och nedan"?
Från öster sägs ju planeterna klättra uppåt mot högsätet (hus 10) under sin dagliga vandring och efter fullgjord världslig karriär likt den indiska människan, dra ut i skogen och söka högre sanningar (hus 9, religion och filosofi), i god tid innan den kroppsliga korruptionen och slutliga döden (hus 8) försvagar människans förmåga att med sitt intellekt höja sig över denna bedrägliga värld. Ur dag-perspektivet blir då 7e partnerhuset snarare dagens slut och solnedgången likställs med andesjälens död från denna värld. Husets naturliga korrelat Vågskålarna blir då till den antika egyptiska rättegångsscenen där själens världsliga belastningar (anhopade dåliga karma) vägs mot en fjäder på de två vågskålarna.
Dygnet som symbol för den uppstigande (reinkarnerande) själens världsliga resa börjar intressant nog i 12e huset enligt detta synsätt, ett hus som förknippas med just världsliga förluster men enligt en hinduisk tradition också med närmast föregående liv. Det här är intressant eftersom det just är från små barn som just påbörjat sin livsvandring man kan få höra besynnerliga historier om att de tidigare var någon annan... Barnet befinner sig alltjämt i en fas som motsvarar 12e/Fiskarna/Vatten-Jupiter - de har ännu kontakt med en djupare psykisk nivå, vilken låter högre sanningar skymta fram.
Dessa högre sanningar (eller Idéer) följer sedan paradoxalt i nästkommande hus nr 11 som naturligt korrelerar mot Vattenbäraren, som i världen betecknar den socialt integrerade gruppen, men vilken i sin tur är en jordisk motsvarighet till den "himmelska härskaran" - till den andliga världens fullhet.
Människans uppgift att förverkliga himmelriket på Jorden (dvs. undanröja västerlandets kapitalism och konkurrensmentalitet) motsvarar således det växande barnet som släpper minnena av sina tidigare liv för att - för vilken gång i ordningen? - inta sin plats i den jordiska kopian av den universella Vattenbäraren och via människans förmåga till idealitet föra släktet ännu lite närmare sitt ursprung i det gudomliga Intellektet (gr: Nous) eftersom det är vad vi egentligen är: levande och autonoma tankar i Guds medvetande. Som sådana är vi alla bärare av Det Ena, Det Sköna, Det Goda. I detta gigantiska perspektiv ter sig plötsligt frågan om vissa människors betydande skönhet smått trivial...
*****
Rubrikens antingen/eller är tillspetsad utom för dem som verkligen menar att Naturen är en fallen och ond hälft av tillvaron. Jag föredrar talesättet att Evigheten har en obotlig crush på Ändligheten, så att Himmel och Jord för evigt interagerar och skapar tillfälliga sinnebilder av den äkta varan. Mycket av livets gåtor går att dyrka upp genom att enbart studera zodiaken fyra universalistiska tecken, "ägda" av antingen Saturnus eller Jupiter. Den som vill kan fundera vidare på Saturnus som Platons Avgränsare och expansionsprincipen Jupiter som den store filosofens Obegränsade - denna tvåfald var hans sista tankar i livet när han sökte komma längre i sitt tänkande än Form-läran medgav.
Den sene Platons texter påminner därför på ett remarkabelt sätt om hinduismen som har exakt samma lära men här i gestalt av Purusha och Praktriti, Gud-i-världen och vars närvaro ger alla ting deras form eller exakta bestämmelse. Prakriti blir den obestämda Naturen med potential att expandera i vilken riktning än Avgränsaren - förnuftsprincipen/-erna beslutar som enväldig givare av Form. (Man kan också säga att den jupiteriska principen söker omsluta den definierande Formen i dess kapacitet att realisera den på en ny "lägre" nivå, och i den meningen snarare kontrakterar än expanderar.)
I det här resonemanget skulle t.ex. världslig skönhet vara en komplex följd av Saturnus och Jupiters samverkan med ytterligare kosmiska (planetära) funktioner - ett scenario som är nästan hopplöst att bryta ner till ett genomförbart astrologiskt test! De fyra stickproven på en tolftehus-Jupiter och dess "kompenserande omständigheter" ligger i så fall närmare en "naturalistisk" version av hur astrologin återspeglar skönhet som en effekt av de kosmiska makterna - inomkosmiska gudar långt under den Store guden, vilka sammanflätar vår astrala kropp vari själen enligt gamla traditioner är iklädd redan när den slutligen intar den fysiska värdkroppen - det nyfödda barnet.
Det är därför talesättet säger "skönhet kommer inifrån" - vilket satanister och sjukligt ytliga människor fnyser åt. Men det är ju den Osynliga Naturen som åsyftas, och tidigt i den här texten noterade vi också en liten fingervisning som tycktes peka ut Vattenelementet som en synnerligen lämplig symbol för kroppar som får omvärlden att erinra sig den arketypiska Skönheten...
*****
Detta närmande till ett litet urval horoskop är förmodligen så långt man kan komma i frågan om Skönheten astrologiskt kan härledas till de explicita symbolerna för det gudomliga. Kanske är det så som man trodde under hellenismen, att verkstadsnissarna i den Lägre Naturen på egen hand knåpar ihop dugliga kopior på den arketypiska Skönheten och att samtliga astrologiska faktorer måste bedömas innan man vågar uttala sig. Utifrån den melodi kosmos nynnar från en timma till en annan blir de själar vackert förpackade som har karman som medger att de tilldelas en sådan kropp.
För mig är det som förmedlare av en Berättelse astrologin fungerar bäst, utan några bekymmer om den går att bevisa inför den underart av mänskligheten som kört fast i vetenskapens världsbild och begränsade giltighet. Den som i positivistisk anda söker "bevisa" astrologin på en så låg verklighetsnivå som den där Djävulen regerar, kommer ha ett digert arbete framför sig. Jag har under tio års bloggande av och till sökt testa astrologin kvantitativt, och visst har det glimtat till då och då, men snart växer man ur västerlandets infantila besatthet av att söndra och separera allt från allt annat och ur den skrothög av DÖD som resulterar tro sig kunna förklara LIV.
Det här blir därför en rätt arttypisk avrundning till mitt astrologibloggande som tog sin början den 18 december 2018 med astrologi och annat smått och gott på Ockulta ögat men snart migrerade till Sideriska siktet. Med "arttypisk" menar jag ett dröjsamt "kanske". Ämnet visade sig mer svårfångat än den första simpla tanken om att enkelt leda astrologins "verkan" i bevis genom kvantitativa undersökningar.
Säkert kommer abstinens att leda till ett och annat inlägg även fortsättningsvis, men intresserade har inget för att titta hit i tid och otid. Bättre prenumerera på bloggflödet så det plingar till i mottagaren om eller när något nytt publiceras.
*****
Se även: Vad är skönhet? Penélope Cruz horoskop - lustigt nog skrivet nästan exakt för ett år sedan (har det undermedvetna en inbyggd timer?). Cruz horoskop, som saknar födelsetimma, har jag varken taggat för "skönhet" eller "modell" - tydligen ingen topprioriterad aspekt.
Bonusspaning
I Sverige är väl f.n. ingen mer förknippad med tilltalande yta och formell stil än journalisten Susanne Ljung. Bloggens namntaggar har använts väl generöst, för under det enda inlägget knutet till hennes namn, från 2012, hittas bara ett stycke inom parentes:
Prisade/prissatta reportern Susanne Ljung med programmet Stil, utmärks av en nymåne i inlevelsefulla Fiskarna, och både Sol och Måne kommer därmed att ägas av Jupiter som lider sitt fall i Stenbocken och dessutom hålls krampaktigt hårt fast av stilplaneten Saturnus i negativt härskarläge i samma tecken! Vem kan med ett sådant horoskop betvivla ett helt liv fullständigt absorberad av tingens yta, av formaliteter, av klädkoder?
Varför inte komplettera med en karta, som utifrån den utagerande ledarnaturen (Solen) tydligt lyfter upp frågan om framgång via stil/formalitet till 11e idealhuset bara för att via Jordelementet dra ned frågan från filosofins sublima höjder till en angelägenhet för dyrkarna av mjuka och medhårs ting.
 |
| Ascendenthärskaren Jupiter blott "neutral" för Fiskarna i 1a och här förbannad av stilpolisen och despoten Saturnus i sin roll som verksamt ont ideal (tillfällig 11e-husägare) |
Samtidigt samverkar Vatten i 1a och Jord (kroppslig manifestation) som idealet, så man kan tydligt skönja hur just Ljung lyckats positionera sig i Sverige som stilrapportör utan att nödvändigtvis själv manifestera den Osynliga Naturens sireniska lockelse. Sök (om det ens är möjligt på denna myllrande blogg) äldre inlägg om det gåtfulla 11e huset vars tillfälliga ägare är en "illgörare" för ascendenttecknet. Spelregeln tycks signifiera en spänning mellan det som är och det som borde vara - 1a huset är den faktiskt fysiska kroppen som alltid verkar skära sig mot 11e husidealet, att döma av den hinduiska astrologin.
Det är ren platonism i den hinduiska astrologin (eller är det platonismen som är påverkad av hinduismen?): ascendenten är punkten där "Logos blir kött" och naturligtvis måste förkroppsligandet skapa negativa spänningar i förhållande till 11e husets "goda daimon" (som grekerna kallade sektorn). Idealvärldens realitet blir en ond och pådrivande faktor för materialisten som tror på "kroppen". I Ljungs fall är det begärets element Vatten som åtrår kroppslig skönhet eller stil trots att också denna typ av idealitet avfärdas som "verksamt ond" - Fiskarnas tecken är tänkt att nå bortom materien och det kroppsegna!
Det hade varit bättre för många av årgång 1960-61 (innefattande granna grabben George Clooney) att ha sluppit bindas upp i den ofria kombinationen av frihetens Jupiter med formslaveriets Saturnus och i Stenbocken - världshärskaren - av alla tecken. Den här konjunktionen är något av ett (återkommande) lågvattenmärke i historien och det är ingen slump att det är den här generationen som knäckte planeten Jorden och på sikt tvingade fram kapitalismens (resursdyrkandets) död. Inte en dag för tidigt, om någon frågar mig.
Motsättningen i den karta Ljung delar med alla födda under samma nymåne påminner om inläggets inledning om Plotinus som föreföll skämmas för att han ens nedstigit i en fysisk kropp. Det skulle kunna förefalla som om Ljungs hela karriär i stilens och skönhetens namn bygger på ett personligt missnöje med den egna ödeslotten. Ett fatalt misslyckande med att förstå livet i så fall, om Jordelementet varit det drivande idealet, men också väldigt typiskt en medborgare i den sekulära västvärlden.