Tjurskallen Zidane, antik astrologi & kosmologi

Vad som började som en kommentar till en staty som förhärligar tjuvknep (SvD, DN) växte till en hel betraktelse över antik kosmologi och människans val att förbli djur eller nå Spelets nästa nivå!

Den dåliga förloraren Zinedine Zidane som i VM-final skallar en motståndare när loppet redan är kört genljuder av en djup - kanske evig - sanning. Nu har de underliga fransmännen förevigat händelsen som en staty? I vilket syfte? För att förhärliga bristfällig självkontroll?

Psykologen Jung kallade livets klockrena scener arketypiska ("urtyper") och han snodde egentligen bara Platons lära om att idéerna existerar bortom tid och rum. Periodiskt aktiveras de och på jorden hänger uttryckt på vilka personer eller byggmaterial som råkar finnas till hands. 

Den idealistiska västerländska filosofin står betydligt närmare t.ex. hinduismen än dagens sekulära människa och hennes "naturalism". Själva materialismen är i sig en platonisk form eller idé, och västerlandets nihilism som gång på gång skapar världskrig, recessioner och den starkes förtryck av den svage (se regeringen Reinfeldts politik) - hela väst kan i denna meningen sägas driven av en primitiv urprincip.

Just den principen ser vi stiga i öster då Zinedine Zidane föddes. Oxens tecken ger en ofta en riktigt tjurig psykologi när dess fysiologiskt rotade medvetande rubbas i sina cirklar. Oxen kan vara ett av de tecken som mest av alla typer lyssnar in i den mörklagda biologiska realiteten för verkligen lever genom sitt "svallande blod". Som soltecken dominerar Oxen tillsammans med sin granne Väduren i bloggens studie av kriminell psykologi.

Oxen symboliserar den unga människans totala identifikation med sina fysiologiska processer, och innan gym-kulten drabbade de minst individuella av svenskarna, skulle man troligen ha kunnat hitta en överrepresentation av Oxar i sträckbänkarna, dyrkande sina egna kroppar eller egentligen Den Stora Destruktiva Modern.

För Jordmodern skonar ingen, hon är ett självdestruktivt system som bygger upp och bryter ner tillfälliga uttryck för sin nyckfullhet. Antikens tänkare kunde inte annat än beskriva vår värld som i klorna på den Irrationella Själen. "Vi", människorna, hade emellertid en del i den högre "Rationella Själen" som aldrig föds och aldrig dör.

Zinedine uttrycker intressant nog båda komponenterna i kosmos fallna hälft, den irrationella eller sublunära sfären. Syndafallet var från de himmelska sfärerna (ja, Venus är befolkad, men inte för vår begränsade blick). Fallet ledda ner i det mörka hål som är sfären under Luna och i horoskopet ser vi i måntecknet Kräftans alggröna Vatten krigaren Mars bokstavligen fallen. Eftersom Månen själv befinner sig i ideologidriven Luft uppstår ett glapp mellan den irrationella och den rationella sfären.

Zinedines Mars ger en ännu mer vanartig variant på Reinfeldts Sol i Kräftan (och Måne i Vågen), vilket förklarar varför Sveriges statsminister har en så huvudlös politik och enbart sätter ord på den primitiva och näriga människan. Att sätta en värdig agenda för Sverige som inte stannar vid skattesubventionerade restaurangbesök för de "etniska svenskarna" är bortom hans kapacitet.

Men Kräftan är den osynliga Naturen, Vattnets princip som, när det faller som regn, får den mer grovt fattade Naturen att blomstra. Oxen som vårt stabila (fast egentligen inte) materiella substrat innehåller här den hårda och dominanta Saturnus i öster. Men det är naturligtvis Satans huvud, den onda stjärnan Algol, som är spektakulär här. 

Om franska AstroTheme har en korrekt tid på Zinedine skiljer det bara tre grader från en exakt konjunktion och fotbollsspelaren blir därmed en intressant variation på en annan buffel, den stånkande, sex- och spritgalna Charlie Sheen som verkligen gestaltar Oxen i all dess sensualistiska primitivism, men med humor! Saturnus har ingen humor alls, och i första huset har vi andra exempel på detta: monstret till premiärminister Margaret Thatcher (som f.ö. startade ett krig).

Zinedines tilltag i VM-finalens döende sista sekunder beskriver perfekt den negativa polariteten eller Satan som Korrumperare. (Finalen fick verkligen en ful eftersmak!) Ytterst sett är alla Vatten- och Jordtecken "tärande" eftersom de konsumerar Livet. (Själva anser de sig i lika hög grad som andra bygga upp imperier - se Kamprads horoskop - men detta är inte himmelsk kreativitet utan bara ett plockade med redan tillgängliga råvaror. Till sist kommer även dessa sandslott att spolas bort). 

Det är Eld och Luft som från ovan, från den himmelska sfären, gav den första förutsättningen för själens upplevelse av Livet i den materiella världen.

Själen själv kan associeras med Luftelementet, men den här pre-existerande "strukturen" började verka i vårt solsystem först när Ljuset plötsligt lyste fram i formen av solen. Fastän antik kosmologi utgick från Jorden som sitt kosmos medelpunkt tycks de mest slipade tänkarna ha vetat hur det egentligen förhöll sig. Att jorden är rund likt alla andra himlakroppar sägs rakt ut i flera filosofiska texter.

Frågan blir förstås om inte Underjorden eller Dödsriket uppfattades som en rörelse INÅT, in i planetens Jordens eget icke-materiella själsliga djup. Helvetet är inte på Jorden (även det kan upplevas så), utan i Jorden. Men inte i dess glödande kroppsliga innanmäte utan i dess egen själ. Den onda stjärnan Algol i början på Oxens stjärnbild kan vara den tidiga människans sätt att för sig själv beskriva att ondskan kommer ur materiens egen rot! 

(Filosofen Empedokles kallade de fyra elementen för "de fyra rötterna" och tycks ha visualiserat dem som aktörer i varsin ringhörna. När de gav sig in i leken blandades de i olika kombinationer och vid kosmos undergång - eller vid en människas död - upplöses den tillfälliga manifestationen och de fyra elementarvarelserna ställer sig åter i sitt eget hörn i väntan på att bidra till nästa manifestation.)

Kommande manifestationer ligger som "aktivt karma", alltjämt laddade positiva handlingar som inte neutraliserats genom en exakt motåtgärd. 

Innan alla solsystem uppstod, var och en med en central ljuskälla (en levande andesjäl), fanns bara det kosmiska rummet eller etern. Det är därför antik grekisk filosofi ansåg att universum aldrig har startat med något Big Bang utan alltid har funnits. Likt hinduismen ansåg en del greker att världsalltet periodiskt drogs in i en världsbrand och förintades innan det "återvanns" och föddes på nytt. 

Det är en intressant fråga om antikens tänkare visualiserade detta eteriska rum som rumsligt, för det krävs ju fysiska kroppar för att kunna mäta upp ett rum! Kanske har Jesus och Buddha och flera andra svaret: antikens tänkare visste att himmelriket rymdes inuti ett sandkort eller i en människas handflata. Det följer överhuvudtaget inte några den rumsliga tankekategorin!

Det är tack vare det ständigt närvarande substratet Eter som alla föregående händelser bevaras mellan väldsallten som "karmiska spår" - precis som de ovetenskapliga neurologerna numera pratar om "minnesspår" i hjärnan fast minnet överhuvudtaget inte lagras i den enskilda fysiska kroppen. En människas tankar och handlingar sparas som intryck i etern och därifrån uppstiger gamla synder och meriter i nya kombinationer med andra intryck från andra föregående livscykler när en själ ska till att återfödas. 

I den astrologiska versionen såg man detta som att själens utträde ur etern och inträde i vårt solsystem började vid dess form, Saturnus. Sedan sjönk själen ner genom de himmelska sfärerna och klädde på sig osynliga kroppar vid varje planetär station innan hela härligheten till sist knöts ihop i en köttsäck, Moder Jords bidrag med det materialistiska perspektivet.

Hur kunde då Zinedine Zidane bli en så klockren illustration för brutaliteten i Jordens själ? Man kan ses statyn som förevigar hans låghet genom den fallna krigaren, Mars i Kräftan är känd för sina fega tjuvnyp och fulknep, Humanisternas ordförande var antingen totalt okunnig eller också ljög han medvetet för några år sedan om att parapsykologin saknade positiv evidens för sin sak. Där ser vi den fallna Mars i instinktiva Kräfta i attack mot Saturnus i Vattumannen. Låga instinkter skadar eller söker gå till storms mot strukturerat tänkande eller ideologier: Humanisternas fega krigföring mot religion, astrologi och parapsykologi. 

Med Zinedine är födelsetiden känd och man kan dessutom se hur den här problematiska aspekten skadar honom: Mars attackerar tionde huset för en människas ryktbarhet och Vattumannen i tionde vetter ut mot hela kosmos, mot hela mänskligheten. Zinedine har förevigats som staty som den arketypiska skitstöveln, som en illvillig bufflig Oxe anfrätt i sitt inre av Satans huvud, en slags kronisk inbyggd vägran. 

Naturfilosofen Aristoteles ansåg till exempel att den primala materian var identisk med ren ondska eftersom den inte förmådde ta till sig ens de simplaste av Platons former (Platons "Det Goda", den perfekta formen, kan således sägas stå i ett dialektiskt förhållande till Pur Ondska, och tankarna går direkt till den judiska mystiken där Ljusets och Mörkrets krafter eller andar båda utgick från den Gud som själv stod ovanför all relativitet men där naturligtvis Godhetens form eller arketyp leder till positiva upplevelser och avvikelsen - eller själens uppror mot Gud och påföljande syndafall som involverar själen i allsköns problem.

Men pga. av dess fullständiga oemottaglighet för ens den svagaste ljusstrimma blir också urmaterian för evigt osynlig och för Aristoteles i princip bara en abstraktion. Då det finns grader i helvetet kan man dock på goda grunder hävda att antikens astrologiska tänkare ansåg Oxen, det första av de tre Jordtecknen, representera den mest primitiva formen av dem alla, sista identifierbara entiteten som mottagit en ljusstrimma eller en form: "Jordelementet". Det är ett levande väsen i sin egen rätt, en elementarvarelse.

Tekniska noteringar om Zinedine Zinedans horoskop:

Oxen som stigande tecken är fascinerande eftersom indisk astrologi håller dess egen härskare, den kontaktbyggande Venus, för att vara en "verksam illgärningsman". Bloggen har dryftat den här gåtan tidigare utan att riktigt hittat fram till logiken.

Utifrån det ovan sagda, kan man dock fundera lite över den klassiska filosofins absoluta ondska, dvs pur materialitet, med vilket vi idag skulle mena ett dött ting, ett ickebiologiskt föremål. Eftersom vi är under Satans välde t.o.m. normaliserar vi de döda tingen och hyllar materiella prestationer som åtråvärda. Vår kulturs brutalitet ses dagligen i svenska tidningars rapporter om den ekonomistiska högerregeringens förgrovande inflytande över Migrationsverk och allehanda andra frågor som involverar levande människor. 

Det är ondskan som angriper den godhet som människan ytterst är ett uttryck för, de döda jagar judaspengar - 30 silvermynt - genom att varje dag förråda sig själva och andra i jakten på en verklighetsnivå som antikens bästa tänkare med rätta hånade. Är det värdigt en människa att ränna runt ett helt liv efter pengar för att köpa sig materiell komfort och en högst illusorisk frihet? I slutändan hånskrattar Jordmodern och maken Satan åt den dumma själen, NEGATIVITETEN har lyckats i sitt uppsåt som den energitjuv den är. En lägre livsform lever genom att besätta en högre livsform.

Jord och Vatten producerar inget, de är tärande element. Bara om man tappat bort de två högre elementen helt och hållet skulle man falla för myten att närigheten skulle vara produktiv. (Och på den urartade nivån befinner sig västerlänningarna för närvarande.)

Zinedines Oxe i öster är alltså närmare associerat till den totalt objektifierade människan - hon som bara ser sig som x antal kilo kött som drivs via någon slags biokemisk process. Detta är inte ens intelligens ur antikens perspektiv, det är total demoni. "Satan är deras fader", hör man gång på gång ur det ovanligt våldsamma Johannesevangeliet, vilket tyder på att delar i den här texten ligger mycket nära den ursprungliga läran som också finns bevarad i Dödahavsrullarna. 

Den första kristendomen var naturligtvis inte "kristen" enligt senare definition, den var mycket kosmologisk och röjde vilka djupa intryck judarna tagit av omgivande kulturer, inte minst de babyloniska astrologerna. (Rent teknisk var judendomen vid den här tiden inte helt renlärig eftersom de hade heliga texter som fördömde grannfolk för deras dyrkan av planeterna som gudar. Den här judiska riktningen höll dock distinktionen klar mellan den bortomkosmiske guden och de "makter" som verkade i världen.

Varför Oxen i öster står i negativt förhållande till sin egen härskare Venus kan således lösas filosofiskt: att associera sig (Venus) med denna urprincip är som att be om att dö. Det är en falsk allians eller identifikation. "Köttet kommer aldrig att få ärva himmelriket" varnade Jesus (med nyssnämnde gåtfulla filosofi) men det är just äktenskap med den onda materian - med Satan - som Oxen tecknar! 

I Zinedines fall är det bara alltför tydligt: han har den verksamt onda Venus hemma i sitt negativa härskarläge och i första huset, huset som tecknar den egna fysiska personen. 

Att detta tjänande, denna identifikation med det som bara ett steg längre bort är ren Ondska, samtidigt skänkt honom framgångar, det vittnar Saturnus i första huset om. Saturnus är en dominant planet och för Oxen i öster en "verksam välgörare" trots att den för jordmänniskan essentiellt är en illgörare. Den tilldelar kroppen en portion tid och sedan skördar Saturnus människans liv. 

Detta beror på att Saturnus också är själens form, och själen är inlåst i denna tillfälliga värld och måste gå igenom hela den historiska processen. Själen kan inte fastna på ett ställe. (Vissa antika skolor förnekade möjligheten att lämna kretsloppet, andra menade att det var möjligt, men bara med små myrsteg och över loppet av flera jordliv alla dedikerade till den uppgiften.)

Det är dock inte Saturnus som har sista ordet i Zinedines horoskop eftersom Venus har ett högre talvärde i sin placering. Det går faktiskt inte att bräcka en planet i den 30e och sista graden. Detta är horoskopets atma karaka. Själens orientering är därför ond, ju mer man gräver sig förbi det första budskapet om en stark dominant tjur (Oxe + Saturnus). 

Fransmannen som gjorde statyn valde det ytliga Saturnus-budskapet, en urstark tjur som attackerar. Men just under ytan på detta saturniska "äremonument" (Saturnus äger Zinedines tionde hur för "ära" och "status i det offentliga") finns störningen från den svaga Mars och dess fula tjuvnyp. Och skallandet är förstås statyns verkliga motiv vilket ger oss "dissociationen" mellan Vatten och Luft, en märligt "dissociativ" eller schizofren staty som berättar två historier samtidigt. 

Tänk om en annan kultur såg statyn och trygga den här kulturen hyllade fysiska angrepp på medmänniskor. De skulle ha rätt, för så här ser västerlandets officiella människosyn ut. Det var bara det att före den 11 september hade den vite mannen glömt vilken best han är men dold bakom det ekonomiska krig som den näriga marknaden kämpar. 

Det är svårt att ens i tanken föreställa sig den ofattbara skuld ("dåligt karma") den vite mannen nu hopat sig i sin kolonialisering av övriga världen, hans sätt att suga ut andra folk för att kunna shoppa mycket och billigt i sin verklighetsfrämmande lilla skyddade verkstad.

Zinedine Zidanes horoskop skulle lika gärna kunna vara kartan för en ond imperialist, driven av Luft eller en ideologi innerst inne, men en ideologi som är en vulgär och störd version av naturalism och Darwins skröna om hur de bäst lämpade lever vidare. Sanningen är att alla lever vidare och att det är individens moral som avgör om man närmar sig bestens mentalitet eller växer ut kläderna och behöver en större, rymligare, mer generös och kosmisk klädnad. Ett luftigt DiLeva-plagg?