"Själens form"

Jag beslöt nyligen att kalla Vattenbäraren vid dess rätta namn, en som håller VATTEN men själv inte är av den låga biologiska naturen. Det svenska ordet "Vattuman" är enbart pinsamt och omvittnar en bottenlöst dålig förmåga att avläsa symboler! Det är dock ett idiotarbete att rätta i 9 års bloggposter så det gamla namnet förekommer i äldre inlägg. 

Hinduismen betraktar tecknets härskare Saturnus som essentiell Luft, vilket ur ett filosofiskt perspektiv avslöjar att Saturnus har med den himmelska världen att göra, den som i senantik grekisk filosofi benämns Nous eller den noetiska världen, den arketypiska värld som föregår det kosmos våra sinnen kan uppfatta och som till skillnad från vår värld i tid och rum är evig. 

Så mycket kan förstås även en satanist (materialist) gissa sig till eftersom Saturnus ur ett mycket prosaiskt perspektiv är såväl Tidens herre som Döden. Tiden är Döden så att t.o.m. här nere i den fallna världen arbetar Himmelen på att befria de fallna och tanklösa själarna. Ibland krävs det många dödar (reinkarnation) innan själen börjar fatta vad allt handlar om. 

Med teknokratin valde Sverige Djävulens sida och kommer aldrig att spela i den höga division detta resonemang representerar. Monstret Urban Ahlin t.o.m. öppnade för de sekulära Humanisternas plagiat-gudstjänst inför Riksdagens öppnande!

Sverige kommer att fortsätta betrakta materien som sista ordet, trots att Platon och en serie remarkabla tänkare redan visat att detta är den mest begränsade av alla verklighetsuppfattningar. Platon menade också att demokratin är det näst-sämsta styresskick mänskligheten någonsin uppfunnit. 

Svenskarna (och västerlandet i stort) har verkligen inte fått mycket rätt! Men de fick dominera under merparten av Fiskarnas tidsålder (kaosets tidsålder) och kommer att somna in med Vattenbärarens eon, som gissningsvis behöver något århundrade ytterligare för att hitta sin form...

Apropå talet om Platons noetiska idévärld eller Formernas värld, har jag i flera år nämnt Saturnus som "själens form" men inte kunnat komma ihåg var jag upptäckte hur astrologins Saturnus och Jupiter - den sjunde resp. sjätte kretsen - är utmärkta inomvärldsliga symboler för högre principer. Så äntligen dök källan upp i notapparaten till Arthur Hilary Armstrongs tunna men extremt viktiga The Architecture of the Intelligible Universe in the Philosophy of Plotinus (1940, Cambridge University Press). Här är forskarens egen formulering, sidan 76:

Nous [Intellektet] är källan till det som är gott, vackert och intelligent i själen. Själen är en Nous emanant, och dess utflöde skrivs med precis samma radiationens metafor som Plotinus använder för Nous emanation från Den Ena. Själen agerar som materia och Nous såsom form; eller [Världs-]Själen mottar Nous proportionellt till sin kapacitet.

Bloggen har redan redogjort för dessa sammanhang flera gånger, men här är då det filosofiska korrelatet astrologins Saturnus som "sjunde himmelen" men Jupiter bara den sjätte kretsen. Jupiter som Gud är faktiskt inte mer än den andra eller t.o.m. tredje guden i Plotinus större verklighetsbeskrivning. På många sätt stämmer kristendomens "den Heliga Ande" in på gasplaneten Jupiter/Zeus! Anden expanderar och fyller hela universum liksom Gud sägs vara allestädes närvarande och allvetande eftersom Anden/Jupiter/Gud samtidigt befinner sig i positioner som de dödliga människorna ännu behöver tid för att nå. 

Ur ett högre andligt perspektiv är hela den universella föreställningen redan framförd och avslutad. Det är bara vi, med råtthjärnor, som inte ser det än. Därför kan de onda makthavarna så enkelt lura människor in i sina små "livspussel" som förhindrar dem att ens se makthavarnas intriger för att fixa det för sig själva på en större och mer expansiv nivå av det kosmiska spelet...