Västerlandet en själens fallucka (Platon vänder sig i sin grav)

Ungdom runt tjugo i privilegierade det vill säga bildade hem läser Platon innan de sätter ut på sina valda verksamheter i livet. Sverige saknar inte materiella privilegier för ett fåtal men den sista generationen som läste latin försvann nog på 1970-talet. Jag minns en pensionsfärdig lärare i nu så dekadenta moderatnästet Bromma gymnasium, strax nordväst om centrala Stockholm, som grymtade illa när han vikarierade för oss som gick de simpla själarnas program, ekonomiska linje. Ingen kunde något alls om de frågor han från sin humanistiska horisont provade oss med.

Han hade förstås rätt när han såg förslappningen inom villaförortens borgerlighet, men det är tveksamt om han kunnat förutse det moras av stupiditet och småfiffigt tramsande som formligen väller från högertidningarna DN:s och SvD:s sidor. Speciellt DN excellerar i en trotsig, ateistisk sekularism som västerlandets intellektuella grundare Platon skulle ha dömt till döden om de efter generösa fem års universitetsstudier fortfarande vägrade greppa vad man slarvigt kan kalla en rationellt grundad gudstro, baserad på kunskaper i matematik och insikten hur förunderligt geometrisk tillvaron är. 

Om det traditionella urverket, med dess innanmäte fyllt av förunderligt precisa små fjädrar och kugghjul, entydigt antyder existensen av en klockmakare, då är det tecken på antingen mental störning eller en svårartad trots att framhärda i ateismens påstående att det är Slumpen (en pseudogud för ateisterna) som "råkat" forma och foga samman urverket och dess komplexa innehåll. Allt det där sökte Humanisternas ordförande Christer Sturmark vedersäga för några år sedan via olika anti-religiösa artiklar skrivna inom ramen för sina självstudier (självindoktrinering) i grundläggande ateistiska författare som Richard Dawkins. 

Inför det skitsamhälle högern och högersosseriet infört och befäst tycks den intellektuella plattformen oviktig. Näringslivsdjävulen tycks ha segrat i väst och dragit ner en hel befolkning till sin egen banala förståelsehorisont. "Det ska löna sig att..." hörs Överjagets röst i vart och vartannat huvud. Det enda som återstår nu är att väst involverar sig i ännu ett världskrig (det man verkligen är duktig på: att förstöra) - kan hända mot ett gigantiskt uppsvullet IS? - och far så illa av den drabbningen att Platon och det antika kulturarvet - förvaltat av araberna under européernas mörka medeltid, åter börjar studeras.

Några år tillbaka sökte Sturmark värva anhängare till sitt kommersiella projekt Humanisterna, och så han klagade i högertidningarna över att han inte fick statsanslag! Sedan kom "föreningen" på att den kunde lura av obildade svenskar pengar genom arrangerade "konfirmationer" där barnen till de påvra anhängarna som identifierade sig med modersekten Ljushuvudena i England genomgick en kopia på den kristna konfirmationen. Men istället för att sätta Gud i centrum lärde man sig här att dyrka Intigheten (Japp, detta är satanism). Vid den tiden avslutade jag just en senkommen genomtröskning av Platons samlade verk - en diger lunta på 1500 sidor i litet typsnitt och så tätt mellan raderna att jag med dagens försämrade syn troligen inte kommer att orka en omläsning (kanske i nästa liv!). 

Men jag fuskade en smula. "Plato: Complete Works", John M. Cooper, som huvudredaktör var visserligen utöver en kort introduktion till varje text okommenterad, men efter den kända "Staten" hoppade jag över de två sista texterna, den längre och mer utförliga "Lagarna" på samma ämne - utformningen av det goda samhället. Till "Lagarna" hörde också ett litet bihang, "Epinomis", som jag också struntade i.

Nu kommer ett erkännande. Tidigt i bloggens historia var jag inte helt klar över varifrån tanken om de fyra elementen som distinkta själar kom. Så dominant är aristotelianismens förringande av dessa storheter till enbart naturliga element att jag ibland undrade om jag inte satt och diktade ihop eget stoff som jag sedan påstod var en antik förståelse. Det här malande tvivlet på den egna Sannfärdigheten ledde till en fruktbar jakt på Platons "fyra väsen" nämnda i en av hans dialoger. Bloggen har uttryckt tanken att de måste vara samma fyra varelser den judiska profeten Hesekiel ser i en syn mitt under judarnas babyloniska fångenskap (några hundra år före Platons tid).

Men härförleden började jag, som nämnt, läsa en sammanfattning av "Lagarna/Epinomis" av en brittisk idealistisk filosof. (Ja, han nämner också att INGEN orkar med Lagarna eftersom den gamle Platon inte längre har tid att vara spirituell och kvick i sin prosa. Han har bråttom att få ner - i så stor detalj som möjligt - utkastet till ett fungerande idealsamhälle. Av en del lösliga partier tycks det som om han aldrig riktigt hann fullborda det här projektet.)

Döm nu om min förvåning när jag i A.E. Taylors skickliga kondensat hittar exakt den kosmiska flervåningslära kopplad till elementen som hela tiden föresvävat mig under flera års bloggande! Den gamla Platon säger nu uttryckligen vad man möjligen kunnat ana sig till i hans tidigare texter. En tursam slump, minnespår från Platonstudier i ett tidigare liv eller vad?

Jag vill översätta ett halvt stycke här och där från Taylors sammanfattning av "Epinomis" så att läsaren kan se hur oerhört nära den gamle Platon låg den världsbild som kablats ut (nåja) via den här bloggen. Ständigt pratig kan bloggaren inte låta bli att stoppa in egna kommentarer inom parentes.

Dialogens omedelbara syfte är att diskutera frågorna som lämnades obesvarade i Lagarna, om det kompletta vetenskapliga program som är nödvändigt för medlemmarna i "skymningsrådet". (Platon underkänner totalt som samhällsledare de som inte behärskar filosofi och matematik med dess kopplingar till metafysiken. Det här programmet gör att våra svenska politiker mest ter sig som parodier på den kompetenta samhällsledaren!) ... Vilka studier leder till vishet (sophia, σοφια)? 

Vi måste besinna att vishet i vilket fall bara kan uppnås av ett (av Ödet) utvalt fåtal och bara med svårighet (IQ är ingen mänsklig rättighet, den är en förläning från gudarna som en följd av väl förrättade tidigare liv). Det mesta praktiska vetandet (epistemai, επιστημαι) hjälper oss inte att uppnå vishet och vi kan således utesluta alla de materiella konster och vetenskaper som inte gör mer än bidra till den materiella civilisationen eller för simpel underhållning, tillsammans med det kunnande som är kopplat till krig, medicin, navigation och retorik (politikersjukan - falskpladdret enbart i syfte att dupera och övertyga väljarna!). Som vishet räknas allraminst - fast många tror det - den banala akt som består i att memorera och kvarhålla allsköns information. (Det är med andra ord den gamla Platons röst som kunde höras i inlägget Minnesmästare - en studie i futilitet från 2013!)

Platon går sedan in på den sanna statsmannens djupa skolning i matematik som krävs för att förstå det gudomliga tilltalet från vårt solsystems planeter och närvaron av en i kosmos nedlagd morallag. Platon besinnar att det kanske finns fler än en grenar på Vishetens träd och Taylor fortsätter sitt återberättande här:

Låt oss då, till Guds ära, konstruera en förbättrad "teogoni" och kvarhålla den naturliga teologi vi redan fastställt, och särskilt den princip som ger själen kausal prioritet över kroppen. (Satanisterna säger naturligtvis tvärtom: vårt medvetande är en slutprodukt av materia när den nått en tillräcklig grad av komplex organisation. Barnen "från därnedan" vill gärna tro att de själva är kulmen av all utveckling! De är blasfemiker från början till slut.)
 
Ett "djur" är, som vi vet, en själ sammanlänkad med en kropp. (Jfr. bloggens infrekventa omnämnande av den astrologiska ascendenten under den alternativa sanskrit-beteckningen ahamkara.) Det finns fem regelrätta solida kroppar och vi kan notera fem tillsvarande kroppsformer: jord, vatten, luft, eld och eter, samt fem tillsvarande slags djur vart med sitt eget habitat. Kroppen hos vart djur är en sammansättning i vilket det av elementen som utgör dess habitat är det dominerande. De två mest iögonenfallande klasserna av levande varelser (skt: jiva-atmans, bloggens "andesjälar") är de som lever på Jorden och av vilka särskilt underarten människan tilldrar sig vårt intresse, och de varelser som har kroppar som i huvudsak består av eld och som är gudar: stjärnorna och planeterna. ...

En människa kan dra vilka historier hon önskar om Zeus och Hera och den övriga traditionella gudaskaran, men vi måste insistera på den överlägsna dignitet som de synliga gudarna, planeterna, besitter.

Luft och eter har invånare med transparenta kroppar och därför osynliga för det mänskliga ögat och vi kan anta att de bildar en hierarki av andar (daimones, δαιμονες) vilka agerar som osedda mellanhänder mellan gudarna och människorna, allt gynnande det goda och bekrigande det onda. (Platon tar inte ens upp frågan om "jordbundna andar", själar som fallit så lågt i medvetande att de inte längre kan befria sig från den historia de bygger upp under ett jordeliv utan stannar kvar som "spöken" mitt ibland oss.) Det kan finnas liknande halv-gudomliga invånare i vattnet och av vilka vi stundom kan få en skymt. ...

Grekernas uraktlåtande att betyga de planetära gudarna sin vördnad är oförlåtlig. De borde äras, inte bara genom fester markerade i Kalendern, utan genom att vi föresätter oss att förvärva en vetenskaplig kunskap om deras rörelser och perioder.

Den gamle Platon fortsätter med att kverulera över att grekerna på hans tid (han anses ha dött året 348/47 f.v.t.) inte ens hade systematiska benämningar på planeterna - jämför babyloniernas långa tradition av astronomiska/astrologiska studier. Han säger att den här kunskapen kommit grekerna till del från Syrien, vilket under romarna 350 år senare betecknade en vidsträckt provins inom vilket vi hittar bloggarens favoritrebeller: de judiska Ljusets barn, författare av Dödahavsrullarna och hängivna astrologer. De lanserade Jesus men utan nämnvärd framgång. Han avrättades snabbt som uppviglare. Men hans bror Jakob den Rättfärdige kan ha varit den som sedan startade judarna jihad mot ockupationsdjävulen Rom = löst motsvarande Den globala Storfinansen som dominerar och förslavar de sovande medborgarna i väst.

A.E. Taylor infogar här en fotnot som påpekar att Platon är den första i den (bevarade) västerländska litteraturen som nämner planeterna vid de namn de kvarhållit i vår kulturkrets:

Afrodites stjärna = Venus
Ares stjärna = Mars
Zeus stjärna = Jupiter
Kronos stjärna = Saturnus
Hermes stjärna = Merkurius, finns nämnd i den tidigare dialogen "Timaeus".

Av en politiker måste man således kräva djupa astronomiska kunskaper, han/hon måste med sin visionära förmåga ha visualiserat, "i 3D", kosmos rörelse som helhet och i dess enskilda delar. Det är därför den här bloggen från första början flyttade över ett litet citat från Platon från en äldre blogg. Västerlandets mest magnifika tänkare måste ha varit astrolog! Så mycket i hans samlade utblick klarnar om man inser vilken stor påverkan Österlandet hade på hans tänkande. Det är därför samma koncept så ofta dyker upp hos Platon och i hinduistisk filosofi. Hur mycket som redan var färdigformulerat i det gamla Babylon kommer vi aldrig att få veta, men det är typiskt att västchauvinisten Taylor finner det värdefullt att återge en av Platons meningslösheter i "Epinomis": "Vad än grekerna tar till sig, förbättrar de". 

Som den här bloggen påpekat gång på gång SABOTERADE grekerna astrologin genom att med luddigt tänkande tappa bort babyloniernas strikta sideriska zodiaken för att istället skapa sig en tropisk zodiak som i princip bara är en jordisk kalender fast med andra namn. Bloggens pilotstudier har visat att zodiaktecknen genast blir tydliga och levande igen, bara man som babylonierna gjorde, håller sig à jour med jordaxelns wobblande och justerar kartan en smula för vart år. Västerlandet är idag en helt blind kultur som följer kartor som pekar rakt ut i det Yttre Mörkret inom alla områden. Aldrig i något tidigare liv har jag levt under en historisk period där man faktiskt från ett årtionde till nästa märker hur samhället håller på att bryta ihop. 

Hur kan man veta sådant utan att MINNAS ALLT? Jo, genom den särskilda känsla av upphetsning inför samtiden som säger: "Det här är sannerligen något nytt, något du inte varit på Jorden och bevittnat tidigare." Jag vet, för ingen tröttnar så fort som undertecknad på saker det går slentrian i. Där Mörkrets kvalitet må älska fasta ramar och rutiner, lackar Ljusets kvalitet ur direkt när inte medvetandet får söka sig nya utmaningar. Bloggaren har, som redovisat, en opposition mellan den sattviska Månen i Luft och den tamasiska Saturnus i Eld, en perfekt födelsesignatur för att hörsamma herren Buddhas ord om att inte tro något bara för att en auktoritet säger att det är så, utan att alltid själv utforska sanningshalten. Sverige kittlar själen på även detta sätt: aldrig har jag levt ett liv i en så dov och slentrianmässig folksjäl. Här ger jag människohataren Reinfeldt en stilpoäng för formuleringen "sovande folk". 

Men även här var han tvåa på bollen. Redan Platon talade om själens insomnande i kroppen ("soma") såsom i en grav ("sema") efter återfödelsen som människa. Barn som minns tidigare liv, även andra kulturer än den västerländska, där deras mentalt förkrympta föräldrar saknar kapacitet att HÖRA barnets berättelser, tycks tappa kontakten med själen vid tio eller några år därefter. Det praktiska intellektet Merkurius uppvaknande involverar dem så i denna värld att ekona i själen från perioden före detta liv klingar ut...

*****

A.E. Taylor sätter citationstecken kring Platons begrepp "skymningsrådet" ("nocturnal concil") - idealsamhällets ledande församling. Men eftersom samhällets visaste människor alla är "högutbildade matematiker och filosofer" och stjärnhimmelen är deras yttersta instruktör, är ordet inte så svårt att begripa. Samhället leds helt enkelt av astronomer och naturliga teologer och det är i skymningen stjärnorna återigen blir synliga. 

Varför jag översätter "nocturnal" med skymning snarare än det mer korrekta "nattlig", förstår den läsare som vet att skymningen kommer med solnedgången i väster, naturligen korresponderande med Vågen, den plats där själens emblem Venus (enligt nyplatonisten Plotinus) med glädje mottar och upphöjer Saturnus, lagen manifesterad i denna värld i formen av det reglerade samhället).

Även egyptierna placerade själens domstol ("rådet") i väster som nattens och dödens tid på dygnet. Och det är här själen vägs i Vågskålarna för att bedöma hur mycket den tyngt sig med synder i det nyss avslutade livet. Jag vet inte hur Platon tänkte sig de här församlingarna men varför inte lite stjärnskådande och klokt samspråk över en god skål vin - skymning till sen kväll? Så "drar" man statens angelägenheter och beslutar om den senaste kättarens förseelse, om en i ateism insjuknad medborgare vid vite dödsstraff kan bringas åter till rationellt tänkande genom en femårig högskoleutbildning i samma ämnen som statens ledare måste excellera i. 

Dödsstraff kan tyckas barbariskt men Platons ideala samhälle är i själva verket 100 gånger mer civiliserat än det förtäckta slaveri västledarna hållit Europa fånget i alltsedan Maskinstatens födelse i mitten på 1800-talet. Metoderna är idag så utstuderade att det sovande folket villigt underordnar sig Marknadens piska. Läs mer här om det svenska brottet mot de arbetande människorna i oskicket om staplade visstidsanställningar. Detta ställer sig vår senaste kapitalistdiktator Stefan Löfven i princip bakom - liksom vapenexport till diktaturer.