Skattesmitaren med onda Algol på linje med Saturnus

Eva Franchell pekar ut en inhemsk skattesmitarskandal som involverar ohederlighet i Skatteverkets högsta ledning men som riskerar att suddas ut av Nordeas vansinnigt smutsiga del i "Panama-skandalen".

Skattefifflaren Frank Belfrages horoskop behöver sannerligen ingen förklaring för den som åtminstone då och då följt den här bloggens stickprov på svensk ohederlighet och materialism!

Det visar sig att jag redan den 16 juli 2015 ritade upp en sån här blå-brun karta för Belfrage utan att det resulterade i något inlägg. Undrar just vad han var på tapeten för då?

Jag har en ny "experimentell definition" för den onda stjärnan Algol här. Istället för Åklagaren, naturrådaren Pan (Fan), eller Häcklaren (en mildare och mindre seriös variant än den negativa Åklagaren som är inställt på att krossa motparten), kan man tänka sig Algol som "Den Gäckande". 

Jag har ofta upplevt en osäker och en smula insubstantiell kärna hos starkt "algoliserade" individer, t.ex. där Solen (identiteten) stått på rak linje med stjärnan eller där den sjunkit i väster och där opponerat rollmasken (i Skorpionen). 

I ett fall (tidigare nämnt) kombinerades Algol med Saturnus, Mars och Venus (jämför skattesmitarens Algol, Saturnus, Mars och Jupiter) i sjunde huset och resultatet blev gäckande och svårfångad natur som under en period gled över i lesbianism och några år senare tillbaka i heterosexualitet. Här kan man tänka sig att Saturnus som "själens form" innehåller så många tidigare liv just under medvetandetröskeln som alla pockar på att "fullbordas" att en människas livslinje ser ovanligt yvig ut.

För skattesmitaren Frank Belfrage ser man det lustiga att han tekniskt sett har en bra ömsesidig reception mellan Stenbockens och Oxens härskare Saturnus och Venus. Inför en solid och hypermaterialistisk symbolik (som indikerar härskarklass och pengar) kan det tyckas märkligt att en människa tillgriper ynkryggens "mycket vill ha mera" och fifflar mot Staten.

Men så långt månascendenten (sinnelaget) nu kan berätta om åtminstone inre känslor för saker och ting, ger Algol en signal om korruption i femte huset för det lyckligt lottade härskarskiktet, femte är ett ledarnas hus, och i samma hus befinner sig också Jupiter som "stora och lätta pengar", planeten associeras även med den privilegierade samhällsklassen. 

Utifrån den ärbara och hårt arbetande Stenbocken (här som sinnelag) blir dock Jupiter en OND planet och i femte lyckosamma huset således en klassisk frestelse för den utåt så moraliska och samhällstillvända Stenbocken att falla in med ledarskiktets (femte huset) alla olater och spekulativt trolla bort sina tillgångar... 

I kombination med Algols försök att degradera den "sunda moralens" Saturnus resulterar ett mycket märkligt "sinnelagshoroskop" där möjligen Algol skapar en sådan bedräglig "själens form" att individen inte vet var han hör hemma och således väljer satansbarnens kretsar. Eva Franchell nämner vilka kretsar detta är.