Om Dagermans författarskap vet jag inget. Jag bara samlar på typiska livsöden, tar notis om några karaktäristiska drag och jämför med födelsehoroskopets indikationer.
Jag känner Dagermans start i livet som adoptivbarn, modern som försvann, hans politiserande författarskap, hans gudlösa ateism, hans skrivkramp och slutliga självmord (bilavgaser var det väl?).
Vad än historierevisionism som flaggas i en SvD-artikel är detta det material som lyser fram på födelsehimmelen, där emellertid jag måste erkänna att jag glömt från vilken källa jag fångade upp födelsetiden för säkert tjugo år sedan.
Men det är klockslaget som ger hela nyckeln via den dystra Skorpionen stigande i öster över Stockholm och under vrångast tänkbara attack från TRE ILLGÄRNINGSMÄN - Saturnus och Mars, där den senare är i maskopi med den obalanserade demonen Rahu som ville räkna sig som en av gudarna enligt indisk mytologi.
Men i den traditionen "tar man inte himmelriket med storm" ostraffat. Alla dessa krafter riktar ont mot den dödsmärkta Skorpion som stiger i öster. Dagermans självhat måste ha varit ofattbart. Inte undra på att han blev ateist.
Jag nämnde bara häromdagen det sämre utfallet av horoskop som ser en kombination av Jungfrun och Kräftan (tecken som dessutom var ganska så frånvarande i mina studier av filosofer nyligen). Det var i samband med Craig Venter (nytt fönster) som ville profitera för egen del på kartläggningen (och patenterandet) av det mänskliga arvsanlaget. Även där spelade de materialistiska (eller biologistiska) tecknen Jungfrun, Kräftan och Skorpionen centrala roller.
Det var bloggens första antagande vid start för dryga året sedan att Jord och Vatten ger en oinspirerad inomvärldslighet ("lergegga") som står kallsinnig för andliga betraktelser. Fastän undantag regelbundet dyker upp vid stickprovskontroller av folk som skapar tidningsrubriker, har det gångna året bekräftat många av astrologins "grundtyper". Mot detta prosaiska står Dagermans dramadrottning, mer om vilken strax. Det är troligen också den senare indikationen som förklarar haussen kring honom som person under hans livstid, nämnda i SvD-artikeln.
Den allvarligaste varningen för suicidala tendenser på Dagermans födelsehimmel - om man ska välja bara en - är Mars direkta attack mot Skorpionen. Vi har sett den så ofta i problemöden! Det är dödstecknet Skorpionens planetära härskare som stinger sitt eget tecken från Lejonet - livets tecken!
I många fall ger samtidigt Lejon och Skorpion bara "dramadrottningar" med deras överdrivna kontrasterande, men här, med känd födelsetid, kan man med större precision se hur excessen ser ut, och vilken riktning den kan tänkas ta sig.
Det är ego-indikatorn (Mars/ascendenthärskaren) som EGENMÄKTIGT, från tionde officiella huset, och stött av det vanvettiga begäret efter en auktoritetsposition, terminerar den fysiska skorpionkroppens liv. Att han gasade ihjäl sig är signifikativt eftersom Skorpionen representerar just toxiska tillstånd.
Det är ego-indikatorn (Mars/ascendenthärskaren) som EGENMÄKTIGT, från tionde officiella huset, och stött av det vanvettiga begäret efter en auktoritetsposition, terminerar den fysiska skorpionkroppens liv. Att han gasade ihjäl sig är signifikativt eftersom Skorpionen representerar just toxiska tillstånd.
Vad gäller författarskapet kan jag inte uttala mig. Konstarternas Venus är debil (klen) i Jungfruns tecken och därtill extremt fantasilös via socialrealistiska Saturnus i ett jordnära tecken.
Men Merkurius, skribenten, är i "upphöjt" läge i samma tecken och här finns förvisso också Solen, markören av det dagaktiva gärningen. Elfte huset är ett gruppsocialt och ideologiskt hus, i den "naturliga zodiaken" Vattumannens hus (Luft).
Vi har därför en stark betoning av materialistisk Jord i ett hus som kan klassificeras som "luftigt" och med detta följer den typiska svenska dygden - eller förbannelsen? - rationalism. Att sätta sitt eget förstånd högst och vägra lyssna i stillhet efter eventuella högre kognitiva nivåer. De här människorna har så lågt i sitt mentala tak att de aldrig ens klarar att öppna sig för de världar där inspirationen flödar fritt.
Men Merkurius, skribenten, är i "upphöjt" läge i samma tecken och här finns förvisso också Solen, markören av det dagaktiva gärningen. Elfte huset är ett gruppsocialt och ideologiskt hus, i den "naturliga zodiaken" Vattumannens hus (Luft).
Vi har därför en stark betoning av materialistisk Jord i ett hus som kan klassificeras som "luftigt" och med detta följer den typiska svenska dygden - eller förbannelsen? - rationalism. Att sätta sitt eget förstånd högst och vägra lyssna i stillhet efter eventuella högre kognitiva nivåer. De här människorna har så lågt i sitt mentala tak att de aldrig ens klarar att öppna sig för de världar där inspirationen flödar fritt.
Dagerman är ett perfekt exempel på djuppsykologen Carl Jungs ofta upprepade varning om att de gudar man stänger ute kommer tillbaka genom bakdörren som psykisk ohälsa. Jag skulle vilja påstå att Dagermans skrivkramp och självmord var en direkt funktion av hans ateism. Det han dessförinnan producerat var i mycket en effekt av Jungs "bakdörr".
Tankarna öppnar för svåra frågor om ödet. För horoskopet visar ju att han inte hade någon värst potential i detta liv, och historien om en torftig mentalitet i kamp mot det omedvetnas protester och som kulminerar i självdestruktivitet, tycks vara inskriven i pjäsen redan från början.
Är vi bara passiva medresenärer till ett determinerat drama, som de materialistiska förespråkarna av medvetandet som ett hjärnans epifenomen hävdar? Eller skiljer sig olika människors livsöden åt, så att en del är på "the downbound train" i vissa liv och föds med extremt hårt beskurna möjligheter? (Se t.ex. Mickey Rourkes vederstyggligt problematiska horoskop i förra inlägget - återigen en degraderad gyttjegröt av Jord och Vatten.)
Är vi bara passiva medresenärer till ett determinerat drama, som de materialistiska förespråkarna av medvetandet som ett hjärnans epifenomen hävdar? Eller skiljer sig olika människors livsöden åt, så att en del är på "the downbound train" i vissa liv och föds med extremt hårt beskurna möjligheter? (Se t.ex. Mickey Rourkes vederstyggligt problematiska horoskop i förra inlägget - återigen en degraderad gyttjegröt av Jord och Vatten.)
Tillägg
En snabbkoll av Wikipedias biografi visar att han gjorde flera självmordsförsök i sitt liv. Jag nämnde inte Månen/psyket i texten, men dess härskarläge i sensitiva Kräftan är naturligtvis en invit till trauma och överkänsliga tillstånd. Dess världsliga läge i nionde huset för filosofi mixar tyvärr inte bra med 9e husets signifikator Jupiter i 12e huset för "self-undoing" som britterna benämner saker man gör till sitt eget förfång, ja till och med självmord.
Däremot stämmer den klent placerade Jupiter bra med att modern (Månen) försvann, samt även med hans labila psyke.
Debutromanens titel, Ormen, är självförklarande, utifrån Skorpionen som hans nyckeltecken. Skräck och ångest är psykiska tillstånd vilka sorterar under Vattenelementet - notera hans Måne/psyke i det grundläggande Vattentecknet Kräftan - lidelsefyllt och lidande Vatten - "den naturliga psykopatologins" signum. Kräftan söker orosmoment för att kunna utveckla sin protektionistiska roll.
Wikipedias beskrivning av den ångesthärjade uppföljaren De dömdas ö, antyder att vi måste titta noga på den frankt talat vidriga kombinationen av Mars och Rahu på himmelen - i attackläge mot hans ego-punkt (ascendenten). Den kände brittiske astrologen Charles Carter talade om dessa signaturer som "would be masters" som anfäktade individen som om de kom från hög höjd för att tillvälla sig makten över individen. Dagermans just föregående liv måste ha terminerats på ett fasansfullt sätt. Alternativt, den som sätter självmord i system har öppnat en dörr för att upprepa samma mönster i liv efter liv efter liv...
Jag har läst en del både av och om Dagerman... och jag minns att han hade enormt tilltrassalde ekonomiska förhållanden och var svårt skuldsatt. Förstås en bidragande orsak till självmordet, fast det i botten fanns en svår depression naturligtvis. Socialrealism, ja det kan sägas att det var i mångt och mycket det han skrev, men utan tvekan var han mycket begåvad som lyckades göra sig ett namn så tidigt, och dessutom har stått sig genom tiderna och inte blivit bortglömd. (Kanske ses genom mars/rahu i 10:e.)
SvaraRaderaS
PS: Kom att tänka på en sak Dagerman skrev, som gör att man tycker det är lite väl negativt att skriva om "inte någon värst potential" och "torftig mentalitet":
SvaraRaderaJorden kan du inte göra om, stilla din häftiga själ
Blott ett kan du göra: en annan människa väl
Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler
En hungrande människa mindre betyder en broder mer.
Inlägget, skrivet på kanske tio, femton minuter, haltar kanske en smula språkligt. Jag ska försöka reda ut ev. oklarheter.
SvaraRaderaNär jag säger att horoskopet inte uppvisar någon värst potential talar jag om Saturnus i egenskap som Liemannen (fullbordandet). Vid själva födelsen aspekteras den fysiska kropp som var Dagermans. Hans dagar var bokstavligen räknade från början, och rent filosofiskt ÄR kontraktionens Saturnus "avsaknad av potential". Med given form följer att aktualiseringen redan är ett faktum, potentialen förverkad. Drejaren har format sitt kärl. Jag hade här Aristoteles distinktion potentia/act i tankarna.
Se mina flera inlägg på sistone om den obefintliga potentialen i Månen i Stenbocken: det är kanske därför den "importerar världen" och blir så utseende- och formfixerad…
Din invändning mot "en torftig mentalitet" bygger på att du enbart läser dessa ord men släpper orden som kontrasterar och förklarar. Jag tyckte mig se en spänning i hans horoskop där det viktiga är den omedvetna motreaktion - i ett läckande "surrealistiskt" psyke vilket, vad jag kan förstå, avspeglas i de skräckstämningar som genomsyrar hans viktiga böcker.
Se Skavlans horoskop för ett snarlikt fall där på kvinnofronten Saturnus på Månen skapar stängda dörrar och torftighet. Istället tar det hus i helvete i Kräftans tecken! Skavlan producerar mitt i tv-rutan omedvetna fantasier om kvinnliga programdeltagare.
Det är Dagermans Merkurius/Saturnus i Jungfrun i 11e huset för (bl.a.) sociala ideal som jag identifierade som "rationalism", dvs torftighet (saklighet utan livgivande fantasi).
Mot detta ställde jag då försöken från psyket att "öppna upp", men Månen i Vatten och alla "demoniska angrepp" mot ascendenten (Vatten) blir psykopatologiserande då hans emotionella/intellektuella register är skadat: Venus debil och hårt hållen av formalistiska Saturnus. Horoskopet var lika "ont" som Mickey Rourkes (en annan Sol-Jungfru som försöker skapa en intellektuellt redbar värld men har - kanske - för mycket mörkt bagage).
Det som återstod för Dagerman var då den "upphöjda" Merkurius - skrivdonet - att författa strofer som den du citerade här. Men det var inte hans författarskap i sig jag avsåg med "torftigt" - jag deklarerar inledningsvis att jag inte läst Dagerman så hur skulle jag kunna?
Det är den torra (torv-tiga) Merkurius/Saturnus jag syftade på. Jag höll avsiktligt hans "jord-sida" separat från det livgivande vattnet, vilket senare jag i min läsning av horoskopet upplever som förgiftat pga angreppen mot jag-upplevelsen från Saturnus, Mars och Rahu.
Man kan också säga att den potentiellt förfriskande Mån-Kräftan inte har en chans (modern stack) på grund av den vidriga, attitydlåsta loop som bildas av Mars i attack mot sin egen kropp bildar. Det är två Tamas guna-tecken, mörka, fixerade i stelnade attityder.
Men uppenbarligen måste han haft Mån-Käftans klassiska böljegång, och klara mellan sammanbrotten. Det är väl i dessa gläntor hans "goda" texter funnit sin väg ut.
OK. Nej, just eftersom du inte kände till författarskapet så tänkte jag att jag skulle citera en känd strof :-)
SvaraRaderaSom jag skrev blev han tidigt ett känt namn, som dessutom har stått sig genom tiderna, och i Svd igår fanns en stor artikel där Göran Greider säger att det är egendomligt att han hamnade i "den där veckotidningsvärlden". "Den föregriper vår tids mediala bild av författaren..." Men kanske inte så underligt om man tänker på Mars/Rahu i 10:e. Dessutom: Jag kom osökt att tänka på Einstein, som ju blev en superstjärna som turnerade runt i världen långt innan det blev vanligt. Han hade solen precis vid MC, och vad har Dagerman om inte solen en grad fr MC! Intressant att den världsliga berömmelsen kan ses även i båda horoskopsystemen.
Siwert har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Dagerman: extremsuicidalt horoskop":
SvaraRadera"Dagerman i veckotidningsvärlden" - jag har en gissning här. Se de orena demonerna Rahu och Ketu och vilka hus deras axel involverar: Privatlivet (4e) och Offentligheten (10e), och hur 10e i sin tur kopplar till Personen Dagerman (1a).
Solen/MC är talande, det med, men det här enkla sambandet via aspekter visar den lockelse Dagermans Persona och Privatliv utövade på den hungrande demonen Rahu i publika sfären. Jag misstänker att också 11e huset som en publik sektor spelar in då mycket av hans horoskop utspelar sig där.
Av de 973 celebriteter med födelsetid jag har samlat ihop har 107 Solen i 10e enligt helhussystemet. Snittet är 81 men det hade krävts 121 för ett statistiskt intressant värde.
Jag är övertygad om att även Solen/MC skulle falla kort som ensamt kriterium för kändisskap. Alla planeter i 10e (eller runt MC) bidrar. Möjligen skulle Solen ensam bli intressant om man fingraderar kändisskapet och bara tittar på, med ditt ord, superkändisar. Men är då Dagerman själv en global superkändis?
Jag kollar mina 210 horoskop av typen "svenska ickekändisar" och hittar likväl 21 10e-hussolar, något över slumpen/snittet på 17½. Det närmaste "kändisskap" jag ser här är en driftig mellanchef och en flygvärdinna (den senare förvisso en extremt publik roll). Hos några andra av dessa tycker jag mig se en tendens att "dyrka makt och berömmelse", bl.a. ser jag en kronisk namndroppare som ständigt pratade om sin chef, som för att på den vägen själv få del i det 10e husets prestige.
För Dagermans tidiga genombrott, se (kanhända) den förvisso 12e-husplacerade Jupiter som dock kickar igång hela Rahu/Ketu-axeln. Här skulle en indisk astrolog kanske hellre gå till dasha-systemet och studera i vilken planetär cykel Dagerman befann sig vid tiden för "Ormen".
Att Jupiters 12e-husplacering ändå ytterst är nedslående, i så måtto expansion i denna världen åsyftas, råder ingen tvekan om. Viljan att fortsätta (expandera) i martyriets världsligt klena hus är en lätt match för TRE ONDA PÅ RAD som "hugger" mot liv och lem (1a)! (Alla tre ligger i essentiella Saturnus-hus!)
Pga samma veka Jupiter sinade möjligen hans kreativitet. Jupiter producerade inte pengar (som du nämnde), alltmedan armodets Saturnus tryckte hårt (från 11e huset för inkomster via karriär, dvs 11e som "andra från första). Faktum är att Jupiter från "förlorarläge" triggar Ketu - den avhuggna draksvansen i huset för "kapitalvaror" (indisk astrologi). Ja, detta ser faktiskt ut som "fattigdomsaspekter"!
Jag har aldrig tjänat pengar i detta liv och har en liknande maktbalans mellan Jupiter (tillväxt) och Saturnus (sju svåra år).
Jag tror man måste överväga om inte ett "martyrium" likt Dagermans (Jupiter = framgång via exil/offer av världen) derangerar eftervärldens perception så att den inte längre klart kan se det elände de här 30 åren handlade om.
Dvs, väst har skapat sig en splittrad schizoid värld, men i det gamla Kina var konstverket oupplösligt förenat med kvaliteten i konstnärens eget liv. Stor konst började per definition i individens egen vandel. Först när den var korrekt fanns anledning att "titta på tavlorna".
(Det är sant, Kina hade aldrig accepterat "dekandent ångest-konst" eftersom det hade betraktats snarare som en själ i nöd och som sådan tecken på ett misslyckande att hitta TAO/Vägen i sin egen person. Dagermans ateism...)
Tack för intressanta svar.
SvaraRaderaFör att svara på frågan om kändisskap, så nej inte kan man kalla honom "global superkändis" (och hur många m solen/MC i konjunktion är det?)men han är populär nere på kontinenten, fr a i Frankrike. Och nu ska han sent omsider ges ut i USA också. (Se Svds artikel).
Till sist kan man väl bara konstatera att det här levnadsödet är en illustration till det välkända faktum att världslig framgång inte har något att göra med själslig lycka och frid.
"Världslig framgång..."
SvaraRaderaSant, och det är min upplevelse att starkt 10e-husfokuserade individer kan ha ett motsvarande "4e-husproblem", dvs världslig strävan är i grunden en kompensation för problem med "Månen" eller själsinnehållet.
Det här ledde till några nya tankar som jag ska redovisa i (ännu) ett inlägg om Månen i Stenbocken.