Mer om bortskämda snorungar i svenska medier

Besserwisser med mycket om bakfoten

Före SvD:s ombyggnad till korkat smartfåne-format och ambition att börja tjäna pengar på sin nätupplagan var den tveklöst den läsvärda av de två stockholmstidningarna. Jag tycker mig minnas många läsvärda skribenter som fått foten eller numera nästan aldrig publiceras. Men även efter försämringarna kvarstår den större DN som ansvarig för den mesta dummifieringen, vad än den nedbantade fasta redaktionen skriver om.

Vi har helt enkelt i DN fenomenet med det mediokra men ambitiösa kåteri som i yngre dagar drömde om journalistisk storhet med hjälp av stora och smutsiga pengar, ett järngäng som fått huset Bonniers förtroende att driva en journalistik med så låg ambitionsnivå att landets hemliga överherrar aldrig någonsin ska behöva frukta ett "bondeuppror". 

Den som ständigt bara får urvattnade versioner av kunskapen kommer nämligen aldrig att börja ståndscirkulera och hota dem som mutat in sina revir en bit högre upp på klätterstegen. Tvärtom, den lilla eliten kommer alltid att söka skapa nya små steg i hierarkin och töja ut löneskalan för att säkra sin egen position i palatset på bergstoppen. Jag skrev nyligen om dessa nationens splittrares slutliga öde i en eras undergång enligt en gammal kinesisk vishetskommentar, efter att i Åsnan och Systemet ha pekat ut att det är språkets förstörelse via smartfånen som spelar rovkapitalisterna i händerna. 

Herregud, den arma svensken verkar inte uppfatta varför alla skapar "appar" just nu, verkar inte ha skärpa eller intresse av att urskilja detta överhetens senaste sätt att "härska genom att söndra" den lilla människan och stänga in henne i små bås (apparna) där hon är sårbar och kan göras till en livegen prenumerant.

"Bildad utfransning" För eliten handlar det alltid om att sno tillbaka pengarna man motvilligt betalat ut som lön till folket för deras slavande. Lurendrejeriet försiggår inom ramen för en marknadsekonomi samma överhet instiftat för att dölja sin brist på solidaritet med medmänniskorna. Jfr. återigen myten i Profitens princip Jungfrun, där den unga och naiva oskulden inbjudande dansar på sina prunkande fält och lockar upp våldtäktsmannen Hades ur sin underjord.

Till underjorden kopplade grekerna naturligtvis rikedomens gud Plutus, och redan i det babyloniska originalet till mytkretsen upptäcker Innana (Venus) på sin väg ner i underjorden - jfr. Venus "fall" i Jungfrun - att det finns stor rikedom här nere. "Underjorden" (som på många sätt är märkligt lik vår egen värld) är ett veritabelt charkuteri där det hänger köttsidor på rad, symbol för materiellt välstånd för den andligt döde, som sällat sig till underjordens herre (Djävulen). Hades och plutokrati - att sälja sin själ till Djävulen för materiellt välstånd - är som synes ett mycket gammalt tankekomplex.

Att sedan Plutus är avkomma till åkerfältens och skördens rådare Demeter (mor till Persephone/Jungfruns tecken) bara understryker att vi verkligen har att göra med en uråldrig insikt om Profitens tecken som Olyckan och Fiendskapen (avunden föds i Jungfrun som börjar räkna på fördelar). Helmerson och högeranhanget lovordande av Profit-mentaliteten är det tydligaste tecknet på en syndare, en individ som tappat blicken för helheten och bara ser till sin egen del av kakan. Jag noterar att Helmerson själv symboliskt är våldtagen och bortrövad av Hades enligt hans Sol i oskulden Jungfrun i åttonde dödshuset, ett hus som också har med arvspengar att göra.

Återigen: den som säljer sin själ till Djävulen må vara förloraren, men förräderiets silvermynt stannar i släkten och blir till arv i astrologins åttonde hus. Så bygger Satans barn upp arvskedjor så att makt och ondska alltid ska leva vidare på jorden - bara genom sina barn har "denna världens herre" makt. När den sista kapitalisten utrotats dör Djävulen själv eftersom han bara är en harmoni, en överton, som alla hans barn gemensamt skapar och traderar vidare, släkte efter släkte. För att befria mänskligheten måste alltså kapitalismen desarmeras.

Senast är det DN:s ledarskribent Erik Helmerson som stiger fram och generar sig offentligt genom en krönika vari han söker rätta en folklig röst (du och jag) han hört på Ring P1. Det enda han lyckas med är att själv framstå som byfånen efter att han misslyckats uppfatta skillnaden mellan noumena (till vilka klasser tillhör) och deras kroppsliga instantieringar. Den folkliga kvinnan som ringde in visar sig alltså mer bildad än en borgarbracka i något välmående djupblått villaområde där man likt Reinfeldt investerar senaste plattskärmen och läser Läckberg hellre än bildar sig. (Det var naturligtvis inte DN som nyligen publicerade årets hittills bästa artikel - om den svenska avsaknaden av bildning - utan konkurrenten SvD. Se länk i denna bloggkommentar.)

Vad Helmerson i sin iver att spela ledande opinionsbildare missar är att den folkliga rösten i radion tänker på en abstrakt nivå, precis som polisen gör när den talar om Brottslingen som en idealiserad typ. För Satans barn, sådana som Helmerson, existerar ingenting annat an aggregerade atomer som bildar i rummet särskilda fysiska kroppar. Att han inte är filosofisk idealist kan man ursäkta honom (den vurmen tog de tyskar inte med sig som ockuperade Sverige och nu utgör landets värsta profitörer). Men inte att han i den position han bekläder inte ens från skolan fått med sig kunskapen om att språk kan användas för att synliggöra abstrakta koncept, en vetskap kvinnan som ringde in sin åsikt till radio av allt att döma ägde.

Är det konstigt att ingen vill betala för Bonniers nätproduktioner?

Helmerson är en så svag röst i DN att jag egentligen tänk sluta skriva om honom, man sparkar inte på den som redan ligger. Men nu går borgarbrackan för långt som i försöken att mästra det enkla folket visar sig själv producera grumligt tankar på lägre nivå än dem han söker fostra!

Monstret Tyfon (sataniska axeln) i
detta horoskop inbegriper profitmotivet
Jungfrun och förlustmotivet Fiskarna

Sinnelagshoroskopet som utgår från psyket lyfter fram en egenhet som ligger på himlen i flera år och därför inte i sig fungerar som ensam förklaring. Det lunära psyket i Vattumannen handlar nu om förmågan att hantera ämnen på abstrakt eller konceptuell nivå (Luft-elementet), så det kan ändå hända att detta är den viktigaste enskilda förklaringen till Helmersons genomklappning. 

Månens disponent Saturnus (organisatören, schemaläggaren eller konstruktören av en grammatik med klasser och satsdelar), har här tappat höjd och verkar från den vegetativa eller instinktsdrivna själens nivå, från Vatten-elementet (Saturnus i Fiskarna). Denna deprimerande position är i Helmerssons lunära förställning eller fantasi absorberad av eller väl grundade i det jordiga och materialistiska andra huset ("Hades port" i antiken). Men detta är som sagt Helmersons egen föreställning "i Månen". Vi som står utanför kan läsa texten på ett annat sätt. Det är typiskt Satans barn att de döljer sin andliga misär genom att konsumera ting av gyttja och via association till de än mäktigare skaffa sig status på den lilla människans sätt.

Man kan också läsa den här Månen med dess disponent i dissociativt (kluvet) förhållande till en nivå som inte relaterar till Luftens tankeskärpa som att Helmersons psyke har en sadistisk tendens, han vill likt Hades dra ner själar i underjorden och befläcka dem. Det var något oerhört att se honom hänga ut sin egen dotter som något skämmigt i en krönika. Denna genomkorrupta åttondehus-Jungfru profiterar t.o.m. på sin avkomma! Nu dabbar han sig ännu värre med kvinnan i radio. Detta visar hur den sublunära instinktssjälen (Vattnet) är en simmig region där man inte riktigt har koll på ärbarhet eller dess avsaknad, har grepp om ordklasser eller förmågan till tydligt tänkande. 

Men för att ingen ska missa att det är en tid för mediokritet passar Helmersons psykkarta in på att fimpa intelligensens faktor Solen genom att, som sagt, lägga den i "mörklagda" åttonde huset. Det vill säga, det är psyket som nedvärderar Solen i det här horoskopet och om psyket inte vill bolla med sin överordnade, den gudomliga själen, då har vi definitivt med att Satans barn, en sekulär och gudlös arm krake att göra.

Symbolvärldens logik är här skarpare än den Helmerson själv mäktar: den som klipper med sin själ och förnekar den för att istället enbart bejaka enskilda fysiska kroppar (som Jungfruns - syndafallets tecken - är så benägen till), då resulterar en kodum människa som föga mer mäktar än att skriva ledarkrönikor där man leker språkpolis för folket men begår självmord. "Den som gräver en grop åt andra..." skulle ha varit Helmersons slutknorr i krönikan, men istället slutar han med en felstavning av latinets genius (med humoristisk verkan) och framstår än mer som ännu en av dessa överbetalda snorungar som överheten ger positioner för att sätta ribban lågt för det svenska folket. (Se också analysen av solkartan för DN:s chefredaktör.)

Den rike mannen gör inte det här landet något gott alls! (Se tidigare analyser av Solens och Jupiters verksamhet i Sverigehoroskopet.)

*****

 

Helmerson, född med en problematisk opposition mellan en Sol i Jungfrun försvuren åt frenetiskt åtskiljande - fast skadad i förmågan till korrekt analyser genom åttondehusplaceringen - och den degraderade Saturnus i Vatten som helt blandar ihop det för sig, skulle inte kunna förstå ens den här enkla polariteten på dess abstrakta eller konceptuella nivå. 

Han svarar ju nämligen bara på "enskilda individer". Jungfrun, zodiakens andra akt, den individualistiska, i dess mest simplistiska tagning, indikerar scenerna som tas i det förkroppsligade Jord-elementet, men åttonde korruptionshuset tyder på att hans låga, registrerande psyke inte spelar "ping-pong" med denna Sol. Månen i Luft tappar fotfästet pga. Saturnus i Vatten på insidan av Hades port och understryker ytterligare att detta är en man som borde ha ägnat sig åt enklare ting i livet än söker mata tidningsläsare med virrigt tänkta tankar! 

Helmersons grundläggande problematik ses i andra kartan gestaltad via naturlig zodiak - som abstrakta, konceptuella entiteter som lever rövare inombords och vittnar om att han inte klarar att lösa problemet med "de fattiga och de lika fattiga men rikedomshungrande". Han är en av dem som sålt själen till Djävulen i fåfänga hopp om ett kort liv i materiell välmåga. Så simpelt. Hen är inte ens en fungerande ideolog - för en sådan, se den enkla men självklara debattartikel om vårdens syfte i konkurrentblaskan SvD!


Djävulen gör sina barn konfysa, så är det bara. De är grundlurade. Fasta från materialism och konsumism i tio år och även gyttjans barn kommer att se  klarare på tingen! Efter att ha fastat i flera årtionden och kanske under flera jordeliv föds slutligen det där geniet som Helmerson inte ens lärt sig stava till, och den genuint individualiserade själen börjar bidra med något substantiellt till mänskligheten. Borgaren utmärks - liksom DN - av människor utan nämnvärd talang men som hittat en väg att sälja sin själ till Djävulen via huset Bonnier som i det här sammanhanget kan liknas vid Hades visthusbod. 

Se hur Helmersons psykhoroskop visar att Saturnus som Arbetsgivaren eller Husbonden befinner sig innanför Hades port (hus 2)! Jämför man med Saturnus hos DN:s chefredaktör i dennes solhoroskop (Solen = chefen), finner man att även hans Husbonde (Saturnus) saknar vilja att nå kungavärdighet. Huset Bonners är med andra ord ett satans pack och antik astrologi är tydligen det enda som kan avslöja detta, utan att förfalla till antisemitiska litanior. Problemet är inställningen till det verkligt onda i vår tillvaro: Pengarna och Profitmotivet.

Det är faktiskt synd om den unga Persephone - zodiakens Jungfru - hon är så ung och oerfaren här i världen att hon blir ett lätt byte för Djävulen. Helmersons soltecken blir platsen för det intellektuella haveriet, där man assimilerar sig till Satans vägran (egentligen oförmåga) att uppfatta de högre och mer genuina existenser som t.o.m. svenska poliskåren arbetar med (kanske mest av hävd) i talet om Brottslingen som en transpersonell arketypisk varelse eller klass (vi skulle kunna tala om "dem under kriminalitetens anda"). 

Det är inte förvånande att hitta Helmersons oförmåga att tänka rätt på alla nivåer över det enskilda, förkroppsligade specifika även hos högersossen Morgan Johansson, Sverige skämt till nuvarande justitieminister. De realiteter astrologin synliggör är inte bundna till en politisk höger-vänster-skala även om bloggen gjort vissa fynd som tyder på att vissa tecken är mer benägna till det ena eller det andra. (Se Vänsterpartiets styrelse (2012) och deras intressanta "solära fokus" på jämlikhet och universellt välstånd.) 

Morgan Johanssons snarlika problem med bristfällig distans och därmed medvetenhet till det förelagda, sinnliga ligger nu inte i Jungfruns tecken utan i dess härskare Merkurius som är helt lamslagen av diktatorn Saturnus vars disponent i sin tur befinner sig i Oxen (tecknet som motsvarar Hades port eller livegenskap under Djävulen). Läs den här fruktansvärda artikel om Morgan Johanssons och regeringen Löfvens tjänstefel i sitt underdåniga krypande för USA och Kapitalet! 

Den kritiska texten om Johansson i AB tjänar som en oberoende verifikation av allt den här bloggen sagt under sju år. Astrologin är inte en "världsbild" i mängden, den presenterar objektiva stationer på själens Golgatavandring. Den som inte förstår detta har ett mycket långt lidande framför sig. Se bara Helmerson, vilken själ i andligt mörker och ångestfylld kramp! Han borde sluta skriva om det inte blir bättre än frökenaktiga grammatiska påpekanden som dessutom missar målet.