Tillägg till inlägget om diktatur

Läs de två första styckena av kommentaren om konstnären Peder Gowenius anti-katolska konst på Newsmill och jämför sedan hans födelse med de två horoskopen i Diktatur & annan pseudoreligiös förströelse.

Ganska remarkabelt, är det inte? Den här gången kan man med gott fog säga att individen själv inte alls klarar att hantera sin inre diktator. Istället söker han med ljus och lykta efter yttre måltavlor att projicera sitt astro-psykologiska komplex på! 

I det här fallet blev det påven, inte alls olikt Humanisternas ordförande och hans generella angrepp på allt som luktar ledarskap av ett annat religiöst slag än den sekulära pseudoreligion som fallit honom själv på läppen (till följd av sekundära självtjänande tendenser i horoskopet). 

Vad vi har i den märkliga Sol/Saturnus-opposition där en fallen Mars också stormar mot Saturnus (patriarkatets symbol), är uppenbarligen en "yoga". Ordet betyder "kombination" och indisk astrologi accepterar vilka motivkombinationer som helst, om en given serie komponenter i kombination tenderar att ta sig vissa "arttypiska" uttryck. En yoga kan vara så enkel som solteckenastrologi: "Sådan är Solen i Lejonet", en planet kombinerat med ett tecken.

Det här är det som gör astrologin så fascinerande - den är en livslång upptäcktsfärd som egentligen har samma syfte som vetenskapen: den sällsamma tjusningen i känslan att man är "något på spåren". Och detta är naturligtvis, fast ateisterna inte är ärliga nog att erkänna det, en rent religiös upplevelse. 

Platon var en man med intellektuell resning och han formulerade detta slutmål som i vissa vetenskapliga kretsar idag går under namnet TOE (Theory Of Everything) för "Det Ena, Det Goda och Det Sköna". Religionerna brukar kalla det för att möta Gud eller liknande ord.

Det är bara förvuxna egon, diktatorsbeteenden, som blockerar sig från insikten om att det finns en underliggande enhet bakom alla livets yttringar.

*****

Notera hur väl i övrigt Gowenius passar in på ett konstnärskap, Sol och Måne båda i den positiva polariteten för en stark inre kontakt med ett bildseende - Sol-Lejon är typiskt för visuella konstarter, bild och foto! Månen i intellektuella Tvillingarna som en ovanligt skarp kritiker är en läsart av psykplanetens kombination med den avhuggna (straffade) Draksvansen. 

Man kan säga att han är en typisk människa som pga. anfäktelsen från olösta idékomplex behöver demonisera och förringa andra. Och naturligtvis, "sociala utstötningskomplexet" (Vattuman + Skorpion i vissa utföranden) är inte enda signaturen på mobbarmentalitet!

Hade den här senioren varit ung, hade han troligen tillhört den nya svenska generation skitstövlar som kallar sig komiker. De är egentligen bara den oheliga avkomman av den demoraliserande värdesubjektivismen som dragit dem ner på nivåer t.o.m. under packet. Inte ens svenskarna själva tycker överlag att det är roligt, det som produceras i det här landet - och det är en varningsklocka! 

Jag ger Newsmill-skribenten rätt, vem behöver Gowenius deliriska, kanske sista verk i livet, "Påvens begravning"? Var det här ett väl förrättat liv? Tydligen behövde den här själen svetta ur sig sitt avsevärda problem med "diktatorsmotivet" och så att säga själv försöka sträcka sig huvudet högre än påven. 

I hans nät-cv berömmer han sig av att i ungdomen haft en konstutställning på Moderna museet som bara bräcktes av Picassoutställningen vad gällde besökarantal. Ser vi detta oskyldiga påstående i sitt större sammanhang vet vi vad diktatorer hatar mer än något annat: att vara nummer två. Därför spottar Gowenius på en död påve. Ganska gement för att komma från ett Sol-Lejon. Det måste vara Mars-Kräftans ringhet som återigen försämrar helheten, och den här gången i kombination med en Ketu-anfäktad Måne.