Mer om genderfolkets åthävor

Vulkanos misstänker hustrun Venus otrohet.
Med rätta - Mars är ännu kvar i rummet.

Tintoretto, 1500-talet

Ingen mindre än en professor i stadsvetenskap gör sig i en artikel i Expressen skyldig till det mest pinsamma tankefel jag sett på år och dag:

Många i den relativt stora grupp unga män som nu klarar sig dåligt i vårt utbildningssystem kommer således att bli dubbelt ratade, dels på arbetsmarknaden och dels på äktenskaps- och sambomarknaden. Många av de högutbildade kvinnorna kommer också ha svårt att hitta en manlig partner av det enkla skälet att det inte kommer finnas tillräckligt många män med den utbildning och den sociala status de vill ha.

Till en del kommer kanske detta att kunna lösas genom att vi nu har en betydligt större förståelse för andra samlevnadsformer än det traditionella heterosexuella paret, men för gruppen lågutbildade män med svag förankring på arbetsmarknaden tror jag att denna lösning inte kommer att bli annat än en marginell företeelse. 

Såg någon? Herregud. Professorn tror män och kvinnor som har svårt att hitta naturliga (hetero) partners på grund av sina höga krav kommer att lösa detta genom att bli homosexuella! Ja särskilt högutbildade kvinnor, lägger han till, men kanske inte så mycket lågutbildade män.

Inte konstigt att det här landet blir sjukare och sjukare när dess ledande akademiker varken förmår tänka logiskt eller realistiskt. Vad i professorns sjuka hjärna får honom att utgå från att en normal människa överhuvudtaget skulle överväga en sådan lösning? Och varifrån får han antagandet att tvåsamheten skulle vara en så viktig faktor att den driver människor till sådana ytterligheter?

Är det helt enkelt så illa att denne professor Bo Rothstein själv är queerfeminist och tror könet bara är en social konstruktion, något man lätteligen förhandlar bort i "naturens kamp" att gruppera sig parvis? Så dunkla underströmmar detekteras i citatet att man kan bli smått illa till mods.

Men ponera att det verkligen finns så psykiskt störda människor att de skulle sälja bort sin sexuella orientering för den sociala umgängesform som kallas tvåsamhet. Rimligen existerar en marginell grupp vars verklighetsuppfattning är så skev att ekvationen ter sig rimlig. (Vi andra hör vilken barock skrivbordskonstruktion professorn fabulerat samman.)

Kan då astrologin korta plågan för dessa stackars krakar som mår så dåligt med sig själva att de hellre blir bögar eller flator bara för att slippa umgås med sig själva? Kan vi ta fram några riktlinjer som snabbar på professorns idealsamhälle där alla kopplar sig samman lite hur som helst, bara för att parvisheten är den icke ifrågasatta normen?

Jag gjorde en liten sökning bland mina ~3900 horoskop och fann i dagsläget  120 personer av hbt-typen. Delmängdens storlek är inte i sig intressant, för databasen har t.ex. oproportionerligt mycket musiker och knappt några idrottsmän. Den återspeglar således intressen hos astrologen. Homo horoskop har jag intresserat tagit notis om sedan en bekant tappade omdömet och var lesbisk några år för att sedan återvända till fållan igen.

Först en kontroll av lustans planet Mars i kontrollgruppen med 300 slumpgenererade födelsedatum. Mars förekom 17-33 gånger i de 12 tecknen, samtliga värden är innanför variationen ±50 % relativt slumpvärdet (25 Mars per zodiaktecken).

Jag har testat den här kontrollgruppen tidigare och den gav även då bara slumpvärden ifrån sig. Därför hoppar jag av bekvämlighet över kontrollen av Venus. Som distinkt icke-matematiker väljer att lita på att det verkligen inte kommer några meningsfulla avvikelser ur en slumpgenererad population.

Min fånigt enkla hypotes är att redan Mars och Venus i vissa tecken borde återspegla sexuella avvikelser från heteronormen. Ingen kan väl ha undgått att läsa om "bisexuella" Vågen. (Det västerländska påståendet utgår från den tropiska zodiakens Våg - i den sideriska zodiaken är Vågen till 80% Jungfrun.) 

Anledningen till min hypotes är också strödda, "anekdotiska" iakttagelser jag gjort med den mer rättvisande sideriska zodiaken, inte minst studiet av en grupp homosexuella ascendenter som tydligt klumpade sig till sextecknet Skorpionen (härskare: Mars). I den felaktiga västerländska tropiska zodiaken hade dessa i huvudsak kallats Skytten, vilket kanske förklarar varför Skytten har ett så underligt rykte i västastrologin. Men sunda förnuftet säger att frågan sorterar under den klassiska Skorpionen!

Här är resultatet av den enkla genomgången. 120 horoskop ger det föredömligt enkla slumpgenomsnittet 10 placeringar per zodiaktecken. Som statistiskt intressanta är de tecken som rymmer 5 eller färre placeringar eller 15 eller fler. De förra är så att säga "immuna" mot hbt-problemet medan de senare har en predisposition för könsidentitetshaverier:

Tecken	120 horoskop av hbt-typen
	♂		♀
	antal	%	antal	%
♈	12	10,0	16	13,3
♉	7	5,8	11	9,2
♊	15	12,5	14	11,7
♋	15	12,5	11	9,2
♌	7	5,8	6	5,0
♍	7	5,8	4	3,3
♎	15	12,5	6	5,0
♏	8	6,7	7	5,8
♐	6	5,0	9	7,5
♑	10	8,3	14	11,7
♒	8	6,7	10	8,3
♓	10	8,3	12	10,0
Snitt	10	8,3	10	8,3
Signifikant rel. snittet (±50%)	<=5 eller >=15	<=4,2 eller >=12,5	<=5 eller >=15	<=4,2 eller >=12,5

På en blogg där allsköns iakttagelser hamnar i olika inlägg går det knappast att förstå hur meningsfulla de här få signifikanta avvikelserna är. Jag har i skilda sammanhang misstänkt harmoniplaneten (härskare i den idealistiska och hetero kärlekens tecken Vågen) för att vara en misstänkt del i ett horoskop då den hamnar i sin nackdel, dvs mittöver i egotecknet.

Och här bekräftas att så är fallet. Jag har sökt beskriva Venus i Väduren som uppgiften att hitta harmoni inom det egna jaget. Att harmoniera med andra människor är måhända ännu en obegriplig överkurs för den här placeringen.

Därmed har vi en väg till homosexualitet vagt bekräftad: individer så egocentriska att de inte kan tänka sig någon annan att älska än den som maximalt liknar det egna jaget. Här är dessutom "förklaringen" till bögmänniskornas notoriska rännande efter nya tillfälliga sexpartners: Venus/Afrodite är total främling i Väduren eftersom den nu disponeras av tecknets härskare Mars - den blinda, jag-centrerade lustan.

I den här placeringen, som kan kallas en yoga av allra primitivaste sort (en kombination av två eller flera astrologiska indikationer), har vi alltså en variant på det förhöjda libido som tecknas då Mars och Venus står i kombination eller aspekt.

Man kan förutsäga att om Venus befinner sig i Väduren och Mars sedan ockuperar ett Vattentecken, då uppstår "sensationalism-syndromet", dvs individen rusar sig vanvettig efter mer sinneskittling. Kanhända återkommer jag med en särstudie som undersöker om bögar med den kombinationen är mer perverterade än andra.

Inte mindre än två av de tre Lufttecknen figurerar i samband med hbt-störningar och här återkommer intressant nog Tvillingarna, vars härskare Merkurius har en "historia" i grekisk mytologi (dess affär med Afrodite ledde ju till en hermafroditisk, tvåkönad avkomma). I testet av ascendenttecknen på 41 homosexuella horoskop med känd födelsetid kom Tvillingarna på andra plats efter den rena djurdriftens Skorpion.

Notera att samma djurdrift kan ses via Väduren (Mars härskar över båda). Men där Väduren är livets öppningsdrag skördar Skorpionen döden eller baksidan av samma liv. Zodiakens återstående fyra tecken bortom Skorpionen behärskas alla av Jupiter och Saturnus, planeter i sfärer bortom driftlivet Mars i det antika kosmos.

Hur fascinerande är det inte att först hitta den korrekta kärlekens Venus havererad i egoismens tecken Väduren hos hbt-människor och nu upptäcka att även det motsatta förhållandet gäller: Mars, härskare i Väduren tenderar klart mot sexuella störningar när den hamnar mittöver i Vågens tecken!

Här bekräftas alltså delvis Vågens envetna rykte om att vara bisexuell. Jag undrar emellertid om det ryktet haft någon empirisk basis eller om det bara var en banal gissning som bygger på att två vågskålar lätt lånar sig till en som "väger lite hit, väger lite dit"...

För undertecknads del är fyndet extra intressant som har just Mars i Vågen, utan att för den skull ha någon felkopplad orientering. Men undertecknad har dussinet svagt ihågkomna tidigare liv och bland dem finns 2 eller möjligen 3 liv som kvinna. Det är faktiskt denna upplevelse som öppnade för den egentligen ganska självklara tanken att "homo" är ett psykiskt problem som uppstår innan själen lärt sig växla kroppar friktionsfritt, så att "bagaget" från förra besöket stör anpassningen till det nya livet (kanhända i en kropp av "andra sorten").

Till sist, och faktiskt inte helt oväntat, sticker Mars i Kräftan fram. Långt innan f.d. Länspolismästaren "kapten klänning" med Mars i Kräftan visade sig vara en skenhelig dubbelnatur föreslog jag att Humanisternas ordförande Christer Sturmark var en garderobsbög. Hans födelse åtföljs av den libidinösa men måhända felkopplade kombinationen av Mars och Venus i Kräftan. Detta, resonerade jag, skulle förklara hans närmast besatta krig mot religionen. Tacka för att en homosexuell, särskilt om man är slavisk anhängare till en materialistisk vetenskapssyn, inte har något till övers för en religiöst förankrad syn på sexualiteten där avvikelser är laddade med moraliska omdömen. 

"Immun" mot hbt-sjukan är bara en enda placering, och det är kärleksgudinnan Afrodite när hon - lustigt nog - lider sitt "fall" i jungfruliga och "orörda" Jungfrun. Homosexualitet och liknande får markant svårt att få fotfäste när kärleken faller ner i prudentlighetens eget tecken! Uppenbarligen har även en "debil" planetplacering sina förtjänster.

Min enda förklaring till det här udda resultatet är att Venus som är emotionell planet som böjer av mot en annan (alltid med grundmotivet "allians") inte fungerar väl med sin disponent Merkurius (Jungfruns härskare). För Merkurius typiska aktivitet är att söndra, analysera och isolera fakta, det ena från det andra. Det kan vara så att Venus i Jungfrun skyggar för allianser vare sig hetero eller av hbt-typen eller analyserar sönder hela kärleksfrågan så att inga homofila böjelser uppstår?

*****

"Bilaga"

Professorn själv har ett horoskop som tycks matcha hans engagemang i genderfrågor. Både Solen och Månen disponeras av Afrodite/Venus i sårbarhetens tecken Kräftans första grad, alltmedan kåtbocken Mars attackerar henne och kylslagne Saturnus söker "organisera" henne (och stävja Mars också, för den delen).

Det är bara att läsa de få raderna om honom på Wikipedia för att se hur korrekt horoskopet är! Se t.ex. orden om hans forskning som f.n. "handlar om" opartiska och okorrumperade offentliga institutioner.

Jag säger bara: sinnelaget helt uppslukat av organisatoriska "myndighetsplaneten" Saturnus, dock upphöjd i Vågen, därav "opartisk och okorrumperad". Saturnus blockering av Månens fria sinne förklarar också den fyrkantiga skrivbordskonstruktionen som inte ens är logisk i citatet ovan. Att Venus står i Vatten och därifrån disponerar Månen i Luft indikerar också en viss slirighet i logiken.

(Samma upphöjda Saturnus i parvisa Vågen är också förklaringen till att professorn tänkte så galet - Saturnus är så att säga den punkt där vi är totalt hemmablinda.)

Men i övrigt är det svårt att begripa vad det här är för slags kön - ett tredje eller fjärde? - med de nödbromsar (Saturnus) som ligger på de sexalstrande planeterna... För vems skull kämpar professorn sin genderkamp? Är detta ännu en avliden och återfödd kvinna som ur det undermedvetna försöker få ut sin rätt men på ett sublimt sätt, genom att gå via opinionsbildning?

Blev professorns rättsvidrigt behandlad i sitt förra liv som kvinna? Är det därför han är statsvetare i detta liv? Helt klart visar horoskopet, precis som med de homostörda, någon slags eftersläp (Saturnus) med rötter i själens avlägsna förflutna. Jag tror det är så här vi alla fungerar. Förra livets trångmål blir avstampspunkten för våra målsättningar i detta. Men vi har levt många liv så det kan vara oerhört komplexa uppgifter själarna sätter sig i en given inkarnation. En del kanske löser dussintals knutar i ett enda slag, andra är bara här för att lida och lära till följd av tidigare missdåd.