Den identitetspolitiska motståndaren och hans unge adept Arpi

Ivar Arpi, en nykonservativ skribent i SvD som jag hade problem att åldersbestämma i jakten på födelsedagen eftersom han såg så mycket äldre ut än han visade sig vara - det lillgamla och psykiska besserwissrandet hade på något sätt genomsyrat det fysiska. Jag fascineras av Arpis beundran för en konservativ kanadensisk psykolog vid namn Jordan Peterson som vägrar använda ordet "hen". Detta kräver en ny lag i Kanada om den identitetsstörda personen så önskar. Arpi ringer upp för en intervju:

Att prata direkt med honom gör att jag förstår bättre varför många lockas. Han föreläser inte i traditionell mening, han lever i orden han uttalar. Man får känslan av att varje ords tyngd är något nästan fysiskt för honom. Tankarna han har är inte en del av någon intellektuell övning, det är blodigt allvar.

Titta nu på psykologiprofessorns kommunikation - i kraft av sin högre ålder får han äran av den inre kretsen (närmare alltings centrum) medan Arpis karta fladdrar runt som en yttre krets av satelliter:

När jag läste att hinduisk astrologi placerade språk och kommunikation både i Oxen och i Tvillingarna tänkte jag att de snurrat till det för sig. Den gamla västerländska kopplingen av Merkurius, härskare över Tvillingarna, och skriftligt språk räckte väl utmärkt. Men eftersom Oxen styr över mun och svalg i hinduisk astrologi skymtades en viss logik. Oxen = muntlig kommunikation, Tvillingarna = den senare skriftspråkliga kommunikationen.

Men det tog ett tag att förstå exakt vad hinduerna tänkte. Den oralitet i Oxens tecken som Ivar Arpi faller pladask för som svag och törstig Skorpion som mittemot törstar efter det fundamentalistiska och konkreta som Oxens jordnära fysikalitet representerar, beter sig här som ett spädbarn som hypnotiseras av mammans jollrande. Det är den nivån av muntlig kommunikation hinduerna syftade på! De har en så detaljerad blick för livet att de gav den preliminära inskolningen till det som senare blir en exakt, logiskt och hyperintellektuell fakultet under Merkurius och Tvillingarnas inverkan. 

Hos identitetshataren Peterson befinner sig visserligen Merkurius i Oxen, men Arpi fascineras uppenbarligen likt de unga män han identifierar sig med vid Peterson som en mamma som via fysisk vibration förmedlar mer en känsla än ett budskap till sin lilla.

Peterson har en intressant fixering i just den lägre materiella världen genom en remarkabel och till treställighet utvidgad ömsesidig reception. Istället för att två planeter bildar en stabil brygga genom att besöka varandras hemtecken utspelar sig detta med tre planeter och över deras tre tecken. Jag påminns om den misskötsamma och fanatiska Filippa Reinfeldt som hade en liknande treställighet och med detta insikten att dess receptioner kan vara på både gott och ont. 

(I detta fall: Merkurius i Oxen ägs av Venus i Kräftan som i sin tur ägs av Månen i Jungfrun och det senare tecknet behärskas av Merkurius och tar oss tillbaka till där kedjan startade.)

För Peterson bygger vägran att använda ordet "hen" på att han synes anamma ett simpelt biologistiskt synsätt (Jord + Vatten = knådad lera, en Adam sammansatt av de låga elementen). För en simpel människa är individen en man eller kvinna vilket sedan beläggs med lite beteendevetenskap och andra discipliner för att understryka åtskillnad eller differensen snarare än det gemensamma. Schismatikerns eller splittrarens perspektiv. Andevärlden eller själens färder genom evigheter i ömsom manliga och ömsom kvinnliga kroppar - och kanske kroppstyper råttorna på jorden inte ens kan föreställa sig - ingår inte biologistens perspektiv, det är så litet och oansenligt.

Astrologin kan t.o.m. tekniskt se varför inte den utagerande Sol-Oxen Peterson kan ta ord som "hen" i sin mun. Bloggen har tidigare förvånats över hur några få zodiaktecken får problem med sin egen planetära härskare när de intar 1a huset. Oxen är en av dem och Venus (kvinnornas planet) blir nu en "verksam illgörare". Här ser vi Venus tajt integrerad i "treställigheten" men i det inskränkta och klaniska sekttecknet Kräftan. Det är alltså denna kult Peterson vägrar att buras in tillsammans med och när man går vidare och studerar Kräftans härskare, sinnelagets eller psykets Måne står den i ultrakritiska Jungfrun som knappt förmår identifiera sig med något alls. För det upphackande analytiska Merkurius-intellektet är ÅTSKILLNAD den enda sanningen. Därav är psykolog Peterson Besväret självt, en abnorm figur utan kapacitet att lägga ihop två plus två. Och Arpi - en kommunisthatare - faller pladask för en extremist!

Den här bloggen har också häcklat identitetspolitiken. Men det beror på att identitetspolitik är en villolära med rötter i den lika falska heteronormalitetens sekulära och materialistiska grund! Att trotsa en lögn innebär inte att man själv hittat sanningen. Sveriges officiella hållning är rävgift för varje medborgare, men betyder inte att Arpis högerkristna symbios med kapitalismen skulle betyda mental friskhet. Den positionen är om möjligt ännu mer galen eftersom kristendomen i sin historiska upprinnelse (i Palestina) var kommunistisk. Total egendomsgemenskap rådde mellan föreningsmedlemmarna. 

Dessutom anammar bloggen själavandringens realitet och från det man uppfattat denna, inser man att genderproblematik har mer med själars tendens att trassla in sig i psykiska fantomsmärtor från ett annat liv och en annan kropp än något annat. Vore inte västerlandet ett satans materialistiskt tillhåll skulle dess psykologer har betydligt starkare horoskop än den här vettvillingen Peterson uppvisar. Psykologerna skulle vara shamaner som förlossar de homo- och transstörda från den makt det förgångnas spöken har över dem.

Men för all del, den som läser Petersons tankar i Arpis text, känner igen teman från den här bloggen: "Det är den sataniska frestelsen av det ohämmade och obundna intellektet....Man skriver om för att anpassa till de just nu rådande uppfattningarna."