Anistons horoskop (krånglig filmstjärna)

En blick på Jennifer Anistons horoskop (med den viktiga födelsetimman känd) räcker för att förstå att hon behandlas som en krångelmaja i pressen. Nu senast i AB där en faktaruta närapå moraliserande insinuerar, "Se hur illa det går när man ska satsa på sin egen karriär först och främst och sedan inte hittar någon att skaffa barn med."

För det här horoskopet kan det indiska avashta-systemet som studerar planeternas "ålder" (och underförstått, mognad och effektivitet) möjligen förklara mer än i många andra fall. Avashta används egentligen för att finjustera tolkningen men den här bloggen sitter inte och spiller timmar på varje 13-på-dussinet-kändis. Därför begår jag nu lite av ett regelbrott som i huvudsak beaktar planeternas olika mognadsgrad.

Från inlägget om Mia Skäringer, där avashta fördes på tal, repriserar jag den här listan:

Här är de fem åldrarna eller tillstånden när planeten passerar ett positivt tecken:

00-06° Bala - barnet
06-12° Kumara - ungdomen (stark men utan erfarenhet)
12-18° Yuva - ungdom med erfarenhet (full planetär styrka!)
18-24° Vriddha - åldringen (erfarenheten)
24-30° Mrita - den döende

Notera att planeterna växer till sig fram genom de positiva tecknen, (Väduren, Tvillingarna, Lejonet, etc). I de negativa tecknen (Oxen, Kräftan, etc) löper planetens livskurva baklänges så att tecknets 30e och sista grad och de följande motsvarar bala - barnåren!

Som kan ses av kartan har Jennifer flera planeter i gränslandet mellan två tecken. Vid närmare inspektion ser det ut så här:

Solen 29:57 Stenbocken (-) bala/barnet !
Månen 29:50 Skorpionen (-) bala/barnet !
Merkurius 7:01 Stenbocken (-) kumara/ungdomen
Venus 15:48 Fiskarna (-) yuva/erfaren ungdom
Mars 0:25 Skorpionen (-) mrita/den döende
Jupiter 11:49 Jungfrun (retrograd) (-) kumara/ungdomen
Saturnus 27:42 Fiskarna (-) mrita/den döende

Man kan lägga ut texten i bra många ord, men det som redan den här tabuleringen säger för den som tänker efter, är förödande!

I en kvinnas horoskop står Solen för en make, den som hennes inre Måne (barnaföderskan) vill förenas med. Men den stackars Jennifer är ett hjälplöst omoget barn, båda i valet av män och i sin mognad som kvinna. Jag minns inte senast jag såg ett horoskop när båda Ljusen ännu bara var barn, men något säger mig att detta stämmer in perfekt på den ständigt gnyende aktrisen. Missa inte att SAMTLIGA SJU KLASSISKA PLANETER är negativt polariserade, vilket kan ha med tendensen till surmulen uppsyn och gnäll att göra.

Faktum är att jag alltid tyckt hon varit något av den sämsta skådespelare jag sett, ingens inre spänst och dynamik alls. Bara håglös och glåmig. Inte ens vacker på det där gnistrande Hollywood-sättet utan uppenbarligen en lite fräschare version av Medelsvensson, en figur som en stor grupp konsumenter behöver för att kunna identifiera sig med.

Libido (Mars) i en halv grad av Skorpionen blir pga baklängesregeln för de negativt polariserade tecknen just den här historien! Symboliskt säger avashta-doktrinen att hon är som en döende människa sexuellt. Den virila Mars har ett minimalt bett i det här läget. (I en komplett tolkning måste detta ställas mot att Mars faktiskt är härskare i Skorpionen och att många uppenbarligen tycker hon har ett "bett".)

Jag menar att det är här en av de tre nycklarna till hennes ständigt omskrivna kärleksnöd ligger. För känslolivet - Månen - är inte en stark historia i Skorpionen, låsningar, häftigt och trubbigt humör och annat avtändande kan förekomma. Men medan känslolivet bara är "bala" - barnlik och outvecklad - är sinnelagets disponent Mars redan döende! Det skiter sig i båda ändarna och vi kan faktiskt räkna bort Månen från det här horoskopet. Det är just en Måne i bortdöendets stjärntecken.

Mycket bättre är det inte med auktoritetsplaneten Saturnus (som har ett finger i spelet när det kommer till att dra en gräns, ta ansvar och permanenta en situation - med mera). Saturnus är omvittnad klen i Fiskarnas tecken och den också mrita - döende!

Dessutom målar den i maskopi med den giriga och obalanserade Rahu in kärlekens Venus i ett hörn, en Venus som annars "är i sina bästa år" i yuva-läget, "ung och ändå erfaren". Och visst tycks Jennifer ha något slitstarkt över ansiktet, hon fortfar att se ung ut, låt vara att Saturnus invid gör henne kall och livlös som en död fisk, åtminstone i undertecknads ögon.

Inte ens den hungrande Rahu på andra sidan livar upp eftersom det är den planet som nått längst genom ett tecken som sätter dagordningen. Och här är det Saturnus. Jag tror det här är en poliskvinna i hemmet! Rigid och disciplinär och massor av sobbande och martyriskt gnäll.

Att hon har venusianska Vågen som ascendent (kropp/persona), leder genast in Venus/Saturnus/Rahu-härvan mot hennes biologiska instrument (kroppen) så att återigen den sinkande och egentligen sterila Saturnus är den dominanta här, trots att Venus står så fint till.

Men som jag sade, avashta-betraktelsen är en finjusteringen och kan aldrig rädda Venus ur belägringen från Rahu och Saturnus. Den är inklämd. Ingen kärlekslycka, ingen virilitet, omogen syn på män och bottenlöst outvecklad kvinnlighet (och psykologiskt djup).

Hur i hela friden kunde den här människan alls bli känd? Inte ens lyckoplaneten Jupiter är välplacerad. Kan det återigen vara den märkliga axeln med de två månnoderna (Rahu/Ketu) som lyfter fram en människa till prominens? Det skulle förklara varför hennes Venus-angelägenheter är ett så markant hjärteämne för skvallerpressen!

Den analysen får någon annan ta på sig. Jag är bara så ointresserad av dessa skapade stjärnor som helt saknar personlighet och talang.