DN grottar ner sig i materialismens återvändsgränd ännu en gång

Linda Blair som den besatta flickan i Exorcisten (1973)

Häromveckan fyllde författaren och ateisten Lena Andersson en ledarkrönika med en så tillkrånglad tes, att skattmasen (till skillnad från rika skattesmitare) är den verkligt girige, att DN skyndsamt och tacksamt publicerade en konstkritisk analys av Roland Paulsson som förklarade hur djupsinnig Anderssons text i själva verket var.

Av ovanstående rubrik och underrubrik får man intrycket att hon besinnat sina synder och vet att man måste tala till bönder - här: stockholms DN-läsare - på bönders vis, och är rakare i sitt budskap: verklig demokrati är identisk med individer som själva äger. 

Visserligen är den nya DN-ledaren ingen ledare alls, utan ett personligt (och välformulerat) genmäle till AB:s kulturchef Åsa Linderborg, men jag väljer att enbart utgå från rubriken här, som säkert många andra DN-läsare, såna som tacksamt tar en emot alla de 30 sekundersklipp och "vad du behöver veta" i fem punkter som kommit att bli svenska mediers sätt att återknyta med ett folk som uppenbarligen är på väg att förlora sig i medvetslös vanmakt (=konsumism som religion har den effekten, människorna blir dummare och dummare). Inget är för mycket dagis för svenska folket. Dissa inte treåringen!

Det är i sitt anknytande av materien till demokratibegreppet man märker att Djävulen tagit över i det vakuum som uppstod då Lena Andersson valde bort tron på en Gud, och eftersom Djävulen är symbolen för en steget just innan Platons gudomliga former inte längre förmår "prägla" den oformliga materian (minns hur författaren John Milton placerade Djävulen i helvetets nedersta krets), påminns man om hur stupida de människor blir som låter sig bli besatt av den Stora Negationen i egen låg person!

Jag menar, det här redde t.o.m. de äldsta tänkare ut som bevarats i antika texter. Att sälja sin själ till Djävulen mot 30 silverpenningar eller lite skenbart ägande kommer, när allt är sagt och gjort, att göra att man går helt lottlös ur detta jordeliv och om något troligen försämrar sina aktier inför nästa återfödelse.

Bara den som likt Lena Andersson redan är helt i Satans våld skulle kunna tro att människan definieras av materiella attribut - glittrande ting hon hänger runt sin hals eller möblerar sitt hem med, eller det allmänna skicket på den egna bostaden. (Anderssons hånade krönika om girighet började med att hon inspekterade den egna bostadens materialsvaghet.)

De mest intelligenta tänkarna från fornstora dagar kom till och med fram till att vi inte ens äger våra egna tankar. Vi föds med en själens motsvarighet till materialisternas skräddarsydda genuppsättning och som Platon halvt på skämt kommenterade var vissas skallar rundare och därför bättre lämpade att mikrokosmiskt återspegla Världssjälens inre rörelser (de sju planeternas banor uppfattades som ett kosmiskt system, en Själ). 

Jag har tidigare funderat om de svenska rasbiologernas studier av lappars och kriminellas kranieformer (alls inget svenskarna var först med) är den tragikomiska finalen på en allt dummare mänsklighet som börjar ta Platons metafor på bokstavligt allvar!

Alla astrologer förstår vad han egentligen menade, och vill man se ett väldigt tillknycklat kranium, i princip ur stånd att internt reproducera den gudomliga Världssjälens intelligens, då ska man studera Lena Anderssons horoskop! 

För jo, Världssjälen kan, likt det demokratiska styresskicket, rösta bort sig själv i ett patologiskt stadium av självalienation. Men eftersom det bortom Själen också existerar en universell och av Gud given lag eller ordning (dharma) - vi ser den bara i dess ytligaste manifestationer, som en determinism i de sju planeternas fixerade kretsar och mätbara omloppsbanor - så kommer vid en senare tidpunkt Världssjälen återigen att "nyktra" till och återfå bäringen. 

Det är därför Platon, likt hinduismen och många andra insiktsfulla mänskliga traditioner frånkänner det här livet verklig existens. Platon noterade den här världens ständiga försök att "bli till", dock utan att någonsin lyckas. Mänskligt avträde och helgon är två ytterligheter, men så länge man är fånge i det mänskliga kretsloppet och ännu inte smakat på känslan av den inneboende guden, kommer låg och oförlöst Lena Andersson-mentalitet och helgonens och de samvetsömmas ändlägen att oscillera - över tid! - inom en och samma mänskliga själ. 

Människosjälen är intrasslad i den Stora Villfarelsen, och födelse och död avlöser varandra intill dess att själen KANSKE kallas att vakna upp. Men bara vissa själar, andra är inte valda. Det är detta som stör negativt lagda personer något så oerhört och som är en av de stötestenar som får dem att ifrågasätta hela gudsbegreppet (särskilt eftersom dessa bortvalda skräpmänniskor inte har förstånd nog att hålla isär mänsklig moral från den, det medges, rätt omänskliga moral som den Gud har som, varande Arkitekten har designat både Gott och Ont. 

Bara Världssjälen (en storasyster till de mänskliga själarna) har fördelen av något som nästan är ett evigt materiellt hölje (den öken av död materia och kemiska reaktioner som möter de forskare som blickar ut i världsrymden), men där grekerna (efter åtskilligt spetsfundigt tänkande) kom fram till att universum var evigt och saknade en början i något "big bang", var deras mer djupsinniga tänkarkollegor längre österut, mer benägna att se även Världssjälens kropp (vårt synliga solsystem) som en tidsbegränsad uppehållsort för just denna enorma själ. 

En tyvärr svårfunnen forskaravhandling
från 1980-talet som specialgranskar
ett parti ur den romerske filosofen
Plotinus tankar om alla själar som systrar
men Världssjälen som den som "kom först"
och valde den mest hållbara kroppen.

En hinduisk text berättar att världsskaparen Brahma vaknar upp efter en av sina otaliga nätter då universum varit indragit i honom själv under hans sömn. När Brahma nu tänker sätta igång jobbet med att ännu en gång förnya skapelsen har något hänt under hans nattliga sömn. Han har nått en högre nivå och är nu mogen att se vidare omkring sig och upptäcker att det existerar otaliga Brahmas, sådana som honom själv! Jag gissar att det är från hinduismen västerländska satanisterna stulit idén om "multiversa", tanken om otaliga universum om vilkas existens vi i vår bubbla dock aldrig kommer att kunna uppfatta. 

Den här tanken används ofta för att slippa acceptera tanken om en yttersta Gud, en ultimat Orsak och vissa kosmologer har fräckt stulit även den hinduistiska och buddhistiska tanken om att den olympiska elden så att säga förs vidare från universum till universum. Vår universum har alltså (likt den mänskliga själen) levt många liv tidigare. Men det är bara stora själar som har förmågan att erkänna att de aldrig kommer att överleva en Brahmanatt för att se nästa universum och att bara en plattform duger för den som vill överblicka dessa ting, en plattform som brukar benämnas "Gud".

Men från det Gud exkluderats ur ekvationen rasar människans intelligens snabbt. Hon kanske kan tänka tydligt under ett par, tre liv tack vare god karma från sina många, många tidigare existenser, men till sist tar reservströmmen slut. Det är då vi börjar se rättshaverister eller författare som Lena Andersson, vars tankar blir alltmer vridna och förkalkade. Hon slirar torrlagd och död i sin ande runt, runt och den här gången har hon "listat" ut att demokrati skulle kunna vara en synonym för självägande:

"Oavsett klasstillhörighet är det en helt avgörande fråga om man äger det medvetande och den kropp man utgör. Självägandet, som är både privategendomens och individrättens källa, härleds ur sin motsats: Om individen inte äger sig själv ägs hon av någon annan. Äger alla sig själva kan ingen äga någon annan. Det finns bara dessa två."

Man hör Djävulens "bakvända-världen" som en unken fis ur hennes mun. Detta är pur jävelskap bara för att jävlas med tidsandans uppenbara uppvaknande från Djävulens sömnpiller, materialismen och Oxens princip (ägandeinstinkten)! Den (för en del) bittra sanningen är att människan varken äger sin egen kropp eller sin egen tanke, men för att förstå det måste man ha kontakt med sin egen själ som är betydligt mer villig än Lena Andersson att hylla Den Ende, som Tänker den här lilla loppcirkusen.

Lena Andersson är, enligt alla klassiska definitioner, besatt av Hin Håle om än alltjämt (tack vare gammalt gott karma ännu i besittning av ett metodiskt tänkande - jag liknade henne i nyliga inlägget vid en gammal oläsbar tysk 1800-talsfilosofi). 

Och möjligheten av besatthet av låga makter var en judisk esséermunk för tvåtusen naturligtvis fullt medveten om, hade man kunna överräcka Anderssons horoskop bakåt i tiden. Satanshuvudet eller stjärnan Algol har i horoskopet en hel liten hovstat kring sig, som simulerar Gudsstaten på satanismens inverterade sätt. Sådana här själar bereds ledarplats i Sveriges mest inflytelserika dagstidningar! Det säger något om vad det här landet öppnat sig för för slags krafter. 

Och visst blir vi den Store Satans nästa delstat, det blir NATO-anslutning hur mycket försvarsminister Hultquist än krumbuktar sig och tonar ner det verkliga och lite mer långsiktiga scenariot, som enbart handlar om handel/pengar och västs hegemoni. Läste på någon alternativ nyhetssajt vad DN-läsarna aldrig får veta något om: hur Ryssland och Orienten just nu bygger upp infrastruktur för fredliga framtida handelsförbindelser när det satanistiska västerlandet helt snurrat till det för sig pga. den själviska grundsyn som Lena Andersson och DN predikar. 

Men det förtjänar att fastslås än en gång: människan är inte sina ägodelar! Människan, studerad på sin essentiella nivå, är något mycket mer gåtfullt än Andersson med sitt kollapsade kranium i vilket planeterna knappt förmår löpa i sina banor kan föreställa sig (studera krymplingens Saturnus angripa hennes Sol med full kraft). 

Men för att påbörja sitt uppvaknande efter den så långt gången förtvining som den Andersson företer gäller den (för dessa fallna själar) bistraste av mediciner, koncist uttryckt i Bibeln (som satanister konsekvent stavar med gement "b", trots svenska skrivregler): 

"Respektfull fruktan av Gud är det första myrsteget på väg om att återfå Visheten." Om Gud så vill.


"Bilaga"

Den här "spaningen" skickade jag mejlvägen till en god vän för att reta gallfeber på honom. Han är hejdlös materialist och ateist. Det finns ingen annan sort i Stockholm, så man kan inte vara alltför nogräknad om man vill ha några vänner alls! Om tonen låter hård är det för att han är ett sällsynt primitivt stycke Oxe och svarar inte på finlir i text. Vår brevkommunikation genom åren ter sig därför mest som en pågående tragedi, eller som slapstick.

Intressant parallell. Du och Enya – två ”kärringar” som båda gömmer sig i hemmet...

Enya, ”Irlands rikaste kvinna”, föds samma dag Frestaren, Korrumperaren etc (Algol) angriper Solen GRADEXAKT. Sälja sin själ till Djävulen för 30 silvermynt men sedan bittert få erfara den verkliga kostnaden.

Du, född året därpå och några dagar senare, har bara en lätt släng av Åklagaren riktad mot dig i detta liv. Fegar du bara resten av livet kommer Ödet att justera din återfödelse så att du får Onda Ögat direkt på dig – som Enya fick i detta liv.

Intressant med det indiska systemet är att Oxen anses som ett skräptecken när den stiger i öster. Här har Sol-tecknet ställts i öster/klockan 9 bara för att åskådliggöra principerna - du är dock inte född i soluppgången och Enyas klockslag är inte känt.

Problemet när Solen/Intelligensen (andesjälen) stiger i öster i Oxen är att det 9e huset för ”min Gud” blir Djävulen själv! Stenbocken i 9e tecknar att denna typ av intelligens (Oxens typ) ser som sin ”högsta Gud” just det zodiaktecken som representerar ”kontroll över det materialistiska” (Stenbocken, ”världshärskaren”).

Dessutom föddes du och Enya då Stenbockens härskare, kontrollanten Saturnus står ”hemma”, ett omen som både tyder på extrem (nästan sjuklig) vilja till makt men också på en brist på flexibilitet eftersom fundamentalismen ligger om hörnet med de som ”känner att de står i härskarposition”. 

I mina ögon är kontrollören och gränsdragaren Saturnus bättre i nästan alla andra positioner för då gästar den andra omständigheter och växer och utvecklas. Du och Enya (årgångarna 1961-62) representerar extremt stagnerade själar. Se bara George Clooneys värdslighet ut i fingerspetsarna så förstår du vad jag talar om….

Problemet, inser nu indierna, är att Solen och Saturnus är ömsesidiga fiender. Solen står nämligen för andesjälen (jiva-atma) – varelsen som lever sitt jordeliv (eller ett liv i någon annan dimension) medan Saturnus också är känd som Kronos, tidens herre, dvs. Döden. Liv och Död går naturligtvis inte bra ihop, så när Solen stiger i Guldkalvens Oxe blir ”Gud” (9e huset) samtidigt en Gud som hatar sina barn. Djävulen och materialismen sviker alla som sätter sin tilltro till sådana system.

Därför är det så illa att du ägnar dig åt att snabbt studera [hänvisning till teknologi] och sedan skrävla om dina djupgående topografiska kunskaper. Du kastar dig handlöst i Djävulens händer och han kommer som tack för att du kultiverar vad du tror är en relation till ”denna världens herre” att SKÖRDA DIN SOL – din ande – och du får ingenting med dig alls när du lämnar detta jordeliv. Det är därför jag varnar för att du kan komma att hamna i Enyas position i nästa återfödelse, med onda Algol flåsande dig direkt i nacken.

Indisk astrologi diskuterar längre processer än bara detta liv, men jag ska inte berätta hur man läser ut NÄSTA ÅTERFÖDELSE redan i horoskopet för detta liv. Man kan bli deppig för mindre, om man har en sådan själshistoria att redan LÅNGSIKTIGA TENDENSER finns inbäddade i kartan. Det du gör i detta liv räcker ev. inte för att motverka de stora rörelserna utan det kan komma ett skitliv härnäst i vilket fall. Alla goda tankar du tänker i detta, adderas emellertid till själens långsiktiga rörelse och kan komma att få ”sin dag” om kanske 500 år…

Riktiga män ägnar sig åt metafysik. Myror blir ingenjörer.

Min vän hånade mig naturligtvis tillbaka och förklarade (korrekt) att han alls inte gömde sig i hemmet (men han låtsas inte om att han bor i ett segregerat, "gated community" för de privilegierade). Jag lät enligt honom som en helvetespredikant, vilket var ungefär en så intelligent replik som man kan förvänta sig av dem som den ytliga formalismen/materialismen tagit kontroll över. De kan inte längre nå och respondera på de djupare skikten i en text och allra minst kan den arketypiska Syndaren uppbringa självdistans nog att föda detta intellektuella djup: "Herrens fruktan är Vishetens början" (Ordsp 9:10)