Härlig slutknorr från en pneumatiker

Har LO-redaktören sin stil (se föregående inlägget), har Kajsa Ekis Ekman sin. Hennes alls inte så oförblommerade förundran i slutklämmen av en fantastisk redovisning av två böcker om kapitalismens dilemma måste läsas! (DN)

Jag gillade att hon som en ensam röst stod upp i de Sade-debatten i december 2009 och förklarade kejsaren vara naken, att det var ren skit som fnoskiga kulturmänniskor gjort sak av.

Sedan dess har bloggen trixat med flera nya tolkningsmetoder, och hennes horoskop är värt en kort kommentar till.

Feminismen är rätt uppenbar. Enligt månascendenten, som ger begripliga resultat här, är hela frågan om dominanta män - Lejonet - ett problem. Jupiter indikerar Lejonprincipens utbredning så långt Själens Form Saturnus tillåter, och Saturnus själv är horoskopets atma karaka i Lejonets trettionde grad!

Därtill är identitetsskaparen Solen i kvinnans tecken Kräftan instängd i korruptionens onda åttonde hus!

Men för hennes skicklighet som skribent är det förstås "Jan Guillou-aspekten" som drar uppmärksamheten till sig. Ett av alltför få svenska horoskop med känd födelsetid. Hans merkuriska Tvillingascendent stimuleras via opposition av Merkurius i Skytten, och här tycks inte skribentens tekniska svaghet i Skytten spela någon roll. Kajsa Ekis Edman har om något en ännu tydligare indikation genom att kasta om scenen: Merkurius hemma i härskarläge i Tvillingarna och också här en stimulerande opposition till ascendenten - månascendenten!

Och se hur intressant förloppet är inom detta psyke: Månen styrs av expansionens och den högre insiktens Jupiter, en välgörare som visserligen hämmas av patriarkala Saturnus överhetsanspråk (men Saturnus skadar inga andra planeter...).

Välgöraren Jupiter å sin sida, förfogas över en planetär vän, Solen. I Kräftan uppstår här förvisso ett Vatten/Eld-krig men som mängder av artistiska horoskop visat (paradexemplet: Madonna) ger det här styrka åt färgerna. Solen i Vatten, i sin tur, förfogar över Månen i Eld för ännu en "sensationalistisk" drabbning på det emotionella planet. 

Solen och Månen är ömsesidiga planetära vänner! Det går inte att tänka sig en finare och mer välvillig triad än dessa tre himlakroppar tillsammans. En av Guds utvalda (med risk att kicka igång den sura svenska jantementaliteten för de ytterligt få som ens längre kan förstå vad ett sånt påstående signifierar...).

Här uppstår ännu en sådan här unikt märklig "evighetsloop" som bara går runt och runt. Vi såg den t.ex. hos nya vänsterledaren Jonas Sjöstedt och en ful variant hos polisanmälda Filippa Reinfeldt. 

Och det inre skeendet i denna loop kretsar förstås om "framgång" (Jupiter), för mannen (Solen) eller för kvinnan (Månen) - eller om det nu är en man i kvinnokropp eller det motsatta. Ekis Ekman ägnar sig åt livets grundläggande tematik, men just för att Jupiter (och dess överman Saturnus) är livets stora ödespenslar är hon också väl ämnad att skriva en så illuminerande bokrecension. 

Den kommer att avslöja kapitalismens ruttenhet för många DN-läsare som kom dit ovaksamma och alltjämt sövda i tron att de satsat på rätt häst i sina liv.