Lillgammal pga. alkoholistföräldrar?

Kan man ur stjärnorna utan känd födelsetid utläsa en sådan historia som Saga Torpedahl, 20, beskriver i DN, om de nio första levnadsåren med två alkoholiserade föräldrar och det kontrollbehov det födde? Jag vet inte, men låt oss se efter. 

Vi vet redan att alkoholism har en tydlig koppling till Vattenelementet och att Månen och dess tecken Kräftan beskriver barndomshemmet. Den växande individualiteten kommer med Merkurius, som enligt indiskt synsätt dominerar en människa mellan fem och fjorton, åren då människan lär sig manipulera sin tillvaro med intellektet.

Det är inte helt unikt och absolut inget totalt hinder på livsvägen, men här är ett horoskop där all betoning ligger på passion eller lidande och som därtill tenderar mot mörker. Inte en enda av de sju klassiska planeterna betonar viljan till ljus och kunskap (Sattva guna) och nodaxeln som förvisso ligger i sattviska tecken aktiveras inte av någon aspekt alls. Vi har lustigt nog ett typiskt "moderathoroskop" den typ av stockholmare som tror man klarar politik på bara fixerade åsikter, utan vare sig bildning eller intelligens. Men alla moderater kan väl inte vara barn till alkoholister?

Nej, men kanhända motsvarigheten: barn till kulturbefriade strebers kan också få sin arvsynd skriven i horoskopet som betyg på vilken skit deras föräldrar höll på med. Och så rusar många i nästa generation vidare under samma förbannelse. Då kan det sluta illa för ett land, med t.ex. en Reinfeldt som statsminister. Minns plötsligt att hans far hade alkoholproblem och Reinfeldt är i princip bara mörkrets Tamas guna och en smula Rajas-passion för pengar - förutom den spelade ytan av sattviskt intresse för verkligheten...

I horoskopet för kvinnan som berövades sin barndom hittar vi märkligt nog ett enormt missförhållande i Kräftan, tecknet för modern och hemmiljöns stämningsläge. Med månascendenten som inhoppare vid okänd födelsetid landar dessutom Kräftan i sitt naturliga fjärde hus för hemmet och inre lycka. Det här blir därför på "Månens nivå", sinnelagets subjektivt upplevda nivå, ett närmast episkt exempel på det antikens tänkare kallade för en fallen, irrationell själ - en själ som i detta liv behövde omge sig med en övertydlig bild av hur tomhet som söker sin tröst i flaskan ser ut. 

Som bloggen tidigare påmint, beskriver själavandringsteorin den objektiva miljön som själens egen projektion. Även föräldrarna valde "barnet" i förväg. Djuppsykologen James Hillman fick in en bästsäljare i USA när han "kom ut" som platonsk filosof i "Själens kod" på 90-talet och förklarade dessa uråldriga insikter för en ny tid och en ny publik.

En närmare blick på innehållet i den ständigt tomma och giriga Vattensjälen visar att här finns en kombination av Mars och Venus. "Förhöjd libido" som skulle kunna ha inneburit att hemmiljön var ett horhus, men där DN-artikeln nu ger fakta: missbruket bestod i alkohol. Men principen är densamma bakom giriga bankmänniskor, aktieklippare, drinkare och sexmissbrukare. De är själar som kom till jorden med ett enormt underskott och som direkt torskar på denna världens falska substitut för den verkliga varan.

Att Mars och Venus minglar i behovens Kräfta med lyckobringaren Jupiter bara bekräftar tidigare misstankar om att Jupiter lånar sig till ond, och Venus är här skadad i närheten av en fallen Mars. Jupiters godhet lyckas inte hävda girigheten i detta hem. Tvärtom driver den tomheten ännu längre. (Jämför drinkerskan Whitney Houstons horoskop och hur hon kollapsade, svag natur som hon hade, förgiftad av att bara börja sällskapa med skräpet Bobby Brown.)

Att kvinnan föddes med livsuppdrag Oxen - barnets orala fas - är också signifikativt, särskilt i kombination med den blaskiga tendensen i Kräftan. Den som läst bloggen några gånger vet vad detta innebär. Det är en ganska grundläggande lektion i själens långa färd som tecknas av ovanstående horoskop. Och har man själv varit en vettlös hedonist i ett tidigare liv är det nog inget som får en att vakna upp så som att återfödas i ett hem med två sådana naturer.

Barnets ensamhet inför en otillräknelig vuxenvärld kan förstås anas av Månen i barnets tecken Väduren, det nytillkomna lilla jaget, som här inte hittar något stöd i disponenten Mars, som både är fallen och ute på sin "lyckotripp" med Venus och Jupiter. Granska gärna planeternas verksamma natur. Jag hoppar över det den här gången. Kan bara sägas att Venus (livets njutningar) är en verksam illägrningsman här, och det är även Saturnus som står i opposition mot självefterlåtenheten i hemmets Kräfta. Där - i Saturnus - ser man barnet som tidigt tvingas stå ensam som den ansvarstagande inför den vattniga och ryggradslösa situationen i moderstecknet Kräftan.