PJ Harveys talang och look-alike-faktorn med Steve Carell

Musikartisten PJ Harvey lovprisas i The Guardian som ett sällsynt exemplar av en "äkta" artist och av hennes manager som en "evig konstskolestudent" i attityden till varje projekt hon ger sig in i. Hon ska också ha blivit chockad över den allmänna diskussionen efter albumet "Torrlagd", där hon, tydligen, naivt exponerat väl mycket av sin personliga sexualitet. Efter det slöt hon en järnring runt sitt privata jag och umgås enbart med offentligheten via de alter egos hon skapar som ackompanjemang till sina "installationer" (musikalbum). 

Men artikeln - och snarlikheten till amerikanska komikern Steve Carell som jag ska återkomma till - gör att den irriterande osäkerheten kring Polly Jean Harveys månplacering förefaller få sin lösning. Detta inte minst eftersom tidningsartikeln beskriver att hon (nu för länge sedan) var romantiskt involverade med australiske rockpoeten Nick Cave. 

Varför de inte förblev ett par förklaras utmärkt om man antar att PJ Harvey är född bara några minuter efter lunchtid så att Månen hinner lämna det stora hjärtats Lejon till den betydligt mer slutna och millimeterkalkylerande Jungfrun så att hon får både Måne och Sol i samma tecken.

Tidningsartikeln nämner för övrigt hur PETNOGA och ner på absurt mikroskopisk detaljnivå hon genomför sina "projekt". Detta skulle i och för sig redan Solen i tät konjunktion med den "detaljexpansiva" Jupiter-i-Jungfrun signalera, men hennes naiva exponering av sin privata sexualitet påminner inte alls om Månen + Venus i generösa och närmast exhibitionistiska Lejonet men däremot massor av den oskuldsfulla Jungfrun som först när skadan redan är skedd vaknar till medvetande (minns Venus/könsdelarnas "fall" i Jungfrun) och blir en sluten och antisocial (extremt privatistisk) natur. 

Forne älskaren Nick Cave är också Jungfru med den intressanta framgångskombinationen Sol + Jupiter. Men han har definitivt Månen i Lejonet (horoskop här), och så olika är ett sinnelag i Lejonet och Jungfrun (den extremt öppna och den extremt slutna) att en hållbar relation mellan dessa emotionella tonlägen är osannolik.

Eftersom det finns något evigt ungdomligt över Merkurius två tecken Jungfrun och Tvillingarna (planeten räcker in mognaden mellan fem och fjorton) skulle det passa föredömligt att Harvey, "den eviga konstskolestudenten" likt Persefone (Jungfrun) "våldtogs" av den allmänna reaktionen på albumet "Dry" och sedan stängde in sig innanför Jungfruns skyddade stadsmur.

Lustigt nog nämner The Guardian att hon spelat in en skiva experimentellt i ett studiorum med ett fönster ut mot allmänheten. Hon och bandet skyltdockor för populasen att beskåda men med glaset som en barriär och ett hinder. Orolig över att "konstarrangemanget" skulle göra henne alltför självmedveten (och hindra det musikaliska hantverket) blev det en fönsterruta som bara var genomskinlig åt ena hållet, så att Polly Jean skulle slippa se allmänheten! 

Tidigt på den här bloggen förundrades bloggaren över hur väl just Jungfruns antisociala natur återspeglades i Hollywood-stjärnan Greta Garbo vars Sol (identitet) i Jungfrun lyste igenom i många roller där hon liksom inte var en del av helheten utan en främling eller någon på en annan nivå (ryska, drottning, m.m.). Och i åtminstone två filmer använder hon samma replik, den kvintessentiella Jungfruns ord om "att få bli lämnad ifred". Om vi petar in Månen med Merkurius i härskarläge och Solen och Jupiter i Jungfrun får vi verkligen en natur som definitivt går längre än Greta Garbo i frågan om att illustrera Jungfruns zodiakprincip så tydligt som det någonsin är möjligt.

I ett tidigare inlägg om Harvey såg jag en viss dubbelgångar-faktor mellan henne och Garbo och nu kommer den italiensk-amerikanska komikern Steve Carell till undsättning. Jungfrur - åtminstone en undertyp av tecknet - tycks vanligen kombinera tunna, ofta sammanbitna läppar (Jungfruns sjukliga självmedvetenhet) i kombination med en prominent och ofta lite spetsig näsa. Amorbågen under näsan är ofta väldigt skarpt markerad på den här undertypen av Jungfrun. 

Jungfrun har också (minst) en annan undertyp, och som närmar sig vad som brukar kallas klassisk skönhet, där allt är så proportionerligt och välplacerat att man antingen dyrkar uppenbarelsen eller gäspar över perfektionens tråkighet. The Guardian kallar Harvey petite men den klassiska varianten är verkligen ultimat fint tecknad. I Sverige representeras denna typ av den trasiga Carolina Gynning som dock, till skillnad från Polly Jean Harvey, saknar genuin talang för konst - dessa två Sol-Jungfrur möttes som mest då Gynning använde sin egen kropp som "konst" - precis som Harvey byter kropp och klädsel då och då för sina musikaliska projekt.

Komikern Steve Carells ansikte kommer faktiskt till hjälp här i försöken att placera PJ Harveys Måne rätt. Hans födelsetid är AA-rankad på AstroDatabank och denna mjuka och stillsamma Sol-Kräfta med en reserverad och gentil (närmast timid) Jungfruascendent i femte graden skulle kunna vara precis det argument som räcker (efter att ha noterat hur lik han och Harvey är) för att placera brittiskans födelse på eftermiddagen, gärna framåt kvällen så att Månen sammanfaller med komikerns fysiska yttre i femte graden.

The Guardian nämner ytterligare en detalj om Harvey som rimmar med en månascendent i Jungfrun. Både pappan och mamman var rejäl kroppsarbetande arbetarklass och i hennes förra look-alike-inlägg såg jag likheter med Jungfrun Bryan Ferry, också strikt arbetarklass som gick i konstskola och den vägen "klättrade på samhällsstegen".  Polly Jean Harveys horoskop formligen slits i stycken av den hårda kontrasten mellan grovt fysiska Jord-elementet och den subtila och vaket registrerande Elden. Som förklaring till sin (första?) diktsamling med intryck från bland annat Harveys resa till Afghanistan - samlingen har kritiserats för naivitet, viss ytlighet - ska hon ha svarat att hon ville tid och "känna aromen" (verkligheten) av en del av världen som britterna via stödet till det krigsgalna USA kommit att bli involverat med. Det är så typiskt människor i Jord att ägna sig åt "markens dofter". 

Där Jord + Luft ger socialrealism eller folk som företrädesvis pratar om människor i "verkligheten" och där Vatten + Luft skulle kunna föredra att tala med de dödas andar, så skulle en Polly Jean Harvey med ett närmast renodlat Eld/Jord-horoskop kunna vara helt orienterad mot den skrovliga och förstörda delen av verkligheten. Eld/Jord - andens brutalisering, brända jordens taktik, "torrlägga", "det aktiva livet", krut- och brandrök, grova skeenden inför vilka hon likt den evigt oskuldsfulla Jungfrun söker det delikata och nätta. 

Inte konstigt att diktsamlingen om hennes bild- och luktintryck av det eftersatta Afghanistan utlöst fnysningar från en analytisk brittisk intelligentia med lång historisk erfarenhet av storpolitiska analyser. Nationalhoroskopet har Månen i Tvillingarna, en brittisk nationalsjäl med tydligt intellektuell orientering och som skär rakt igenom Jord-elementets grova sinnliga uttryck (och tankar utifrån dessa) och därför kan nå djupare in i verklighetens natur. Harvey betraktas alltså som en flugviktare av den brittiska nationalsjälen när hon skriver poem om ett "slitet köksförkläde på en krok" på väggen i ett fattigt hem någonstans i Afghanistan. (Samtidigt hör man förstås den välkända brittiska snobbismen i avfärdandet av Harvey som poet.)

Här kanske man också kan peka på att PJ Harvey föddes med den minst erfarna av alla Åldermän, Saturnus i sitt fall i Barnets tecken Väduren. Positionen indikerar en sub-generation som har alla erfarenheter att göra. Det är som om åren för denna placering indikerar unga eller nyskapade själar som ännu inte har värst mycket karma från det förflutna att reda ut. Men om de får makt på planeten ser vi också tider av haveri i civilisationen eftersom de ännu inte är uppgiften vuxen. 

Årgångarna 1969-70 med den fallna Saturnus är nu gamla nog att inta de viktigaste maktpositionerna på jorden och vi kan därför räkna med att de startar ett Tredje världskrig om de alls sätter något avtryck i mänsklighetens historia. Kanske Hitlers start av Andra världskriget under en fallen Saturnus var den här placeringens "femton minuter av berömmelse". Kanske slipper världen ett storskaligt världskrig ännu en gång. Ett litet tvärsnitt av den här "sub-generationen" som satt sitt avtryck i medierna noterades i samband med doktor Åsa f.d. sambo, den mordbrandsdömde läkaren. Det var i huvudsak individer som gav prov på total mänsklig inkompetens i kombination med extrem själviskhet, men då ska man minnas att Solen och Saturnus är ömsesidiga fiender och att deras möte i Väduren, tecknet för förras "upphöjelse" och den senares "fall", har alla förutsättningar att gå i baklås.

*****

Jag måste säga en sak om Steve Carells form av komedi också. Han säger den ansiktslösa amerikanska massan något eftersom hans Måne i Vattumannen ÄR USA-horoskopets Måne i Vattumannen. Carell har representerat "everyman" (medelsvensson) i stort sett varje film med honom jag sett. T.o.m. i agent-spoofen "Get Smart" är han likt sin Jungfru-ascendent en tråkig faktabitare och med Solen i "homeland security"-tecknet Kräftan blir han där den triste byråkraten som räddar landet. Jag tror inte Steve Carell till fullo förstår hur han villigt ställer upp i roller där amerikanerna peppar sig själv i sin amerikanska dröm. 

I "Get Smart" hjälper han genomsnittsamerikanen att känna att det bor en liten James Bond inom dem alla, fullständigt solidarisk med de amerikanska övervakningssystemen och USA:s fabricerade roll som herr Förträfflig, världspolisen mot svartmuskiga avskum i alla de andra kulturerna (de som inte är som USA). Och denna oavbrutna nationalistiska propaganda sväljer de allt mer obildade svenskarna med hull och hår! Vilket PR-maskineri för den amerikanska nykolonialismen (rovkapitalismen) Hollywoods drömfabrik är!

Humor uppskattar man utifrån sin egen "psykiska konstitution". Fån Carells genombrott i "40 Year Old Virgin" och framåt har undertecknad aldrig tyckt han var ett dugg rolig. Däremot spelar han uppenbarligen gärna roller där han först framstår i ett löjets skimmer men där betraktaren vid filmens slut förväntats ha mjuknat och känner empati med en vanlig och felbar människa. 

Det ROLIGA huset i horoskopet är det dramatiska femte (som typiskt nog inte enbart står för sex (som ett nöje) utan all kreativitet och den lekfullhet som är typisk för barnet som ännu inte dresserats av den döda vuxenvärlden - ja, femte representerar också barnet, men nu ur Faderns (Guru/Jupiters) perspektiv, som utflödes av hans livgivande. 

Det faktum att indisk astrologi kopplar fadern till Jupiter och Jupiter är femte husets "bhava karaka" (hussignifikator) tror jag är anledningen till att västerländsk astrologi fuckade upp även denna del när de tog emot astrologin österifrån och placerade biologiskt faderskap på Solen. Den hinduiska versionen ser en parallell mellan faderskapet (Jupiter) och Solen men rör inte ihop dem. Hur faderskap i väst (och i den nordindiska traditionen) kommit att hamna under Saturnus är ytterligare en urspårning. Men Saturnus är inte fadern utan Åldermannen! 

I gamla kulturer var det de facto farfar som var hushållets auktoritet. Det är således patriarken - överhuvudet inom familjen - som västerlandet felaktigt rört ihop med pappa-rollen! Det sekulära väst är ett så komplett intellektuellt haveri att man bara baxnar, men det började redan då grekerna korrumperade den perfekta civilisationsmodell som zodiaken - rätt förstådd - utgör.

Tittar man nu på Steve Carells "roliga hus", det femte solära (med joviala Jupiter som signifikator och "medhärskare" jämte Solen som är helt naturlig i detta hus), så inser man snart att Carells humor i princip handlar om att spela en torr saturnisk typ och locka till skratt genom att få andra att identifiera sig med denna underdog. Saturnus är knepig eftersom den i 10e kan teckna envåldshärskare men samtidigt är en planet för den "ägda" under- eller arbetarklassen. 

Saturnus kan också vara den effektiva paragrafryttaren, den humorbefriade sociala tjänstemannen och mycket riktigt jobbade Carell en tid på posten innan han hittade till artisteriet! 

Att nu Saturnus står med "huvudlösa" Ketu (den halshuggna halvan av Drakhuvudet/Draksvansen) komplicerar bilden men om man tänker sig att Carells "rolighet" består i gestaltandet av just maktlösa och rent menlösa figurer, klarar mycket. Han har i princip lyckats med tricket att vara en petig Jungfru, en tråkmåns i filmvärlden, och lockar många till igenkännande skratt eftersom hans kombination av zodiaktecken så väl matchar det amerikanska folkets (Solen i Kräftan matchar disponenten till USA:s soltecken, Carells Jungfru-ascendent är USA:s 11e hus-ideal, Månen i Vattumannen gemensam).