Den infama tidningskrönikan

Så remarkabelt är DN:s sätt att svära sig fri från sin del i avsättandet av en partiordförande att jag bara måste titta på krönikören Hanne Kjöllers horoskop en gång till. 

Jag har gjort det förr men minns inte riktigt slutsatserna då. Nu har i vilket fall som helst bloggen slutat leka halvpedagogisk, och jag slänger in vilka tolkningsmetoder jag än känner för (men försöker att första gången och även därefter i sammanfattning redogöra för logiken). Vem hade intill häromdagen anat att Aristoteles metafysik kunde tillämpas på astrologin, ja till och med troligen var astrologins tillämpning av det antika grekiska intellektet?

Således: Hanne sakar potential att mogna känslomässigt i sitt liv. Månen är sin egen härskare i Kräftan och som sådan aktualiserad men utan naturlig tendens till utveckling i någon riktning. Ständigt söker det här sinnelaget något att fixera sig vid och patologisera över. I tre år var Hanne besatt i Maria Sveland och nu fick Håkan Juholt sin behandling av en psykplacering som ärligt talat ofta går över gränsen till det patologiska. 

Här har vi dessutom en fullmåne, med allt vad det innebär av obehärskad mångalenskap. Månen i Kräftan symboliserar det traditionella moderskapet och det handlar alltså om den symbios mellan moderns kynne och det lilla barnet som i bland kan ta sig kusligt besatta uttryck.

Solen driver framåt och skulle visserligen kunna bli en räddning för ett så här svagt psyke (Månen). Men begagnar vi Chandra lagna (månascendenten) för att se hur psyket reagerar på disciplin skiter sig historien direkt. Saturnus är visserligen välplacerad i sitt hemmatecken och i Luft, vilket ger en ideologisk twist åt Solen i Stenbocken, vilken Saturnus förfogar över (nog för att Stenbocken har en politisk orientering även i sig - den älskar att förklara var skåpet ska stå).

Enligt läran om planeters verksamma natur är Saturnus en neutral faktor för en Kräftascendent - minns att vi nu bara diskuterar månascendenten, psykets upplevelser av tingen, vilket inte är detsamma som t.ex. förnuftets upplevelse, eller logikens sätt att uppleva världen. 

Att Saturnus klassas som neutral begriper jag inte! En naturlig illgärningsman neutraliseras visserligen om den äger ett hörnhus (här äger Saturnus sjunde huset). Men att kalla den tillfälliga härskaren över det åttonde huset - horoskopets ondaste hus - verksamt neutral övergår mitt förstånd, till och med när astrologen Narasimha Rao understryker att åttondehusägaren drar mot det "illvilliga".

Hos Hanne har vi den tamasiska Saturnus i onda, attitydlåsta åttonde, i ett dogmatiskt och attitydlåst Tamas-tecken och den kastar sin onda blick mot det femte naturliga, generösa femte "lejonhuset" som bl.a. representerar stora ledare. Dessutom är det en mental nivå som här söker kontrollera skorpionisk hatiskhet i det femte ledarskapshuset. 

Något säger mig att Hanne Kjöller på det psykiska planet - under det hon kanske tror att hon håller på med - hatar män och i synnerhet hatar Håkan Juholt. Det här luktar rent personlig psykisk störning och det lustiga är att hon i det liknar den första drevmakerskan på Aftonbladet, kvinnan med den bedrövligt dåliga källkontrollen, Anette Holmqvist (som slutade skriva om Juholt efter ett tag och lät andra ta över drevet). 

Titta på Holmqvists horoskop, det är samma Saturnus i attack mot Skorpionen som hos Hanne Kjöller. Den här gången lägger sig Vattumannens konceptioner eller mentala pålägg ovanpå den giftiga Skorpionen i tredje tidnings- och kommunikationshuset. Det finns klara paralleller här.

Och som tredje exempel har vi Fredrik Reinfeldt, Saturnus åter i Vattumannen och i attack mot ett skorpioniskt tredje hus för intellekt och kommunikation. (Han är väldigt svagtänkt och benägen till exakt de faktafel - och lögner! - som borgerligheten sökt skyla genom sitt nonstop hackande på Juholt tills han gav upp. Reinfeldts grövsta problem är ju till att börja med den rent mytologiska föreställningen om "det sovande svenska folket" - en lögn från början till slut. Hans ascendent är känd och ger därför samma resultat som Anette Holmqvists månascendent i Jungfrun.

Den "aktualiserade" Solen som medfödd karaktär har således, till skillnad från Månen, en potential att gå från Stenbockens handfasta realpolitiska tendens mot en bakom-ridåerna-planerare: Saturnus i Vattumannen är så att säga en bättre propagandaminister är Per Schlingmann med hans rätt svaga horoskop någonsin kan bli. Som manusförfattare har han ett eländigt material att jobba med i Moderaterna, de är både dumma och okunniga och hans djävulska planeter exekveras av rena B-skådisar. Minns Arkelstens oförmåga att hantera avslöjandet om att Moderaternas påstådda historiska framåtanda var ren lögn.

Hanna Kjöllers Saturnus i Vattumannen är betydligt mer djävulsk. Inte bara står den i korruptionens åttonde hus så att hennes hela ideologi har något sjukt över sig, Saturnus lyckas också från just denna position demonisera eller skorpionisera det friska och sunda femte ledarhuset. Ur Chandra lagnas psykiska perspektiv är hon som klippt och skuren för att regissera den Slutgiltiga Nedsmutsningen. (Det måste finnas reiknarnerade nazister i högerSverige just nu, tonläget tyder på det.)

Det ser inte ut att finnas något gott i den människans inre överhuvudtaget och horoskopet - i ovanstående läsart - beskriver väl hur DN-krönikan läser. Den är det värsta jag sett i ett organ som förr höll sig förmer än sådant här.

Nu är borgerligheten skitskraj för vad de gjort med sitt Mandat. Då intensifieras smutsspridandet.

Folket har börjat förstå vad de råkat rösta in i regeringsställning.

Se även det här utmärkta blogginlägget