Svenska superhöken till överste (slå Putin på käften) och partiella pacifisten Mohammad Ali

Den här är kul - en senior överste framträdde tidigare i medierna som NATO-fanatiker och är nu i Expressen, stursk av att tro sig veta att USA backar upp honom. Så han sticker ut näsan och säger att svenskarna banne mig borde starta krig mot Putin. 

Vid 80 är det förmodligen åldern som talar även om jag just läser en bok av en 93-årig vetenskapsfilosof (cirka 90 vid bokens tillkomst) och vars tankeskärpa är högre än den samlade svenska makthavareliten! (Kommer ett inlägg om den boken snart.)

Det roliga ligger i att pensionärs-höken är född bara kort före ikoniske boxningsvärldsmästaren Muhammad Ali. Den senare fick obegripligt inget blogginlägg förrän häromveckan (och då bara som en bilaga till den franska skyskrapeklättrare som vid 60 fortfarande inte tycks ha kommit längre än en tonåring i huvudet - frågan där var om vighet klarar sig bra utan intellekt).

För att öka på kuriositeten var Muhammad Ali pacifist och vägrade låta sig slaktas i ett av USA:s alla orättfärdiga krig de bedrivit mot länder som föredrar socialism istället för den amerikanska formen av frihet ("makt, frihet och hela dagen på golfbanan för de rika, slaveri och armod åt övrig befolkning"). 

Hur kan stjärnhimmelen ändra sig från slagskämpe och pacifist till en renodlad militär-hök, trots att planeterna inte hinner ändra sig så mycket mellan 1 februari 1942 (svenske höken) och den 19 februari (Ali)?

 

Höken kommer utan födelsetid men de förskjutningar på himlen som ändå ses, är intressanta. Det förefaller vara Månen som på en halv månad hinner passera halva zodiaken och markerar ett diametralt motsatt sinnelag hos de båda! Det är både logiskt och fånigt träffsäkert att en slösar bort sitt liv och den andre blir en legend. (Återkommer om att "välja sina strider".)

Det är förstås krigshungrige översten som har Månen i Krabban, det bindgalna tecken som slåss utan vett när något triggar dess sensitivitet för yttre hot (Naturens försvarsinstinkt som helt tillhör människans arv från ap-djuren men inget har med hennes essentiella natur att göra). 

Ali hade istället en nymåne i Stenbocken och Månen i världshärskarens tecken är mycket kallare och blir inte lika upprörd. Särskilt inte som den naturligt överordnade Solen håller pli på Månen under en nymåne, faktiskt släcker ut den på himmelen så att Ledaren - Solen - är allt som synes på ytan. (Nymånemänniskor är ofta väldigt renodlade handlingsmänniskor om inte Saturnus kontrollerar dem.)

Skillnaderna i månposition är dubbelt intressant eftersom Alis krigande Mars-Vädur var otroligt viktig för hans berömdhet och framgångar i boxningsringen. Då Månen ligger sex tecken tidigare vid hökens födelse träffar nu Mars svenskens Mån-Krabba med full kraft och skapar en lättantändlig stridspitt som går i spinn för varje känsla av hot mot sitt territorium (Krabban = hemmet, rikets sårbara insida, sultanens harem där kvinnorna lever skyddat). Samma här som för Ali: om inte den restriktiva Saturnus bidrar med urskillning kan detta vara rena våldsmän, hustrumisshandlare (som yrkesmilitären har en och annan av), och liknande.

Jag nämnde i Ali-texten att hans Mars i triumfatoriska 10e makthuset kastade sin otäcka 90-gradersvinkel rakt ner/mot hans kroppsliga Krabba (tidpunkt känd) så att han slutligen förstörde sin kropp: talförmåga, balans och säkert mycket mer och troligen också fick Parkinson av alla sina "legitima slagsmål". 

Alis nymåne kanske förklarar pacifismen mitt i allt det våld kartan osar av: Stenbocken är saturnisk och hushållande - men den väljer sina strider och Onkel Sam underkastade sig inte denna krigare. Saturnus i Väduren har egentecken att den, trots att Väduren symboliserar Barnet ändå anser sig vara Auktoriteten. Det finns bättre utföranden, men sturskheten i den här placeringen är tydlig. Ibland tyder det på att Barnet blivit så hårt tuktat i barndomen att kadaverdisciplin och hårdhet blir dess livsluft.

Hos översten ger sinnelagshoroskopet med Månen som ersättning för okänd födelsetid samma krigare i 10e makt- eller karriärhuset, men detta är inte längre en kroppslig karta. Den beskriver mer en primitiv psykologisk natur och dennas upplevelse av hur världen är funtad. Överallt Mars-krigare redo att komma och slå ner mig och min trygghet/frihet. Det är som översten blivit svårt traumatiserad i barndomen och nu ser på hela livet genom ett bisarrt ensidigt filter.

Överstens fullmånefödelse är heller inte lika gynnsam som Alis nymåne. Under fullmånen gäller "mångalenskap" och antingen spricker individen sönder och företer Månens alla irrationella och omdömeslösa sidor eller också klarar individen utmaningen och stiger till nästa "spelnivå". Den är översten har tidigare i livet uppenbarligen stigit i rang flera gånger, men med debattartikeln sprack han och fixade inte sin medfödda fullmåne. 

Artikeln publiceras den 23 men är naturligtvis skriven efter Putins "partiella mobilisering" och mer än troligt medan hökens Måne triggas av Månen i skyn under dess nyliga passage genom Krabban. (Vid publiceringen har den hunnit in i Lejonet (härskare: Solen). I det tecknet låg hökens rabiat ambitiösa Drakhuvud som förstärker Sol-Stenbockens begär att ha makt och kontroll.

För tydlighets skull ritade jag inte in Saturnus långa 270-graders "kontroll" av innehållet i Stenbocken, men denna aspekt i sig har med Stenbockens försiktighet att göra, att "välja sina strider". Men när översten dessutom brottas med en fullmåne blir det väl många degraderande budskap här och det förklarar en livstid som fånge i den militära mentaliteten. 

Saturnus-i-Väduren (egocentrism) i attack mot Solen-i-Stenbocken är en av många varianter där Eld/Jord-kriget drar ner själen till universums primitivaste nivåer. Bloggen brukar kalla det för "egenmäktighetssyndromet" - bisarra tendenser att vilja visa sig på styva linan i tid och otid. Av-egen-makt. Det är just denna låghet översten visade med sitt helt onödiga inlägg i Expressen (det tillförde inte något).